jump to navigation

TV-licensen – gör om, gör rätt 13 juni 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Internet och kulturen.
Tags: , , ,
2 comments

Högsta förvaltningsdomstolen har idag slagit fast att en innehavare av en dator med internetuppkoppling inte kan krävas på tv-avgift. Det är ett positivt besked för public service. Efter högsta förvaltningsdomstolens besked är det är dags för regeringen att göra om och göra rätt, dags att finansiera public service via skatten.

Länge har vi dragits med en integritetskränkande och kostsam jakt efter licenspengar till public service. Än värre blev det sedan Svt började sända reguljära sändningar via nätet. Då började Radiotjänst kräva in tv-avgift även för personer som äger en surfplatta, smartphone eller dator med internetuppkoppling. Argumentet har ju varit att man nu via dessa kan se på Svt – precis som i en vanlig tv.

När nu högsta förvaltningsdomstolen har underkänt att den som äger en dator med internetuppkoppling ska betala tv-licensg är det dags att se hur man kan finansiera public service på andra sätt. Public service-kommittén föreslog att dagens modell för tv-avgift skulle slopas och ersättas med en obligatorisk tv-avgift (eller som de också kallar det: tv-skatt). Fördelarna med en sådan lösning är många.

Ett licenssystem kommer alltid att innebära ett mått av kontroll på ett eller annat sätt. Ökända är Radiotjänsts tv-pejlingar och påringningar för att kontrollera tv-innehav. Med en finansieing via skatten blir kontrollerna överflödiga.

En avgiftsmodell innebär att Radiotjänst blir överflödigt. Det skulle i sin tur innebära att kostnaderna för uppbörden skulle kunna minska med cirka 125 miljoner kronor per år, enligt public service-utredningen.

En finansiering via skatten skulle också innebära att avgiftsskolket försvann. Dagens skolk innebär ett bortfall på knappt en miljard kronor per år.

Den huvudsakliga invändningen mot en sådan modell handlar om att en obligatorisk tv-avgift skulle hota public service-företagens fortsatta oberoende. Detta är en naturlig invändning. En oberoende tv och radio som kan granska makten anser jag som liberal vara det absolut viktigaste uppdraget för public service. Det är tv och radio i demokratins och yttrandefrihetens tjänst. Men ett fortsatt oberoende kan förenas med en ny finansieringsmodell där medlen hålls vid sidan av statsbudgeten och därmed utom räckhåll för finansministern.

Det går att förena en effektivare och rättvisare finansieringsmodell samtidigt som oberoendet för public service även fortsättningsvis skulle kunna garanteras. Nu när Högsta förvaltningsdomstolen underkänt Radiotjänsts tolkning av lagen är det dags för regeringen att göra om och göra rätt.

/ Madeleine

Läs mer: Domen: Ingen tv-avgift för datorer
Läs mer: Vann mot Radiotjänst
Läs mer: Ingen tv-avgift för dator
Läs mer: Nicklas vann mot Radiotjänst

 

Annonser

Seger för integritetsskyddet – datalagringsdirektivet ogiltigt 8 april 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter, Internet och kulturen.
Tags: ,
add a comment

Idag tillkännagav EU-domstolen att datalagringsdirektivet strider mot EU-rätten se domen r. Den insamling av personuppgifter som direktivet kräver är för omfattande och för oinskränkt för att stå i proportion till behovet. Direktivet utgör ”ett synnerligen allvarligt ingrepp i den grundläggande rätten till respekt för privatlivet”, skriver domstolen. Kommissionären Cecilia Malmström, tidigare Europaminister (FP), kommenterar här och säger att direktivet är ”ett hafsverk”.

För mig som kulturpolitiker är den personliga integriteten en nödvändig förutsättning för det fria ordet. Jag har därför sedan lång tid tillbaka varit kritisk mot datalagringsdirektivet. Det är väldigt välkommet att direktivet nu har ogiltigförklarats och att EU-domstolen slår fast att medlemsländerna hårdare måste begränsa insamlingen av personuppgifter till det som är absolut nödvändigt för att bekämpa brott. En urskillningslös massinsamling av medborgarnas kommunikationsdata är inte okej.

Det vore fel att tro att datalagringsdirektivet är riskfritt. Det är viktigt att komma ihåg att EU inte bara består av länder som Sverige, där vi har tydliga regler och konventioner mot politisk inblandning i domstolarnas arbete. I dagarna hölls det val i Ungern, där en alltmer auktoritär regering flera gånger har fått kritik för att ha politiserat rättsväsendet. Att ge det landets regering ett omfattande utrymme dels att samla in uppgifter om medborgarnas kommunikation, dels att bestämma villkoren för att uppgifterna ska få lämnas ut, är riskabelt.

Domstolens prövning visar på värdet av att ha starka och oberoende domstolar som värnar medborgarnas rättigheter. På vänsterkanten hör man med jämna mellanrum röster som klagar på hur Europasamarbetet ”juridifierar” politiken, dvs. att EU-domstolen och Europadomstolen lägger sig i politikernas jobb och underkänner demokratiskt stiftade lagar.

Folkpartiet och övriga allianspartier har varit pådrivande för att svenska domstolar ska ha större befogenheter att underkänna lagar som strider mot grundlagarnas och Europakonventionens skydd för medborgerliga fri- och rättigheter. Anledningen är just denna: om demokratin ska tryggas måste alla medborgares grundläggande rättigheter vara mer än bara tomma ord. Idag påminns vi om värdet av ett effektivt rättighetsskydd.

Som EU-vän är jag glad över att EU-domstolen visar sin oavhängighet och rättighetsinriktning. Detta är en seger för tre bärande liberala idéer: Europatanken, rättighetstanken och den personliga integriteten.

Nu måste direktivet skrivas om och nationell lagstiftning anpassas därefter!

