Kanske har vi nått botten av fotbollsvåldet nu 5 oktober 2009

När jag läste tidningarna i morse var tanken att vi måste kommentera Svenska dagbladets artikel om alkoholen på Sveriges fotbollsarenor. Att alkohol gör människor aggressiva är ju ingen nyhet. Men enligt Hammarby innebär serveringen inne på arenan också att publiken kommer tidigare, och att det därmed blir mindre tryck och stress direkt före match när många annars skulle komma från pubarna i närområdet. I ett brev till mig i morse skriver klubben så här:

Polismyndigheten har sedan två år tillbaka ingen erinran mot våra sökta serveringstillstånd och vi ser också att alkoholen inte är en stor part i de oroshändelser som uppstått på Söderstadion. Däremot är narkotika i högsta grad ett problem då det gäller detta och det underströk jag ett flertal gånger för journalisten från Svenska Dagbladet.

Till bakgrunden hör att polisen omhändertog ett 40-tal personer för narkotikabrott efter derbyt mellan AIK och DIF på Råsunda i förra veckan. Men problemen är uppenbarligen de samma på Söderstadion. Detta visar inget annat än att problemen på fotbollsläktarna är allvarliga, och måste åtgärdas.

Det är inte bara ölen som är problemet, för i så fall skulle det vara enkelt att bara ta bort den. Men det finns ingen anledning att tro att det skulle räcka. Stockholms stad, klubbarna, polisen och alla andra intressenter måste samarbeta bättre, och finna fungerande metoder. Förhoppningsvis ska vi ha en samarbetsmodell för detta klar under hösten.

Anmärkningsvärt är också att Länsstyrelsen i Svd kritiserar Stockholms stad för utskänkningen på fotbollsarenorna, men inte har tagit upp det en enda gång på någon av de tre långa sittningar staden, fotbollsklubbarna, polisen med flera har haft med landshövdingen det senaste halvåret.

Min andra tanke i morse var att jag väntat för länge med att hylla Staffan Thorsell och Bosse Sundling, som är ordförande i Hammarby Fotboll AB respektive Hammarby IF Fotbollförening, för det öppna brev till alla som älskar Hammarby som de skrev i förra veckan. Brevet var en kraftfull reaktion på bråken på Söderstadion när Hammarby mötte Gais häromveckan. Så här skrev de:

Det värsta är att själva glädjen och den härliga stämningen runt Söderstadion håller på att gå förlorad. I onsdags fick en tioårig flicka bland Gais supportrar en sten i huvudet som kastats från en Hammarbysektion. En sexårig pojke, som hade oturen att hålla på Gais fick lämna vår arena omgiven av fullt utrustad kravallpolis. Det dröjer innan han kommer tillbaka. Hans pappa har gått på Bajens matcher i trettio år.

Uppenbarligen var det för mycket för många Hammarbysabotörer, som började ringa in hot till Thorsell. Föga förvånande, men mycket beklagligt, har Thorsell nu känt sig så hotad att han idag meddelat att han avgår.

De som fortsätter att säga att våldet och bråket kring fotbollen är en mediakonstruktion och att problemen inte är på riktigt, har en hel del att förklara. Om det inte vore för den förlåtande stämning som funnits bland många supportrar, skulle arbetet mot fotbollsvåldet varit mycket enklare. Kanske har vi nått botten nu.

Thorsell och Sundlings brev, tidnings- och tevekampanjen Supporterlaget, och Djurgårdens beslut att kräva att supportrarna betalar klubbens böter har satt ny energi i arbetet mot fotbollsvåldet. Det borde leda till att vi kan samarbeta om flera viktiga åtgärder under året som kommer.

Madeleine