jump to navigation

Nu bygger vi idrottshall i Sätra 26 maj 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , , , , , , ,
add a comment

Collage Sätra

I dag var jag med och tog det första spadtaget för den efterlängtade och välbehövliga nya idrottshallen på Sätra IP. Jag har länge varit engagerad i att få ner kostnaderna för byggande av idrottshallar. För mig känns det fantastiskt att denna fråga äntligen är nära en lösning. Tack vare fastighetskontorets banbrytande arbete med att utveckla enkla, funktionella, fullstora hallar blir det nu mycket mer breddidrottstider för pengarna. Och det behövs.

Stockholm växer så det knakar. Nya och gamla stockholmare behöver inte bara mer bostäder, de behöver också mer samhällelig infrastruktur. Vi ska bygga vidare på vår stad med höga ambitioner om både form och funktion. Servicehus, skolor, idrottshallar, äldreboenden – ja hela staden måste byggas, inte bara bostäderna.

Vad det gäller idrottshallar innehåller vår budget för 2014 inte mindre än 100 miljoner för byggandet av den här typen av enklare, fullstora, idrottshallar. Det blir inget lull-lull men full funktionalitet när hallar nu byggs på Sätra IP,  Hjulsta BP, Hässelby villastads BP, Blommensbergs BP och vid Grimstaskolan.

Det är bra för Stockholm!

/Madeleine

 

Annonser

Celsings kulturhusvision förverkligas 12 november 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , , , , , , , ,
2 comments

Idag skriver DN Kultur om nästa års verksamhet på Kulturhuset Stadsteatern – det första som ett gemensamt allkonsthus. Lagom till Kulturhusets 40 årsjubileum kan vi äntligen förverkliga visionen om ett allkonsthus vid Sergels torg, i Stockholms hjärta.

I och med samgåendet kan kontoren flytta ut och mer konsten flytta in. Därmed kan vi äntligen ta bort det provisorium som funnits ända sedan Kulturhuset öppnade 1974. Fler ommöbleringar kommer också att ske nästa år. Marionetteatern får en egen scen och Kilenscenen återuppstår.

Under 2014 görs en nysatsning på Lava som får en tydlig litteraturprofil helt i enlighet med litteraturutredningen och rönen om minskad läsförståelse. Det ligger helt i linje med den bibliotekspolitik som Stockholms stad fört sedan 2006 och de litteratur- och lässatsningar som finns i stadens budget för 2014.

En annan nyhet är att Kulturhuset Stadsteater nästa år har ambitionen att vidga huvudmannaskapet för fristadsförfattarprojektet till att även omfatta musikområdet. Det är mycket viktigt att det finns fristäder dit kulturskapare snabbt kan fly när trycket blir för stort i det egna landet. Att Kulturhuset Stadsteatern vill utvidga fristadsprojektet till att även omfatta musiker är därför mycket angeläget och något som ligger mig varmt om hjärtat.

I och med budgeten för Stockholms stad 2014 som klubbas inom kort kommer det sammanslagna Kulturhuset Stadsteatern få ökade anslag med 14 miljoner

Kulturhuset Stadsteatern 2014 i punktform:

  • Kilen öppnas upp för föreställningar och blir huvudsakligen hemmahamn för Fri Scen, Kulturhuset Stadsteaterns samarbete med det fria kulturlivet.
  • Marionetteatern får en egen scen i den tidigare konferenslokalen på plan 3 i Kulturhuset som också döps om till Marionetteatern – lokaliseringen innebär också ett närmare samarbete mellan Marionetteatern och Rum för barn.
  • Under 2014 görs en nysatsning på Lava som får en tydlig litteraturprofil helt i enlighet med litteraturutredningen och rönen om minskad läsförståelse – ytterligare ett profilbibliotek skapas därmed i Bryggans tidigare lokaler och den öppna verkstaden ges nya resurser.
  • Från och med 2014 har Kulturhuset Stadsteatern ett eget danskompani, K Kvarnström & Co, vilket också innebär att dansen integreras i institutionen och får ökade resurser. Särskilda medel från Statens kulturråd har beviljats för ändamålet.
  • Ambitionen är vidare att under året vidga huvudmannaskapet för fristadsförfattarprojektet till att även omfatta musikområdet.
  • En konsekvens av samgåendet är att ca 600 kvadratmeter på plan 4 i Kulturhuset fr.o.m. 2014 öppnas för publik verksamhet och att administrativa funktioner flyttas in i det s.k. teaterhuset. Det tidigare Kulturhussnickeriet frigörs och blir repetitionslokal för dansen.

/ Madeleine

Läs mer: Rasmus Jonlund (FP) skriver på sin blogg om Kulturhuset Stadsteatern, Ett drömhus vid Sergels torg

Budget för kulturnämnden och Stockholms stadsteater sedan 2007 16 oktober 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , , ,
add a comment

K.Budget 2006-2014

Sedan Folkpartiet fick ansvar för kulturpolitiken har anslagen till kulturnämnden och Stockholms stadsteater successivt ökat. I den första budgeten vi lade, 2007, hade kulturnämnden (inklusive Stadsarkivet) och Stadsteatern ett sammanlagt anslag från staden på 979,7 miljoner kronor. Samma siffra för 2014 är 1186,9 miljoner kronor, i och med den budget för Stockholms stad som presenterades idag.

Värt att notera i budgeten är att kostnaden för Kulturhuset från och med nästa år flyttar från kulturnämnden till Kulturhuset/Stadsteatern som en följd av att Kulturhuset och Stadsteatern har gått samman i en institution.

I tabellen ovan kan man se hur utvecklingen för kulturnämnden (inklusive Stadsarkivet) och Kulturhuset/Stadsteatern  sedan 2007.

/ Madeleine

Kultur- och fatighetsbudget klar 16 oktober 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Okategoriserade.
Tags: , , , , , , , , , ,
2 comments

budgetbild

Äntligen är förhandlingarna mellan allianspartierna i Stadshuset klara och för en stund sedan presenterade alliansens gruppledare Stockholms stads budget för 2014. I den finns flera mycket positiva nyheter för Stockholmskulturen och stadens fastighetsnämnd.

Bibliotek och läsning ligger, som alla läsare av denna blogg vet, mig mycket varmt om hjärtat. Sedan Folkpartiet fick ansvar för kulturpolitiken har vi successivt kunnat öka anslagen till stadens biblioteksverksamhet som stigit från ca 223 mnkr (2006) till ca 292 mnkr (2012). Nästa år får kulturförvaltningen i uppdrag att genomföra en lässatsning. Det kommer bland annat innebär läsombud ska utbildas och införas på alla förskolor, ombud som kan ha kontakt med stadens många bibliotek. Arbetet med läs- och skrivfrämjande tillsammans med externa aktörer kommer också att utvidgas och fördjupas. Aktiviteter som kan fånga barns och ungas intresse för läsning och litteratur i dess många olika former kommer också att genomföras både utanför och på stadens bibliotek, särskilt i samarbete med stadens förskolor.

I förra årets budget fattade staden beslut om att Kulturhuset och Stadsteatern skulle gå samman i en gemensam organisation för att äntligen förverkliga den vision om ett konstartsövergripande allkonsthus som låg till grund för bygget av Kulturhusomplexet vid Sergels torg. För att kunna förverkliga ambitionerna med den nya institutionen Kulturhuset/Stadsteatern ökar staden anslaget för 2014. Med den nya organisationen har flera nya och nygamla verksamhetsområden tillkommit – exempelvis dansen och forum/debatt – och omkring 900 kvadratmeter publik yta frigjorts, yta som ska fyllas med verksamhet. I huset kommer också andra ytor att öppnas upp och/eller användas på nya sätt. Verksamheternas öppettider ska också i högre utsträckning vara anpassade efter när stockholmarna har möjlighet att besöka verksamheterna, dvs på kvällar och helger.