Madeleine

Se vidare DN, Ekot och Computer Sweden

Hatet är hot mot demokratin 25 juli 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Demokrati och mänskliga rättigheter, Internet och kulturen, Konstnärlig frihet.
add a comment

Starka röster väcker starka känslor och starka motreaktioner. Vill man förändra finns det alltid någon som tycker annorlunda. Därför ska debatten i det demokratiska samhället präglas av meningsskiljaktigheter. Men det hat som dagligen drabbar kvinnor som tar sin plats i det offentliga rummet, jag har själv känt av det, måste stoppas. Bakom anonymiteten på nätet frodas en demokratifientlig hatkultur som genom trakasserier och terror försöker tysta enskilda individer. I Sverige, idag.

Som Birgitta Ohlsson och Maria Arnholm skriver i dag i SVDDessa anonyma kommentatorer, låt oss kalla dem patriarkatets nätkrigare, utgör en tydlig utmaning för den fria debatten. Deras hat begränsar och deras förföljelse leder till självcensur. Perspektiv uteblir och åsikter blir aldrig hörda. I demokratins grundvalar ligger ingen rätt att få läsare eller lyssnare, men där ligger en rätt att använda sig av det fria ordet utan repressalier.”

Det krävs att vi agerar och som Ohlsson och Arnholm skriver ”Att möta detta näthat kräver mycket mer än politik. Vi är medvetna om lagstiftarens begränsning. Det är ett samtal i samhället som måste till. Men i det samtalet ska också politikens linje vara tydlig: hot och trakasserier ska inte gå obemärkt förbi.” Mot bakgrund av detta presenterar ministrarna i sin artikel de initiativ regeringen nu tar. Dels en forsknings- och utbildningssatsning, dels en översyn av juridiken på området.

I rollen som kulturborgarråd startade jag i våras ett arbete i Stockholm för att vi ska få större kunskap om hur hoten ser ut mot den konstnärliga friheten i allmänhet och mot kvinnliga kulturskapare i synnerhet. Med ett sådant kunskapsunderlag kommer vi tillsammans med kulturlivets aktörer upprätta en handlingsplan för att stärka den konstnärliga friheten i staden.

Hoten är outhärdliga och måste lyftas fram i ljuset. För mig personligen står detta arbete högst på dagordningen. I mitt arbete inom kulturbiståndet har jag sett det med egna ögon. Om konstnärerna hotas, hotas demokratin. Om åsiktsyttringar leder till förföljelse, hotas demokratin.

Madeleine

Public service kommer att förlora sin legitimitet 25 juni 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Internet och kulturen.
Tags: , , ,
1 comment so far

När Svt började sända sina schemalagda kanaler via internet blev oron stor för att man skulle bli tvungen att betala tv-avgift för innehav av datorer, smarta mobiler och surfplattor. Radiotjänsts ordförande tillika VD för Svt, Eva Hamilton, meddelade dock att så inte skulle bli fallet.

Den uppfattningen eller tolkningen av lagen delade dock inte Radiotjänst. Computer Sweden kunde sedan avslöja att Radiotjänst börjat jaga datorinnehavare. Många blev – föga förvånade – upprörda över tilltaget och några datorägare som Radiotjänst har försökt driva in de 2076 kronorna från har överklagat till förvaltningsrätten i Luleå. Igår meddelades dock att Radiotjänst gjort rätt – alla som har en dator med internetuppkoppling är skyldig att betala tv-avgift enligt förvaltningsrätten, läs mer om detta här. Om Radiotjänst har rätt att göra detsamma för mobiler och surfplattor är inte avgjort än men ägare till dessa apparater som Radiotjänst har krävt avgiften av har också de överklagat.

Man kan ha många åsikter om en dator med uppkoppling verkligen ska anses vara en tv-mottagare likställd med en vanlig tv. Men egentligen är det logiskt med tanke på hur dagens avgiftsmodell är konstruerad. Kan man se tv – ja då ska man betala tv-avgift.

Det finns dock en lösning som kan lösa avgiftsmodellens gordiska knut: Att helt enkelt göra om avgiftsmodellen så att alla med en inkomst betalar avgiften via skatten. En sådan lösning skulle ha flera fördelar, du kan läsa om detta i mina tidigare inlägg i debatten här, här och här.

Dessvärre stängde regeringen den möjligheten i förra veckan då man slog fast att nuvarande avgiftsmodell ska finnas kvar fram till 2020. Att man ska utreda frågan är bra men en klen tröst för de datorägare som fram till dess ska betala tv-avgift – oavsett om de ser på tv via datorn eller ej. Det hade varit bättre om regeringen vågat ta tjuren vid hornen och ändrat avgiftsmodell en gång för alla. Som det nu är riskeras både licensens och public service legitimitet.

/ Madeleine

Läs mer: Dags att pensionera tv-licensen
Läs mer: Tv-avgiften en generationskonflikt
Läs mer: Radiotjänst tar sikte på småföretagare
Läs mer: Tv-licens även för datorer

”Jakten fortsätter på licensskolkare”. Madeleine i DN 24 juni 2013

Posted by angusthlm in Internet och kulturen.
Tags: , ,
add a comment

Tv licens

I förra veckan presenterades propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst vilket Madeleine kommenterade här på bloggen. Dagen efter, strax före midsommar, rapporterade DN Kultur om bland annat turerna kring tv-avgiften och de kommande årens Public service. Genom att trycka på länken ovan kan du läsa artikeln.

/ Anders

Dagens tv-avgift kvar 19 juni 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Internet och kulturen.
Tags: , , , , ,
add a comment

Sedan Public service-kommittén lämnade sitt betänkande har frågan om framtidens finansiering av tv och radio i allmänhetens tjänst debatterats flitigt. Kommittén framhöll att en obligatorisk tv-avgift är förenlig med public service fortsatta oberoende. Huvudargument för att behålla dagens tv-avgift är därför ett ickeargument.

