Vi måste bygga mycket och vi måste bygga bra 9 maj 2014
Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad.Tags: Stadsbyggnad, stadsmiljö, stadsplanering, stadsutveckling, Stockholm, tillgänglighet
add a comment
På Kulturhuset har Stockholms byggmästareförening haft en utställning och olika aktiviteter kring deras syn på vad som behövs för att få till mer bostadsbyggande i Stockholm. En av aktiviteterna var den debatt jag deltog i morse tillsammans med representanter för de övriga partierna i Stadshuset. De har förövrigt en mycket informativ hemsida och vill du ha en plansch på hela processen hittar du den här
Vi var alla rörande överens om att det måste byggas mer i Stockholm. Men i frågan om hur och i förmågan att faktiskt få till de förutsättningar som krävs, skiljer vi oss åt.
En mycket tydlig skiljelinje är om vi ska subventionera priset på marken som staden säljer. De rödgröna ser detta som en väg för att skapa billigare bostäder och visst behövs det bostäder för alla ekonomier. Men att rea ut stadens tillgångar kan aldrig vara lösningen. För att uppnå ökad kvalitet eller att stimulera utvecklingen i ett område kan kan nedsatta markpriser vara en sista utväg.
Men i princip är det för mig obegripligt korttänkt att vilja få mindre betalt till den gemensamma kassan som finansierar välfärden. Mindre betalt när de pengarna i stället antingen kommer att höja byggbolagens vinster eller sänka slumpvist utvalda stockholmares bostadskostnader. Dessa pengar behövs för att finansiera den utveckling som bara staden kan vara ledare i. Som den stora satsningen vi genomfört i Järva som nu börjar generera intresse också hos privata byggherrar. Eller utbyggnaden av tunnelbanan.
Kostnaden och den ekonomiska risken för att producera bostäder måste ner, men det måste ske på andra sätt. Det allra viktigaste är naturligtvis att få ordning på den oändligt långa tid det går från idé till färdigt hus. Och då behövs det många åtgärder. En förändrad plan- och byggprocess i linje med de förslag regeringen tagit fram är en viktig komponent. I Stockholm skulle vi definitivt behöva en Bostadsgeneral med uppdraget och mandatet att göra stadens praktiska handläggning verkligt effektiv och samordnad.
På en punkt fick vi mycket tydliga besked: oppositionen är helt enig om att Bromma flygplats ska läggas ner. Vad det kommer att leda till i minskad attraktivitet för Stockholm verkar de bry sig mindre om. Dessutom plussade V och MP på nejsägandet med ett kraftfullt nej till Förbifarten.
Bostadsgeneralen är bara ett av många Folkpartistiska förslag för en bättre stadsbyggnadspolitik. För som alltid: Bygger man mycket måste man bygga bra!
/ Madeleine
Hållbar samverkan för hållbara fastigheter 17 april 2014
Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad.Tags: forum för hållbara fastigheter, hållbarhet, miljöarbete, SGBC, stadsplanering, stadsutveckling, Stockholm
add a comment
Foto: Lennart Johansson
I går gick den första programaktiviteten inom ramen för ”Stockholms stads forum för hållbara fastigheter” av stapeln. Forumet bildades i januari i år av Stockholms stad, Akademiska Hus, AMF Fastigheter, Atrium Ljungberg, Diligentia, Einar Mattsson fastigheter, Hufvudstaden, Humlegården Fastigheter, Jernhusen, Riksbyggen, Statens fastighetsverk, Wallenstam och Vasakronan med det uttalade syftet att tillsammans inspirera, utmana och stötta varandra i det framtida hållbarhetsarbetet.
Mycket av det fastighetsbestånd som kommer finnas i Stockholm i framtiden är redan byggt. Därför är det oerhört angeläget att fokusera på hur vi gör de redan existerande byggnaderna hållbara. Forumets syfte är just att lyfta och utveckla Stockholms fastighetsägares arbete med redan befintliga fastigheter.