En annan nyhet i budgeten är att vi bygger ut El Sistema, en typ av musikundervisningsform som ursprungligen kommer från Venezuela, som funnits i Stockholm sedan i år. Framförallt riktar sig El Sistema till barn och unga i socialt utsatta områden och undervisningsformen lägger stor vikt vid att, förutom själva musikundervisningen, även utveckla elevernas sociala förmågor och samarbetsförmåga. Undervisningen är kostnadsfri och sker i samarbete med en etablerad orkester, i Stockholms fall med Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören.

Stockholms evenemangsavdelning genomför flera mycket omtyckta evenemang under året, som Kulturfestivalen, We are Sthlm och Kulturnatten. Under 2014 ska kulturnämnden tillsammans med trafik- och renhållningsnämnden genomföra ”Open Streets” under sommarmånadernas alla helger. Den avstängda gatan ska fyllas med kultur och kreativitet och evenemangen vara kostnadsfria för besökarna. Stockholm är en modern, urban och levande stad – med kulturen i gaturummet kan den bli det än mer.

Övergripande för stadens kulturverksamheter är att de under 2014 ska arbete för att uppmärksamma och öka barns och ungas tillgång till kultur och deras eget skapande. Prioriteringarna ovan tillsammans med barnkulturinitiativ i kulturverksamheternas ordinarie verksamhet betyder att 2014 kommer att bli ett barnkulturår.

I budgeten tar vi också ett första steg för att införa gratis Wi-Fi i alla Stockholm stads offentliga lokaler. Tillgängligt trådlöst nätverk bidrar till en öppen, levande stad vilket redan metropoler som London och Tel Aviv insett. Nu följer vi efter och den första lokalen att få Wi-Fi blir sannolikt Kulturhuset/Stadsteatern.

En levande stad behöver ett myllrande stadsliv och en tydlig identitet. Fastighetsnämnden får nya anslag för att utveckla stadens torgliv och fortsätta utveckla konceptet Mobila Paviljonger – temporära mindre byggnader med en tydlig arkitektonisk profil. Förra året genomfördes en mycket lyckad arkitekttävling för de mobila paviljongerna och tre vinnarförslag korades. De mobila paviljongerna kan du läsa mer om här.

I takt med att staden växer behövs nya förskolor och LSS-bostäder. Årets investeringsbudget för Fastighetsnämnden innehåller ett ordentligt tillskott för att förvärva bostadsrätter och bostadsrättslokaler för dessa ändamål.

Fastighetsnämndens miljöarbete kommer också fortsatt att vara i fokus. En levande stad måste vara en hållbar stad. Arbetet med gröna hyresavtal, att anlägga gröna tak, väggar och urbana odlingar, kommer under året att intensifieras. Vi fortsätter miljöklassa våra byggnader för att systematiskt minska verksamhetens och stadens miljö- och klimatpåverkan.

/ Madeleine

Konstnärliga chefer på Kulturhuset Stadsteatern presenterade 15 augusti 2013

Posted by angusthlm in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , , ,
3 comments

konstnärliga chefer

Den 1 juli gick Stockholms stadsteater och Stockholms kulturhus samman i en ny organisation, Kulturhuset Stadsteatern. Därigenom kunde Peter Celsings vision om ett allkonsthus vid Sergels torg förverkligas drygt 40 år efter att huset slagit upp portarna. Idag presenterades Kulturhuset Stadsteaterns konstnärliga chefer.

De åtta konstnärliga chefer kommer under de närmsta åren i samarbete med Benny Fredriksson sätta sin prägel på den nya kulturinstitutionen. Några av namnen känns igen från de två organisationerna sedan tidigare medan andra är nya. Var för sig, och än mer tillsammans, har de all kompetens, all erfarenhet och alla möjligheter att lyfta kulturens roll i Stockholms city. En ny era för Kulturhuset och Stadsteatern har nu börjat.

MUSIK – SARAH RIEDEL MUSIKCHEF
Sångerska och kompositör. Utbildad i sång och komposition på Högskolan för scen och musik i Göteborg 2006-2009. Har producerat ett flertal skivor för vilka hon bland annat varit Grammisnominerad 2008 och 2012.

MUSIK – NILS LANDGREN KONSTNÄRLIG LEDARE
Trombonist, sångare, konstnärlig ledare. Utbildad vid Musikhögskolan Ingesund Arvika åren 1974-78. Startade 1981 Nils Landgren Unit och har sen dess samarbetat med mängder av internationellt kända artister och musiker i olika konstellationer.

DANS – KENNETH KVARNSTRÖM
Koreograf och utbildad dansare. Grundade år 1987 det egna kompaniet K. Kvarnström & Co med vilket han turnerat runt i världen. Var professor i koreografi på Teaterhögskolan i Finland 1993-1994 och konstnärlig ledare för Helsingfors Stadsteaterns danskompani 1996-1997. 2004-2007 var han chef för Dansens Hus i Stockholm.

FORUM/DEBATT – JOHAN WIRFÄLT
Journalist och redaktör. Sedan 2012 huvudredaktör för debatt.svt.se. Utbildad bland annat vid Journalistprogrammet JMK vid Stockholms universitet. Tidigare chefredaktör för Rodeo (2004-2012), vikarierande debattredaktör på Expressen (2010-2012), redaktionschef för Bon Magazine (2001-2004).

KONST/DESIGN – MARIANNE LINDBERG DE GEER
Konstnär, dramatiker, debattör, regissör, scenograf, kostymör och maskör. Utbildad på Hovedskous målarskola i Göteborg och på Dramatiska Institutet. Är representerad med verk bland annat på Moderna museet, Wanås Stiftelse och Göteborgs konstmuseum

LITTERATUR – INGEMAR FASTH
Producent och sedan 1998 programledare för Internationell författarscen och På djupet. Utbildad vid Bibliotekshögskolan i Borås. Startade efter några år som bibliotekarie bland annat på Kulturhusets Läsesalong samtalsserien Internationell författarscen som blivit en stor framgång.

TEATER – EIRIK STUBØ
Regissör och teaterchef. Utbildad på regilinjen Statens Teaterhögskola i Oslo. Dessförinnan universitetsstudier i filosofi och statsvetenskap. Regidebut på Nationaltheatret 1994. Från 1994 fast regissör på Rogaland Teater i Stavanger. 1997-2000 teaterchef på Rogaland Teater. 2000-2009 regissör och teaterchef Nationaltheatret i Oslo.

SKÄRHOLMSSCENEN – CAROLINA FRÄNDE (sedan tidigare)

PARKTEATERN – LINDA ZACHRISON (sedan tidigare)

/ Madeleine

Läs mer om cheferna här.

Stadsteatern ska vara en angelägenhet för alla 4 juni 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.
Tags: , , ,
add a comment

Tio Toppar SvD

I helgen skrev moderaten Rickard Wessman på DN Debatt om Stockholms stadsteater. Låt mig inte orda om det olämpliga i att politiker bedömer pjäs och genre-val på en offentlig scenkonstinstitution. Låt mig istället bemöta några av påståendena.