Den senaste tiden har buden varit många vad som gäller och vad som ska gälla för dagens tv-avgift. Svt:s VD och Radiotjänsts ordförande Eva Hamilton gav först beskedet av att reguljära sändningar via nätet inte skulle betyda att den som äger en smart mobiltelefon, surfplatta eller dator med internetuppkoppling skulle jagas på licenspengar av Radiotjänst. Det visade sig vara ett tomt löfte. Så fort Svt började med reguljär webbsändning kom tv-avgiften som ett brev på posten till landets alla internetanvändare. När Computer Sweden uppgavatt Radiotjänst börjat ta in avgift för dessa apparater skrev jag på Expressens debattsida, läs inlägget här.

Det finns en mycket rimlig lösning på detta jagande och andra problem förknippade med dagens avgiftsmodell. Public service-kommittén föreslog att dagens modell för tv-avgift skulle slopas och ersättas med en obligatorisk tv-avgift (eller som de också kallar det: tv-skatt). Fördelarna med en sådan lösning är många.

För det första. Varje samtal Radiotjänst ringer i sin uppdaterade avgiftsjakt gröper ur legitimiteten för public service. Kopplingen mellan innehav av en surfplatta och att använda surfplattan till att se på Svt är långt ifrån lika självklart jämfört med att ha en tv och se på Svt. Kanske inte i Eva Hamiltons eller Radiotjänsts ögon, men i vanliga människors ögon.

För det andra. Dagens avgiftsmodell där det är tv-mottagaren som avgör om man ska betala tv-avgift kommer alltid att innebära ett visst mått av kontroll på ett eller annat sätt. Ökända är Radiotjänsts tv-pejlingar och påringningar för att kontrollera tv-innehav. Med en avgiftsmodell som är obligatorisk blir kontrollerna överflödiga.

För det tredje. En avgiftsmodell där Radiotjänst är överflödig skulle innebära att kostnaderna för uppbörden skulle kunna minska med cirka 125 miljoner kronor per år, enligt public service-utredningen. En obligatorisk avgift skulle också innebära att avgiftsskolket försvann. Dagens skolk innebär ett bortfall på knappt en miljard kronor per år. Båda dessa effektiviseringar skulle antingen kunna gå till mer tv och radio i allmänhetens tjänst eller till sänkt avgift.

Den huvudsakliga invändningen mot en sådan modell handlar om att en obligatorisk tv-avgift skulle hota public service-företagens fortsatta oberoende.

Det är en adekvat fråga att ställa. En oberoende tv och radio som kan granska makten anser jag som liberal vara det absolut viktigaste uppdraget för public service. Det är tv och radio i demokratins och yttrandefrihetens tjänst. Men ett fortsatt oberoende kan förenas med en ny avgiftsmodell där medlen hålls vid sidan av statsbudgeten och därmed utom räckhåll för finansministern. Man skulle med andra ord få alla fördelarna med en effektivare och rättvisare avgiftsmodell samtidigt som oberoendet för public service även fortsättningsvis skulle kunna garanteras.

Propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst som presenterades av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) idag stänger dock möjligheten för en ny avgiftsmodell. Vi som väntar på en bättre, effektivare och mer rättvis avgiftsmodell får vänta till nästa decennium på chansen att avskaffa en förlegad och integritetskränkande tv-avgift. Regeringen hade chansen men tog den inte. Alla som har en dator, surfplatta eller smart mobiltelefon får fram till dess vänja sig vid Radiotjänsts uppbördsjakt.

/ Madeleine

Läs mer: Nya tv-avgiften dyrare för höginkomsttagare
Läs mer: Ett digitaliserat marknät gör det möjligt att sända fler kanaler

Olyckligt uttalande av Anders Borg (M) 23 maj 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Internet och kulturen.
Tags: ,
1 comment so far

Igår uttalade sig finansminister Anders Borg (M) om att någon förändring av radio- och tv-licensen inte är aktuell. Det är ett olyckligt uttalande och dessutom obegripligt med tanke på de senaste årens tekniska utveckling.

Det ska sägas att TV-licensen historiskt varit en lösning som tjänat public service väl. Samtidigt som det garanterat SR, Svt och UR en finansiering har det hållit finansiering på ett visst avstånd från politikerna (även om riksdagen beslutar om licensavgiftens storlek) och statsbudgeten. Nackdelen är dock licensskolket och den integritetskränkning som Radiotjänsts spaningar efter skolkare utgjort liksom att en viss del av licenspengarna går till ”indrivningsverksamheten”.

Idag ser dock verkligheten helt annorlunda ut då i stort sett alla hushåll i Sverige har tillgång till TV, antingen via apparat eller dator. Att systemet är daterat blev inte minst uppenbart då Radiotjänst påbörjade en jakt på alla dem som äger en dator då man numera kan se Svt-sändningar på nätet. Något Eva Hamilton, VD för Svt, hade uttalat inte skulle ske. Läs mitt inlägg i Expressen om TV-licensen här.

Jag tillsammans med Folkpartiets kulturpolitiske talesperson Ulf Nilsson pläderar för en lösning där public service finansieras via skattesedeln. Fördelen med en sådan lösning är flera. Avgiftsskolket skulle försvinna. Skolket innebär idag ett bortfall på omkring en miljard kronor som antingen kan gå till verksamheten eller till lägre kostnad. Man skulle kunna slopa kontrollerna och därmed lägga mer pengar på uppdraget att producera ett brett utbud av tv och radio i allmänhetens tjänst. Eller om man så vill sänka avgiften. Den integritetskränkning kontrollen av tv-avgiften innebär skulle vara ett minne blott.

