jump to navigation

Nytt Nobelcenter lockar arkitekteliten 25 mars 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , ,
add a comment

Ett gott tecken på att Stockholm är en stad med attraktionskraft, som frodas och odlar sin unika särart, är att världens stora arkitektnamn vill skapa byggnader här.

När Nobelkommittén häromdagen tillkännagav namnen på de tolv arkitekter som kommer att bjudas in att delta i arkitekttävlingen för det nya Nobelhuset återfanns bland dem såväl Kazuyo Sejima och Ryue Nishizawa från Japan  som Jaques Herzog, Pierre de Meuron och Ascan Mergenthaler från Schweiz.  Det är faktiskt rätt fantastiskt.

För drygt ett år sedan skrev jag och Christer Nylander i DN om vikten av att lyfta fram och gestalta våra geniers värv. Vi önskade oss ett ambitiöst nytt Nobelmuseum som inte bara skulle visa på Sveriges tyngd som kunskapsnation, utan som också skulle vara en påminnelse om att den vetenskapliga friheten och yttrandefriheten är fundamentala för de viktigaste upptäckterna och de största litterära verken.

Nu glädjer jag mig verkligen åt att det nya Nobelcentret kommer att ha alla förutsättningar för att bli den märkesbyggnad som saknas i Stockholm över en av stadens, landets och kanske världens mest kända genier.

På kartan nedan ser du platsen som Stockholms stad har bidragit med för att det framtida Nobelcentret ska bli något alldeles unikt, något i världsklass.

/Madeleine

Annonser

Storsatsning på Stockholmskulturen 12 oktober 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Demokrati och mänskliga rättigheter, Från huvudstad till världsstad, Internet och kulturen, Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , , , , ,
3 comments

Årets kulturbudget innebär en rejäl uppräkning för Stockholmskulturen. Totalt ökar kulturbudgeten med 32,5 miljoner vilket motsvarar hela 3,6 %. Stockholm har i botten stark ekonomi och därför kan årets budget, trots att det är en krisbudget, innehålla satsningar på kulturen. Det är unikt i Europa och världen idag. 

Vi satsar, som jag tidigare bloggat om 15 miljoner på det fria kulturlivet. När jag tillträdde som kulturborgarråd 2006 erhöll fria teatrar, dansscener, konstscener och så vidare 70,6 miljoner kronor per år. I och med årets budget har vi höjt den summan till 116 miljoner.

Vi lägger 3 miljoner på att stärka upp firandet av Strindbergsåret. Staden har kommit långt i förberedelserna inför Strindbergsåret. Vi har utsett en styrgrupp kring Stadsteaterns chef Benny Fredriksson bestående av Olle Zetterberg från Stockholm Business Region, Thomas Persson chef för Utbildningsförvaltningen och kulturdirektör Berit Svedberg. Strindbergsåret är inte bara en fråga för teatrar och bibliotek, utan för hela Stockholm. Stadsteatern har redan inlett samarbeten med skolor, bibliotek, organisationer, institutioner och personer. Ett exempel är Stadsteaterns samarbete med Sveriges radio. Det blir radioteater i Klara Soppteater med fri entré varje söndag hela 2012, från och med den 1 januari. Stadsteatern kommer att gestalta samtliga Strindbergs 64 pjäser och spela Strindberg på alla scener!

Staden kommer att satsa 2 miljoner på Stadsmuseet och Medeltidsmuseet. Nästa år införs entréavgifter på museerna vilket kommer innebära ytterligare resurser in i museerna för att ytterligare höja kvaliteten. Utöver de extra 2 miljoner som satsas på utställningsverksamheten räknar vi med att avgifterna förstärker budgeten hos museet med 5 miljoner. Stadsmuseet ligger på den plats i staden – på Södermalmstorg vid Slussen – som kommer att genom gå stora förändringar under de kommande åren. Det innebär både stora utmaningar och stora möjligheter. Museet behöver rustats och museet behöver resurser för att aktivt delta i den föränderliga staden, dokumentera och berätta om dåtid och samtid. Därför väljer vi att göra denna satsning just nu.  Stockholm är en turiststad och Stadsmuseet och Medeltidsmuseet är populära besöksmål. Även Stadsmuseets stadsvandringar har varit enormt populära och ökat intresset för Stadsmuseet. Den nya entréavgiften skall vara utformad så att besökaren bara betalar vid sitt första besök under året – på så sätt kan museet och staden dra ekonomisk nytta av de ökande turistströmmarna.

Övriga pengar kommer att gå till att göra kulturen mer tillgänglig för stockholmarna och verka för att  kulturen tar mer plats i staden.

