Nu bygger vi idrottshall i Sätra 26 maj 2014
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.Tags: idrott, idrottsanläggningar, idrottshall, Sätra, Stadsbyggnad, Stadsteatern, stadsutveckling, ungdomar
add a comment
I dag var jag med och tog det första spadtaget för den efterlängtade och välbehövliga nya idrottshallen på Sätra IP. Jag har länge varit engagerad i att få ner kostnaderna för byggande av idrottshallar. För mig känns det fantastiskt att denna fråga äntligen är nära en lösning. Tack vare fastighetskontorets banbrytande arbete med att utveckla enkla, funktionella, fullstora hallar blir det nu mycket mer breddidrottstider för pengarna. Och det behövs.
Stockholm växer så det knakar. Nya och gamla stockholmare behöver inte bara mer bostäder, de behöver också mer samhällelig infrastruktur. Vi ska bygga vidare på vår stad med höga ambitioner om både form och funktion. Servicehus, skolor, idrottshallar, äldreboenden – ja hela staden måste byggas, inte bara bostäderna.
Vad det gäller idrottshallar innehåller vår budget för 2014 inte mindre än 100 miljoner för byggandet av den här typen av enklare, fullstora, idrottshallar. Det blir inget lull-lull men full funktionalitet när hallar nu byggs på Sätra IP, Hjulsta BP, Hässelby villastads BP, Blommensbergs BP och vid Grimstaskolan.
Det är bra för Stockholm!
/Madeleine
Vi måste bygga mycket och vi måste bygga bra 9 maj 2014
Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad.Tags: Stadsbyggnad, stadsmiljö, stadsplanering, stadsutveckling, Stockholm, tillgänglighet
add a comment
På Kulturhuset har Stockholms byggmästareförening haft en utställning och olika aktiviteter kring deras syn på vad som behövs för att få till mer bostadsbyggande i Stockholm. En av aktiviteterna var den debatt jag deltog i morse tillsammans med representanter för de övriga partierna i Stadshuset. De har förövrigt en mycket informativ hemsida och vill du ha en plansch på hela processen hittar du den här
Vi var alla rörande överens om att det måste byggas mer i Stockholm. Men i frågan om hur och i förmågan att faktiskt få till de förutsättningar som krävs, skiljer vi oss åt.
En mycket tydlig skiljelinje är om vi ska subventionera priset på marken som staden säljer. De rödgröna ser detta som en väg för att skapa billigare bostäder och visst behövs det bostäder för alla ekonomier. Men att rea ut stadens tillgångar kan aldrig vara lösningen. För att uppnå ökad kvalitet eller att stimulera utvecklingen i ett område kan kan nedsatta markpriser vara en sista utväg.
Men i princip är det för mig obegripligt korttänkt att vilja få mindre betalt till den gemensamma kassan som finansierar välfärden. Mindre betalt när de pengarna i stället antingen kommer att höja byggbolagens vinster eller sänka slumpvist utvalda stockholmares bostadskostnader. Dessa pengar behövs för att finansiera den utveckling som bara staden kan vara ledare i. Som den stora satsningen vi genomfört i Järva som nu börjar generera intresse också hos privata byggherrar. Eller utbyggnaden av tunnelbanan.
Kostnaden och den ekonomiska risken för att producera bostäder måste ner, men det måste ske på andra sätt. Det allra viktigaste är naturligtvis att få ordning på den oändligt långa tid det går från idé till färdigt hus. Och då behövs det många åtgärder. En förändrad plan- och byggprocess i linje med de förslag regeringen tagit fram är en viktig komponent. I Stockholm skulle vi definitivt behöva en Bostadsgeneral med uppdraget och mandatet att göra stadens praktiska handläggning verkligt effektiv och samordnad.
På en punkt fick vi mycket tydliga besked: oppositionen är helt enig om att Bromma flygplats ska läggas ner. Vad det kommer att leda till i minskad attraktivitet för Stockholm verkar de bry sig mindre om. Dessutom plussade V och MP på nejsägandet med ett kraftfullt nej till Förbifarten.
Bostadsgeneralen är bara ett av många Folkpartistiska förslag för en bättre stadsbyggnadspolitik. För som alltid: Bygger man mycket måste man bygga bra!
/ Madeleine
Sverige behöver en storstadsminister 4 oktober 2012
Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad.Tags: PBL, Stadsbyggnad, stadsmiljö, stadsplanering, stadsutveckling, studentbostäder
1 comment so far
Idag skriver Madeleine Sjöstedt (FP) och Lotta Edholm (FP) i Dagens Samhälle om några av de hinder som hämmar bostadsbyggandet. För att få en ordentlig fart på byggandet behövs en politik som fokuserar på tydliga och långsiktiga spelregler för minskat krångel och ökat byggande.
/David
Stockholm är Sveriges tillväxtmotor, vars dynamiska utveckling ger positiva effekter i hela landet. Därför bör regeringen göra sitt yttersta för att undanröja propparna som bromsar utvecklingen i huvudstadsregionen.
Urbaniseringen pågår just nu för fullt, både här i Sverige och i övriga världen. Städerna växer. Inte minst vi som bor i Mälardalen upplever detta varje dag. Urbaniseringen ger möjlighet till större täthet och därmed en mer miljövänlig livsstil. Men den behöver draghjälp. När regeringens budgetproposition nu presenterats saknar vi vissa förslag som skulle gynna tillväxten i regionen.