Fokus för gårdagens seminarium var hur fastighetsägare och hyresgäster kan samverka i hållbarhetsarbetet och programmet var digert och effektivt. Runt 70 personer fick under ledning av moderatorn Johan L Kuylenstierna, VD för Stockholm Environment Institute höra represenentanter för Fastighetsägarna, Hyreskartan, Hyresgästföreningen, Stockholmshem, Strategisk arkitektur, Niras, Diligentia och Sweden Green Building council. En kavalkad av erfarenheter och infallsvinklar som startade många samtal.
Nu fortsätter arbetet. En viktig del är att dela positiva och negativa erfarenheter öppet med varandra. Det gör vi på denna sida. Vi kommer också att tillsammans med Sweden Green Building Council vara värd för ett pris som ska delas ut vid Green Building Conference i november 2014. Detta nya pris ska fylla en lucka bland de utmärkelser som idag finns kring arbetet att hållbarhetsanpassa det vi bygger. Vårt pris ska uppmärksamma fastighetsägare som i sitt vardagsarbete bedriver ett målmedvetet och framgångsrikt arbete för att miljöanpassa och energieffektivisera sina fastigheter och som gör detta i samråd med sina hyresgäster.
Jag är väldigt glad över att det som började som en tanke för ett år sedan nu verkligen är igång och får så gott gensvar. Stockholms fastighetsägare har verkligen visat att de inte bara mycket engagerade i hållbarhetsfrågorna. De är också entusiastiska över att arbeta tillsammans och dela med sig av sina erfarenheter för att vi alla ska få en hållbar stad.
/ Madeleine
Film om nya Slussen 29 juni 2012
Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad.Tags: det offentliga rummet, grön stad, levande Stockholm, Slussen, Stockholm, vattenspeglar
add a comment
Vy mot Gamla stan – Källa: Foster + Partners och Berg Arkitektkontor
Dagens Slussen är, till mångt och mycket, en hyllning till massbilismen. Byggd efter sin tids förutsättningar och antaganden, vilka nu efter ca 80 år naturligtvis inte är desamma.
Det nya Slussen ska istället kännetecknas av mer grönska och vatten samt bättre framkomlighet för cyklister, gående och kollektivtrafik. Allt för att Slussen ska förvandlas till en levande plats där människor både har skäl och lust att stanna till.
Här är en film om hur nya Slussen kommer att se ut.
/David
Satsning på unikt upplevelsekoncept vid Stockholmsarenan 1 juni 2012
Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad.Tags: kultur, nöjesliv, Stockholm, stockholm entertainment district, stockholmsarenan, TOLV Stockholm
3 comments
Igår presenterade Madeleine, tillsammans med SGAF´s styrelseordförande Bengt Westerberg (FP), vad som kommer att fylla de 12 000 kvadratmeter som är belägna i Stockholmsarenans gatuplan.
Anläggningen kommer att kallas för TOLV Stockholm och innehålla en unik kombination av mat, sport, lek, kultur, underhållning och ny teknik. Det kommer bland annat finnas en sportbar med egen läktare direkt under spelplanen. På så sätt kan man alltid se bortmatchen hemma. Andra utmärkande koncept är en nattklubb med livescen. Där artister som uppträtt i arenan kan köra en intimare klubbspelning. Det kommer dessutom finnas olika aktivitetsdelar såsom pingis, bangolf, bowling och karaoke samt ett antal restauranger och barer av hög klass.
TOLV Stockholm är ett helt nytt koncept som gör att besökarna blir en del av evenemangen och ska i detta sammanhang ses som ett första steg i utvecklingen av Stockholm Entertainment District – en utveckling av hela Globenområdet som knutpunkt för kultur, evenemang och underhållning.
Anläggningen beräknas öppna hösten 2013 och kommer att göra både Stockholmsarenan och hela Globenområdet mer attraktivt.
