jump to navigation

SKL bjuder in bokbranschen till e-bokssamtal 16 december 2013

Posted by angusthlm in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , ,
add a comment

Många har efterfrågat en långsiktig och hållbar modell för hur biblioteken ska kunna ge medborgarna tillgång till e-böcker. Nu bjuder Sveriges kommuner och landsting (SKL) in bokbranschen till samtal om en ny överenskommelse för utlåning av e-böcker. Madeleine som är ordförande i SKL:s kultur- och fritidsberedning intervjuas idag om detta i Sveriges radios kulturnytt, läs och lyssna här.

Bibliotek kan fritt låna ut de böcker de önskar till sina låntagare. Men rätten att kunna göra det gäller bara så länge böckerna är tryckta på papper. För digitala böcker gäller helt andra regler.

Dagens regler innebär bland annat att biblioteken måste betala för varje utlån. Det har inneburit skenande kostnader för biblioteken i takt med att e-bokutlåningen har blivit allt mer populär. Vissa kommuner har därför infört utlåningstak för e-böcker och andra har helt stängt ned utlåningen under en viss tid. Men reglerna innebär också att förlagen kan neka biblioteken att låna ut en viss bok, exempelvis när den är nyutgiven.

SKL har formulerat sex utgångspunkter inför kommande samtal med bokbranschen:

  • Alla böcker ska finnas tillgängliga för biblioteken att låna ut direkt när de ges ut. Det bör inte finnas några begränsningar för hur många gånger biblioteken får låna ut en och samma bok. Böcker kan kosta olika mycket att låna ut beroende på ålder och efterfrågan.
  • Varje bibliotek bör själv bestämma hur tillgängliga olika titlar ska vara beroende på vilka kostnader biblioteket är villigt att ta. Det behöver till exempel vara möjligt för varje bibliotek att sätta en gräns för hur många som kan läsa en titel samtidigt.
  • I dag saknas det regleringar för hur uppgifter om låntagare får användas. SKL anser att sådana regleringar behövs.
  • Det är viktigt att biblioteken kan erbjuda medborgare ett brett sortiment av titlar. Biblioteken har ett läsfrämjande uppdrag, och med hjälp av e-böckerna kan de öka läsningen hos grupper som man tidigare haft svårt att nå ut till.
  • Den e-litteratur som ingår i bibliotekens utbud bör inte kunna dras tillbaka utan att biblioteken får möjlighet att erbjuda litteraturen på annat sätt. Detta för att tillgången till litteratur ska kunna säkerställas över tid.
  • Biblioteken behöver i sitt arbete med digitala bibliotek ha tillgång till en nationell teknisk plattform. Via plattformen ska de effektivt kunna arbeta med sin utlåning av e-böcker. Staten är bäst lämpad att ordna en sådan plattform.

Målet med samtalen är att komma fram till en ny modell för utlåning av e-böcker som gör att biblioteken kan följa med låntagarna när allt fler tar steget ut i den digitala världen.

/ Anders

Läs mer om detta i SKL:s PM angående SKL:s utgångspunkter för e-böcker på folkbibliotek
Läs Rasmus Jonlunds (FP) Ge biblioteken makten över e-böckerna

Annonser

SKLs arbete med e-boksavtal i Kulturnytt 1 oktober 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , ,
1 comment so far

Runtom i Sveriges kommuner är det många kulturpolitiker som sliter sitt hår kring utlåningen av e-böcker. Orsaken är oftast kostnaderna som de senaste åren skenat men även de karenser som många förlag förser e-böckerna med. Om detta medverkade jag, i egenskap av ordförande i Sveriges kommuner och landstings kultur- och fritidsberedning, i dag i Kulturnytt.

Vanligt tryckta böcker kan biblioteken fritt låna ut till medborgarna från den dag då biblioteket köpt in boken, katalogiserat den och ställt ut den på bibliotekshyllan. Det möjliggörs genom att biblioteken enligt lag har rätt att fritt låna ut böcker kostnadsfritt till medborgarna. Samma regelverk gäller dock inte e-böcker och det är i och med detta som en hel del svårigheter uppstår.