Stefan Attefall (KD) har som bostadsminister i uppdrag att identifiera hinder och skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Mycket görs också från regeringshåll för att främja byggandet av bostäder och otaliga utredningar har sjösatts. Men mer behöver göras. Utredningarna måste leda till reella resultat och förändringar, och det behöver ske inom kort. (mer…)
Välkommet inspel av Yimby: Lindhagenplanen 2.0 12 september 2012
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.Tags: levande kulturliv, levande Stockholm, Stadsbyggnad, stadsutveckling, yimby
3 comments
1800-talets Lindhagenplan (ovan) var bokstavligen en heltäckande stadsplan. Den var dubbelt så stor som det då bebyggda Stockholm och tog därigenom ett ordentligt helhetsgrepp kring stadens framtida utveckling.
Denna helhetssyn kring stadsplaneringen försvann dock under första halvan av 1900-talet, och ersattes av en planering som mer eller mindre handlade om kortsiktiga tillägg och ändringar av stadsplanen. De täta och sammanhängande stadskvarteren med sina blandade funktioner försvann och byttes ut mot den modernistiska sovstaden, där bostaden, arbetet och handelsplatsen planerades tydligt åtskilda från varandra och där stadsdelarna i sin tur avskildes genom grönområden och trafikleder. Stockholm byggdes glest, med enskilda hus spridda i parkmiljö, och ytkrävande. Bilen blev normen och gatulivet lidande.
De ytterstadsområden som skapades under denna tid byggdes med höga ambitioner, rymmer många goda kvaliteter och har i många fall höga kulturhistoriska värden. Men de byggdes inte för människorna, utan snarare utefter den tidens modernistiska ideal. Den låga tätheten skapar exempelvis dåliga förutsättningar för caféer, restauranger, andra kommersiella lokaler samt utbyggd kollektivtrafik. Många av de stadskvalitéer som ofta efterfrågas. Stockholm är på grund av detta, i ett internationellt perspektiv, en gles stad. När man talar om att förtäta staden bör man ha detta i minnet. En stad som växer ska man aldrig bygga glesare än vad den redan är.
Det visade även nätverket Yimby igår kväll när de presenterade sitt förslag till ny stadsplan, ”Lindhagenplanen 2.0”, för hur Stockholm skulle kunna utvecklas de närmsta hundra åren. Genom att gräva ner trafikleder, skapa nya kommunikationsstråk och planlägga tidigare obebyggda områden presenterade Yimby ett förslag på hur man långsiktigt kan skapa en variationsrik, funktionsblandad och tät stad, i hela staden. Lindhagen 2.0 är ett mycket ambitiöst och intressant dokument, och planen kan förhoppningsvis lyfta stadsbyggnadsdebatten till en ny nivå gällande stadens utveckling, inte minst vad det gäller konkretiseringen av Stockholms översiktsplan (”Promenadstaden”). I sina delar är dock planen inte helt realistisk. Men även fast jag inte heller håller med om planens alla förtätningsförslag, exempelvis öarna i Ulvsundasjön och att bygga igen Järvafältet, och saknade en plan för bland annat grönstrukturen, ekonomin och bevarandet av värdefulla kulturmiljöer, så håller jag med om de grundläggande principerna.
En långsiktigt hållbar utveckling kräver att vi bygger vidare på det som fungerar – det som skapar en levande, grön och attraktiv stad. Innerstadens täta kvartersstruktur ska kompletteras och tillåtas att växa utanför tullarna. Närförorterna ska förtätas och sambanden dem emellan ska stärkas. Dessutom måste vi se till att bryta ytterstadens modernistiska arv. Vi måste bygga en tät funktionsblandad och sammanhållen bebyggelse med bostäder, arbetsplatser, handel och kultur – blandat med fler grönytor och parker av hög kvalitet. Det skulle skapa en attraktiv stadsmiljö, och befolkningstätheten ser både till att verksamheterna går runt och att det finns ett gott underlag för kollektivtrafik, i hela staden.
En risk med att ta fram en heltäckande stadsplan är dock att det kan uppfattas som att det sker över folks huvuden. Stockholm bör därför ta fram lokala stadsutvecklingsplaner, i dialog med både stockholmare och stadsdelar, över innerstadens och ytterstadens stadsdelar. Sådana planer kan fungera som ett komplement till Översiktsplanen och detaljplanerna, och vara en garant för att helhetsperspektivet aldrig glöms bort i stadsplaneringen. Tillsammans kommer dessa lokala stadsutvecklingsplaner att utgöra själva stadsplanen, men på detta sätt säkrar vi att alla de människor som bor i områdena själva kan vara med att påverka vart någonstans det ska byggas. Det är först i en sådan genomtänkt stadsplaneringsstruktur som nya bostadsområden och djärv arkitektur kan få sin rätta plats, när vi bygger för de kommande århundradena.
/Madeleine
Öka takten för studentbostäder! 20 augusti 2012
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.Tags: Fastighetsnämnden, inventering, ombyggnad, skola, Stadsbyggnad, studentbostäder, utbildning
1 comment so far
En god tillgång till studentbostäder och bostäder för unga är avgörande förutsättningar för att Stockholm även fortsatt ska vara en attraktiv kunskaps- och vetenskapsstad. Det är därför mycket oroande och tråkigt att målet om 4400 nya studentbostäder fram till 2015 nu inte verkar uppnås. Men strävan mot att uppfylla målen får inte mattas.
