Vikten av skolbibliotek 8 januari 2013

I förra veckan rapporterade Sveriges Radio (SR) återigen att många elever saknar tillgång till skolbibliotek vilket bland annat Maria Schottenius uppmärksammade i en krönika i gårdagens Dagens Nyheter. Det är bedrövligt att inte landets alla skolor erbjuder skolbibliotek.

Sedan den nya skollagen trädde i kraft är alla landets skolor – oavsett huvudman – skyldiga att erbjuda eleverna tillgång till ett skolbibliotek. Trots detta saknar en av sex elever helt ett skolbibliotek enligt Kungliga Biblioteket, den myndighet som är ansvarig för Sveriges officiella biblioteksstatistik. Detta har också Skolinspektionen, den myndighet som har ansvar för att kontrollera att alla landets skolor följer skollagen, uppmärksammat. Inspektionen uppgav förra året att var fjärde gymnasieskola som har inspekterats inte ger eleverna tillgång till ett skolbibliotek. Bland inspekterade grundskolor fick 33 av 470 kritik för att de inte uppnådde skollagens krav på skolbibliotek.

Då är ändå skollagen inte särskilt långtgående och ger möjligheter att tillgodose elevernas tillgång till skolbibliotek på ett flexibelt sätt. Exempelvis finns inget lagstadgat krav om att personal måste vara avsatt för skolbiblioteksverksamheten och skolbiblioteket behöver inte finnas i skolans lokaler utan kan exempelvis finnas på ett närliggande folkbibliotek.

I SR:s inslag ägnades friskolekoncernen JB-education särskild uppmärksamhet eftersom 10 av de 30 av Skolinspektionen kritiserade gymnasieskolorna drevs av företaget. Anders Hultin, VD för JB-education, ursäktar sig med att han anser det fysiska biblioteket vara förlegat och ser hellre att man satsar på ett för företagets skolor gemensamt digitalt bibliotek.

Digitaliseringen av litteraturen erbjuder visserligen fantastiska möjligheter men det är fel att i dagsläget se det digitala biblioteket som en ersättning för det fysiska – och det gäller även skolbibliotek. En del av detta beror givetvis på utbudet, ser man på äldre svensk litteratur är andelen som är tillgänglig i digitalt format fortfarande försvinnande liten. En annan fråga är också att det ännu inte finns en fullt ut tillfredsställande modell för utlåning av e-böcker. Möjligheterna som den digitaliserade litteraturen erbjuder får inte bli till en ursäkt för att strunta i de fysiska skolbiblioteken.

Tvärtom talar mycket för att det krävs än mer satsningar på de fysiska skolbiblioteken. Den stora litteraturutredning – Läsandets kultur – som presenterades i höstas underströks vikten av bemannade skolbibliotek med hänvisning till både svensk och internationell forskning om det bemannade skolbibliotekens roll för läsandet. Utredningen öppnade därför för att skollagens formuleringar kring skolbiblioteken kan behöva skärpas framöver. Läs mitt blogginlägg om litteraturutredningen här.

I samband med Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i höstas uttryckte sig Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler i en debattartikel i Göteborgs-Posten mycket tydligt angående skolor som struntar i lagens krav på skolbibliotek: ”För de skolor – oavsett om det är kommunala eller fristående – som väljer att skaffa sig ekonomiska fördelar genom att avstå från biblioteksresurser och samtidigt missgynna sina egna elever kommer vi att använda vite – det vill säga krav på att betala en större summa pengar – för att få dem att ändra sig.” Det är bra att Skolinspektionen är beredd att ta i med hårdhandskarna, skolbiblioteken behövs.

/ Madeleine