Framförallt består problematiken i höga och oberäkneliga utlåningskostnader för biblioteken. Många böcker har också försetts med en karens – först när den har gått ut kan e-boken tillgängliggöras för låntagarna. Utgivaren kan också när som helst neka biblioteken tillgång till en e-bok eller helt enkelt aldrig tillgängliggöra den. Detta leder till en inskränkning i bibliotekens rätt att fritt göra ett urval. Oberäkneliga är kostnaderna eftersom den totala kostnaden varierar med hur många som lånar e-boken. Införs inget tak eller tröghet kan kostnaderna rent teoretisk bli hur höga som helst.

Lösningen på många bibliotek har varit att införa något slags tröghet i utlåningen – att en bok enbart kan lånas ut ett visst antal gånger, att en e-bok enbart kan lånas av ett visst antal låntagare samtidigt eller att varje låntagare enbart kan låna ett visst antal böcker samtidigt eller per vecka. Även om detta är svar på hur man kan kontrollera kostnaderna menar vissa att detta inneburit att man medvetet tar bort många fördelar som den digitala tekniken skulle kunna innebära.

Denna problematik uppmärksammades i litteraturutredning som presenterades på bok och biblioteksmässan för ett år sedan. I utredningen föreslogs att Sveriges kommuner och landsting (SKL) skulle företräda landets alla folkbibliotek gentemot rättighetsinnehavarna. Ett förslag som föll i god jord hos både SKL och regeringen som i litteraturpropositionen såg positivt på möjligheten att huvudmännens samarbetsorganisation, SKL, träder in som avtalspart gentemot rättighetshavarna.

SKL bedriver nu ett internt arbete i frågan. Till att börja med genom att kartlägga vilka problem och behov som finns bland kommunerna. Syftet med detta är att finna en gemensam linje för alla landets kommuner som man sedan kan framföra. Grundläggande i arbetet är att värna bibliotekens grunduppgift – att ge medborgarna kostnadsfri tillgång till information.

/ Madeleine

Min kollega i kulturnämnden, Rasmus Jonlund (FP), skriver på sin blogg klokt om e-böckerna på folkbiblioteken, läs här.

Samarbete med Ordfront om e-böcker 2 juli 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , ,
1 comment so far

ordfront

Stockholms stadsbibliotek (SSB) och förlaget Ordfront har sedan tidigare slutit ett avtal om e-boksutlåning av förlagets e-böcker, läs mer här. Avtalet rör cirka 200 titlar respektive digitalisering av 25 titlar. Nu är alla pusselbitar på plats för att stockholmarna ska kunna låna e-böckerna enligt den nya modellen. Detta skrev DN Kultur om i helgen (se bilden ovan).

Avtalet innebär att SSB ges rätten att låna ut Ordfronts alla e-böcker i e-bokskatalogen utan någon karantän. Att förlag försätter nyutgivna i e-böcker i karantän har blivit allt vanligare vilket hindrar biblioteken från att låna ut böckerna till medborgarna. Därför är det positivt att SSB och Ordfront kommit överens om en modell där låntagarna får tillgång till e-böcker på samma sätt som de har tillgång till vanliga pappersböcker.