I detta läge är det förvånande att finansborgarrådet Sten Nordin i DN helt avvisar tanken om att det skulle gå att upprätta fler tillfälliga studentbostäder, i väntan på att fler permanenta hinner färdigställas. Att ställa upp färdiga paviljonger på mark som är lämplig för ändamålet, med närhet till kollektivtrafik och goda anslutningsmöjligheter för värme, vatten och avlopp samt el, är det absolut snabbaste sätten att tillfälligt kunna tillhandahålla ytterligare studentbostäder. Att nya PBL enbart tillåter tillfälliga bygglov 5+5 år är möjligen en försvårande omständighet men omöjliggör på intet sätt att tillfälliga bostäder uppförs.
Från fastighetsnämnden sida gör vi allt vi kan för att dra vårt strå till stacken, och på nämndens uppdrag inventerar fastighetskontoret fastighetsbeståndet i jakt på byggnader och tomter där studentbostäder skulle kunna uppföras. Genom att riva flera uttjänta byggnader och i stället montera upp tillfälliga bostadspaviljonger kommer exempelvis uppemot 300 nya studentbostäder kunna skapas i Bredäng. Kontoret har även hittat byggnader i Hjorthagen – Starkströmmen – och en byggnad vid Hjorthagens Idrottsplats som vore möjliga att omvandla. Eftersom det är stadens exploateringskontor och idrottsförvaltning som äger byggnaderna respektive marken i dessa fall har vi lämnat över ärendena till berörda förvaltningar. Jag förutsätter att de arbetar med att gå vidare med förslagen, som sammanlagt kan tillskapa ytterligare ca 130 studentbostäder.
Än viktigare är det att stadens markägande resurs, exploateringsnämnden, ordentligt kommer igång med sitt budgetuppdrag att inventera stadens marktillgångar i syfte att hitta lämpliga platser för permanenta alternativt tillfälliga studentbostäder. Exploateringskontoret torde ha goda möjligheter att hitta flertalet lämpliga platser, vilket skulle kunna innebära att många nya studentbostäder kan komma på plats relativt fort.
En allt mer påtaglig bostadsbrist bland Stockholms studenter har staden inte råd med och ett av de mest prioriterade politikområden måste därför vara att snabbt få fram fler studentbostäder. Om vi ska kunna lösa bostadssituationen krävs det dock att alla hjälps åt.
/Madeleine
DN: Vi kan inte leverera till 2015
DN: Extremt lite byggs för studenterna
Stadsutvecklingen måste bygga på en genomtänkt strategi 20 april 2012
Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad.Tags: höga hus, Stadsbyggnad, stadsplanering, stadsutveckling
1 comment so far
Idag replikerar Madeleine, tillsammans med skolborgarrådet Lotta Edholm (FP), Per Ankersjös (C) debattinlägg om Riksantikvarieämbetet. Ankersjös blinda tro på att skyskrapor i innerstaden ska lösa alla problem är en orimlig hållning. När staden växer krävs det att vi bygger smart och genomtänkt.
För stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) verkar alla Stockholms problem ha ett och samma svar. Hur öka tillväxten? Höga hus i innerstaden. Hur göra staden mer kreativ? Höga hus i innerstaden. Hur lösa bostadsbristen? Höga hus i innerstaden. Hur bli mer miljövänlig? Höga hus i innerstaden.
En så ensidig inställning till hur Stockholms innerstad ska utvecklas är givetvis lika orimlig som den låter. Att bygga höga hus på de fåtal tomter som fortfarande finns lediga i innerstaden skulle inte på när råda bot på den bostadsbrist som hämmar stadens tillväxt. Eller menar Ankersjö att grävskoporna och rivningsmaskinerna ska dra fram i innerstaden för att bereda väg för skyskrapor? Snarare än en seriös lösning på stadens problem verkar frågan om höga hus i bästa fall vara en estetisk fråga för Ankersjö, i värsta fall enbart en fråga han driver för att få uppmärksamhet.
Vi ska självklart bygga riktigt högt där det passar men vi måste samtidigt inse att det varken är lämpligt eller önskvärt överallt. Nyproduktion kan om den används på rätt sätt fungera som verktyg för att korrigera tidigare misstag. Används den på fel sätt skapar vi istället nya. En genomtänkt strategi möter därför det ständigt ökande behovet av bostäder, arbetsplatser och infrastruktur samtidigt som den alltid har för ögonen behovet av att vi bygger en långsiktigt hållbar, trivsam och vacker stad. Risken är annars att vi bygger miljöer som i framtiden kan visa sig vara både oattraktiva, ineffektiva, otrygga och oekonomiska. Det gynnar ingen och det skapar framförallt inte grogrunden för kreativitet och tillväxt. (mer…)
Att bygga en levande stad 13 mars 2012
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.Tags: arkitektur, Stadsbyggnad, stadsplanering, stadsutveckling, Stockholm
2 comments
Folkpartiet är ett parti som tar ansvar för ett kraftfullt byggande i Stockholm. Tillsammans med Moderaterna och Socialdemokraterna har vi under många år sett till att det byggs bostäder, kontor och hotell på ett rekordartat sätt i staden. Men om man vill bygga så mycket som Folkpartiet vill måste man också bygga bra.
När man lyssnar till stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) låter det som om spännande och god arkitektur och stadsmiljö är liktydigt med höghus i Stockholms innerstad. Så förhåller det sig givetvis inte – en vacker, spännande och levande stadsmiljö handlar inte om enskilda byggnader utan om samspelet mellan alla de byggnaderna som tillsammans utgör staden.