På inga sätt är Stadsteatern en gammal offentlig institution som letar efter relevans, som Wessman menar. Det räcker med en snabb blick i kalendariet för att se att detta är Stockholms mest levande teater med plats för en stor bredd bland både publik och repertoar. Med denna snabba blick hade man även kunnat se att Stockholms stadsteater har en både bred och omfattande repertoar av svensk, ofta nyskriven, dramatik. Antagligen är det Stockholms stadsteater som spelar flest föreställningar nyskriven svensk dramatik i landet. Det om något är ett kulturpolitiskt åtagande att ta på allvar.

Det är sant att Stadsteaterns musikdramatik lockar många besökare till teatern. Men att musikdramatiken skulle ”definiera Stadsteater” är ett påstående utan relevans. Den senaste tioårsperioden har Stadsteatern vuxit överlag och den stora ökningen i antalet premiärer finns utanför Stora scen. 2002 var antalet premiärer på de mindre scenerna 14, 2012 var samma siffra 23. Ser man till antalet föreställningar spelades 1025 föreställningar på de mindre scenerna 2002, 2012 var samma siffra 1274.

Det blir också avslöjande då Wessman å ena sidan tycker att teatern borde skapa fler egna musikaler samtidigt som han dömer ut Dumas De tre musketörerna, som just är en egenproduktion. Det står givetvis Wessman fritt (åtminstone som privatperson) att tycka vad han vill om De tre musketörerna men det kan ju nämnas att hans uppfattning inte delas av varken publik eller kritiker. När musikalens regissör Alexander Mørk-Eidem fick SvD:s prestigefulla Thalia-pris 2009 var en bidragande teaterinsats från hans sida just den musikal som Wessman dömer ut. Nedan kan du läsa ett litet utdrag från artikeln som publicerades med anledning av att Mørk-Eidem fick priset (läs hela artikeln här).

Regissören Alexander Mørk-Eidem gör det många teaterchefer drömmer om; han lockar unga killar till teatern. Av Kiplings klassiker Djungelboken skapade han en pulserande storstadsdjungel med klassklyftor som fick publiken på Stockholms stadsteater att jubla och gråta – och några att tala kritiskt om våldet.

I år är det Dumas De tre musketörerna, stajlade i Maria Gyllenhoffs sanslöst barocka 80-talskostymer till hårda pudelrockare, som drar fulla hus – i alla åldrar. Svärd blir till gitarrer i ett pojkboksäventyr som även leker med könsrollerna. Den vackraste kärleksduetten sjungs av den könsöverskridande Mylady och homosexuelle Felton.

Och om skillnaden mellan Stadsteatern och privatteatrarna, som Wessman inte finner, uttalar sig Mørk-Eidem så här i samma artikel:

Teater måste också få vara roligt. De tre musketörerna är publikfriande och att göra folk lyckliga står jag gärna för. Samtidigt kunde det ha floppat. Vi tog en chans man aldrig hade fått på en privatteater. På institutionen får man möjlighet att ligga på gränsen till misslyckandet.

På tal om Thalia-priset. Föredrar man hellre talteater framför musikaler kan man nämna Carolina Frände som ett lysande exempel på Stadsteatern. 2012 fick hon samma pris som Mørk-Eidem fick tre år tidigare, läs mer här. För att inte nämna årets Thalia-pristagare Mattias Andersson och Ulla Cassius, som uppmärksammas bl a för ett mycket uppmärksammat strindbergskt Drömspel på just Stockholms stadsteater. Inte var det nyskrivet men nyskapande var det absolut ändå minsann.

Stadsteatern ska enligt ägardirektiven spela teater av hög kvalitet samt ”vara en angelägenhet för alla stockholmare”. Detta uppdrag anser jag  vara passande för en verksamhet finansierad gemensamt av alla. Att nyskriven dramatik kan samsas med äldre klassiker. Att experimentell scenkonst samsas med musikdramatik.

Repertoaren just nu är ett strålande exempel på detta. Glädjande är också att på SvD Kulturs ”topp tiolista” för scenkonst i Stockholm från den 5 maj i år (se bild ovan) var inte mindre än sex av tio pjäser från Stadsteatern:, Ett dockhem, Apatiska för nybörjare, Krapps sista band, Körsbärsträdgården och Unge Werthers lidande. Samt West Side Story, som alltså kritikerna rekommenderar men som Wessman inte anses borde spelas.

Varför en särskild pjäs ska spelas motiveras utifrån vad den kan säga publiken om samtiden, våra och andras livsvillkor, vad den kan tillföra konsten eller dess inom scenkonsten. Utifrån dessa kriterier kan inte en särskild genre, som exempelvis musikdramatik, exkluderas. Men dessa bedömningar sker lyckligtvis inte av politiker utan av teaterns opolitiska ledning. I Stadsteaterns styrelse har Wessman en bundsförvant i vänsterpartiet som gärna också vill diskutera såväl pjäs- som scenval.

Hur musikdramatik spelas och hur dessa uppsättningar produceras skiljer sig avsevärt åt. Att det är en stor publik som kommer till både de dramatiska och de musikdramatiska uppsättningarna på Stadsteatern betyder inte på något sätt att de inte hör hemma på en offentlig kulturinstitution. Tvärtom är det ett mycket angeläget kulturpolitiskt mål att så många som möjligt kommer i kontakt med professionell samtidskultur av hög kvalitet. I min värld är det ingen motsättning mellan det publika och det kvalitativa. Även det som når många kan ha hög konstnärlig kvalitet. Eller för den delen att något med ett brett tilltal spelas på en scen medan det på en annan sen bredvid kan spelas något av mera experimentell karaktär för en väldigt liten publik. I det delade kulturpolitiska uppdraget står de allra flesta partiet i Stadshuset helt ense.

Om man tror att Stadsteatern bara gör musikaler bör man nog ta en närmare titt i årsredovisningarna. Om man tror att musikteater är en konstform som inga offentliga medel får gå till har nog ideologin spelat ens konstsyn ett spratt. Och tror man att köpta pjäser är en motsats till eget skapande måste man fundera över hur dramatiker försörjer sig. För faktiskt, ibland skapar en regissör något helt nytt utifrån en redan skriven pjäs och kanske sker det t o m med sång.

/ Madeleine

En av de starkaste perioderna i Stadsteaterns historia 24 maj 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: ,
add a comment

Det händer mycket på Stockholms stadsteater både bakom och på scen just nu. Sedan i vintras har teatern tillsammans med kulturförvaltningen arbetat intensivt med det snart förestående samgåendet mellan Stadsteatern och Kulturhuset. Till teaterns scener fortsätter publiken att strömma till. Årets första tertialrapport som presenterades för teaterstyrelsen igår ger många styrkebesked.

Först några siffror. De senaste tio åren har Stadsteatern utvecklats mycket väl. Publiken har, som bland annat DN skrivit om tidigare, sedan 2002 till 2012 ökat från 225 000 till 366 000 besök exklusive parkteatern. Antalet spelade föreställning har under samma tid ökat från 1226 till 1604och antalet produktioner har ökat från 23 till 31. Man spelar helt enkelt mer teater fler gånger för en mycket större publik.

Detta är en utveckling staden har varit och är mycket stolt över vilket inte minst framkommer när man ser till anslagsutvecklingen. 2002 hade teatern 173 miljoner kronor i anslag. 2012 är samma siffra 220 miljoner kronor och i år ytterligare 10 miljoner kronor mer. Lägger man därtill att Stadsteatern sedan 2002 på grund av den kraftiga publikökningen ökat sina egna intäkter från omkring 25 till 74 miljoner kronor kan man konstatera att budgeten ökat väsentligt på en relativt kort tid.