/David
DN: Nytt nöjespalats byggs under arenan
Pressmeddelande: Unikt upplevelsekoncept vid Stockholmsarenan
Fakta om TOLV Stockholm
– En 12 000 kvadratmeter social scen i anslutning till Stockholmsarenan
– Kombination av 12 olika koncept
– Öppet 12 månader om året, minst 12 timmar per dag
– Invigning hösten 2013
– 1,5-2,0 miljoner besökare per år
– 170 direkta arbetstillfällen
– Avsiktsförklaringsavtal klara med hyresgäster för 70 procent av ytan
– Utbud:
- Restauranger och barer i världsklass
- Sportbar med egen läktare
- Nattklubb med livescen för konserter
- Fem interaktiva ytor med varierande utbud
- Bangolf, bowling, karaoke, pingis och annan idrott
Att bygga en levande stad 13 mars 2012
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.Tags: arkitektur, Stadsbyggnad, stadsplanering, stadsutveckling, Stockholm
2 comments
Folkpartiet är ett parti som tar ansvar för ett kraftfullt byggande i Stockholm. Tillsammans med Moderaterna och Socialdemokraterna har vi under många år sett till att det byggs bostäder, kontor och hotell på ett rekordartat sätt i staden. Men om man vill bygga så mycket som Folkpartiet vill måste man också bygga bra.
När man lyssnar till stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) låter det som om spännande och god arkitektur och stadsmiljö är liktydigt med höghus i Stockholms innerstad. Så förhåller det sig givetvis inte – en vacker, spännande och levande stadsmiljö handlar inte om enskilda byggnader utan om samspelet mellan alla de byggnaderna som tillsammans utgör staden.
Jag är fullständigt överens med Ankersjö om att vissa delar av City skulle behöva fler bostäder, men stadens förnyelse får inte leda till att vi förstör stadens kulturhistoriska värden och miljöer. Att ha denna inställning är inte något unikt. I andra europeiska huvudstäder med liknande stadsbyggnation som Stockholm – exempelvis Paris, St Petersburg och Köpenhamn – värnar man om kulturhistoriskt värdefulla områden. Man skyddar helt enkelt det som gör städerna så trivsamma och unika. Det låter både rimligt och befogat i mina öron.
Det värsta vi kan göra är att se på bostadsbyggandet enbart som en kvantitetsfråga. Att bygga stad är i högsta grad även en kvalitetsfråga. Nyproduktionen kan om det används på rätt sätt fungera som verktyg för att korrigera tidigare misstag. Används den på fel sätt skapar vi istället nya. En genomtänkt strategi möter därför det ständigt ökande behovet av bostäder, arbetsplatser och infrastruktur samtidigt som den alltid har för ögonen behovet av att vi bygger en långsiktigt hållbar, trivsam och vacker stad. Risken är annars att vi bygger miljöer som i framtiden kan visa sig vara både oattraktiva, ineffektiva, otrygga och oekonomiska. Det gynnar ingen, allra minst stockholmarna.
Vi ska självklart bygga riktigt högt där det passar, i såväl ytterstad som innerstad, men vi måste samtidigt inse att det varken är lämpligt eller önskvärt överallt. Alltför många städer i världen har idag sönderbyggda stadskärnor där ingen längre vill vistas. Det är ett misstag vi inte får ta efter.
Det betyder inte, som någon uttryckt det, att vi vill mumifiera innerstaden. Tvärtom vänder vi oss mot likriktning och konformism och förespråkar istället variation och mångfald i byggandet. Det är att stadens kulturarv ständigt utvecklas, i takt med att fler människor vill bo här, som gör Stockholm så vackert och trivsamt. Men det betyder inte att vi ska förstöra de många fantastiska historiska kulturmiljöer som redan finns i staden. Frågan om höghusen handlar således inte om husen i sig, utan om den stadsmiljö de placeras i.
Om vi ska skapa en mer levande stadskärna krävs istället en genomtänkt strategi. En strategi som alltid ser till helheten, som premierar hög arkitektonisk kvalitet, som minimerar behovet av längre resor och transporter, som tidigt involverar stockholmarna i processen, som styr mot ett energisnålt och klimatneutralt byggande och som uppmuntrar en mångfald av boendeformer i hela staden.
/Madeleine
DN: Jag är ingen höghustaliban
DN: Stockholm riskerar en död stadskärna
DN: City skulle må bra av att fler bor där
SVD: Station City kan behöva ritas om
SVD: Stockholm får inte mumifieras
Flera inlägg på bloggen om stadsutveckling finns här.