Jag är fullständigt överens med Ankersjö om att vissa delar av City skulle behöva fler bostäder, men stadens förnyelse får inte leda till att vi förstör stadens kulturhistoriska värden och miljöer. Att ha denna inställning är inte något unikt. I andra europeiska huvudstäder med liknande stadsbyggnation som Stockholm – exempelvis Paris, St Petersburg och Köpenhamn – värnar man om kulturhistoriskt värdefulla områden. Man skyddar helt enkelt det som gör städerna så trivsamma och unika. Det låter både rimligt och befogat i mina öron.
Det värsta vi kan göra är att se på bostadsbyggandet enbart som en kvantitetsfråga. Att bygga stad är i högsta grad även en kvalitetsfråga. Nyproduktionen kan om det används på rätt sätt fungera som verktyg för att korrigera tidigare misstag. Används den på fel sätt skapar vi istället nya. En genomtänkt strategi möter därför det ständigt ökande behovet av bostäder, arbetsplatser och infrastruktur samtidigt som den alltid har för ögonen behovet av att vi bygger en långsiktigt hållbar, trivsam och vacker stad. Risken är annars att vi bygger miljöer som i framtiden kan visa sig vara både oattraktiva, ineffektiva, otrygga och oekonomiska. Det gynnar ingen, allra minst stockholmarna.
Vi ska självklart bygga riktigt högt där det passar, i såväl ytterstad som innerstad, men vi måste samtidigt inse att det varken är lämpligt eller önskvärt överallt. Alltför många städer i världen har idag sönderbyggda stadskärnor där ingen längre vill vistas. Det är ett misstag vi inte får ta efter.
Det betyder inte, som någon uttryckt det, att vi vill mumifiera innerstaden. Tvärtom vänder vi oss mot likriktning och konformism och förespråkar istället variation och mångfald i byggandet. Det är att stadens kulturarv ständigt utvecklas, i takt med att fler människor vill bo här, som gör Stockholm så vackert och trivsamt. Men det betyder inte att vi ska förstöra de många fantastiska historiska kulturmiljöer som redan finns i staden. Frågan om höghusen handlar således inte om husen i sig, utan om den stadsmiljö de placeras i.
Om vi ska skapa en mer levande stadskärna krävs istället en genomtänkt strategi. En strategi som alltid ser till helheten, som premierar hög arkitektonisk kvalitet, som minimerar behovet av längre resor och transporter, som tidigt involverar stockholmarna i processen, som styr mot ett energisnålt och klimatneutralt byggande och som uppmuntrar en mångfald av boendeformer i hela staden.
/Madeleine
DN: Jag är ingen höghustaliban
DN: Stockholm riskerar en död stadskärna
DN: City skulle må bra av att fler bor där
SVD: Station City kan behöva ritas om
SVD: Stockholm får inte mumifieras
Flera inlägg på bloggen om stadsutveckling finns här.
Stadsutvecklingen måste bygga på både förnyelse och varsamhet – inte dumhet 15 februari 2012
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.Tags: Citybanan, kulturmiljö, Orgelpipan, Stadsbyggnad, stadsplanering, stadsutveckling
1 comment so far
För en dryg vecka sedan tog vi i kulturnämnden ställning till Stadsmuseets remissvar om Orgelpipan 6, det nya stationshuset för Citybanan. Stadsmuseet var i sitt yttrande mycket kritiskt, framförallt till den föreslagna höjden. Igår skrev SvD om att Länsstyrelsen är inne på samma spår.
De båda instanserna delar alltså Folkpartiets uppfattning om att det är oerhört viktigt att planeringen och utformningen av Station City sker med utgångspunkt i den gällande stadsplanen samt att stor hänsyn visas stenstadens unika struktur, karaktärsdrag och silhuett. Den föreslagna byggnadens höjd visar på att så inte har skett. Märkligt nog driver Folkpartiet ensamt denna linje.
Min borgarrådskollega Lotta Edholm (FP) skrev igår ett bra inlägg på sin blogg om vår inställning i frågan:
”Självklart ska vi bygga mycket, och även på sina ställen riktigt högt, men vi som har ansvar för att forma stadens utveckling måste se att en ny byggnad i staden inte endast är en enskild fråga. Det handlar om en helhet. Vi måste alltid väga in även hur den omgivande stadsmiljön och stadens karaktär påverkas. Enligt oss finns det ingen motsatsställning mellan höga ambitioner i bostadsbyggandet och ansvarstagandet för stadens skönhet och kulturhistoriska värden.”
/ Madeleine
300 nya studentbostäder 30 januari 2012
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.Tags: Fastighetsnämnden, ombyggnad, skola, Stadsbyggnad, studentbostäder, utbildning
6 comments
Om Stockholm fortsatt ska vara en attraktiv kunskaps- och vetenskapsstad och en bra stad att studera i måste det finnas en god tillgång till studentbostäder. Så är inte fallet idag. Staden tar därför uppgiften om att bygga fler studentbostäder på yttersta allvar, och fram till 2015 kommer över 4400 nya studentbostäder att byggas. Men vi måste också hitta lösningar som snabbt kan milda bostadsbristen.
Ett av de snabbaste sätten att kunna tillhandahålla ytterligare studentbostäder är att ställa upp färdiga paviljonger på mark som är lämplig för ändamålet, med närhet till kollektivtrafik och goda anslutningsmöjligheter för värme, vatten och avlopp samt el. Som vi tidigare skrivit om här på bloggen gav vi därför under förra året fastighetskontoret i uppdrag att inventera möjligheterna att inom det egna beståndet upprätta studentbostäder. Kontorets inventering har glädjande nog givit resultat!