På tidningarnas kultursidor eller i kulturrapporteringen i public service rapporteras ofta om att teatrarnas anslag dras ner. Man kan i och för sig fråga sig om detta är helt sanningsenligt, men om det är det är Stadsteatern ett lysande undantag. År för år har teatern vuxit och tar hela tiden en större plats i Stockholm och i stockholmarnas liv.

Årets första tertial utgör inget undantag. Publiken uppgick mellan 1 januari till 30 april till 158 118 (förra året 145 035 besök). Antalet spelade föreställningar uppgick till 685 (förra året 641 föreställningar). Den genomsnittliga beläggningen uppgick till 86,9 procent (förra året 83,5 procents beläggning). Biljettintäkterna uppgick till 31,7 miljoner kronor (föra året 26,6 miljoner kronor). Perioden mellan 1 januari till 30 april är publikmässigt och intäktsmässigt med stor sannolikhet en av de starkaste i teaterns historia.

Repertoarmässigt fortsätter Stadsteatern på den inslagna vägen med att spela både brett och smalt i enlighet med stadens budget där det står att Stadsteatern ska vara en ”angelägenhet för alla stockholmare”. Nyskriven dramatik samsas med äldre klassiker. Experimentell scenkonst samsas med musikdramatik. På SvD Kulturs topplista den 5 maj i år var inte mindre än sex av tio pjäser från Stockholms stadsteater: West Side Story, Ett dockhem, Apatiska för nybörjade, Krapps sista band, Körsbärsträdgården och Unge Werthers lidande.

Samgåendet med Kulturhuset fortskrider som planerat. Under våren har en rad nyheter om den nya kulturinstitutionen presenterats. Ett samarbete har inletts med Kenneth Kvarnström och hans danskompani som innebär att dansen återigen får en framskjuten position vid Sergels torg. Läs mer om detta i DN:s artikel här. Planer på att tillskapa mer publik yta i Kulturhuset har presenterats. En flytt som innebär att omkring 900 kvadratmeter publikyta kan skapas. Under vissa perioder har konsten haft en framträdande plats på Kulturhuset. Ambitionen är att Kulturhuset Stadsteatern återigen ska kunna flytta fram positionerna inom området med den nya organisationen. Den nya avdelningen för detta heter dessutom konst/design vilket innebär att designen ska få en mer självklar plats. Läs mer om detta här. Enligt tertialrapporten fortlöper också det praktiska arbetet är helt i fas med tidplanen. Den 1 juli ska allt vara klart.

Vi går en spännande höst till mötes.

/ Madeleine

Skiljelinjen finns här Birgersson! 8 april 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter, Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , ,
add a comment

I allt mediebrus från Socialdemokraternas nyss avslutade kongress hördes inte mycket om kulturpolitiken. Inte mer än inslag om att den var frånvarande som debattämne i plenisalen, som exempelvis Naila Saleems inslag på Kulturnytt med den talande rubriken ”Kulturen i skymundan på S-kongress”.

I dagens DN plockar Susanne Birgersson upp tråden och konstaterar dystert: ”Några verkligt avgörande skillnader mellan regeringens och oppositionens politik är svåra att urskilja. Det var intrycket också efter S- kongressens beslut förra veckan.” Och fortsätter: ”Det spelar kanske inte så stor roll om kulturdepartementet rattas av en moderat eller sosse.”

Att säga att det inte finns några skillnader i kulturpolitik mellan Moderaterna och Socialdemokraterna är givetvis att gå för långt. Det finns skillnader. Ibland avgörande sådana. Samtidigt är Birgerssons kulturpolitiska ton mer precis än vad som vanligtvis är fallet i den kulturpolitiska debatten där det från kulturmarxistiskt håll låter som om kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) skulle ha gått fram som en lieman bland kulturens utgiftsposter.

Samtidigt kan man väl konstatera att den stora skiljelinjen i kulturpolitiken inte går mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Snarare är det Folkpartiet som sin kulturtillvända vana trogen ständigt ligger i debattens framkant. Den till alldeles nyligen kulturpolitiske talespersonen för FP tillika vice ordförande i kulturutskottet, Christer Nylander, höll fanan högt. När han bytte politiskt sakområde tidigare i vinter konstaterade han på sin blogg talande nog att ” Jag tycker själv att jag bidragit med en del, men får ärligt erkänna att jag inte fullt ut lyckats få gehör i alliansregeringen för de förändringar jag skulle vilja se.”

Om man tycker att meningsskiljaktigheterna saknas mellan regering och opposition går det betydligt hetare till i Stockholms stad. Här märks skillnaderna mellan en socialistisk och en liberal kulturpolitik på varje kulturnämnd. Samtidigt som vi år från år successivt utökat kulturbudgeten, framförallt med betoning på stadens bibliotek, har staden varit mycket tydlig med att kulturen inte ska vara förpassad till ett offentligt och/eller ett navelskådande reservat.

Att alla har rätt till kultur av hög kvalitet, det är en av grundbultarna i en liberal kulturpolitik. I kulturen hittar alla människor en utvecklingspotential. Antingen genom att ta del av teater, litteratur, film, dans, musik eller bildkonst. Eller genom eget skapande. Målet med en sådan politik är – till skillnad från socialisternas målsättning – att individen själv ska utvecklas och bilda sig. Odla sig själv.

Mångfald är därför ett liberalt ledord. Samhället måste ge goda förutsättningar till konstnärligt skapande oavsett om det gäller kioskvältare eller experimentell lyrik. Musikaler eller modern dansperformance. Rockkonserter eller konstmusik.

En förutsättning för mångfald är att kulturlivet ska vara oberoende. Därför är det oroväckande att allt för mycket kultur är så pass beroende av politiska beslut. En väg bort från detta är att stärka kulturlivets ickeoffentliga finansiering. Gör man detta som ett komplement och inte ett substitut till offentlig finansiering uppnår man också kulturell tillväxt.

En bit in på mandatperioden efter maktskiftet 2006 i Stadshuset infördes en kulturbonus i stödgivningen till det fria kulturlivet. Tanken med bonusen var att göra tvärtemot vad man gjort tidigare. Istället för att dra ned de offentliga stöden när bidragstagarna lyckades öka sina egna intäkter eller finna en sponsor tänkte vi tvärtom. Ok, du har lyckats få en stor publik att komma (ökade biljettintäkter). Ok, du har lyckats sänka dina kostnader genom att dela lokal med någon annan (ökade egenintäkter) Ok, du har lyckats hitta en sponsor (ökade egenintäkter). Bra! Det stimulerar vi genom att ge en extra bonus. Så växer kulturen. Bort med meningslösa nollsummeekvationer som bestraffar framgång.

Men skillnaden märks inte enbart i stadens bidragsgivning till externa parter. Det har den också gjort i stadens egna verksamheter. Ett exempel är Stockholms stadsbibliotek.

Efter maktskiftet 2006 kunde vi sätta stopp för Socialdemokraternas besparingspolitik på biblioteken. Siffrorna talar för sig själv. 2006 var anslaget 223 miljoner kronor per år, i år är de 292 miljoner kronor per år. Anslagsökningarna har dock varit kombinerade med en förändringsprocess inom Stockholms stadsbibliotek. Biblioteken ska flytta till mer attraktiva lägen där stockholmarna lätt kan nå dem, som exempelvis tunnelbanebiblioteken. De ska i större utsträckning ha öppet på kvällar och helger då stockholmarna har tid att besöka dem.