Madeleine

SvD: Miljoner till Strindbergsår

Rekordstor satsning på det fria kulturlivet 11 oktober 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , , , , ,
add a comment

Imorgon presenterar Alliansen i stadshuset sitt förslag på budget för 2012. Jag är oerhört stolt över att bo i en stad, som i det finansiellt problematiska läget i världen just nu inte är ”dumsnål” och sparar in på kulturen. I årets budget höjs stödet till det fria kulturlivet med 15 miljoner kronor. När jag tillträdde som kulturborgarråd 2006 erhöll fria teatrar, dansscener, konstscener och så vidare 70,6 miljoner kronor per år. I och med årets budget har vi höjt den summan till 116 miljoner.

Stockholm har i botten stark ekonomi och därför kan årets budget, trots att det är en krisbudget, innehålla satsningar på kulturen. Det är unikt i Europa och världen idag. 

Madeleine


DN: Stockholms kultur får 15 nya miljoner

SvD om museerna

Rasmus Jonlund

Strindberg – vi brukar honom! 20 september 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , ,
1 comment so far

Idag hade jag den enormt stora äran att få inviga Strindbergsmuseets nya basutställning. Jag säger enormt stora äran, därför att man sannerligen blir mycket ödmjuk inför en sådan kulturpersonlighet som Strindberg.

Det är nog många som tycker att det kan vara svårt att greppa honom och hans verk, och det är inte så underligt. Han är ju en av dessa kulturpersonligheter som akademiker och författare kan ägna ett helt liv åt att studera.

Den nya utställning berättar inte bara om Strindbergs liv och verk, utan även på ett intressant och nytt sätt om bruket av hans verk. Det är just exempel på bruket av Strindbergs verk som verkligen kan få oss att förstå hans betydelse för sin samtid och för vår samtid. Detta bruk och återbruk, denna väv av tankar, idéer, kunskap och värderingar från när och fjärran, som utgör vårt kulturarv.

Det är en fantastisk utställning och jag rekommenderar alla att gå dit.

/Madeleine

Strindbergsmuseet får ökade resurser 8 september 2011

Posted by AmandaValentin in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , , ,
1 comment so far

År 2012 är det 100 år sedan August Strindberg gick bort. Detta kommer att uppmärksammas både nationellt och internationellt med en mängd aktiviteter som tar sin utgångspunkt i Strindbergs gärning inom många olika konstformer. Sedan tidigare har Stadsteatern i uppgift att samordna stadens deltagande i firandet. Jag har det senaste året i många samtal tagit del av de planer som Stadsteatern och andra har inför  2012 och jag ser verkligen fram emot ett mycket spännande år med Strindberg. 

Staden har kommit långt i förberedelserna inför Strindbergsåret. Vi har utsett en styrgrupp kring Stadsteaterns chef Benny Fredriksson bestående av Olle Zetterberg från Stockholm Business Region, Thomas Persson chef för Utbildningsförvaltningen och kulturdirektör Berit Svedberg. Strindbergsåret är inte bara en fråga för teatrar och bibliotek, utan för hela Stockholm.

Strindbergmuseet har äskat om att få ett tillskott till sin ekonomi med en kvarts miljon inför 2012 och detta kommer att beviljas. Strindbergsmuseet är det ställe som, vid sidan av Stadsteatern,  stadens bibliotek och Strindbergs intima teater, kommer bli hjärtat i firandet.

Stadsteatern har tillsatt en konstnärlig ledare för arrangemanget, regissören Hugo Hansén, som redan inlett samarbeten med skolor, bibliotek, organisationer, institutioner och personer. Ett exempel är Stadsteaterns samarbete med Sveriges radio. Det blir radioteater i Klara Soppteater med fri entré varje söndag hela 2012, från och med den 1 januari. Stadsteatern kommer att gestalta samtliga Strindbergs 64 pjäser och spela Strindberg på alla scener!

Planering inför Strindbergsåret går nu in i en ny fas. Det är med stor förväntan jag ser hur aktivitet efter aktivitet tar form!

/Madeleine

Läs mer i vårt pressmeddelande

SvD: Strindbergsåret smygstartar

Kulturhuset Rekomärkt 30 augusti 2011

Posted by AmandaValentin in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , ,
add a comment

För några veckor sedan satte vi kaffet i vrångstrupen, när det stod i tidningen att Kulturhuset inte fått den så kallade rekomärkningen. Rekomärkningen handlar om att kulturhus, konsthallar och museer skall ge skäligt betalt till konstnärer som ställer ut. Det baseras på MU-avtalet, som är framtaget av Konstnärernas Riksorganisation KRO. Hur kunde det bli så? Vi vet ju att Kulturhuset har tydliga mål att ha schyssta avtal med konstnärer, musiker och andra. Alla skall ha betalt för sitt arbete. Stockholms stad bestämde sig redan tidigt för att följa avtalet, medan det ännu höll på att utarbetas. Att se till att fler skall kunna leva på sin konst är ett politiskt mål för oss, det är en av anledningarna till att vi har infört det vi kallar växtpengar.