Genom att riva flera gamla skolbyggnader och i stället montera upp bostadspaviljonger kommer uppemot 300 nya studentbostäder kunna skapas i Bredäng. Fantastiskt roligt.
Det är sedan tidigare klart att den nuvarande bebyggelsen på platsen, som tillhör en före detta skola som byggdes 1954 och lades ner 1988, ska ersättas med bostadsbebyggelse. I väntan på exploateringen är platsen exemplarisk för att uppföra tillfälliga studentbostäder. Studentbostäderna kommer efter uppförande att kunna vara kvar på platsen åtminstone ett tiotal år.
För att snabbt mildra dagens bostadsbrist bland Stockholms studenter måste staden vända på varje sten. Från fastighetsnämnden sida ska vi göra allt vi kan för att dra vårt strå till stacken. I ett första steg tillser vi nu att 300 nya studentbostäder tillskapas i Bredäng, men förhoppningen är att vi kan hitta ännu fler tomter som är lämpliga för tillfälliga paviljonger.
/Madeleine
Söderstaden – en ny stadsdel presenterad 30 november 2011
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.Tags: Stadsbyggnad, stadsmiljö, stadsutveckling
add a comment
I dag presenterade jag tillsammans med finansborgarrådet Sten Nordin (M) och stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (M) planerna på en helt ny stadsdel i Stockholm.
Stockholm växer både befolkningsmässigt och som storstad. Vi bygger nu en helt ny stadsdel som vi kallar Söderstaden. År 2030 kommer Söderstaden med sina 2500-3000 nya bostäder och många arbetsplatser att stå färdig. Söderstaden kommer att knyta samman Södermalm med Globenområdet, Gullmarsplan och Slakthusområdet och min förhoppning är att området ska fortsätta att vara ett nöjesnav där bostäder och arbetsplatser kompletterar restauranger och Globens evenemangsområde. Den nya Stockholmsarenan säkrar ett brett utbud av kultur och idrott i ett större och attraktivt område.
Madeleine
Carenholm har både rätt och fel 2 november 2011
Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad.Tags: exploateringsnämnden, Stadsbyggnad, stadsmiljö, stadsplanering, stadsutveckling, studentbostäder
4 comments
Staffan Carenholm, förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter, skrev i måndags ett intressant inlägg på DN om hur vi kan minska byggbolagens likriktning vad det gäller nyproduktionen av bostäder. Carenholm har många viktiga poänger, men frågan är om en ökad politisering av stadsbyggandet verkligen är svaret på alla de problem som han målar upp.
Nedan finner ni en kort replik skriven av borgarrådet Madeleine Sjöstedt, Daniel Forslund, gruppledare exploateringsnämnden, och Björn Ljung, gruppledare stadsbyggnadsnämnden.
/David
Staffan Carenholm (DN 31/10) har rätt i att staden kan, och ska, bli mycket bättre på att ställa krav på byggbolagen. Men att staden skulle vara utan en tydlig och långsiktig stads- och bostadspolitisk vision är dock felaktigt.
Ett växande Stockholm är en stor utmaning. För att klara befolkningsökningen måste staden bygga minst 100 000 nya bostäder fram till 2030. Vi vill ha en mångfald av boendeformer i hela staden och markanvisningarna vägleds därför av målsättningen om en god blandning av hyresrätter, bostadsrätter, ägarlägenheter, studentbostäder och småhus.
Då duger det inte, som Carenholm skriver, att byggbolagen blir allt mer likriktade. Precis därför arbetar staden med att ta fram en Arkitekturpolicy – som kommer att höja arkitekturens och stadsplaneringens roll i all produktion – och i budgeten för 2012 slås det fast att stadens utveckling ska utmärkas av arkitektonisk mångfald och fler småskaliga projekt. Men fortfarande kan mycket bli bättre.
Exploateringskontoret måste bli betydligt hårdare i vilka krav de ställer på byggherrarna vid nya markanvisningar. Oavsett det gäller krav på kvalitet, upplåtelseform eller bostäder för ungdomar. Vi anser också att staden måste bli bättre på att främja konkurrensen genom att släppa in mindre byggherrar, samt mer aktivt inventera sin egen mark och fastigheter i jakt på platser där studentbostäder eller ungdomsbostäder kan uppföras.
Vi måste alltid balansera ett ständigt ökande behov av bostäder, arbetsplatser och infrastruktur med en långsiktigt hållbar, trivsam och vacker stad. Sveriges Arkitekters förslag är därför både välkomna och viktiga. Stockholm måste få plats även för nästa generations stockholmare, men staden får inte byggas sönder. Miljöer som i framtiden kan visa sig vara både oattraktiva, ineffektiva och otrygga gynnar ingen, allra minst stockholmarna. Folkpartiet vill därför ha en mer lyssnande stadsbyggnadspolitik. Att tillvarata stockholmarnas kunskap och kärlek till sin stad är ett av de viktigaste verktygen för kvalitetssäkring av framtida byggprojekt!