Förbättrad tillgänglighet i Stadshuset 6 mars 2012
Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad.Tags: Fastighetsnämnden, Stadshuset, Stockholm, tillgänglighet
2 comments
Fastighetsnämnden arbetar hårt med att uppfylla stadens ”Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011-2016”. I arbetet ingår, bland mycket annat, att i högsta möjliga mån tillgänglighetsanpassa stadens fastigheter. Vid en kartläggning av Stadshuset har flera brister avseende tillgängligheten för personer med fysisk funktionsnedsättning identifierats. Bland annat konstateras att personer med fysisk funktionsnedsättning inte på ett enkelt sätt på plats har kunnat följa möten i Rådssalen och dessutom behöver tillgänglighetsproblematiken kring den stora trappan på Borgargården lösas.
Under gårdagens fastighetsnämnd tog vi ett första steg mot en förbättrad tillgänglighet i Stadshuset, då vi fattade beslut om att förlänga Tornmuseets hiss upp till Rådssalen. På plan 5 byggs ett helt nytt hissvåningsplan och en öppning skapas genom väggen, in till åhörarläktaren, så att man lätt kan nå läktaren utan nivåskillnader. I och med åtgärderna för förbättrad tillgänglighet till Rådssalens åhörarläktare möjliggörs även en alternativ utrymningsväg från denna i enlighet med önskemål från brandmyndigheten.
Jag hoppas att inom kort kunna återkomma angående projektet Värdig Entré, med en lösning som säkrar tillgängligheten i den stora trappan på Borgargården.
Ska Stockholm bli en stad i världsklass krävs det att staden blir en tillgänglig och trygg plats utan sociala och fysiska hinder. Detta arbete pågår kontinuerligt, och Fastighetsnämnden spelar här en viktig roll.
/Madeleine
Ny cykelplan 2 mars 2012
Posted by davidlindberg in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad.Tags: cykel, cykelbanor, cykling, framkomlighet, miljö, stadsmiljö, stadsplanering, Stockholm
2 comments
Igår presenterades Stockholms nya cykelplan, som ska göra det enklare och säkrare att cykla i staden. Planen, vilken tar utgångspunkt i den av staden på remiss utskickade Framkomlighetsstrategin, innehåller bland annat förslag på en utbyggnad av cykelnätet, förbättringar av befintliga cykelvägar, fler cykelparkeringar samt bättre skyltning. Allt detta är givetvis mycket positivt. Särskilt glädjande är det att så många av förslagen från Folkpartiets cykelprogram (2010) finns med. Bra förslag förtjänar att realiseras.
/David
Mer om Cykelplanen här, här, här, här och här.
Lotta Edholm (FP) kommenterar också cykelplanen på sin blogg.
En samlad kommunikationspolicy med utrymme för egen profilering 22 februari 2012
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.Tags: kommunikation, kultur, Kulturhuset, Liljevalchs konsthall, Stockholm
add a comment
Staden har sedan en tid tillbaka arbetat med att ta fram ett nytt kommunikationsprogram, i syftet att få en mer samlad och effektiv kommunikation så att det blir tydligt för stockholmare och företag när staden står för en verksamhet. En mer konsekvent kommunikation bidrar även till att skapa tydligare sammanhang och en ökad förståelse för det växande Stockholm, och vilka utmaningar det innebär. Allt detta är givetvis mycket bra.
Under arbetet med kommunikationspolicyn har vi från Folkpartiets sida engagerat oss i att de verksamheter som idag har ett eget starkt varumärke ska kunna fortsätta att arbeta under och med sitt eget varumärke – givetvis i kombination med stadens. Bland dessa kan bl.a. nämnas Kulturhuset, Södra Latin, Östra real, Liljevalchs konsthall, Stockholms Stadsmuseum och Stockholms Medeltidsmuseum, som sedan lång tid har inarbetade varumärken. Skulle dessa varumärken införlivats i stadens koncept hade det inneburit stora risker för verksamheterna och ekonomiska förluster.