Ett annat exempel är Stockholms stadsteater. Under flera år har budskapet från fullmäktige till teatern varit tydligt: Anslaget från staden ska i större utsträckning läggas på den konstnärliga verksamheten och skapa mer teater för stockholmarna. Att pengarna ska läggas på konsten!

Detta har varit en mycket framgångsrik strategi. Sedan 2002 har publiken ökat med omkring 60 procent. Detta märks inte minst i biljettintäkterna. Som nu med omkring 70 miljoner kronor är större än någonsin.

Givetvis har utvecklingen inte enbart drivits av att Stadsteatern internt har prioriterat mellan olika kostnadsposter och på så sätt skapat en mer effektiv teater. Att Stadsteaterns anslag från staden har ökat från 196 till 220 miljoner kronor mellan 2006 och 2012 har givetvis gjort att teatern haft mer medel att bedriva teaterverksamhet för.

Våra meningsmotståndare beskyller dessa framgångar nedlåtande som att staden är ”intresserad av vinst” vilket är ett helt befängt påstående. Varje intjänad krona på Stadsteatern har gått tillbaka till teatern – till fler tjänster för skådespelare och fler föreställningar. År efter år. Det är kulturell tillväxt.

Även i yttrandefrihetsfrågor har vi sedan 2006 haft många tillfällen att sticka ut hakan i debatten. Staden har tydligt markerat att den inte accepterar några politiska urvalskriterier eller utrensningsdito i bibliotekens mediebestånd. Biblioteken ska vara en institution som får människor att tänka på egen hand, inte en institution där politiken ska få dem att tänka rätt.

Det här var något om skillnaderna mellan en socialistisk kulturpolitik och en liberal. Skillnaden mellan Moderaternas och Folkpartiets kulturpolitik får vi ta en annan gång.

/ Madeleine

Stor satsning på dans i Stadsteatern Kulturhuset 28 mars 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , , , ,
2 comments

Idag kan man i DN läsa om det första resultatet av den till sommaren sammanslagna Stadsteatern och  Kulturhuset.  Ett treårigt samarbete inleds 2014 med en av landets stora koreografer, Kenneth Kvarnström, och hans danskompani.

Kulturhuset och Stadsteatern är två av Stockholms största kulturinstitutioner och ligger vägg i vägg vid Sergels Torg. Det nya samarbetet med Kenneth Kvarnström omfattar uppemot smått ofattbara 100 föreställningar per år och visar potentialen med det nya Stadsteatern Kulturhuset som tillsammans har både fantastiska lokaler, ekonomiska muskler och en mycket stor publik.

Tanken med en sammanslagning av Kulturhuset och Stadsteatern är att skapa ett allkonsthus som spänner över såväl scenkonst, konst, musik, litteratur som film. Ett kulturhus som blir unikt i Norden och som kan göra avtryck internationellt, i en tid där det konstartsöverskridande arbetet blir allt viktigare. Sammanslagningen innebär också att de gemensamma utrymmen som de två institutionerna redan idag delar inne i Kulturhuset kan utvecklas ytterligare. Samarbetet med K Kvarnström & Co, som kommer att uppträda såväl inne i Kulturhuset, som på Stadsteaterns scener är ett tydligt bevis på detta. Det ökade antalet föreställningar som dansen genererar kommer också att öka intäkterna, vilket kommer att möjliggöra ännu fler konstartsöverskridande satsningar.

Det känns otroligt roligt att ett danskompani av den här kalibern ges denna plattform. Vi får nu en första glimt av de stora möjligheter som sammanslagningen av Kulturhuset och Stadsteatern ger.

 Madeleine

Nonsenskritik från Miljöpartiet 8 februari 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , , ,
2 comments

KulturhusetFasad, hela (retuscherad)Foto: Robert Blombäck

På förra kommunstyrelsen röstade en överväldigande majoritet ja till förslaget om sammanslagning av Kulturhuset och Stadsteatern. De enda partier som röstade nej var Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Om detta har SR:s Kulturnytt tidigare rapporterat om och idag även Svenska Dagbladets kulturdel samt SVT:s Kulturnyheterna.

Den huvudsakliga kritiken de två partierna har framfört är dels att en överföring av Kulturhuset till Stadsteatern skulle innebära att insynen för medborgarna respektive det demokratiska inflytandet skulle minska i Kulturhusets verksamhet eftersom Stadsteatern är ett bolag, dels att beslutet att slå samman de två kulturverksamheterna har skett på ett odemokratiskt sätt. Detta är rent ut sagt nonsenskritik.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet borde känna till att offentlighetsprincipen inte bara gäller en kommuns nämnder utan också dess bolag. Detta framgår om man läser Offentlighets- och sekretesslagens andra kapitel: ”Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.” Att Kulturhuset övergår till Stadsteatern påverkar alltså inte allmänhetens eller mediernas insyn i verksamheten.

Lika märklig är kritiken om det framtida demokratiska inflytandet i bolaget. Styrelsen för ett kommunalt bolag utses – precis som när det gäller en nämnd – av en kommuns folkvalda. Att det förhåller sig så borde Vänsterpartiet och Miljöpartiet veta eftersom de sammantaget har fyra representanter i Stadsteaterns styrelse. Stadens bolag styrs också av kommunfullmäktige på samma sätt som stadens nämnder, det vill säga genom stadens budget.

Märkligast av allt är dock kritiken om att själva beslutsprocessen inte har varit demokratisk eftersom de två partierna inte kände till förslaget förrän alliansen presenterade sitt budgetförslag. Miljöpartiet och Vänsterpartiet borde efter 6 år i opposition vara mycket väl medvetna om att alliansen – på samma sätt som varje majoritet – inte förhandlar om sitt budgetförslags innehåll med oppositionen. Om de två partierna tycker annorlunda ser jag fram emot att få delta i utformandet av deras respektive budgetförslag nästa gång det är dags. Det skulle onekligen göra dem bättre, inte minst vad det gäller kulturen. Sedan budgetförslagen presenterades har förslaget passerat genom det demokratiska maskineriet i sedvanlig ordning: Debatt och beslut i budgetfullmäktige, beslut i kulturnämnden respektive Stadsteaterns styrelse, beslut i kommunstyrelsen och koncernledning. Och den 18 februari ska slutgiltigt frågan upp i kommunfullmäktige.

Nog om kritiken. Sammanslagningen av Kulturhuset och Stadsteatern kommer att stärka kulturens roll i City och utveckla de båda institutionernas kulturverksamheter. Med ca 360 miljoner kronor i offentliga anslag och en budget på ca 450 miljoner kronor (ungefärligt eftersom intäkterna varierar år från år) kommer den nya organisationen att ha starka ekonomiska muskler att utveckla kulturverksamheterna och hävda kulturens roll vid Sergels Torg. I och med att en organisation har hand om hela huset kan ytorna disponeras bättre till vinst för den publika verksamheten. Genom att samla alla konstarterna i huset i en och samma organisation skapas förutsättningar för ökat konstartsövergripande arbete och att strategiskt utveckla husets roll i Stockholms kulturliv. En förhoppning är också att en sammanslagning kan generera vissa samordningsvinster till fördel för den konstnärliga verksamheten.