Madeleine Sjöstedt (FP)
kultur- och fastighetsborgarrådBjörn Ljung (FP)
gruppledare i stadsbyggnadsnämndenDaniel Forslund (FP)
gruppledare i exploateringsnämnden
Business Arena 23 september 2011
Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad.Tags: Business Arena, fastigheter, konferens, Stadsbyggnad, stadsmiljö, stadsplanering, stadsutveckling
3 comments
Igår avslutades konferensen Business Arena, en av de absolut viktigaste mötesplatserna för ledningspersoner och beslutsfattare inom fastighets- och samhällbyggnadssektorn. De två dagarna (21 och 22 september) var fyllda av intressanta seminarier, samtliga kopplade till årets huvudteman ”En ny finansiell verklighet” och ”Det offentliga möter det privata”, och Madeleine deltog själv i två av dessa.
Under onsdagen medverkade Madeleine i seminariet ”Politik och samhällsbyggnad” som kretsade kring hur kommuner med sitt planmonopol innehar en minst sagt central ställning när det gäller utvecklingen av den byggda miljön. Politiker och tjänstemän har verkligen en komplicerad uppgift när de ska ta tillvara invånarnas intressen, skapa förutsättningar för näringslivet och ta långsiktigt hållbara beslut om infrastruktur och samhällsbyggnad. Seminariet handlade även om hur stadsbyggnadsprocessen kan effektiviseras och hur kontakterna mellan fastighetsaktörer, samt övriga näringslivet, och politiken kan förbättras.
- Ett välfyllt seminarium som lyssnar på Madeleine
Under torsdagen deltog Madeleine i ett seminarium under temat ”Storstaden och dess nya globala funktion”. Tillsammans med ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson fick Madeleine svara på frågan: hur ska Stockholm hålla världsklass om 19 år? Under seminariet diskuterades det hur staden från politiskt och tjänstemannahåll arbetar med denna fråga, det vill säga vad som görs vad det gäller bostadsbebyggelse, infrastruktursatsningar etc., men även hur vi får alla människor som bor här eller flyttar hit att vilja stanna kvar. Kort och gott: hur Stockholm ska utvecklas från huvudstad till världsstad, och allt vad det innebär.
De två dagarna var verkligen givande, med många intressanta seminarier och trevliga möten, och vi ser redan fram emot nästa års Business Arena.
/David
Skarpnäckshallen på plats 20 september 2011
Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad.Tags: idrottshall, idrottspolitik, invigning, Stadsbyggnad, stadsplanering
add a comment
Igår invigde Madeleine, tillsammans med stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet Regina Kevius, den flyttbara Skarpnäckshallen. Det har länge funnits ett behov av en ny idrottshall i Skarpnäck och det är därför mycket glädjande att fastighetskontoret nu lyckats flytta Sprallenhallen, som tills nu varit uppställd på Södermalm, till Skarpnäcksfältet.
Stockholms stad har höga ambitioner när det gäller att förvalta fastigheter på ett hållbart sätt. Flytten av Sprallenhallen, numera Skarpnäckshallen, är i detta sammanhang en unik satsning på återvinning som innebär att i princip allt från tak, väggar, golv och isolering till rör, lampor, fläktar och larmanläggning flyttas med och återanvänds. Samtidigt effektiviseras energianvändningen genom att bergvärme installeras. Väl på plats har hallen också byggts upp lika flexibel som tidigare för att möjliggöra en eventuell framtida flytt.
Skarpnäckshallen uppfördes 2006 och placerades då vid Vickergatan/Rapsgatan. Hallen är anpassad för bollsporter, exempelvis handboll och innebandy, och ersatte Åsöhallen i avvaktan på att den nya Skanstullshallen skulle uppföras intill Frans Schartaus gymnasium på Södermalm. När nu Skanstullshallen har invigts kunde hallen flyttas till Skarpnäcksfältet, där den kommer att göra stor nytta.
Det är viktigt för staden att kunna anpassa utbudet efter behovet och dessa flytt- och återvinningsbara anläggningar erbjuder en sådan flexibilitet för Stockholms stad. Det är alltså en vinst både för Stockholmarna och miljön. I framtiden kommer flera idrottsanläggningar av denna typ att byggas där det inte är möjligt eller lämpligt med permanenta anläggningar.
/David
ABC: City på 90
Stockholmsarenan växer fram 16 september 2011
Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad.Tags: idrott, nöjesliv, Stadsbyggnad, stadsutveckling, stockholmsarenan
5 comments
Bygget av Stockholmsarenan tuffar på och arenan börjar ordentligt ta form. I natt kom, genom ett spektakulärt och avgörande lyft, en av arenabyggets absolut viktigaste komponenter på plats. Den första av totalt två 180 meter långa takbalkar, på 1600 ton, kunde nämligen lyftas och monteras fast.
Balkarnas huvudändamål är att bära upp arenans takkonstruktion och därmed möjliggöra ett skjutbart tak utan tvärgående balkar. En konstruktion som skapar en inomhusarena och utomhusstadion i samma byggnad, då det skapas en helt fri öppning i taket stor som en fotbollsplan. Det skjutbara taket ska kunna öppnas och stängas på cirka 20 minuter, och beroende på väder kan man alltså avgöra om evenemanget ska genomföras utomhus eller inomhus.
Det finns idag ingen annan arena i världen vars takbalkar klarar av att bära samma laster som Stockholmsarenan ska klara av. Vårt skjutbara tak ska till exempel kunna bära upp tekniska installationer, tunga snölaster och det utan tvärgående balkar. Där av de kraftiga dimensionerna på balkarna; 180 meter långa, 1600 ton tunga och höga som ett sexvåningshus.