Den största invändningen brukar annars vara att programföretagens oberoende skulle minska. Detta ska man alltid vara orolig för. Man ska dock ha i minnet att riksdagen redan idag bestämmer över avgiftens storlek och att den utredning som presenterades för inte så längesedan föreslog en modell med skattefinansiering som skulle kunna gå vid sidan av statsbudgeten utom räckhåll för klåfingriga politiker.

/ Madeleine

Ulf Nilsson: tilltalande modell med skattefinansiering av public service 6 mars 2013

Posted by angusthlm in Internet och kulturen.
Tags: , ,
add a comment

För en vecka sedan avslöjade Computer Sweden att Radiotjänst börjat jaga smartphone- och datorägare på tv-avgift.  Bakgrunden till detta är att SVT börjat sända de så kallade linjära kanalerna (eller på vanlig svenska tv) över internet.

Dagen efter avslöjandet publicerade Expressen en artikel där Madeleine framförde sina synpunkter om det nya tilltaget och att dagens tv-avgift borde ersättas av en tv-skatt.

Fördelen med en skattefinansiering är flera. Avgiftsskolket skulle försvinna. Skolket innebär idag ett bortfall på omkring en miljard kronor som antingen kan gå till verksamheten eller till lägre kostnad. Man skulle kunna slopa kontrollerna och därmed lägga mer pengar på uppdraget att producera ett brett utbud av tv och radio i allmänhetens tjänst. Den integritetskränkning kontrollen av tv-avgiften innebär skulle vara ett minne blott.

Den största invändningen är att programföretagens oberoende skulle minska. Detta är ett ihåligt resonemang eftersom tv-avgiftens storlek redan idag bestäms av riksdagen och att en framtida tv-skatt skulle kunna gå vid sidan om statsbudgeten utom räckhåll för klåfingriga politiker.

Nu reagerar även vice ordföranden i riksdagens kulturutskott, Ulf Nilsson (FP), på Radiotjänsts nya tilltag. I ett pressmeddelande som skickades ut i eftermiddag säger han:

”Dagens tv-licens, knuten till innehavet av en tv-apparat, bör avskaffas och ersättas av en ny teknikoberoende avgiftsmodell. En tilltalande modell är att alla vuxna med viss inkomst betalar samma belopp till public service via skatteinbetalningen.”

Läs hela pressmeddelandet i sin helhet genom att trycka här.

/ Anders

Radiotjänst jagar datoranvändare 28 februari 2013

Posted by angusthlm in Internet och kulturen.
Tags: , , ,
add a comment

expressen radiotjänst

I dagens Expressen skriver Madeleine om att Radiotjänst börjat kräva in tv-avgift för datorinnehav. En längre version av debattartikeln finns att läsa på Expressens hemsida, läs den genom att trycka här.

/Anders

Läs mer: Nu jagar Radiotjänst datorägare
Läs mer: Datorägare krävs på tv-avgift

Telia Sonera återigen i blåsväder… 20 september 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter, Internet och kulturen.
Tags: , ,
add a comment

Sedan Uppdrag Gransknings program i våras om hur Telia Sonera agerat i en rad stater i det forna Sovjetunionen har företaget gått från blåsväder till blåsväder. Igår var det dags igen när det undersökande samhällsprogrammet ställde en rad frågor om hur Telia Sonera kommit över de 3G-licensser som företaget har för att kunna verka i Uzbekistan. Enligt Uppdrag Granskning ska 2,2 miljarder kronor betalats ut till ett enmansföretag i skatteparadiset Gibraltar ägt av en tjugotvåårig kvinna, en person som påstås ha nära kopplingar till diktatorn Islam Karimovs familj, för att komma åt licenserna.

Centralasien är onekligen en region där mänskliga rättigheter och demokrati lyser med sin frånvaro och där korruptionen är väl utbredd. Det är knappast någon hemlighet att Uzbekistan inte utgör något undantag. MR-organisationen Human Rights Watch skriver i sin Worl Report 2012 (wr2012) att ”Uzbekistan’s human rights record remains appalling, with no meaningful improvements in 2011. Torture remains endemic in the criminal justice system. Authorities continue to target civil society activists, opposition members, and journalists, and to persecute religious believers who worship outside strict state controls. Freedom of expression remains severely limited. Government-sponsored forced child labor during the cotton harvest continues.”

Det säger sig självt att företag som vill agera i länder som detta bör iaktta mycket stor försiktighet. Detta gäller särskilt för ett företag inom telekom och särskilt när det är ett företag i vilket svenska staten, och därmed alla svenskar, är storägare. Graverande i sammanhanget är givetvis att Telia Soneras före detta kommunikationsdirektör, Karin Moberg, i programmet framförde att hon utan framgång ställt flertalet kritiska frågor i samband med affären.

Det är därför positivt att Telia Soneras vd Lars Nyberg nu meddelat att en utredning om vad som egentligen har hänt ska tillsättas. Företaget måste kunna svara bättre än vad Lars Nyberg gjorde på den nyss avslutade presskonferensen och bättre än vad kommunikationsdirektören Cecilia Edström gjorde igår.

Företag som helt eller delvis ägs av staten måste agera som ett föredöme, både gällande mänskliga rättigheter och korruption. Det är inte rimligt att Sverige genom biståndet satsar på demokratiutveckling och korruptionsbekämpning samtidigt som Telia Sonera – om uppgifterna stämmer – kliver över lik för att tjäna pengar åt aktieägaren staten.  

Lika viktigt som att korruptionsanklagelserna reds ut är också att det pågående CSR-arbete som håller på att utvecklas inom Telia Sonera blir verklighet och sätter avtryck i företagets agerande.

