Kvalitet, frihet, bildning, tillväxt 3 maj 2012

Idag uppmärksammar Dagens Nyheter Folkpartiets kulturgrupps inspel till det nya partiprogram som håller på att arbetas fram inom partiet. Jag är en av dem som suttit med i gruppen som arbetat fram programmet ”Kulturland Sverige” och tycker att det innehåller många bra förslag på hur kulturen kan växa, dess oberoende öka samt hur kulturpolitiken kan bidra till ökad bildning och gynna kvalitet. Helt enkelt, klassisk liberal kulturpolitik. Det är dessutom glädjande att många av förslagen innebär satsningar på kulturlivet i Stockholm.

En ständig kamp liberala kulturpolitiker för är den om det offentliga ska våga gynna konstnärlig och kulturell kvalitet. I det nya kulturpolitiska programmet återfinns därför förslaget att offentliga anslag eller bidrag ska vara kvalitetsdrivande – fria aktörer eller offentliga institutioner som höjer kvaliteten ska få ökade resurser. Ska Sveriges kulturinstitutioner ligga i internationell framkant gäller det att vi vågar satsa på kvalitet.

Både folkbibliotekens och skolbibliotekens roll i samhället måste lyftas. Folkbiblioteken bör i högre utsträckning lyfta fram kvalitetslitteraturen. Programgruppen är mycket tyglig med att skolbiblioteken ska vara bemannade och väl utrustade. För att få fart på digitaliseringen av den svenska bokskatten vill Folkpartiet se större offentliga stöd till digitalisering av äldre litteratur, förlagens så kallade backlist.

Inom utbildningspolitiken vill vi se satsningar på humaniora på våra universitet och högskolor samt se att humaniora i ökad utsträckning finns med på andra universitet och högskoleutbildningar.

I en liberal kulturpolitik är konstnärernas och kulturinstitutionernas frihet en mycket viktig fråga. Att det konstnärliga innehållet inte ska styras av politiker är en fråga jag drivit hårt i Stockholms stad. För att öka institutionernas frihet presenteras i programmet därför tanken om att en ny myndighetsform som garanterar avståndet mellan politik och konstnärligt innehåll bör utredas.

För att både öka kulturlivets oberoende från politiken och se till att kulturens plats i samhället växer återfinns även ett kulturekonomiskt paket i programmet, vilket jag tycker är mycket positivt: Sponsringsreglerna för kulturlivet ska tydliggöras, gåvor och donationer till kulturella ändamål ska göras avdragsgilla, skattereglerna för stiftelser som donerar medel till kulturella ändamål måste ändras. Jag hade därutöver gärna sett att även ett system liknande den kulturbonus vi har infört i Stockholms stad även blev nationell, alltså att fria aktörer som lyckas öka sin egenfinansiering får högre offentliga bidrag.

Inspelet ger tydliga besked om att ett nytt operahus och ett nytt nobelmuseum behöver byggas i Stockholm. Att Stockholm behöver en ny opera har jag och Christer Nylander (FP) (vice ordförande kulturutskottet) drivit på för tidigare, bland annat i en artikel på DN-debatt. Med bakgrund av den starka konstscenen i Stockholm föreslås även att en konstbiennal etableras av staten, Stockholms stad och privata finansiärer. Alla dessa förslag skulle lyfta kulturlivet i Stockholm ett snäpp till och placera staden på Europas kulturkarta.

Madeleine