Det framgångsrika lyftet av primärbalken är unikt och har genomförts med den precision som ska prägla hela arenabygget. Nu fortsätter vi arbetet med att bygga Sveriges modernaste arena.
/David
Fastighetstidningen: Här lyfts 1600 ton på plats
Byggnyheter: Ett lyft för Stockholm
Kulturen och nöjeslivet expanderar – Cirkus på väg att få nytt scenhus 19 augusti 2011
Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.Tags: cirkus, kultur, kulturlivets tillväxt, kulturmiljö, Stadsbyggnad, tillbyggnad
2 comments
I Stockholm har Södra Djurgården alltid varit stockholmarnas självklara utflyktsmål. Så har det varit i århundraden och så är det idag. På Södra Djurgården ligger Stockholms fem största turistmål: Skansen, Gröna Lund, Vasamuseet, Cirkus och Junibacken. Tillsammans utgör turistmålen en temapark som attraherar besökare i så stora mängder att det är den sjunde största evenemangsparken i världen. Det är även världsunikt att centralt i en huvudstad kunna visa upp ett så koncentrerat och varierat innehåll av nöjesattraktioner, kultur och natur. Det är något som vi ska vara mycket stolta över.
Men samtidigt som Södra Djurgården har en historia och tradition som få andra evenemangs- och upplevelseområden kan mäta sig med vet vi att konkurrensen ständigt hårdnar. Därför behöver Södra Djurgården utvecklas och förnyas för att kunna behålla sina besökare och attrahera nya. Därför är planerna på att Cirkus ska byggas ut med ytterligare en scen, i anslutning till den gamla cirkusbyggnaden, glädjande. Ägarna till Cirkus (som invigdes redan den 25 maj 1892 för att inhysa dåtidens stora cirkussällskap) planerar att den nya scenen ska ha plats för 670 åskådare. Det kommer är att bli ett väldigt värdefullt tillskott i området. Stadsbyggnadsnämnden antog i maj en ny detaljplan och ärendet är på väg upp för beslut i kommunfullmäktige.
Med åren har Cirkus blivit ett multifunktionellt hus med kapacitet för 1 650 sittande gäster. Här passar allt från teater, konserter och shower till kongresser och mässor – evenemang som kräver en flexibel lokal med genuin atmosfär. Problemet har dock varit att man månadsvis, mellan uppbyggnad av nya musikaler, teatrar, konserter eller konferenser, har blivit tvungna till att stänga. Det nya scenhuset kommer på ett utomordentligt sätt att komplettera den befintliga scenen, vilket gör att Cirkus verksamhet kan breddas till att även innehålla medelstora evenemang. Därmed kan byggnaden användas kontinuerligt för framträdanden året runt och inte behöva stå tom månadsvis under repetitioner och uppbyggnad av nya musikaler, teatrar, konserter och konferenser.
Det nya scenhuset passar även mycket väl in i stadens strävan att vidareutveckla området som den nöjes- och lustpark den varit i ett par hundra år. Jag gläder mig åt viljan att investera i kultur och nöje i vår vackra stad. Det har stor betydelse för Stockholms attraktionskraft och utveckling.
/Madeleine
Replik i DN 15 juli 2011
Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad.Tags: Slussen, Stadsbyggnad, stadsmiljö, stadsplanering, stadsutveckling
4 comments
Idag skriver Madeleine, tillsammans med Daniel Forslund, Mark Klamberg och Björn Ljung, på DN Stockholmsdebatt om vår syn på det nya Slussenförslaget. Texten är en replik på Richard Murray´s artikel – Kloka politiker bör lyssna på Slussenförslagen (Stockholmsdebatt 20/6).
/David
Ja, Richard Murray, Folkpartiet menar allvar med att staden bäst byggs genom många samtal och att många kan påverka. Det är precis därför som vi i Folkpartiet vill att staden ska besluta om en mer aktiv medborgardialog när den nya strategin för Arkitektur Stockholm ska antas under hösten. Folkpartiet har under processen kring Slussens ombyggnad tillhört de kritiska rösterna. Vi har pratat, lyssnat och framfört synpunkter. Detta är ett av skälen till att det nuvarande Slussen-förslaget är starkt förändrat. Många av stockholmarnas förslag har varit bra och har fått förändra utformningen. Men staden kan bli bättre. Stockholm ska bli än mer lyssnande i alla kommande byggprojekt! (mer…)
Stockholm står sig väl i konkurrensen 12 juli 2011
Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad.Tags: globalisering, konkurrens, Stadsbyggnad, stadsmiljö, stadsplanering, stadsutveckling, tillväxt
3 comments
Stockholm är till mångt och mycket Sveriges tillväxtmotor, och i flera avseenden en av Europas mest konkurrenskraftiga storstadsregioner. Regionen deltar intensivt och framgångsrikt i det internationella utbytet av varor och tjänster och många internationella företag börjar få upp ögonen för staden. Här finns ett mångsidigt och kunskapsintensivt näringsliv och en högutbildad arbetskraft med hög köpkraft.
Till 2030 beräknas Stockholms stad ha över en miljon invånare och Stockholm-Mälarregionen närmare 3,5 miljoner. Det ställer stora krav på att utveckla allt från bostäder, kommunikationer och företagsklimat till vård, skola, omsorg och kultur. Att regionen klarar av att stärka sin konkurrenskraft är inte bara viktigt för stockholmarna utan för hela landet.