/ Madeleine

Läs mer: Regeringen kräver att Telia Sonera redovisar Uzbekistan-miljarder
Läs mer: Telia Soneras vd förnekar mutor och penningtvätt
Läs mer: Telias bolag hjälper Tadzjikistan med censur
Läs mer: Telliasonera vill inte bekräfta internetcensur
Läs mer: Telia Sonera ägd mobiloperatör tvingas stänga nät
Läs mer: ”Telia hjälper diktaturer att kartlägga motståndare”

Går att behålla oberoendet trots avskaffad TV-licens 24 augusti 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Internet och kulturen, Kultur för fler.
Tags: , , ,
add a comment

Enligt vad tidningen Resumé erfar så kommer public service-kommittén föreslå att den nuvarande TV-licensen avskaffas och att finansieringen av public service gå via skattesedeln. Detta skulle vara ett välkommet steg och helt i linje med Folkpartiets landsmötesbeslut förra året.

TV-licensen har historiskt varit en smart lösning då de faktiska brukarna har finansierat systemet och inte vältrat över kostnaden på alla andra som inte brukat mediet. Idag ser dock verkligheten helt annorlunda ut då i stort sett alla hushåll i Sverige har tillgång till TV, antingen via apparat eller dator. Att systemet är daterat blev inte minst uppenbart då Radiotjänst föreslog alla som äger en dator skall erlägga licensavgift då man numera kan se svt-sändningar på nätet

Det argument som brukar framhållas för att behålla TV-licensen – inte minst från Ewa Hamilton på SVT – är att den gör tv och radio oberoende från politiker. Detta är dock ett tämligen obegripligt resonemang eftersom licensens storlek redan bestäms av riksdagen genom lagstiftning.

Däremot är frågan om SVT:s och SR:s självständighet viktig att reflektera över. Man kan tänka sig många olika lösningar för att stärka självständigheten. Dels kan medlen från staten till programbolagen betalas ut för en längre tidsperiod. De påverkar statens kassahållning det år den större utbetalningen äger rum, men har ingen statsfinansiell betydelse. Dels bör styrelserna i mindre utsträckning bestå av politiker eller personer med politisk bakgrund. Dels bör skattefinansieringen kompletteras med en fondfinansiering från ett från politiken oberoende organ.

 Hur man än väljer att lösa detta så är ett avskaffande av tv-licensen inte en dag för tidigt.

Även SvD och DN skriver om detta idag. 

Madeleine

4,7 miljoner till Innovativ Kultur 5 juli 2012

Posted by jonasuebel in Från huvudstad till världsstad, Internet och kulturen, Kultur för fler.
Tags: , ,
1 comment so far

I går kom den glädjande nyheten att Fonden Innovativ Kultur tilldelas 4 721 688 kronor från Stiftelsen framtidens kulturs sista utdelning. 

Innovativ kultur startade på uppdrag av Stockholms stad hösten 2008, som en del i de så kallade växtpengarna. Det är ett resurscentrum för alla som arbetar med nyskapande projekt, experiment och skapar samarbeten mellan kultur, näringsliv och akademi.

Stiftelsen framtidens kultur hade till uppgift att främja ett vitalt kulturliv genom att ge bidrag till långsiktiga och nyskapande kulturprojekt. Stiftelsen, som bildades 1994 av svenska staten, disponerade för detta syfte medel från de upplösta löntagarfonderna. Innovativ Kultur tilldelas pengarna då Framtidens Kultur ”bedömer verksamheten som intressant och utvecklingsbar, det intresse som visats av andra parter i Stockholmsregionen tyder på att även andra delar denna uppfattning.”

Nu hoppas vi att dessa pengar som Innovativ kultur tilldelats, ytterligare kan bidra till att skapa förutsättningar för hittills oprövad verksamhet, nya konstellationer, samarbeten och gränsöverskridande kultur.

Jonas

 

Kulturvision 2030 antagen 12 juni 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad, Internet och kulturen, Kultur för fler.
Tags:
1 comment so far

Igår antog kommunfullmäktige, efter nästan fem års arbete, Kulturvision 2030. Redan 2007 gav vi i stadens budget kulturnämnden i uppdrag att ta fram en strategisk plan för kulturen i Stockholm. Med en särskild kulturvision är avsikten att förstärka arbetet med att skapa ett Stockholm med kultur i världsklass. Målet är att Stockholm ska bli ett centrum för lokal, nationell och internationell kultur, starkt präglad av utveckling och tillväxt. Efter ett stort och ambitiöst arbete med möten, workshops, enkäter, samtal och seminarier var det alltså igår dags för Kommunfullmäktige att slutligen ta ställning till Kulturvision 2030, som bygger vidare på Stockholms stads Vision 2030 och som har till syfte att förstärka arbetet med att skapa ett Stockholm med kultur i världsklass.

Kulturvisionen slår fast att ett rikt kulturliv är alldeles nödvändigt för att fler människor ska känna sig hemma tillsammans i en växande stad. Stockholms kulturliv ska växa och nå fler människor oftare. Teatrar, bibliotek, offentlig konst, evenemang, konstnärliga högskolor, gallerier, biografer m.m. – allt detta är delar i en kulturell infrastruktur och storstadens dynamik. I Stockholms kulturliv ska det vara högt i tak och plats för alla.

Den nästan obegränsade tillgången till kultur i den digitala världen har också skapat ett större sug efter fysiska mötesplatser. Det är i mötet med andra människor vi lär oss att förstå varandra och världen. Stockholm ska vara en stad där kulturella upplevelser är ständigt närvarande och där gatubilden inbjuder till aktiviteter.

I arbetet med Kulturvision 2030 har en stor del av aktörer inom och utom kulturlivet involverats. Det är just detta tillvägagångssätt som är den stora styrkan med kulturvisionen. Kulturen måste ses i ett större perspektiv och de många kulturseminarier kring viktiga framtidsfrågor med representanter från ett brett spektrum av samhället har varit en förutsättning i skapandet av en övergripande vision som involverar stadens alla olika sektorer.