Den andra delen av avtalet handlar om att SSB ska digitaliserar 25 titlar från Ordfronts ickedigitaliserade så kallade backkatalog. De titlar som SSB digitaliserar kommer att finnas fritt tillgängliga för utlån via SSB utan någon ersättning till Ordfront per utlån. Vilka dessa 25 titlar blir kommer dels att bestämmas av SSB:s inköpsgrupp som gör ett urval på 15 titlar och dels av stockholmarna själva som senare i år får möjlighet att rösta fram tio titlar som ska digitaliseras. Biblioteken är en mycket uppskattad verksamhet av stockholmarna och det är roligt att biblioteket på det här sättet kan bjuda in låntagarna att vara med och påverka utbudet. Omröstningen kommer att ske på webben där användarna får rösta fram 10 titlar utifrån en lista på ca 25 böcker. Omröstningen kommer att ske

Digitaliseringen av vår gemensamma litteraturskatt är en stor utmaning. Statens kulturråd har sedan en tid ett stöd till digitalisering och jag är övertygad om att det måste vara många som bidrar till litteraturens digitalisering. Samarbetet mellan Ordfront och SSB är ett sätt att göra detta på. Ska digitaliseringen av vårt litterära kulturarv komma till stånd behöver många bidra och nya samarbeten prövas.

Kostnaden per utlån är enligt avtalet 15 kronor per lån för äldre titlar och 25 kronor för nyare. Som äldre räknas alla titlar som har varit publicerade som e-bok i 4 månader eller längre. De titlar som varit publicerade som e-bok kortare tid än 4 månader räknas som frontlist.

/ Madeleine

Läs mer: Rasmus Jonlund (FP) bloggar om nyheten, läs här.

Stor ökning av e-medieutlåningen 25 januari 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: ,
add a comment

Förra året ökade utlåningen av e-media på Stockholms stadsbibliotek från 97 2018 utlån 2011 till 180 318 utlån 2012, en ökning med ca 85 procent. Bakom ökningen återfinns framförallt ett ökat intresse bland stockholmarna att låna e-böcker. Glädjande nog ökade även utlåningen av tryckta böcker ökade från 2011 till 2012 men inte jämförelsevis på samma sätt som e-medierna ökat.

Stockholms stadsbibliotek ligger i framkanten av utvecklingen av det digitala biblioteket och erbjuder genom sin webbplats tillgång till e-böcker och streamade ljudböcker.

Att öka läsandet tillhör en av de största samhällsutmaningarna. Varje gång utlåningen av böcker, oavsett digitala eller tryckta, ökar går utvecklingen åt rätt håll. För att biblioteken ska vara attraktiva måste de finnas där de når som mest stockholmare. Det är därför staden de senaste åren har öppnat tre tunnelbanebibliotek och nu utreder möjligheterna för ytterligare två. Det är därför staden försöker finna bättre placeringar till bibliotek som idag ligger otillgängligt. Och det är därför vi satsar på det digitala biblioteket – när stockholmarna finns på internet ska stadens bibliotek också finnas där.

Utlån per mediatyp 2010 2011 2012
Böcker 3 220 521 3 237 490 3 252 382
därav barnböcker 1 387 920 1 451 329 1 499 717
AV-media 767 925 750 529 698 717
E-medier 66 331 97 218 180 318
Samtliga biblioteks totala utlån 4 054 777 4 085 237 4 131 417

/ Madeleine

Litteraturutredningen här 27 september 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , ,
2 comments

Idag presenterades den litteraturutredning som Folkpartiet har kämpat hårt för att komma till stånd sitt slutbetänkande, Läsandets kultur, på bokmässan i Göteborg. Huvuddragen i utredningen presenterades också idag på DN-debatt och i SvD

Utredningen konstaterar att litteraturens ställning överlag är god i Sverige, att läsvanorna för befolkningen är stabila på en hög nivå, att det publiceras mer litteratur än någonsin tidigare och att svensk litteratur har stora exportframgångar. Samtidigt belyser konstaterar utredningen att skillnaderna i läsvanor mellan olika grupper oroar. Framförallt gäller detta ungdomar, särskilt pojkar, och utredningen pekar på att en fjärdel av alla 15-åriga pojkar har bristande läskunnighet.

För att råda bot på detta föreslår utredningen ett antal insatser under rubriken ”Ett läslyft för Sverige” vars mål är att vända utvecklingen. Bland annat föreslås läsombud i förskolorna, kompetensutveckling för lärare, bemannade skolbibliotek och att landstingens/regionernas regionala kulturplaner ska inbegripa även läsfrämjande och litteratur.