När nu kommunikationspolicyn går till kommunfullmäktige för beslut har möjligheterna till att även fortsatt ha en egen profilering och logotyp beaktats. Eller som det står i ärendet:
”Stockholms stad har dock en rad verksamheter med egna starka och inarbetade varumärken, bland annat inom skolan, kulturen och bolagssektorn. Dessa varumärken har ett starkt värde för verksamheter som verkar på en konkurrensutsatt marknad, och i kommunikation med besökare och samarbetspartners. Det är mycket angeläget att dessa verksamheter och bolag även fortsättningsvis kan använda sin egen logotyp i de fall det bedöms angeläget, samt ha en egen profilering inom ramen för stadens övergripande grafiska profil.”
Jag är oerhört glad för att vi fick till denna förändring i förslaget. Att St: Erik ska användas i stadens kommunikation är självklart, men lika självklart är det att fortsätta använda igenkända och profilerade varumärken vid sidan om.
/Madeleine
Ärendet: Kommunikationsprogram
Levande strandbad 31 januari 2012
Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad.Tags: det offentliga rummet, stadsmiljö, Stockholm, strandbad, tillgänglighet, upprustning
1 comment so far
Flatenbadet - dags dato
Stockholm kallas ofta för den blå och gröna staden tack vare den stora tillgången på grönområden och närheten till vattnet. Det ska Stockholm fortsatta att vara. Stadens 29 officiella badplatser, vilka alla fyller en mycket viktig funktion i detta, ska vara attraktiva, öppna och lättillgängliga för alla som vill ta sig ett svalkande dopp.
I takt med att staden växer ökar dock trycket på dessa badplatser, och samtidigt har en del av baden blivit något till åren. Vi kommer därför på fastighetsnämnden den 7 februari, i ett första steg, att fatta beslut om att rusta och utveckla två av Stockholms strandbad – Flatenbadet och Långsjöbadet. Syftet är att öka badens attraktionsvärde för stockholmarna, att utveckla utbudet av aktiviteter, att skapa möjligheter för verksamheter att hålla öppet året runt och samtidigt bredda affärsmöjligheterna för de hyresgäster som verkar vid strandbaden. Helt enkelt, i syfte att öka nyttan för stockholmarna.
Själv gläder jag mig särskilt åt att Flatenbadet får en ordentlig uppfräschning. Flatenbadet är ett både unikt och välbesökt bad med fantastiska byggnader från 1930-talet där många av oss som bott och bor i Söderort tillbringat många sommardagar.
Flatenbadet
Flatenbadet är Stockholms största strandbad, beläget i ett friluftsområde vid sjön Flaten i Skarpnäck. På badet finns fyra kulturmärkta byggnader, ritade av den kände arkitekten Paul Hedqvist och uppförda på 1930-talet. Byggnaderna är i stort behov av upprustning.
Under våren 2012 påbörjar fastighetskontoret en upprustning och utveckling av strandbadet i samarbete med Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Målet är att möjliggöra ett aktivt friluftsliv för Skarpnäcksborna och för Stockholmarna och att anläggningen i framtiden ska vara en samlingspunkt för kurser, vandringar, utegympa, kulturevenemang med mera.
Fastighetskontoret rustar upp samtliga byggnader och anläggningen kommer att innehålla en servering med handikappanpassade toaletter och möteslokaler för föreningsliv och kulturaktiviteter i området.
Långsjöbadet
Långsjöbadet i Älvsjö är idag ett populärt sommarstrandbad och ett viktigt utflyktsmål för Älvsjöborna och Stockholmarna. Strandbadets byggnader med kiosk, omklädningsrum och toalett är dock i mycket dåligt skick. Med start våren 2012 genomför fastighetskontoret, i samarbete med Älvsjö stadsdelsförvaltning, en omfattande upprustning och utveckling av strandbadet. Målet är en anläggning som kan hålla öppet året runt och där serveringen även kan hyras ut för privata ändamål – föreningsmöten, barnkalas, födelsedagsfirande med mera.