Det visar sig att det hela berodde på att Kulturhuset placerats i kategori 1, och därmed jämförts med de stora konsthallarna och muserna och konstinstitutionerna. Men Kulturhuset och KRO har gemensamt placerat Kulturhuset i kategori 2 och 4, beroende på vilka utställningsytor inne i huset vi talar om (små eller stor utsällningssalar, utrymmen i passager och vid trappor mm). Nu har misstaget rättats till.

Med andra ord. Kulturhuset är reko mot konstnärer. Men det innebär naturligtvis inte att vi nu lutar oss tillbaka. Stadens kulturinstitutioner måste kontinuerligt se över sitt sätt att arbeta med konstnärer – som en stor aktör på marknaden har man en viktig roll att spela.

Stockholmarna läser mest i Sverige 5 juli 2011

Posted by AmandaValentin in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags:
add a comment

Åttiofyra procent av stockholmarna ägnar sig åt bokläsning minst en gång per vecka (SvD). Det är bäst i Sverige. Stockholm leder också när det gäller biobesök och teaterbesök. Det beror såklart på att det finns ett sådant fantastiskt kulturutbud i Stockhom. Och trots att man går mycket på teatrar och bio har man tid att läsa böcker. Stockholmarna prioriterar helt enkelt kultur.

Det är fastighetsägarna som har gjort studien i samarbete med Handelns utredningsinstitut. Kultur gör en stad attraktiv, ett rikt kulturliv gör att människor och företag vill flytta hit. Rudolf Antoni, som har gjort studien säger: ”För hundra år sedan trodde man att städer uppstod där industrier byggs. Idag tror man det omvända – att städer finns där folk vill bo.” 

Jag minns tyvärr inte vem som sa det (påminn gärna i kommentarerna, den som vet) men jag hörde någonstans: ”Det räcker inte för en stad att vara liveable – en stad skall vara loveable.”

/Amanda

Harry Potter-kurser kan också uppfylla grundläggande akademiska krav 1 juli 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.
Tags: , , , , , ,
2 comments

Man undrade om man hörde rätt när Ekot i går meddelade att Svenskt Näringsliv föreslår att man skall motverka sk hobbykurser genom att studenter som väljer dem skall få sämre studiestödsvillkor.

För det första är det anmärkningsvärt hur de riktat in sig på just de humanistiska fakulteterna. Att ställa humaniora och naturvetenskap mot varandra och dra slutsatser om vad som är mest produktivt visar på en korkad och endimensionell bild av människan och samhället. Konstnärernas Riksorganisation skriver väl om det här. Om problemet är att ingenjörsyrket inte lockar tillräckligt många sökanden, så är det väl i den änden man ska börja.

För det andra så är det anmärkningsvärt att man vill styra universitetens innehåll genom att straffa de elever som väljer ”fel”. Den som föreslår något sådant vet uppenbarligen inte hur ett universitet fungerar eller vad det har för uppdrag.  Ett universitet är inte ett företag, utan en statlig allmännyttig institution, vars själva syfte är att ge akademisk utbildning.  Svenskt Näringsliv föreslår att man skall pröva tanken att kurser som inte uppfyller grundläggande akademiska krav inte ska berättiga till studiemedel. Men om man har konstaterat att en kurs inte uppfyller grundläggande akademiska krav, så ska den naturligtvis inte arrangeras över huvudtaget – lärarresurser, lokalresurser, studenternas tid och pengar ska inte ödslas på det och akademiska poäng ska inte utgå. Alla universitetens kurser ska uppfylla grundläggande akademiska krav! 

De flesta som studerat vid universitet eller högskola, vare sig det handlar om naturvetenskap eller humaniora, har nog varit med om att en kurs de har valt har visat sig inte hålla måttet. Läraren var för dålig eller kraven var för låga. Men det gäller nog lika ofta kurser som vid första anblicken inte alls såg ut som några ”hobbykurser”. Det kan lika gärna gälla en a-kurs i grammatik, som en kurs  om Harry Potter. En kurs på C-nivå i litteraturvetenskap om Harry Potter kan också mycket väl uppfylla grundläggande akademiska krav. Medan en kurs i biofysik kan misslyckas. Men Svenskt Näringsliv tror mer på att straffa studenterna än att uppmuntra lärare och universitet att göra ett bättre jobb. De tycker alltså att våra universitet och högskolor mycket väl kan få slösa sina och studenternas resurser på  undervisning av låg kvalitet. 