Att utredningen fäster vikt vid skolbiblioteken för att öka läsandet tycker jag är mycket positivt. Folkpartiet har länge understrukit vikten av att alla skolor ska ha skolbibliotek och i den nya skollagen finns detta nu uttryckt. I utredningen föreslås en ytterligare skärpning genom att det i skolförordningen och gymnasieförordningen införs en bestämmelse som ”anger att huvudmännen ska sträva efter att skolbiblioteken är bemannade med bibliotekarier som har kompetens att vara ett stöd till elever och lärare i det läsfrämjande och pedagogiska arbetet.”

Likaså är utredningens förslag om en försöksverksamhet med läsombud i förskolan bra. Ju tidigare ett intresse för litteratur kan väckas desto bättre. Att stärka samarbetet mellan förskola och folkbibliotek är en god idé för att öka läsandet bland barn.

Utredningen berör också den mycket omdebatterade e-boksfrågan. Bland annat föreslås att Sveriges kommuner och landsting (SKL) blir avtalspart gentemot rättighetsinnehavarna. Detta i syfte att stärka folkbibliotekens förhandlingsförmåga och undvika att enskilda folkbibliotek ställs inför färdiga erbjudanden de måste acceptera om de inte ska bli helt utan e-böcker. Som ordförande i SKL:s kultur och fritidsberedning tycker jag att SKL, som inom många andra områden samordnar kommunernas förhandlingar, är en naturlig aktör att förhandla för folkbibliotekens räkning.

Att utredningen understryker vikten av att resurser frigörs för digitalisering av såväl den litteratur som inte är upphovsrättsligt skyddad som förlagens så kallade backlist är också det positivt. Den ”fria” litteraturen utgör en verklig litteraturskatt som genom digitalisering borde tillgängligöras i högre utsträckning för allmänheten. Utredningens förslag om att den utveckla nationella katalogen Libris för att i högre utsträckning tillgängliggöra digitaliserad litteratur är rimlig. Genom en omprioritering inom litteratur- och tidsskriftsstödet ska resurser frigöras för att stödja förlagens digitalisering av äldre litteratur som fortfarande är upphovsrättsligt skyddad.

/ Madeleine

Stockholm i framkant i biblioteksdebatten 19 mars 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , ,
3 comments

Mitt i den pågående debatten om e-böckernas ställning på folkbiblioteken återfinns Stockholms stadsbibliotek som är landets största folkbibliotek. I det senaste numret av Svensk Bokhandel finns flera artiklar som handlar om e-bokens ställning på biblioteken och Stockholms stadsbibliotekarie Inga Lundén samt enhetschefen för Stockholms virtuella bibliotek Mikael Petrén finns flitigt citerade i flera av artiklarna. Det är bra – Stockholms stad ska befinna sig i framkanten av både utvecklingen och debatten när biblioteken tar steget in i den digitala litteraturvärlden.

Runtom i världen ställs nu samma fråga: Hur ska biblioteken förhålla sig till den digitala litteraturen? Ska det digitala biblioteket härma det fysiska och endast låna ut ett visst antal böcker åt gången eller ska biblioteken använda sig av den nya teknikens möjligheter och låna ut så många digitala exemplar som efterfrågas av allmänheten? Och hur ska biblioteken ersätta förlagen och författarna?

Även om frågorna ovan inte har några givna svar är en sak klar: Den digitala boken håller på att revolutionera bibliotekens verksamhet. Den nya tekniken innebär att medborgarnas tillgång till litteratur i princip kan bli obegränsad om bara biblioteken erbjuder digitala böcker. Tanken är hissnande, att man kan låna vilken bok man vill oavsett var man befinner sig eller när på dygnet man vill låna. Det är givetvis av mycket stort kulturpolitiskt intresse att bejaka den nya teknikens möjligheter.