Om det var något av detta eller allt sammantaget som gjorde att Miljöpartiets representant – Jimmy Mannung – i Stadsteaterns styrelse röstade för sammanslagningen vet jag inte, men det är i alla fall positivt att en av de miljöpartister som befinner sig närmst kulturverksamheterna vid Sergels Torg delar alliansens förslag. Ur Stadsteaterns styrelseprotokoll från den 14 december 2012 kan man läsa följande:

”Jimmy Mannung tyckte det utsända materialet är bra. Det är inget lätt beslut, det finns klara fördelar med förslaget, men även svårigheter. Två starka varumärken ska slås ihop, hur kan Kulturhusets varumärke bevaras. De spännande möjligheterna överväger och det blir styrelsens uppgift att se till att sammanslagningen blir så bra som möjligt.”

De senaste åren har varit mycket framgångsrika för både Stadsteatern och Kulturhuset. 2011 var exempelvis det bästa intäkts- och publikåret i Stadsteaterns historia och det bästa publikåret för Kulturhuset under hela 2000-talet. Med en sammanslagning ges förutsättningar för att de två institutionerna ska överträffa sig själva. Det är ledsamt att Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej till det.

/ Madeleine

Det går inte att bortse från att pengar styr 30 oktober 2012

Posted by jonasuebel in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , ,
add a comment

Idag skriver Madeleine en slutreplik på SvD Brännpunkt med anledning av den diskussion som följt på hennes artikel i lördags om att förlegade strukturer inom vissa kulturinstitutioner riskerar att göra att resurserna urholkas, medborgarna får mindre kultur och konstnärer färre arbetstillfällen.

Frågan om hur kulturen ska kunna nå fler och ta större plats i samhället genom att använda redan anslagna medel på ett bättre sätt är viktig. Det är inte ”ekonomism” att diskutera kultur och effektivitet – det är ett sätt att värna konsten och dem som skapar den.

Under mina år som kulturborgarråd har kulturbudgeten successivt växt från år till år. Budgeten för 2013 innebär en ökning om ytterligare 40 miljoner. Biblioteken har gått från att ha 223 till 278 miljoner kronor i anslag. Stödet till det fria kulturlivet har sedan 2006 gått från 70 till 116 miljoner kronor. Dessa anslagshöjningar har varit nödvändiga för att kulturlivet i Stockholm ska kunna växa.

Men olikt mina kulturpolitiska meningsmotståndare på vänsterkanten sträcker sig min ambitionsnivå längre än till höjda anslag allena. Jag anser därtill att de resurser som står till buds också måste användas på bästa sätt. Den konstnärliga verksamheten och kulturskaparna ska premieras framför lokalkostnader, bristande planering, överflödig administration eller institutionernas stolthet. Det är slående att ingen i debatten har angivit ett enda skäl till varför man inte ska sträva efter att samverka kring till exempel verkstäder och därigenom frigöra mer resurser till mer kultur.

Dramaten och Stadsteatern är, avslutningsvis, inte identiska i sina inriktningar eller verksamheter. Men de är tillräckligt lika för att kunna bilda underlag för diskussion. Att hävda att den ena står för avancerad teater och den andra för dess direkta motsats är inte bara felaktigt utan därtill att fly frågan.

Mina meningsmotståndares inlägg har varken handlat om det konstnärliga innehållet, allmänhetens tillgång till kultur eller kulturens plats i samhället och människors liv. Allra viktigast för dessa har varit att kulturlivet ska stå bortom politikens och vardagens eviga vånda: Hur vi på bästa sätt handskas med resurser som alltid är begränsade. Att behandla kulturen på ett sådant sätt leder tyvärr bara till mindre kultur som når färre.

MADELEINE SJÖSTEDT (FP)
kultur- och fastighetsborgarråd

Värdet av kultur kan inte mätas 29 oktober 2012

Posted by jonasuebel in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , ,
1 comment so far

Madeleine replikerar Ingegärd Waaranperä som på DN kulktur ägnar en hel artikel åt att kommentera hennes inlägg i Svenska Dagbladet (20/10) utan att i en enda mening beröra själva sakfrågan: Ska de offentliga kulturanslagen gå till att skapa så mycket konst som möjligt eller är det helt i sin ordning att de används till annat?

Visst är det relevant att även inom kulturen tala om pengar! Att skådespelare, dramatiker och även recensenter får lön är ingen ointressant fråga. Då kulturens resurser är begränsade måste vi tala om hur de används.

Dagens Nyheters Ingegärd Waaranperä ägnar ägnar en hel artikel åt att kommentera mitt inlägg i Svenska Dagbladet (20/10) utan att i en enda mening beröra själva sakfrågan: Ska de offentliga kulturanslagen gå till att skapa så mycket konst som möjligt eller är det helt i sin ordning att de används till annat?

Kulturen behöver ökade resurser. Många måste vara med och ta ansvar för detta, även det offentliga. Sedan jag blev kulturborgarråd har därför stödet till det fria kulturlivet höjts från 70 till 116 miljoner kronor och Stockholms stadsteaters anslag höjts från 196 till 230 miljoner kronor.

På Stockholms stadsteater pågår ett ständigt arbete med att se över kostnader för att lägga så mycket resurser som möjligt på teaterns uppdrag: att spela teater. Ett arbete som resulterar i att fler föreställningar spelas vilket ger fler skådespelare arbetstillfällen och ökade möjligheter för samtidsdramatiker som Birgitta Egerbladh, Carolina Frände, Mattias Andersson, Christina Ouzounidis eller Eva Runefeldt att nå sin publik.

Jag har redovisat en jämförelse mellan Stadsteatern och Dramaten. Den är relevant eftersom den handlar om två teatrar, med respekt för något olika grunduppdrag, som har i uppdrag att erbjuda både bredd och spets. För staden är sådana jämförelser av värde för att se hur de ständigt ökande resurserna till vår teater används.

Värdet av kultur kan inte mätas, men medborgarnas tillgång till drabbande konst kan det. Betraktaren är ingen betungande bisak i konsten. De skattepengar som går till kulturen är väl använda. Därför ska vi våga prata om dem.

Madeleine Sjöstedt (FP),
Kulturborgarråd, Stockholms stad

Kulturhuset och Stadsteatern blir ett nytt allkonsthus 9 oktober 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , ,
5 comments

I dagens DN skriver Fredrik Söderling om att Kulturhuset och Stockholms stadsteater under 2013 ska gå samman i ett gemensamt bolag. Detta är ett av många kulturförslag som finns i Stockholms stads budget för 2013 som presenteras i sin helhet imorgon.

Kulturhuset och Stadsteatern är två av Stockholms största kulturinstitutioner och ligger vägg i vägg vid Sergels Torg. Kulturhuset hade 2011 omkring 1,8 miljoner besökare till den egna verksamheten och Stadsteatern omkring 370 000 till scenerna vid Sergels Torg. Tillsammans hade de för 2011 ett offentligt anslag om cirka 350 miljoner kronor. Eller annat uttryckt, det nya Kulturhuset/Stadsteatern har tillsammans både fantastiska lokaler, ekonomiska muskler och en mycket stor publik.

Med detta i ryggen kan den nya ledningen skapa ett allkonsthus som spänner över såväl scenkonst, konst, musik, litteratur som film. Ett kulturhus som blir unikt i Norden och som kan göra avtryck internationellt. Den nya organisationen landar dessutom i en tid där det konstartsöverskridande arbetet blir allt viktigare. En sammanslagning innebär också att de gemensamma utrymmen som de två institutionerna redan idag delar inne i Kulturhuset kan utvecklas ytterligare. Peter Celsings mästerverk ges förutsättningar att än mer pulsera av spännande kulturverksamheter.