Det är viktigt för staden att kunna anpassa utbudet efter behovet och den flexibla modullösning som används i detta fall för omklädningsrum, toaletter, kiosk och servering kan även tillämpas på andra strandbad som staden vill utveckla verksamhetsmässigt och där det inte är möjligt eller lämpligt med permanenta anläggningar.
/Madeleine
SVT ABC (ca 10 min in i sändningen): Långsjöbadet och Flatenbadet rustas upp
Visionsdokument:
Flatenbadet
Långsjöbadet
Intressant förslag från SWECO 13 juli 2011
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.Tags: infrastruktur, kollektivtrafik, stadsmiljö, stadsplanering, stadsutveckling, Stockholm
3 comments
Stockholm är en del av en starkt växande region, som utgör själva motorn i Sveriges ekonomi. För att regionens positiva utveckling ska kunna fortsätta, vilket inte bara är viktigt för stockholmarna utan för hela landet, krävs en väl fungerande infrastruktur.
För att klara den kraftiga befolkningsökningen, samtidigt som vi underlättar för miljövänliga transporter, cyklister och flanörer, behöver vi kraftig bygga ut och utveckla kollektivtrafiken. Framtidens kollektivtrafik måste både kunna attrahera och ta emot fler stockholmare. Det är en förutsättning för att Stockholm ska kunna fortsätta att växa, för att vi ska få plats att bo och leva tätare, för att människor ska trivas och för att vi inte ska öka utan tvärtom minska vår belastning på miljön.
En annan mycket viktig aspekt är att den sedan länge planerade och diskuterade ringleden runt staden fullbordas, genom Österleden. Byggandet av Österleden, som kopplas ihop med Norra och Södra länken, skulle innebära att Stockholm får en led där biltrafiken lätt kan välja riktning runt staden istället för att åka igenom den – kanske i värsta fall genom riksintresset Gamla stan. Det skulle betyda mycket för den idag överbelastade Stockholmstrafiken.
I detta sken ter sig SWECO’s i dagarna presenterade idéstudie som mycket intressant. SWECO föreslår i studien att både Österledprojektet och utbyggnaden av tunnelbanan till Nacka ska samordnas, så att tunnelbanan och biltrafiken samsas i samma sänktunnlar under Saltsjön mellan Biskopsudden på Djurgården och Finnboda i Nacka. Denna lösning skulle kunna minska kostnaderna för projekten rejält, och kan kanske även leda till att processen skyndas på något.
Givetvis måste studien analyseras noggrant, utvecklas och vägas mot andra alternativ. Men som utgångspunkt för vidare diskussioner fungerar den utmärkt. Både byggandet av Österled och utbyggnaden av tunnelbanan till Nacka är infrastruktursatsningar som behövs i framtiden. En framtid som närmar sig med stormsteg.
/Madeleine
SVD: Gemensam tunnel föreslås
DN: Förslag: Bygg Österleden och t-banan till Nacka i ett svep
Ett århundrade av Stockholmsarkitektur 4 juli 2011
Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad.Tags: arkitektur, Stadsbyggnad, stadsplanering, stadsutveckling, Stockholm
2 comments
Tillskillnad från många andra europeiska städer är Stockholms historiska bebyggelse i stort bevarad, mycket beroende på att staden undsluppit förstöring genom krig. Stockholm är därför en stad med många fantastiska historiska kulturmiljöer, men det är också en stad där kulturarvet ständigt utvecklas genom de olika epokernas tydliga avtryck. Det är detta som gör Stockholm så vackert och trivsamt.
I en intressant artikel i dagens SVD beskriver Elisabet Andersson just olika uttryck i Stockholms arkitektur. I detta fall handlar det om 1900-talets tidtypiska byggnader, där Lärkstaden och Terrasshuset vid Gröndalsvägen är två av flera exempel som visar på hur Stockholms årsringar tydligt syns.
I det expansiva skede som staden nu befinner sig i gäller det att alltid beakta detta i den fortgående förtätningen och förnyelsen av stadens skiftande miljöer. För vill vi ha en lika vacker stad i framtiden måste stadsutvecklingen bygga på både förnyelse och varsamhet. Vi ska bygga till nya årsringar, men samtidigt vara aktsamma mot de som redan finns. När vi bygger mycket måste vi bygga smart.