Madeleine

Kvalitet, frihet, bildning, tillväxt 3 maj 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Internet och kulturen, Konstnärlig frihet, Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , ,
add a comment

Idag uppmärksammar Dagens Nyheter Folkpartiets kulturgrupps inspel till det nya partiprogram som håller på att arbetas fram inom partiet. Jag är en av dem som suttit med i gruppen som arbetat fram programmet ”Kulturland Sverige” och tycker att det innehåller många bra förslag på hur kulturen kan växa, dess oberoende öka samt hur kulturpolitiken kan bidra till ökad bildning och gynna kvalitet. Helt enkelt, klassisk liberal kulturpolitik. Det är dessutom glädjande att många av förslagen innebär satsningar på kulturlivet i Stockholm.

En ständig kamp liberala kulturpolitiker för är den om det offentliga ska våga gynna konstnärlig och kulturell kvalitet. I det nya kulturpolitiska programmet återfinns därför förslaget att offentliga anslag eller bidrag ska vara kvalitetsdrivande – fria aktörer eller offentliga institutioner som höjer kvaliteten ska få ökade resurser. Ska Sveriges kulturinstitutioner ligga i internationell framkant gäller det att vi vågar satsa på kvalitet.

Både folkbibliotekens och skolbibliotekens roll i samhället måste lyftas. Folkbiblioteken bör i högre utsträckning lyfta fram kvalitetslitteraturen. Programgruppen är mycket tyglig med att skolbiblioteken ska vara bemannade och väl utrustade. För att få fart på digitaliseringen av den svenska bokskatten vill Folkpartiet se större offentliga stöd till digitalisering av äldre litteratur, förlagens så kallade backlist.

Inom utbildningspolitiken vill vi se satsningar på humaniora på våra universitet och högskolor samt se att humaniora i ökad utsträckning finns med på andra universitet och högskoleutbildningar.

I en liberal kulturpolitik är konstnärernas och kulturinstitutionernas frihet en mycket viktig fråga. Att det konstnärliga innehållet inte ska styras av politiker är en fråga jag drivit hårt i Stockholms stad. För att öka institutionernas frihet presenteras i programmet därför tanken om att en ny myndighetsform som garanterar avståndet mellan politik och konstnärligt innehåll bör utredas.

För att både öka kulturlivets oberoende från politiken och se till att kulturens plats i samhället växer återfinns även ett kulturekonomiskt paket i programmet, vilket jag tycker är mycket positivt: Sponsringsreglerna för kulturlivet ska tydliggöras, gåvor och donationer till kulturella ändamål ska göras avdragsgilla, skattereglerna för stiftelser som donerar medel till kulturella ändamål måste ändras. Jag hade därutöver gärna sett att även ett system liknande den kulturbonus vi har infört i Stockholms stad även blev nationell, alltså att fria aktörer som lyckas öka sin egenfinansiering får högre offentliga bidrag.

Inspelet ger tydliga besked om att ett nytt operahus och ett nytt nobelmuseum behöver byggas i Stockholm. Att Stockholm behöver en ny opera har jag och Christer Nylander (FP) (vice ordförande kulturutskottet) drivit på för tidigare, bland annat i en artikel på DN-debatt. Med bakgrund av den starka konstscenen i Stockholm föreslås även att en konstbiennal etableras av staten, Stockholms stad och privata finansiärer. Alla dessa förslag skulle lyfta kulturlivet i Stockholm ett snäpp till och placera staden på Europas kulturkarta.

Madeleine

TeliaSonera och de mänskliga rättigheterna 23 april 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter, Internet och kulturen.
Tags: , , , , ,
4 comments

Imorse satt jag i en radiodebatt tillsammans med Thomas Jönsson från TeliaSonera och diskuterade företagets agerande i flertalet postsovjetiska länder, däribland Vitryssland i vilket TeliaSonera har intressen. Man kan efter debatten enbart konstatera att ju mer TeliaSonera försöker förklara sig, desto oklarare blir det hur företaget tänkt. Jag hade hoppats på förklaringar kring hur man ser på gränserna mellan fri kommunikation och övervakning, relationer till oppositionen och strategier för samhällsansvar öven i länder med totalitärt styre. Tyvärr kan jag konstatera att TeliaSonera inte förefaller dela problembilden.

Jag tänkte försöka sätta min kritik av TeliaSonera i ett större sammanhang. Kampen för demokratin är och har alltid varit en mycket central fråga för Folkpartiet. Under hela 1900-talet har Folkpartiet enträget motarbetat alla auktoritära politiska strömningar i Sverige och varit tydligt med att Sverige i utrikespolitiken måste ta ställning för demokrati. Det är ingen slump att Folkpartiets symbol, blåklinten, härstammat från rösträttsrörelsen. Två liberala statsministrar, Karl Staaff och Nils Edén var ledande politiker och opinionsbildare i kampen för demokrati i Sverige. När de totalitära vindarna under mellankrigstiden blåste över Europa och det var på mode med såväl fascism som kommunism i Sverige gick Folkpartiet till val med en affisch vars text lydde ”Bort med varje tendens till diktatursträvanden” och med en bild på en man som sopar bort en svastika respektive hammaren och skäran. Affischen hänger väl synlig på min arbetsplats.

Detta arv förvaltas på många sätt vidare i dagens liberala rörelse. Folkpartiet är det mest EU- och eurovänliga partiet för att vi tror att ett europeiskt samarbete är förutsättningen för att sprida demokratin över vår kontinent. I omläggningen av det svenska biståndet har vi framhållit vikten av att det ska främja demokratins spridning runtom i världen – vilket det nu också gör. I debatten om svensk vapenexport har Folkpartiet varit drivande för att det införs ett demokratikriterium. Internationellt har den liberala rörelsens biståndsorganisation Swedish International Liberal Center, SILC, arbetat med att stödja demokrater i bland annat Kuba, Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Gällande just sistnämnda land kan det vara på sin plats att nämna det långvariga och omfattande arbete som SILC och Folkpartiet ägnat sig åt i landet. Dessutom, läs gärna Tobias Ljungvalls utmärka bok Kontroll om situationen i Vitryssland, utgiven på SILC förlag.