Sverige skall vara världsledande inom både humaniora och naturvetenskap. Utbildningspolitik måste handla om att ställa höga kvalitetskrav på högskolor och universitet, både när det gäller humaniora eller naturvetenskap. Riktigt snett går det när diskussionerna sedan börjar landa i om det är nyttigt att studera filosofi, allt tänkandes moder. Att förstå komplicerade tankevärldar och teoretiska förhållningssätt har varit alltför underskattat i Sverige. Här borde vi gå i motsatt riktning för att kunna konkurrera internationellt där detta djupare förhållningssätt till bildning är nödvändigt inom många yrkesområden. Om filosofi anses som onödigt vetande tar vi det slutgiltiga plasket ner i den provinsiella ankdammen. Kanske inser vi först då behovet av en filosofi-kurs för att lära oss tänka igen…

Svenskt Näringsliv tycker att man skall ge incitament till ”rätt yrkesval” och med det menar man utbildningar som ger hög ekonomisk avkastning (sid 4 i rapporten), genom att straffa dem som väljer att läsa till lågavlönade yrken. ”Då får studenterna signaler om att utbildningen inte kommer att ge så stora chanser i framtiden”, säger nationalekonomen Malin Sahlén till ekot. Men jag tror att de som väljer att ägna sitt arbetsliv åt filosofi, konst och språk vet precis vad de gör. Och de har väl redan med det visat att ekonomi inte är det starkaste incitamentet för att bilda sig. Det finns andra drivkrafter. Som har ett omätbart värde för samhället.

/Madeleine

Se DN, SvD

Replik i Aftonbladet 29 juni 2011

Posted by AmandaValentin in Kultur för fler.
Tags: , , ,
2 comments

Visa tidningssida Idag replikerar Madeleine på Daniel Suhonen och Claes Wahlin i Aftonbladet, som riktat rena personangrepp mot såväl Madeleine som den opolitiske tjänstemannen Patrik Liljegren. Det ska fan vara kulturpolitiker – eller för den delen kulturtjänsteman, som Rasmus Jonlund uttryckte det.

Aftonbladets ”skribenter” Claes Wahlin och Daniel Suhonen gillar citationstecken för att förringa, grova formuleringar för att visa upp sig och letar efter fiender för att hata (Aftonbadet 14 juni och 22 juni).

För oss som gillar samtal lämnas liten förståelse då hannarna vill spänna musklerna inför varandra i formuleringsmanegen.

Låt mig bortse från invektiv och glåpord och prata om det viktiga kulturstöd som Stockholms stad förmedlar till stadens kulturliv. Under min tid som kulturborgarråd har detta ökat från 70 miljoner till 95 miljoner.

(mer…)

Ökade öppettider i sommar på Stockholms bibliotek 22 juni 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , ,
1 comment so far

Just nu skiner solen, men igår ösregnade det på eftermiddagen. Om det blir fler sådana eftermiddagar i sommar kan man ju trösta sig med att stadens bibliotek sommaren 2011 kommer att hålla öppet betydligt mer än föregående år! Vår politik innebär att biblioteken ska vara mer tillgängliga för Stockholmarna, på de platser och tider som passar invånarna bäst. Att öka öppettiderna under sommaren är ett viktigt steg på vägen. Stockholms bibliotek hade under sommaren 2010 öppet totalt 509 timmar i veckan. Sommaren 2011 kommer Stockholms bibliotek ha öppet 698 timmar i veckan. Detta motsvarar ett ökat veckoöppethållande med 37 procent.

Stockholms bibliotek är många och olika. Ta en titt på bibliotek Plattan – en berättelsernas oas vid kanten av Sergelstorg, upplev huvudbibliotekets vackra rotunda eller ta med dig ett barn eller två till Luma. Biblioteken finns över hela staden och stockholmarna älskar sina bibliotek. Jag tror att folkbiblioteken helt enkelt är något som stockholmarna är mycket stolta över som en symbol för det öppna samhället och allas rätt till bildning och utveckling.