/David
Fler gröna tak blir verklighet i Stockholm 20 juni 2011
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.Tags: grön stad, gröna tak, miljö, stadsmiljö, stadsplanering, stadsutveckling, Stockholm
2 comments
Som jag tidigare har skrivit om här på bloggen lämnade vi i Alliansen på nämnden den 19 maj in en skrivelse till fastighetskontoret. I skrivelsen uppmanade vi fastighetskontoret att inventera möjligheterna att anlägga gröna tak och urban odling på befintliga fastigheter samt inför större ny- och ombyggnationer. Detta som en del i arbetet med att tillse att stadens fastigheter förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt.
Fastighetskontoret har nu genomfört en första inventering av möjligheterna till att anlägga gröna tak på befintliga fastigheter, vilken presenterades på förra veckans nämnd. Kontoret har glädjande nog redan identifierat ett flertal möjliga placeringar, och en lista på ca 40 byggnader är aktuella för gröna tak (se nedan).
Det är mycket roligt att kontoret har lyckats hitta så pass många spännande byggnader som både kan bidra till en bättre stadsmiljö och medge ytterligare energibesparingar i stadens fastighetsbestånd.
Stockholm ska även fortsättningsvis vara ett internationellt föredöme i klimatarbetet!
/Madeleine
Här hittar du tjänsteutlåtandet: Tjänsteutlåtande gröna tak
Inventerade befintliga fastigheter där extensiva sedumtak kan vara möjliga:
Ambjörn 15, Spångafolkan
Akalla 4.1, Eggeby fd stall, låg del
Beridarebanan 10, Filmstaden Sergel
Biografen 2, Alvik (mer…)
La Fête de la Musique – Make Musik Stockholm 1 juni 2011
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.Tags: make musik, musik, musiker, Stockholm
1 comment so far
I dagens DN skrivs om festivalen Make Musik Sthlm som arrangeras under nationaldagen i nästa vecka. Konceptet La Fête de la Musique föddes i Paris på 80-talet och nu genomförs på hundratals platser jorden över – Paris, Berlin, Chicago, Beirut, New York och Tokyo. Den svenska versionen Make Musik är inte grundat eller initierat av kulturförvaltningen, utan en fristående organisation. När franska institutet och Make Musik vänder sig till kulturförvaltningen för att genomföra La Fête de la Musique också här i Stockholm är det självklart för mig att staden ska ställa sig positiv! Att de dessutom ville göra det på Sveriges nationaldag är roligt. Därför har förvaltningen tagit med Make Musik i förvaltningens program över vad som sker på nationaldagen, och tillhandahåller två av scenerna. Staden betalar inte ut några bidrag till festivalen, och deltar inte i förberedelserna. Men staden har hela tiden framhållit att ett villkor för samarbetet är att professionella musiker som anlitas ska ha betalt.
Jag står fast vid att när Stockholms stad arrangerar och ber professionella musiker att framträda vid arrangemang så skall de ha betalt. Det är också det krav förvaltningen har ställt i samarbetet med make Musik Stockholm och alla liknande samarbeten. Eventuella frågor om själva arrangemanget ska riktas till Make Musik.
Madeleine
Stockholm – en växande storstad 24 maj 2011
Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad.Tags: Stadsbyggnad, stadsmiljö, stadsplanering, stadsutveckling, Stockholm
1 comment so far
Igår skrev gruppledarna för Alliansen i stadshuset på SVD Brännpunkt. Vi i Alliansen höjer nu målen i bostadsbyggandet med 20 procent, då alla prognoser tyder på att Stockholm växer mer än vad vi tidigare kunnat föreställa oss.
Att fler människor söker sig hit är givetvis positivt, då det är en förutsättning för en fortsatt god ekonomisk tillväxt och ökad välfärd. Men ett växande Stockholm är också en stor utmaning. Genom att kraftigt höja målen för bostadsbyggandet möjliggör vi för fler att bli stockholmare samtidigt som vi tryggar Stockholms funktion som tillväxtmotor för hela landet.