Särskilt glädjande för ett kulturborgarråd är att sammanslagningen visar på stadens vilja att låta kulturen ta ytterligare plats i Stockholm. Kulturhuset/Stadsteatern manifesterar därmed stadens vision om ett kulturliv med internationella ambitioner, på väg mot världsstaden. Jag känner mig stolt över uppslutningen som finns kring kulturens roll och jag är övertygad om att  stockholmarna kommer att känna sig stolta över sitt ny-gamla Kulturhus/Stadsteater.

Arbetet med den nya organisationen kommer att inledas snarast möjligt och ska vara klart senast 1 juli 2013.

/ Madeleine

Läs mer: Stadsteatern och Kulturhuset går ihop

Ros för Stadsteaterns nya satsning 11 september 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.
Tags: , ,
add a comment

DN:s teaterkritiker Ingegärd Waaranperä skriver uppskattande om pjäsen Medans vi faller som nyss hade premiär på Stockholms stadsteaters senast satsning Fri scen: ”Ny publik fyller salongen. På scenen står ny, ung, uppstickande teater. Benny Fredrikssons joker kan vara ett ess.”

Roligt att Waaranperä uppskattar initiativet och ger pjäsen fin kritik, särskilt roligt att hon uppmärksammar att satsningen attraherar nya besöksgrupper. Satsningen på att Bryggan ska öppnas upp för Stockholms oetablerade fria teatergrupper initierades i årets budget då Stadsteatern gavs i uppdrag att erbjuda det fria scenkonstlivet möjligheten att gästspela på scenen Bryggan. Syftet med initiativet är dels att skapa ett skyltfönster för Stockholms oetablerade grupper men också att tillgängligöra den teaterkonst som finns utanför de etablerade teatrarna. Totalt uppgår subventionen på 4 170 000 kronor per år.

Medans vi faller är den första pjäsen i satsningen. Under hösten gästas scenen av Teater Komet med Över gränsen, Dotterbolaget med Strindbergs Den starkare, Ful Stage med Here/Här, KEL med KELs anatomiska teater och Lumor med Hon finns inte med på fotografiet och Mellanhavandet.

/Madeleine

Urpremiär för fri scen på Stadsteatern 29 augusti 2012

Posted by angusthlm in Kultur för fler.
Tags: , , , , , , , , ,
add a comment

Ikväll har pjäsen Medans vi faller av Teater Fryshuset urpremiär på scenen Bryggan. Premiären har blivit möjlig genom ett nytt samarbete mellan Stockholms stadsteater och några av Stockholms oetablerade friteatergrupper.

Medans vi faller skildrar en mörk period i pjäsförfattaren Sebbe Staksets (frontfigur i rapgruppen Kartellen) liv då han som 19-åring började avtjäna ett fem år långt fängelsestraff – en tid som fick förödande konsekvenser för honom och ännu värre för hans flickvän.

I årets budget gavs Stadsteatern i uppdrag att erbjuda det fria scenkonstlivet möjligheten att gästspela på scenen Bryggan. Syftet med initiativet är dels att erbjuda en plats och skapa ett skyltfönster för Stockholms oetablerade grupper, dels att tillgängligöra den teaterkonst som finns utanför de etablerade teatrarna för stadens invånare. Totalt uppgår subventionen på 4 170 000 kronor per år. Satsningen ska ses som ett led i stadens arbete med att stärka möjligheterna för det fria kulturliv som frodas utanför de offentliga kulturinstitutionerna att nå ut till fler: Utökat och omgjort kulturstöd, Kulturdirekt, fler reklamytor för det fria kulturlivetkulturbonusen och ökade subventioner för skolornas scenkonstbesök.

Uppdraget har resulterat i att sex olika frigrupper under hösten kommer att medverka med föreställningar på Bryggan: Teater Fryshuset med Medans vi faller, Teater Komet med Över gränsen, Dotterbolaget med Strindbergs Den starkare, Ful Stage med Here/Här, KEL med KELs anatomiska teater och Lumor med Hon finns inte med på fotografiet och Mellanhavandet.

Stockholm har ett levande teaterliv utanför de etablerade teatrarna som präglas av experimentlusta och nytänkande. En del av teaterlivet som många driver den konstnärliga förnyelsen framåt. Genom den fria scenen kan fler stockholmare ta del av denna kreativitet. Det ska bli spännande att se hur initiativet faller ut.

/ Madeleine

Läs mer om föreställningarna på den fria scenen: Stockholms frigrupper tar över bryggan

Fri Scen Stockholms stadsteater 13 juni 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , , ,
1 comment so far

I höst så tar Stockholms fria teatergrupper plats på Stadsteatern då en helt ny form av samarbete under namnet Fri scen Stockholms stadsteater påbörjas, vilket DN skriver om idag (tyvärr ej på nätet).

I stadens budget gav vi Stadsteatern i uppdrag att erbjuda det fria scenkonstlivet i Stockholm att gästspela på scenen Bryggan i Kulturhuset, vilket vi tidigare skrivit om på bloggen. Syftet med detta är att erbjuda en plats och skapa ett skyltfönster för de oetablerade grupperna att sätta upp sina produktioner. Totalt handlar det om en subvention på 4 170 000 per år för de oetablerade grupperna.

Nu är det klart att den allra första premiären blir Teater Fryshusets Medans vi faller den 29 augusti – en sann berättelse om ett ungt par på samhällets botten av Sebbe Staksets. Totalt sex olika frigrupper medverkar med föreställningar på Bryggan under hösten och förhoppningen är att scenen ska göra det lättare stockholmarna att upptäcka en annan del av Stockholms vitala teaterliv.

Madeleine

Fortsatt starka besked från Stadsteatern 24 maj 2012

Posted by angusthlm in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: ,
add a comment

På gårdagens styrelsemöte för Stockholms stadsteater stod årets första fyra månader samt Parkteatern i centrum med anledning av att årets första tertialrapport var uppe i styrelsen respektive att Parkteaterns program för sommaren presenterades.

Under vintern och våren har Stadsteatern haft ett starkt program och fått fina recensioner i pressen. Teaterns många Strindberg-pjäser och andra programpunkter har satt Strindbergsåret på kartan. Glädjande nog tilldelades även Carolina Frände, regissör och konstnärlig ledare Stockholms stadsteater Skärholmen, nyligen årets Thaliapris (Svenska Dagbladets teaterpris), bland annat för uppsättningarna Barnen från Frostmofjället och Gertrude Stein.

Att kvalitet uppskattas märks tydligt i tertialrapporten. Publiken fortsätter att hitta till Stadsteaterns många föreställningar. Den genomsnittliga beläggningen har under årets första fyra månader varit 83,5 procent, vilket är strax över de 83 procent som krävs för att nå budgetens mål för biljettintäkterna. Även i år bedöms egenintäkterna, med bakgrund av de första fyra månadernas publiktillströmning, vara höga för teatern.

För att sätta Stadsteaterns framgångar i perspektiv ville styrelsen jämföra Stadsteaterns resultat 2011 med det för Dramaten med hjälp av några nyckeltal. Av jämförelsen framgick att medan besöksfrekvensen för Stadsteatern var 86 procent var den 75 procent för Dramaten, medan Stadsteaterns egentäckning av kostnader var 21,6 procent var den 16 procent för Dramaten, medan varje besök på Stadsteatern i genomsnitt subventioneras med 519 kronor var samma siffra för Dramaten 916 kronor. En illustrativ jämförelse på hur väl Stadsteatern drivs – och hur mycket bra teater stockholmarna får för skattepengarna.

Under mötet presenterade Linda Zachrison, konstnärlig ledare för Parkteatern, sommarens program för Parkteatern som i år både ökar antalet föreställningar totalt sett och nästintill fördubblar antalet föreställningar i Stockholms ytterstad.