Helt enkelt. Folkpartiet har alltid och kommer alltid att ta ställning för demokrati och emot diktatur – oavsett om kraven på diktatur kommer från höger eller vänster, oavsett om situationen gäller Sverige eller något annat land ute i världen. Detta är ett skäl till varför jag är liberal.

Jag tycker dock att det är oerhört viktigt att påpeka att demokratins sak inte uteslutande är en fråga för politiker. Ska demokratin spridas och de auktoritära staterna motarbetas krävs att även andra delar av samhället tar ställning. Svenska företag måste ta ett ansvar när de gör affärer i auktoritära länder. Ett grundläggande ansvar enligt min mening är att de inte ska hjälpa en auktoritär stat som Vitryssland att förfölja oppositionella. Uppträder svenska företag på ett oetiskt sätt står det oss alla fritt som konsumenter att markera en avvikande åsikt genom att välja ett annat företag, att rösta med fötterna. Sådana val gör jag själv när jag handlar och det tycker jag även att Stockholms stad som är en av Sveriges största konsumenter bör göra.

/ Madeleine

Se inslaget i TV4 här
Läs artikeln i DN här
Läs artikeln i SvD här
Se inslaget i SVT här
Läs Helsingborgs Dagblads ledarartikel här
Lyssna på intervjun i Ekot här
Lyssna på debatten i P1-morgon här

Inför demokratikriterium i upphandling av kommunikationstjänster 19 april 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter, Internet och kulturen.
Tags: , , , ,
7 comments

I onsdagens Uppdrag granskning berättades det om TeliaSoneras samarbete med flera diktaturer i Östeuropa och hur det har möjliggjort att länder som Uzbekistan, Kazakstan, Tadzjikistan, Azerbajdzjan, Georgien och Vitryssland fått tillgång till information om ”journalister, människorättsaktivister och oppositionella” som uppfattats som ett hot mot regimerna. Många frågor lämnades i programmet obesvarade och jag konstaterar att TeliaSonera blir svaret skyldig. Den officiella bilden stämmer uppenbarligen inte överens med hur det verkligen går till i TeliaSoneras utlandsexpansion.

Stockholm stad, med över 40 000 anställda, har avtal med TeliaSonera för mobiltelefoni. Vid nästa upphandling av kommunikationstjänster i staden vill jag att det ska finnas ett demokratikriterium med som en parameter i upphandlingen.

Staden ska inte genom sina avtal indirekt via TeliaSonera, eller annat företag heller för den delen,  bidra till att säkerhetstjänster i några av världens mest brutala diktaturer får fri tillgång till all information eller stödja företag som medverkar till systematiska trakasserier och fängslanden av oppositionella.

/ Madeleine

Acta-avtalet under granskning 23 februari 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter, Internet och kulturen.
Tags: , , , , ,
add a comment

EU-kommissionen beslutade igår att skicka Acta-avtalet till EU domstolen innan ett slutligt besked i frågan tas. EU-domstolen ska granska om avtalet bryter mot grundläggande värden, såsom yttrandefriheten och dataskyddet.

Det är naturligtvis mycket glädjande att avtalet äntligen får en ordentlig rättslig prövning. Förhoppningsvis ställs också de frågor som behövs för att avtalet, i sin nuvarande form, ska fällas.

Internet är en av mänsklighetens absolut största innovationer. Alla nya lagförslag borde ha detta i åtanke, och föregås av en djupgående analys av hur förslaget påverkar viktiga värdena såsom yttrandefriheten och dataskyddet. Målet måste vara att skapa en lagstiftning som både gynnar den kunskaps- och kulturexplosion som fildelning och annan teknik innebär, samtidigt som man skyddar upphovsmännens intressen.  Att istället kriminalisera teknik som möjliggör för människor att ta del av kunskap och kultur de aldrig haft tillgång till tidigare är direkt stötande. Politikens uppgift ska inte, och får inte, vara att begränsa och beskära Internets användning.  

/Madeleine

DN: EU-domstolen granskar Acta-avtalet
Jag har tidigare skrivit om Acta-avtalet här och här

Öppet brev till kvällens kultudebatt 21 februari 2012

Posted by angusthlm in Från huvudstad till världsstad, Internet och kulturen, Konstnärlig frihet, Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: ,
1 comment so far

                                                                                                                  Stockholm den 21 februari 2012
Stockholms stadshus

Hej,

ikväll ska du antingen debattera eller lyssna till debatten om kulturpolitik på Teater Brunnsgatan 4. De senaste åren har vi själva haft det stora privilegiet att få ägna oss åt kulturpolitik och vill därför passa på att berätta för dig hur en borgerlig kulturpolitik kan se ut.

Vi gör det med bakgrund av att vi upplever att kulturvänstern innehar problemformuleringsprivilegiet i kulturdebatten. Den mest centrala tesen i kulturvänsterns föreställningsvärld är att all kulturpolitik som saknar socialistiska förtecken är ett hot mot såväl kulturpolitiken som kulturen i stort. Inget kunde vara mer fel, åtminstone i Stockholm där våra partier innehaft makten och en av oss varit kulturborgarråd sedan 2006.

Några satsningar och resultat förtjänas särskilt att nämnas. Sedan 2006 har kulturanslagen bl a till folkbiblioteken, Stockholms stadsteater och det fria kulturlivet ökat dramatiskt. Resultaten har inte låtit vänta på sig. Kulturen är populärare än någonsin bland stadens medborgare. 2011 lockade Stadsteatern, Kulturhuset och Stadsmuseet rekordpubliker. Stadsarkivet jobbar, efter det s k Chydeniusinitiativet, intensivt med att öka insynen i den offentliga myndighetsutövningen med hjälp av internet och digitalisering. Aldrig förr har kulturbudgeten i Stockholm varit så stor som nu.