Jag har flera gånger uttryckt min kritik mot den nuvarande lånemodellen för digitala böcker, inte minst i en debattartikel tillsammans med Inga Lundén i Svenska Dagbladet. Det krävs en ny ersättningsmodell som både beaktar bibliotekens möjligheter att erbjuda digital litteratur till medborgarna samtidigt som förlagens kommersiella intressen tillvaratas.

Situationen idag är inte tillfredsställande. Flera bibliotek runtom i Sverige har stoppat sin digitala biblioteksverksamhet och andra har infört konstgjorda begränsningar på grund av att det inte finns någon kostnadskontroll i det nuvarande systemet – kostnaden för att låna ut en bok kan i princip bli hur hög som helst om intresset är mycket stort bland allmänheten.

Sedan februari pågår samtal mellan Svenska Förläggareförningen och Svensk biblioteksförening om hur en ny modell kan utformas. En förhoppning är att en ny modell kan innebära att Sverige intar en tätposition i hur biblioteken använder ny teknik för att sprida litteraturen och öka läsandet. Min övertygelse är att den nya tekniken även kan leda till ökade resurser i boksektorn om man kan hitta nya affärsmodeller – så som är på väg att ske inom musikproduktionen.

En annan utmaning för litteraturpolitiken är hur digitaliseringen av litteratur kan öka med bakgrund av att det gått trögt med digitaliseringen i Sverige, vilket gör att svenska låntagare ofta går direkt på den engelskspråkiga litteraturen. En nyhet är att Statens Kulturråd nu börjat dela ut medel till stöd för digitalisering av tidigare utgiven litteratur. Det ska bli spännande att se vilka böcker som genom stödet kommer att nå både bokmarknaden och biblioteken. Att tillgängliggöra den svenska litteraturskatten är en mycket angelägen fråga för litteraturpolitiken.

/ Madeleine

Läs: E-böckerna ödesfråga för biblitoek
Läs: Reglerna för e-boksutlån på bibliotek ses över
Läs: Svensk Biblioteksförening och Förläggareföreningen tillsätter gemensam arbetsgrupp

E-boksfrågan måste lösas 10 februari 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , ,
add a comment

E-böckerna blir allt mer vanliga och allt mer populära bland svenskarna. Inte minst blev detta uppenbart i samband med att biografin om Zlatan Ibrahimovic lanserades i höstas. Bonnier, som gav ut boken, uppger att över 10 000 har läst Jag är Zlatan som e-bok.

Med allra största sannolikhet betyder det att e-boken nu har fått sitt genomslag. Därmed kan man hoppas på att den digitala utgivningen av både äldre och samtida litteratur tar fart. De möjligheter som hägrar är förstås stora – tas den digitala teknikens möjligheter till vara kan en stor del av den svenska litteraturen bli tillgänglig genom några få knapptryck oavsett var man befinner sig, oavsett när läslustan infinner sig.

Men utvecklingen innebär också stora utmaningar, inte minst för biblioteken. E-bokens succé kan bli en mycket dyr affär eftersom den nuvarande ersättningsmodellen till förlagen innebär att biblioteken ersätter varje utlånad e-bok med 20 kronor. Ganska snabbt kan alltså kostnaderna för en e-bok skena om intresset bland låntagarna är stort.

Detta har gjort att man på en del bibliotek runtom i Sverige har lagt in spärrar på hur många e-lån man erbjuder. Och på vissa bibliotek, sorgligt nog bl a i Lidköping där jag själv lånar ibland, har man helt sonika slutat låna ut e-böcker.

Därför har jag flera gånger efterlyst att en ny ersättningsmodell tas fram som gör det möjligt för biblioteken att gå i takt med den tekniska utvecklingen.

När jag igår kväll hörde att Förläggareföreningen och Svensk Biblioteksförening har tillsatt en arbetsgrupp, bland annat med representanter från Stockholms stadsbibliotek, som ska se över ersättningsmodellerna blev jag förstås väldigt glad. Om biblioteken ska fortsätta vara ryggraden i infrastrukturen för allas rätt till förkovran och bildning måste frågan om e-böcker lösas.