Bland annat kommer Mozarts opera Don Giovanni att visas på duk i Kungsträdgården, Tage Danielsson och Hans Alfredssons Fröken Fleggmans mustasch spelas på en rad scener runtom i staden liksom Alejandro Leiva Wengers 127. Bara för att nämna några programpunkter. Idag blir Parkteaterns program offentligt och dessutom släpps i år en mobiltelefonapp för alla som vill ha sommarens program nära till hands. Allt har fri entré och drar igång redan den 1 juni.

Med tertial 1 bakom oss och Parkteaterns fullspäckade sommarprogram framför oss kan man med fog säga att Stockholms stadsteater lever upp till dess vision om ”att vara en angelägenhet för alla stockholmare”.

/ Anders

Starkt kulturår – Stockholms stads årsredovisning 2011 12 april 2012

Posted by jonasuebel in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , ,
1 comment so far

Stockholms stads årsredovisning är för alla kulturvänner glädjande läsning. Såväl Stockholms stadsteater, Stadsmuseet, Kulturnatten som Kulturhuset hade rekordsiffror. Och på Stockholms stadsbibliotek gjorde e-boken sitt definitiva genombrott.

Till Kulturhuset kom under 2011 tre miljoner besökare, vilket är en ökning med drygt 900 000 jämfört med året tidigare. Till den verksamhet som drivs av Kulturhuset kom 1,8 miljoner besökare vilket var en ökning med lite över 30 procent. Den stora publiktillströmningen har en stor del av sin förklaring i de nya biblioteken på våning Plattan och våning 2 samt att öppettiderna blivit mer generösa.

2011 är det hitintills bästa året i Stockholms stadsteaters historia. 379 794 besök gjordes på scenerna i Kulturhuset och i Skärholmen och på Parkteatern ytterligare 140 544. Sammanlagt alltså över en halv miljon teaterbesökare. Särskilt glädjande var att andelen barn och ungdomar uppgick till 21,2 procent. För stadsteaterns del är det dock inte bara mängden besökare som är anmärkningsvärt hög utan även beläggningsgraden i teatersalongerna som i genomsnitt uppgick till hela 86,2 procent.

264 240 personer deltog i Stockholms stadsmuseums verksamhet under 2011, vilket även det är det högsta antalet deltagare någonsin. Av dessa deltog 19 498 i stadsvandringar eller besökte någon av museets fyra museilägenheter.

Årets olika evenemang har varit mycket uppskattade. Kulturnatt Stockholm som genomfördes den 9 april med fri entré besöktes av 60 000 stockholmare och turister. Till Stockholms Kulturfestival kom omkring 340 000 besökare till de runt 600 evenemangen.

För Stockholm stadsbiblioteket har 2011 varit ett år i digitaliseringens tecken. En ny mobil- och desktopwebb lanserades under året. En viktig del av den nya webben är förenklad tillgång till bibliotekens e-medier. Att e-boksversionen av biografin Jag är Zlatan lånades ut över 1500 gånger under de tre första månaderna innebar e-bokens genomslag på Stockholms bibliotek.

I Stockholms kulturskola deltog 25 421 barn och unga under 2011. Av dessa gick 14 768 i de avgiftsbelagda kurserna inom ämnen som bild & form, teater, musik eller dans. Inom prova-på-verksamheten deltog 6 191 och inom skolornas kulturköp 4 462.

Jonas

Framgång retar Aftonbladet kultur 20 februari 2012

Posted by angusthlm in Kultur för fler.
Tags: , , ,
1 comment so far

Stockholms stadsteater är en pärla i huvudstadens kulturliv. Det senaste i raden av bevis på detta fick vi för bara några veckor sedan då det visade sig att 2011 var det bästa publikåret i stadsteaterns 51-åriga historia med omkring 520 000 besökare, att jämföra med cirka 463 000 för 2010.

Men att det går bra för stadsteatern glädjer inte alla. I alla fall inte Aftonbladets kultursida som i förra veckan menade att ”teatern säljs ut”. Kulturskribenten Claes Wahlins främsta exempel på detta var att den kritikerrosade uppsättningen av Alexander Dumas De tre musketörerna lockar så mycket publik och därför borde tas ned.

I lördags publicerades mitt svar på Wahlins artikel. Där skriver jag att ” Det är en oerhörd bedrift av den prisbelönade regissören Alexander Mørk-Eidem att locka många stockholmare till institutionsteatern. För mig kan god scenkonst vara något för alla. Ska kulturen nå ut till fler måste många olika uttrycksformer bejakas, både det som tilltalar många och några få, och det är den uppgiften Stadsteatern lyckas så fantastiskt bra med.”

Läs gärna mitt svar i sin helhet: Wahlin vill ha en teater för de redan frälsta

/ Madeleine

Läs: Det bästa året i stadsteaterns historia

Invigning av Strindbergåret 20 januari 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , ,
add a comment

På söndag sker den officiella invigningen av Strindbergåret 2012 på Stockholms stadsteater. Aldrig någonsin tidigare har stadens kulturinstitutioner samlats kring ett enda konstnärskap på samma sätt som under Strindbergsåret. Det är vårt bidrag i uppmärksammandet av den författare och dramatiker som mer än någon annan svensk skrivit in Sverige i litteraturhistorien.

Planeringen för Strindbergåret har pågått länge och det känns väldigt roligt att nu på söndag officiellt få inviga jubileet. Jag själv kommer att dra mitt strå till den konstnärliga stacken genom att under invigningen läsa ett väl valt stycke från ett av Strindbergs dramer. Jag sliter nu mitt hår över från vilket verk det ska tas.

I jubileet intar Stockholms stadsteater givetvis en nyckelroll i stadens hyllningar till dramatikern Strindberg. Under 2012  kommer såväl Dödsdansen, Fröken Julie, En dåres försvarstalEtt drömspel, Leka med Elden som Till Damaskus att spelas på teatern. Mycket Strindberg att se för den teaterintresserade med andra ord.

Även på Stockholms stadsbibliotek och i Stockholms stads skolor kommer Strindberg att uppmärksammas under året. Stadsbiblioteket har i samarbete med Författarcentrum valt ut En dårens försvarstal som årets Stockholm-läser-bok. Och till alla skolelever kommer den kärnfulla lilla novellen Ett halvt ark papper att delas ut under hösten. Har du en minut över, nu eller senare, tveka inte att läsa novellen online.

Men mest spännande av allt kommer nog utställningen August att vara som öppnar på Liljevalchs konsthall till hösten. På Liljevalchs kommer Strindberg nämligen att uppmärksammas i egenskap av den allkonstnär han faktiskt var, för även om Strindberg för en svensk publik mest är känd som dramatiker och romanförfattare var han även en mycket spännande bildkonstnär och fotograf. Därför har Liljevalchs valt att ställa ut Strindbergs konst i små ”teaterrum” i vilka Stadsteatern även kommer att spela små fragment ur olika Strindbergpjäser. Allkonstnären Strindberg hamnar därmed i sitt rätta element, kanske för första gången någonsin. Under året lägger Liljevalchs även ut små dagboksanteckningar från den omtalade Ockulta dagbokentwitter.

Förutom att uppmärksamma Strindberg på de egna institutionerna har staden även givit Strindbergs Intima Teater och Strindbergsmuseet extra medel för att fira jubileet.

Vill du hålla dig uppdaterad på vad som händer under Strindbergåret ska du gå in på www.stockholm.se/strindberg .

/ Madeleine