File:Stadsbiblioteket 2008e.jpg

Sven-Harry visar upp sina sju stipendiater 21 juni 2011

Posted by AmandaValentin in Kultur för fler.
Tags: ,
add a comment

Igår öppnade utställningen ”Sju stipendiater” på Sven Harrys konsthall i Vasaparken.  Jag  invigde den första utställningen, när konsthallen öppnade i mars i år. Det var konstnären Lars Kleen, som också tilldelades detta års stipendium som ställde ut då. Nu ställer stipendiaterna för de sex föregående åren ut. Alla sex är kvinnor, ovanligt och trevligt – könsfördelningen brukar annars vara skev åt andra hållet i konstvärlden.  Kulturlivet behöver många aktörer, och i alla tider har personer som Sven-Harry, som drivs av en personlig kärlek till konst varit viktiga. Trots det blev konsthallen i början ifrågasatt. Det fanns de som verkade tycka att riktig konst är kommunal eller statlig och att det var något suspekt med en konsthall för allmänheten grundat av en privatperson. Det är roligt att den debatten nu har fått ge vika för att man faktiskt ser till konsthallens innehåll.

Museet har öppet i sommar och är definitivt värt ett besök.

/Madeleine

Gåvor till kulturella ändamål bör vara avdragsgilla! 20 juni 2011

Posted by AmandaValentin in Kultur för fler.
Tags: , , ,
add a comment

Flera läsvärda artiklar idag DN om kultursponsring. Kultursponsring bör vara avdragsgillt, om detta skrev Madeleine och riksdagsledamot Christer Nylander en debattartikel  i SvD tidigare i år. Det är dags att sätta ”procordiadomen” ur spel med hjälp av lagstiftning – låt företagarna själva avgöra affärsmässigheten! Värdet för den som sponsrar ligger i att man visar ett långsiktigt engagemang för kulturen. Vi måste ha en lagstiftning som gör det möjligt.

DN: Kultursponsring kräver nya regler

DN: Kultursponsring i andra länder

Allt fler lever på sin konst 16 juni 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.
Tags: , , , ,
2 comments

Det är svårt att försörja sig på sin konst. En ny undersökning från konstnärsnämnden om konstnärernas inkomster i Sverige visar dock att de kanske inte har det riktigt så illa som det ibland framställs. Det är dags att omvärdera synen på den fattige konstnären, säger Ingrid Elam, ordförande i Konstnärsnämndens styrelse.

Konstnärer förväntas ofta arbeta gratis eller för en symbolisk ersättning. Det finns en brist på förståelse för att konstnärer har samma rätt som andra yrkesgrupper att få betalt för sitt arbete. Som ett exempel gällande bildkonstnärer: under många år har till statliga som kommunala konsthallar runt om i Sverige blankt struntat i att betala konstnärer som ställer ut sina verk. Alla andra i konsthallarna har däremot fått betalt; städare, butikspersonal, producenter, kuratorer och chefer. Under år 2009 utarbetade konstnärernas riksorganisation och staten ett nytt avtal om utställningsersättning till konstnärer. Det är egentligen inte bindande för kommuner, men Stockholm följer ändå avtalet för att även konstnärerna ska ha betalt för det arbete de utför, och flera andra kommuner följer efter. Vi har även sett till att staden nu tillämpar 1%-procentsregeln gällande konstnärlig utsmyckning av alla ny-, om- och tillbyggnader i staden och det genererar naturligtvis beställningar till konstnärer. Att skapa tillväxt i kulturlivet är också syftet med incitamentstrukturen. Incitamentsstrukturen består bl a av kulturbonusen, stöd till marknadsföring av det fria kulturlivet genom Kulturdirekt, de s k livecheckarna som hjälper musikerna få betalt, samt fonden för Innovativ kultur för att gynna nyskapande och samverkan med näringslivet.

Det är glädjande att undersökningen visar att fler kan försörja sig på sin konst. Men det kan bli ännu bättre. I informations- och tjänstesamhället ökar efterfrågan på kulturella upplevelser, och den utvecklingen måste ske till konstnärernas fördel, de måste gå som vinnare ur den utvecklingen. Vi når dit genom en rad åtgärder, att göra det enklara och förmånligare för företag och privatpersoner att stödja konst och konstnärlig utveckling är ett exempel. Vi måste öka förståelsen för att konst  inte är en hobby, utan ett arbete som måste få kosta . Då ökar viljan att betala – både som konsument och via skattsedeln. Det är glädjande att vi tycks vara på väg åt rätt håll.

Rasmus Liberal: En procent till konst – en regel inget undantag

SvD: Allt fler lever på sin konst

SR: ”Dags att omvärdera synen på den fattige konstnären”

SR: Kvinnliga konstnärer skaffa färre barn

Beslut fattat om verksamhetsplaner och verksamhetsstöd 18 januari 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , , , , , , ,
6 comments

Idag hade kulturnämnden sitt första möte i sin nya sammansättning och vi har fattat beslut om verksamhetsplan 2011 för kulturförvaltningen och stadsarkivet (se föredragningslista). I den konkretiseras de satsningar på utställningsverksamhet, bibliotek och på det fria kulturlivet som vi slog fast i budgeten.