/ Madeleine

Läs: E-böckerna ödesfråga för biblitoek
Läs: Reglerna för e-boksutlån på bibliotek ses över
Läs: Svensk Biblioteksförening och Förläggareföreningen tillsätter gemensam arbetsgrupp

Den orimliga e-boksmomsen snart ett minne blott? 8 december 2011

Posted by angusthlm in Internet och kulturen, Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: ,
1 comment so far

Sedan 2002 har böcker reducerad moms, det betyder att de istället för 25 procent moms har en momssats om 6 procent. Syftet med reformen när den kom var givetvis att läsningen skulle öka när skatten sänktes (vilket också skedde då försäljningen samma år som reformen genomfördes ökade med 20 procent).Men sänkningen av momsen gällde faktiskt inte alla böcker. Fram till 2009 hade ljudböcker på cd-skiva en momssats om 25 procent och fortfarande har böcker och ljudböcker en momssats om 25 procent om de distribueras digitalt, det vill säga via strömning eller om de laddas ned.

Att en bok har olika momssats beroende på format är givetvis orimligt. Om bokstäverna är elektroniska eller tryckta ska inte vara avgörande för momssatsen.

E-boksförsäljningen är på frammarsch världen över. I USA såldes exempelvis 2010 114 miljoner e-böcker till ett sammanlagt värde av 5,5 miljarder kronor enligt Litteraturutredningens delrapport som kom i höstas. I Sverige har utvecklingen också kommit igång men den högre momsen utgör ett hinder för att den digitala bokmarknaden ska växa.

Orsaken bakom de märkliga momsbestämmelserna är det regelverk i EU som reglerar vilka varor som medlemsländerna får ge reducerad moms. Glädjande nog står det idag att läsa i Svensk Bokhandel (SvB) att EU-parlamentet nu vill se en förändring.

Parlamentsledamoten Olle Schmidt (FP) är en av de parlamentariker som engagerat sig i frågan och till SvB säger han följande: ”Stödet för den här linjen är stort i parlamentet. Kommissionären för den här frågan sa uttryckligen att kommissionen kommer att ta starkt intryck av den här debatten när lagstiftningen slås fast.”

Det vore väldigt positivt för såväl läsandet i Sverige som för förlagen om EU:s regler inom kort förändras. Det vore inte en dag för sent – elektroniskt tryckta böcker ska inte diskrimineras.

/Anders

E-böckerna måste bli flera 7 december 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Internet och kulturen, Kultur för fler.
Tags: ,
2 comments

”Zlatan, Jobs och Tranströmer. Tre namn som får e-boksdistributören Elib att jubla – och biblioteken att gråta.” Denna rubrik kunde man läsa i dag i Dagens Industri (DI) som uppmärksammat att svenskarna läser allt fler e-böcker. Enbart i år har försäljningen av e-böcker tre- eller fyrfaldigats, enligt Johan Greiff, vd för Elib.

För den digitala bokmarknadens utveckling, läsandet och tillgängligheten av litteratur är detta givetvis positivt. Med en digitalisering av litteraturen står vi inför en situation där tillgängligheten av både ny och äldre litteratur i princip kan bli obegränsad om bara nya böcker ges ut i digitalt format och äldre böcker digitaliseras.

Samtidigt innebär digitaliseringen en utmaning för biblioteken. Jag har skrivit om det flera gånger, bland annat här. Detta skrev jag också en debattartikel om i Svenska Dagbladet (SvD) tidigare i år där jag bland annat skrev ”Det finns framför allt två problem med e-böcker i biblioteken idag: kontrollen över vilka böcker som skall finnas på biblioteket och kontrollen över kostnaderna.”