För att möta framtidens utmaningar på bästa sätt antog Stockholms stad 2007 en samlad vision för Stockholms framtida utveckling – Vision 2030. Sedan dess har arbetet med att förverkliga visionen pågått intensivt. Att vi alla fall har kommit en liten bit på vägen har visat sig de senaste månaderna, då Stockholm har placerat sig högt i olika internationella studier kring världens städers konkurrens- och attraktionskraft.
I slutet av maj presenterade PriceWaterhouseCoopers och ”Partnership for New York” sin ranking över de 26 städer i världen som är mest attraktiva inom områdena finans, innovation och turism. Stockholm placerade sig totalt på en fjärdeplats, enbart slagna av New York, Toronto och San Francisco, och toppade listan gällande förutsättningar för entreprenörskap, skydd av IP-rättigheter, forskning och utvecklingsbudget, digital ekonomi, politisk stabilitet, luftkvalité och gröna områden, tillgång till internet och trafiksituation. Staden placerade sig näst högst inom områdena tillfredsställelse med livet, läskunnighet, bredbandskvalité och offentliga bibliotek. Så sent som denna vecka var det dags igen, då den ansedda amerikanska tidskriften Fortune Magazine publicerade en rankning över de 15 hetaste affärsstäderna i världen. Återigen utsågs Stockholm som en av de platser som anses mest attraktiva för företagande och affärer.
Båda dessa utmärkelser lovar gott inför framtiden, men självklart står vi fortfarande inför stora utmaningar. Den kanske största av dessa är stadens befolkningsökning. Att fler människor söker sig hit är givetvis positivt, då det är en förutsättning för en fortsatt god ekonomisk tillväxt och ökad välfärd. Men ett snabbt växande Stockholm är också en stor utmaning. För att klara utmaningen ha vi kraftigt höjt målen för bostadsbyggandet. Det möjliggör att fler kan bli stockholmare, samtidigt som vi tryggar Stockholms funktion som tillväxtmotor för hela landet. Men det är ytterst viktigt att Stockholm växer på ett klokt sätt, så att allt vi älskar med staden bevaras samtidigt som fler människor bereds möjligheten att leva här. Det är inte en lätt balans, men den är både möjlig och nödvändig.
/David
DN: Stockholm en av de hetaste affärsstäderna
PWC: Cities of opportunity
Ett århundrade av Stockholmsarkitektur 4 juli 2011
Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad.Tags: arkitektur, Stadsbyggnad, stadsplanering, stadsutveckling, Stockholm
2 comments
Tillskillnad från många andra europeiska städer är Stockholms historiska bebyggelse i stort bevarad, mycket beroende på att staden undsluppit förstöring genom krig. Stockholm är därför en stad med många fantastiska historiska kulturmiljöer, men det är också en stad där kulturarvet ständigt utvecklas genom de olika epokernas tydliga avtryck. Det är detta som gör Stockholm så vackert och trivsamt.
I en intressant artikel i dagens SVD beskriver Elisabet Andersson just olika uttryck i Stockholms arkitektur. I detta fall handlar det om 1900-talets tidtypiska byggnader, där Lärkstaden och Terrasshuset vid Gröndalsvägen är två av flera exempel som visar på hur Stockholms årsringar tydligt syns.
I det expansiva skede som staden nu befinner sig i gäller det att alltid beakta detta i den fortgående förtätningen och förnyelsen av stadens skiftande miljöer. För vill vi ha en lika vacker stad i framtiden måste stadsutvecklingen bygga på både förnyelse och varsamhet. Vi ska bygga till nya årsringar, men samtidigt vara aktsamma mot de som redan finns. När vi bygger mycket måste vi bygga smart.
/David
På spaning efter studentbostäder 8 juni 2011
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.Tags: fastigheter, Fastighetsnämnden, ombyggnad, Stadsbyggnad, studentbostäder
3 comments
Kunskap är Sveriges chans i globaliseringens tidevarv. Det är bland landets förskolor, skolor, högskolor och universitet som vi lägger grunden för framtidens välfärd. Det är därför mycket glädjande att Stockholm är Sveriges största studentstad. Det har aldrig funnits så många studenter i Stockholm som just nu. Det ställer krav på våra universitet, på bra studiemedel och en kvalitativ utbildning. Men det ökar också kraven på att bygga fler studentbostäder.
Många studenter har idag svårt att hitta bostad på den ort där de har blivit antagna till en utbildning. Behovet av fler studentbostäder är således stort. Vi vill gärna att fler studerar här och tar därför uppgiften om att bygga fler studentbostäder på allvar. Precis därför arbetar exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret utefter en långsiktig strategi som syftar till att öka tillgången av studentbostäder, och över 4000 nya studentbostäder väntas bli klara under mandatperioden. Men det kan krävas fler.
Allianspartierna i fastighetsnämnden har därför givit kontoret i uppdrag att inventera möjligheterna att inom det egna beståndet upprätta studentbostäder. Det kan handla om att bygga om fastigheter permanent, men handlar främst om att hitta byggnader som fort kan byggas om till tillfälliga studentbostäder. Vår förhoppning är att detta åtminstone något kan mildra bostadsbristen bland studenterna. Om Stockholm fortsatt ska vara en attraktiv kunskaps- och vetenskapsstad och en bra stad att studera i måste det finnas tillgång till studentbostäder.
/Madeleine
Här hittar du hela vår skrivelse
DN skriver också om det här: Efterlyses: Hus som kan bli studentlyor
Från huvudstad till världsstad 