Uppdraget om utökad utställningsverksamhet gavs i budgeten och i VP ser vi hur det hela förverkligas i form av utökad utställningsverksamhet på Kulturhuset, Liljevalchs och Stockholms stadsmuseum. Tillskottet om 8 miljoner kommer stockholmarna till del 2011.

När det gäller stödet till det fria kulturlivet är den stora nyheten att vi dels tillför mer pengar, dels omfördelar medel från verksamhetsstöd till projektstöd. Projektstödet till det fria kulturlivet ökar från 6 till 10 miljoner varav 2 miljoner omfördelas från verksamhetsstödet och 2 miljoner är helt nya pengar. Syftet med de extra pengarna är att skapa ett system som är mer dynamiskt och premierar konstnärlig förnyelse i syfte att vitalisera kulturutbudet, sätta mer nyskapande krafter i rörelse, öka mångfalden för såväl utövare som publik, konstområde och geografisk spridning. 

Vi har också fattat beslut om fördelningen av verksamhetsstöd för 2011 för det fria kulturlivet, ett beslut som har fått uppmärksamhet i media. En del verksamheter får mer i stöd, en del får mindre, siffrorna kan ni se här. De flesta får dock oförändrat verksamhetsstöd. Faktum är att 96 % av medlen fördelas till samma verksamheter som förra året. Jag har fått frågor om hur jag ställer mig till att vissa får neddragningar. Jag vill poängtera att staden inte ”lägger ner” några verksamheter. De fria kulturverksamheterna är fristående, och stadens bidrag är bara en del av deras ekonomi, om än en viktig sådan.

Bedömningen av vilka verksamheter som bäst uppfyller de riktlinjer som kulturförvaltningen går efter görs av förvaltningen i samråd med referensgrupper. Tidigare hade vi en ordning där politiker utan erforderlig sakkunskap deltog i kvalitetsbedömningarna. Detta var ett olyckligt system som vi avskaffade när vi kom till makten i syfte att upprätthåla principen om armlängsavstånd. Det beslut om verksamhetsstöd, d v s den mer långsiktiga formen av bidrag, som nämnden tog idag omfattade 63 miljoner. Därutöver går tio miljoner till projektstöd och tolv miljoner går till incitamentsstrukturen, där bland annat kulturbonusen och Fonden för innovativ kultur ingår.

Kulturnämnden har även i stadens budget fått i uppdrag att inleda en översyn av verksamhetsstödet som helhet med målet att stimulera produktivitet, konstnärlig förnyelse och kvalitet. Det arbetet ska vara klart i vår och börja gälla nästa år. Det är viktigt att finna ett nytt kvalitetssystem som, med tillvaratagande av kriterierna ovan, gynnar förutsägbarhet och långsiktighet, men samtidigt inte dras med det inlåsningsproblem som det nuvarande dras med.

Sedan kommer vi till debatten om långsiktighet och kortsiktighet. Jag vill poängtera att de minskade anslag som vissa verksamheter fått beror på den individuella bedömningen av varje enskild verksamhet och inget annat. Långsiktighet är viktigt och verksamhetsstödet går som sagt även till 96 % samma som 2010. Men kulturförvaltningen har förutom riktlinjerna också ett uppföljningsansvar. Vi ska inte ha ett system där den som en gång kommit in i systemet alltid får lika eller ökat stöd. I så fall kan vi ju lägga ner all kvalitetskontroll, uppföljning och slopa riktlinjerna. Jag tror att såväl revisorer som medborgare skulle ha starka synpunkter på ett sådant system. 

/Madeleine

Operadebatten fortgår 13 januari 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , ,
4 comments

Christer Nylanders och min debattartikel om ett nytt operahus satte fart på en debatt om hur och var ett operahus kan byggas och om hur det kan finansieras. Det är mycket bra. I måndags skrev Bengt Göransson i DN under rubriken ”Bjud upp direktörerna”. Idag publicerades min replik:

Bengt Göransson kommenterar 11/1 mitt och Christer Nylanders förslag om ett nytt operahus. Det är roligt att så många är överens om att det behövs, och att de flesta i grunden är positiva till att näringslivet måste vara med och bekosta det.  Men vi måste bort från gammalt s-tänkande som inte ledde till något nytt operahus och inse att ett nytt operahus är ett gemensamt ansvar för det offentliga och näringslivet. Därför duger det inte att bjuda med armbågen.