Problematiken med kostnaderna är relativ enkel. För varje påbörjad utlåning av en e-bok betalar biblioteken ca 20 kronor till Elib som ägs gemensamt av ett antal förlag. Det delikata problemet med e-böcker är dock att antalet låntagare i princip kan vara obegränsat, något som gör att kostnaderna snabbt kan skena om intresset bland allmänheten är stort. Det är därför Elib ”jublar” och biblioteken ”gråter”, för att tala med DI.

På en del bibliotek runtom i Sverige har man därför av kostnadsskäl lagt in spärrar på hur många e-lån man kan erbjuda. Och på det bibliotek där jag själv ofta lånat böcker nämligen Lidköpings bibliotek, har man helt slutat låna ut e-böcker enligt DI. Att begränsa antalet e-lån är givetvis en lösning men samtidigt en smärtsam sådan eftersom man då begränsar allmänhetens tillgång till litteratur och på så sätt förtar en av de stora fördelarna med e-böckerna.

Hur biblioteken, och därmed kulturpolitiken, ska lösa denna problematik återstår att se. Jag är övertygad om att man gemensamt måste arbeta fram en ny lösning som både tillgodoser allmänhetens intresse av att få tillgång till digitaliserad litteratur på biblioteken och som ersätter förlagen på ett rimligt sätt.

Så här skrev jag i januari i SvD: ”Principen är enkel. Biblioteken gör ett kvalificerat urval av titlar, köper in medier och lånar ut dem utan kostnad för låntagaren. Oavsett format. Biblioteken samexisterar med kommersiella intressen, som förlag, men låter inte sitt urval och uppdrag styras av marknaden. En affärsmodell som fungerar både för att sälja och låna ut e-medier behöver tas fram gemensamt.” Detta budskap framförde jag även igår då jag talade inför Förläggareföreningen.

Den sittande litteraturutredningen har trots snäva direktiv närmat sig frågan. Jag ser fram emot att det arbetet fortsätter.

Madeleine

Välkommen satsning på e-böcker 31 oktober 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags:
add a comment

I fredags kom litteraturutredningen med en promemoria, som bland annat innehåller en välkommen satsning på e-böcker. Utredningen har fått i uppdrag att att lämna förslag till fördelning av medel för budgetåret 2012. När det gäller e-böcker föreslår de riktat stöd på totalt en miljon kronor för utgivning av tidigare utgivna titlar. Syftet är att främja tillgången till svenskspråkig kvalitetslitteratur på den framväxande e-boksmarknaden.

Detta är en mycket välriktad satsning! Jag var mycket kritisk mot att litteraturutredningens uppdrag inte omfattade e-böcker, och bloggade om det här. Det är därför mycket glädjande att e-böcker finns med, och jag håller tummarna för att det även kommer att komma med i bokutredningens slutliga förslag till regeringen.

Ugivningen av e-böcker på svenska är liten och långsamt växande. Nu finns ca 4000 titlar, och det är ungefär lika många som får plats i en normalstor bokbuss! Det är mest nya titlar, men äldre böcker, som egentligen enkelt och billigt skulle gå att ge ut som e-böcker, är det ont om. Det handlar om backlist, det vill säga böcker som har något tiotal år på nacken och inte längre finns i lager, det handlar också om äldre klassiker, så som Strindberg och Lagerlöf.

Den engelskspråkiga litteraturen i form av e-böcker är på väg in på den svenska marknaden, och visst är det bra att vi läser på engelska också. Men på sikt är det en faktiskt en fråga om det svenska språket, och vår förmåga att ta hand om den del av mänsklighetens universella kulturarv som uppstått inom det svenska språket här i Sverige. Vem skall ta hand om det, om inte vi gör det? Men den svenska kvalitetslitteraturen ligger nu som en skatt på grunt vatten som ingen plockar upp och gör e-böcker av. En miljon kronor kan räcka till att stödja utgivning av ett ganska stort antal titlar. Välkommet och bra!

Från huvudstad till världsstad: Lösningar för det smala