Men kulturens enda fokus är inte antalet kronor och ören. För biblioteken är det viktigt att de är öppna när medborgarna kan och att de är placerade där medborgarna rör sig. För kulturinstitutionerna gäller det att ha ett högkvalitativt innehåll, ett modernt tilltal, ha aktuell repertoar eller utställningsverksamhet och vara lyhörd inför publikens reaktioner. Skattepengar ska alltid användas effektivt – allt annat är, som Gustav Möller sa, en stöld från skattebetalarna. Många – men inte alla – av kulturlivets problem handlar snarare om hur och till vad de anslagna pengarna används än medlens storlek.

Konstnärer har också rätt att försörja sig på sin konst och kulturlivets och konstnärernas frihet är absolut fundamental. Ett brett offentligt stöd för konsten och kulturen är nödvändigt för att ge frihet att misslyckas och pröva nya vägar samt upprätthålla institutionerna. Men ett fritt och oberoende kulturliv kan inte ensidigt vara beroende av offentliga anslag. Stockholm anslöt sig därför omedelbart till principerna bakom det s k MU-avtalet som ska ge konstnärerna betalt då de ställer ut, och uppmanade våra andra storstadskollegor att göra detsamma – dock utan resultat. Denna insikt har varit drivande bakom våra satsningar på att stödja det fria kulturlivet att försöka attrahera icke-offentliga finansiering, bl a genom ökade biljettintäkter. Givetvis står inte ökade icke-offentliga medel i motsättning till att det offentliga är generös i sin medelstilldelning. Våra ambitioner ska inte ses som ett nollsummespel där offentliga anslag ersätts av privata. Tvärtom är de ett led i att öka den samlade finansieringen av kulturlivet. En kraft som ska nagelfara samhällets förhållanden och få oss att se oss själva med andra ögon behöver en mångsidig finansiering. En kraft som också vågar bita den hand som föder den.

En politik inriktad på att kulturen ska nå flera har under de senaste åren fått stämpeln marknadsinriktad – så kan det vara men det behöver inte vara så. En fråga vi aldrig får svar på men som ni kanske kan närma er ikväll är varför det är fel att sträva efter en större publik eller flera deltagare inom kulturen? När blev ett av 1974-års mest betydelsefulla mål, nämligen det om folkligt deltagande, ”fult”?

Genom detta brev hoppas vi att du med sakliga argument kan avfärda kulturvänsterns allra käraste vandringssägen om en ickesocialistisk kulturpolitik – att kulturpolitiken håller på att monteras ned – och lyfta fram att de stora kulturpolitiska frågorna handlar om hur kvaliteten ska utvecklas, om hur kulturlivets oberoende ska öka, hur fler kan bidra till att kulturens roll i samhället ökar och om hur samhällets kulturella infrastruktur ska uppdateras för 2000-talets Sverige. Helt enkelt, allt det som präglat kulturpolitiken i Stockholm de senaste fem åren.

Lycka till i debatten!

Madeleine Sjöstedt (FP)
Kultur- och fastighetsborgarråd Stockholms stad

Ariane Bucquet-Pousette (M)
Gruppledare i kulturnämnden Stockholms stad

Konsten i Västertorp – växande kultur kräver stöd av många 13 februari 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Internet och kulturen, Konstnärlig frihet, Kultur för fler.
Tags: ,
add a comment

En av de främsta ideologiska skiljelinjerna i svensk kulturpolitik handlar om i vilken inställning man har till att andra aktörer än de offentliga bidrar till kulturens finansiering. Som liberal tycker jag givetvis att det borde finnas många olika finansiärer eftersom det både leder till att kulturens samlade finansiering ökar och att kulturens oberoende till den offentliga makten stärks.

Därför var det mycket intressant att läsa det senaste numret av Tidningen Liljeholmen/Älvsjö som innehåller en helsidesartikel om den offentliga konsten i Västertorp som har en mycket spännande tillblivelsehistoria.

Företaget Olsson och Rosenlunds AB som ägde stora delar av norra Västertorp avsatte nämligen en del av vinsten de gjorde vid markförsäljningen till en stiftelse med uppdrag att verka för kulturella ändamål i stadsdelen. Och det var just dessa donerade medel som sedan användes för de många bronsstatyerna gestaltade av några av 1940-talets mest namnkunniga svenska konstnärer. Ett gott och konkret prov på hur enskilda företag kan bidra till att kulturen och konsten tar större plats i samhället.

Ett växande kulturliv behöver många som bidrar.

/ Madeleine

Läs: Konstiga figurer i Västertorp

Myrdals verk fria att använda 31 januari 2012

Posted by jonasuebel in Internet och kulturen, Mer läsning och bättre bibliotek.
add a comment

Sedan 1980-talet äger Stockholms stad rättigheterna till makarna Myrdals verk genom en donation från författarparet som vi skrivit om tidigare. Donationen har gjort det möjligt för staden att göra så kallade e-böcker av författarnas böcker, så att de blir fritt tillgängliga för alla stockholmare och svenskar.

Vi tycker att Stockholms stad ska vara en föregångare i digitaliseringen. Att makarna Myrdals böcker som e-böcker släpps med generösa licenser är en del av den politiska strävan att göra information tillgänglig och fri för medborgarna med hjälp av internet. Därför publicera nu verken på Stockholms stadsbiblioteks hemsida vilket DN skriver om idag. Att verk som ”Kris i befolkningsfrågan”, där inga nytryck har gjorts trots efterfrågan, nu bli tillgänglig för envar är naturligtvis fantastiskt.

Jonas

Om digitaliseringen av makarna Myrdals verk kan du även läsa om på Kulturnyheternas hemsida genom att trycka här.