(mer…)

Så kan vi få en ny Opera 4 januari 2011

Posted by AmandaValentin in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: ,
6 comments

Idag skriver Madeleine med riksdagsledamoten Christer Nylander (FP) i DN om möjligheterna för ett nytt operahus i Stockholm.

/Amanda

Regeringen bör bjuda in näringslivet till samtal om att finansiera ett nytt scenkonsthus i Stockholm. Lämplig tomt finns bakom Nationalmuseum.

Det är nu 120 år sedan arbetet inleddes med att uppföra ett nytt operahus i Stockholm. Behovet av ett nytt hus var då akut eftersom den gamla operan var sliten, för liten och dessutom brandfarlig. Axel Anderbergs operahus byggdes 1892-98, men det man ofta glömmer är att det hus som då byggdes – numera en så självklar del av Stockholms stadsbild – förmodligen aldrig skulle ha byggts om inte privata finansiärer hjälpt till. För att möjliggöra bygget bildades en kommitté under ledning av bankdirektör K A Wallenberg.

Behovet av en ny satsning på operahus – eller snarare ett bredare scenkonsthus – är på nytt stort. Skälen nu är delvis desamma som för 120 år sedan: (mer…)

Stort stöd för kurdiska biblioteket 7 december 2010

Posted by AmandaValentin in Från huvudstad till världsstad, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , ,
add a comment

I lördags hade kurdiska biblioteket en stödgala på restaurang Darin i Hallonbergen. Stödgalan översteg förväntningarna, omkring tvåhundra personer kom för att visa sitt stöd och ge ekonomiskt stöd till biblioteket. Vi är glada att biblioteket ska flytta tillbaka till Stockholm (i januari öppnar biblioteket i Alviks medborgarhus, efter att i några år befunnit sig i Sundbyberg), och som stockholmare känner man sig stolt över att bo i en stad där så många människor samlas till stöd för en kulturarvsinstitution!

Och förresten – de har inte bara böcker på kurdiska utan även böcker om kurdiska språket, kulturen och om Kurdistan på svenska, engelska, franska, tyska. Och alla får låna!

/Amanda

Kulturbonusen en framgång 3 december 2010

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , ,
2 comments

Då jag tillträdde för fyra år sedan var en av mina mest prioriterade ambitioner att verka för ett växande kulturliv. Tillväxt är viktigt av många skäl. I ett gott samhälle kan människor mötas i de konstnärliga uttrycken, medborgarna kan uttrycka sig på olika sätt och kulturpolitiken säkrar förutsättningarna för yttrandefriheten och det demokratiska samtalet. En bra stad ska därför ha ett stort och livaktigt konst- och kulturliv av hög kvalitet och många ska känna sig välkomna att vara delaktiga och ta del av detta kulturliv. Ökad tillväxt gör det också möjligt för konstnärerna att pröva nya idéer, utveckla sin kreativitet och få betalt för sitt arbete. Tillväxt skapas genom att många bidrar till kulturens finansiering. Det offentliga ska ha en roll, men lösningen finns inte endast i höjda anslag utan det offentliga måste stimulera även andra att bidra. De s k växtpengar som inrättades 2007 är en åtgärd för att bredda kulturens finansiering. En viktig förutsättning för mig är att det inte finns någon motsats mellan hög kvalitet och möjligheten att nå flera.

Allianspartierna i Stadshuset anslog från början 10 miljoner kronor varje år i så kallade växtpengar (numera har de ökat). Syftet med dessa är just att stärka incitamenten för det fria kulturlivet (som erhåller verksamhetstsöd vilket bedömer kvaliteten) att öka sina intäkter, bland annat genom större publik och fler deltagare, så att kultursektorn i sin helhet växer. Grundpelarna i incitamentsstrukturen är; 5.5 mkr fördelas genom en så kallad kulturbonus till dem som ökar sina intäkter, 1 mkr avsätts i en fond för nyskapande kultur, 1.2 mkr ska stimulera EU-ansökningar och internationella samarbeten. Övriga delar är bland annat ersättning till konstnärer och ett marknadsförings- och biljettkontor för och i samverkan med det fria kulturlivet

Växtpengarna har nu utvärderats med intressanta resultat. Se här Utvärdering växtpengar

Utvärderingen avser åren 2007-2009. Eftersom t ex kulturbonusen delas ut först påföljande år (bonus utdelad 2008 avser jämförelse mellan 2006 och 2007. Detta innebär att den kulturbonus som utdelats i år är den första där systemet har haft en påverkan) är det svårt att dra alltför långtgående slutsatser av utvärderingen, men några trender går att se.