För att klara befolkningsökningen måste vi bygga 100000 bostäder till år 2030. Men det gäller inte bara att säkerställa att människor har någonstans att bo, utan vi måste även säkerställa att Stockholm fortsatt är en fantastisk stad att bo i. Vi vet att detta är möjligt. Vi ska bygga miljövänligt och med hög kvalitet. Det går att utveckla Stockholm till en internationell storstad.
/David
Svenska Dagbladet: Grönt ljus för 100000 nya bostäder
DN: Stockholm växer med 100.000 bostäder
Den växande staden 7 januari 2011
Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad.Tags: arkitektur, kulturmiljö, stadsutveckling, Stockholm
9 comments
Stockholm är en av världens vackraste städer. Här finns unika värden i den genom århundraden framväxta stadsmiljön. Här finns de öppna ytorna, naturasköna vyerna, parkerna och vattnet. Här finns byggnader och arkitektoniska mästerverk ritade av några av historiens mest epokgörande arkitekter. Stockholm är samtidigt en växande storstad. Många människor söker sig hit för att leva och bo och bidrar till stadens utveckling. Det är en positiv omvandling som staden fortlöpande genomgår. Det vill vi bejaka.
Att planera och utveckla en växande stad som Stockholm handlar om att finna en balans. Stadens årsringar är tydliga och synliga för alla som flanerar i staden och kulturmiljöerna har en stark ställning i många stockholmares medvetande. (mer…)
Bidrag till studieförbund fryses 7 juni 2010
Posted by Madeleine Sjöstedt in Okategoriserade.Tags: kulturförvaltningen, kulturpolitik, Stockholm, studieförbund
add a comment
Studieförbunden i Stockholm beviljas årligen verksamhetsstöd av staden. Stödet till studieförbunden beräknas dels utifrån föregående års verksamhet, dels utifrån de prioriteringar för 2010 som studieförbunden angivit i sin ansökan. En granskning av 2008 års verksamhet visade på oklarheter då vissa studieförbund uppvisade mycket stora volymökningar. Frågorna fördes därför vidare till Folkbildningsrådet som har ansvar för folkbildningsstödet på nationell nivå. Ärendena behandlades den 26-27 maj då man beslutade att skjuta upp den slutliga fördelningen. Även kulturnämnden fattar nu beslut med samma innebörd.
Granskningen hade föranletts av misstankar om fusk och oklarheter kring regelverket inom vissa studieförbund. Folkbildningsrådet har behandlat granskningarna och beslutat underkänna rapporterna från Medborgarskolan och Folkuniversitetet och inväntar ännu svar från Studiefrämjandet. Beslut kommer att fattas i september 2010.
Då Folkbildningsrådet nu givit kulturförvaltningen rätt i kritiken mot berörda studieförbund, men ännu inte kunnat precisera hur stor del som är felaktigt inrapporterat, så kommer vi att på nästkommande kulturnämnd besluta att frysa utbetalningen av resterande stöd till Medborgarskolan, Folkuniversitetet och Studiefrämjandet.
Det en grundläggande princip att alla pengar som staden betalar ut måste kvalitetssäkras, dvs det kan inte finnas några som helst tvivel om att de inte används på rätt sätt. Kan det inte styrkas att verksamhetsstödet används på rätt sätt ska inga fortsatta utbetalningar ske.
Studieförbunden spelar en viktig roll i samhället som bärare av bildningsideal och ger människor möjlighet till personlig utveckling och kompetensutveckling. De fyller en viktig funktion genom att vara ett mer tillgängligt alternativ än de formella utbildningar som samhället erbjuder. Kraven på korrekt rapportering är dock absolut.
Det nuvarande systemet för finansiering av studieförbunden dras uppenbarligen med brister. I samband med kulturnämndens sammanträde kommer därför kulturförvaltningen att få i uppdrag att påbörja ett arbete kring hur ett nytt bidragssystem skulle kunna utformas.
Madeleine
Från huvudstad till världsstad 