Synen på publiken och deltagarna är som sagt en viktig del i stadens kulturpolitiken. Här förefaller växtpengarna ha varit en framgång eftersom de uppfyllt sitt syfte. Under åren har verksamheternas egna intäkter ökat och inom flera verksamhetsområden, som teater, dans och film, har självfinansieringsgraden ökat med mera än 5 procent. Den totala publiken har under perioden ökat med 13.4 procent.

Nu kommer arbetet att gå vidare med att se över såväl växtpengarna som verksamhetsstödet i sin helhet så att staden bidrar till att uppmuntra kvalitet och konstnärlig förnyelse.

Madeleine

Ice Hot på flygplatsen 2 december 2010

Posted by AmandaValentin in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: ,
add a comment

Den nordiska dansfestivalen Ice Hot som drogs igång i går, inleddes med  en improvisation på Arlanda flygplats. Improvsationen var på temat ”Welcome to my hometown”, precis som alla de fotografier på kända stockholmare som pryder ankomsthallen på Arlanda. Kultur på ett oväntat ställe, men som ändå kopplar an till platsen. Av SR:s reportage att dömma så uppskattades det mycket av resenärerna!

SR: Improvisation på flygplats inledde nordisk dansfestival

Biblioteksdebatt 25 november 2010

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , ,
1 comment so far

Det pågår en debatt om biblioteken just nu, Siv Widerberg går till personangrepp på stadsbibliotekarie Inga Lundén, anklagar henne för skryt. Ja, biblioteken i Stockholm är många och omtyckta och välbesökta, när man berättar om det så kanske det låter som skryt.

Biblioteken stod i centrum för folkbildningen för hundra år sedan och de ska göra det idag också. Det innebär att bibliotek inte är som McDonalds-restauranger – one size fits all – utan att bibliotek kan vara olika. Jag tror att Siv kan hitta mer än ett som passar henne, och mer än ett som hon inte gillar – och så ska det vara. Alla bibliotek är inte byggda för Siv Widerberg, och alla böcker är inte inköpta för Siv Widerberg. I Stockholm bor människor som är olika.  I det nya kunskapssamhället får tillgången till information och förmågan att hantera information inte bli en fråga som skapar ökade klyftor. Här har biblioteken en roll att fylla för att hålla ihop vårt samhälle. Därför skall alla känna sig välkomna på biblioteken. Den traditionella bibliotekstanken – ett ställe för fritt kunskapssökande öppet för alla – lever kvar, och dagens medborgare kräver mer än bara ett boklager.

Siv skriver att kaféer inte alltid är önskade.  Det är sant, och därför finns det inte heller kaféer överallt. De är dock önskade ganska ofta. Ett exempel på ett nytt och redan älskat bibliotek med kafé i anslutning är biblioteket Plattan. Och, om man nu skall tala om att skryta om sina bedrifter – Siv Widerbergs aktionsgrupp stoppade aldrig något kafé på Horntulls bibliotek, som hon antydde i DN igår. De målade själva upp en skräckvision och suddade sedan själva ut den. Så är det även i den här debatten. Vem som helst kan ju besöka Stockholms bibliotek och se vilka böcker som faktiskt finns. Biblioteken befinner sig inte i kris. Biblioteken har starkt stöd och förtroende bland befolkningen, starkt stöd från politiken. Det råder en konsensus om att biblioteken är en viktig del i Stockholms kulturella infrastruktur.

Siv Widerberg verkar ha ett horn i sidan till just den nätbokhandeln som har vunnit upphandlingen om profillitteratur.  När det gäller nätbokhandlar i allmänhet så har de både för- och nackdelar jämfört med vanliga bokaffärer. (För små förlag är nätbokhandlarna en mycket positiv sak, till exempel.) Siv Widerberg tycks dock uppröras i sak över att biblioteket köper från en kommersiell aktör. Tyvärr finns inga ickekommersiella bokförsäljare. Att sälja böcker är en näringsverksamhet!

Låt bibliotekarierna ägna sig åt det kvalificerade urvalet. Den vanlige besökaren kommer förr, som nu, som i framtiden att kunna hitta det han söker, både smal och bred litteratur och hitta det han inte visste att han letade efter.

Sådana är våra bibliotek och så kommer de vara. Fördomar, retorik och konspirationsteorier biter inte på den verklighet människor faktiskt möter på biblioteken: Oväntade upptäckter, rum för barn, språkkaféer, läxhjälp, tematisk vägledning och vidgade vyer.