Kulturstödet i Svt Debatt 28 februari 2014
Posted by angusthlm in Kultur för fler.Tags: Fria kulturlivet, Fria teatrar, kulturstöd, MDT, orionteatern, Teater Brunnsgatan 4
2 comments
Du missade väl inte Svt Debatt igår då Madeleine stod upp för ett rättvist, transparent, flexibelt och framåtblickande kulturstöd? Om du gjorde det eller bara vill se programmet igen kan du göra det här.
Förutom Madeleine deltog Danjel Andersson, konstnärlig ledare för Moderna Dansteatern, Per Sundgren, vänsterpartist och ordförande i Orionteatern, samt Martina Montelius, konstnärlig ledare för Teater Brunnsgatan 4.
De nya riktlinjerna för stöd till det fria kulturlivet antogs i nästan total enighet i kulturnämnden i november 2011. Först 2013 när debatten blev för hård valde Socialdemokraterna och Miljöpartiet att ändra uppfattning. Läs fler inlägg om kulturstödet här, här och här.
Utfallet av de nya riktlinjerna har varit mycket positivt. Sammanlagt 22 verksamheter har idag ett flerårigt stöd, antalet ansökningar om kulturstöd har ökat dramatiskt, många nya aktörer har för första gången fått stöd, och flera som tidigare haft ett lågt stöd har nu fått ett högre stöd.
Bland vinnarna i det nya kulturstödet måste man också räkna Orionteatern – trots Per Sundgrens indignation. Teatern har både fått höjt stöd och för första gången någonsin har den också ett flerårigt stöd. Men kanske spelar Sundgrens ideologiska hemvist – tidigare borgarråd för Vänsterpartiet – större roll i hur han bedömer kulturstödet än de faktiska förhållandena? Det kanske förklarar varför det var så svårt att förstå exakt vad Sundgren – och för den delen Montelius – tycker är så fel med det nya kulturstödet.
/ Anders
Stockholms stad huvudfinansiär för Stockholm literature – igen 25 februari 2014
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Mer läsning och bättre bibliotek.Tags: kulturstöd, Stockholm literature, Stockholms internationella litteraturfestival
add a comment
Stockholm literature blev en succé direkt. Det var fullsatt, omskrivet och välkända författarnamn från den internationella litteraturvärlden på plats när Stockholms första internationella litteraturfestival genomfördes i oktober förra året.
Med en väl genomförd festival i ryggen och spännande planer för årets upplaga har Stockholms stad beslutat att ge föreningen Stockholms litteraturfestival 250 000 kronor för att genomföra Stockholm literature även 2014.
Jag är stolt över att Stockholms stad förra året var den första och överlägset största finansiären för festivalen. Stockholm literature ökar intresset och skapar uppmärksamhet för den översatta litteraturen vilket ligger helt i linje med stadens arbete att stärka litteraturens ställning i samhället.
Att staden kunde ge snabbt besked och en relativt stor summa visar också på fördelarna med stadens nya riktlinjer för stöd till det fria kulturlivet. När någon har en bra idé, ett bra program och kan tillföra kulturlivet i Stockholm mycket ska det prioriteras – inte ges en kölapp till en kö där de som sedan länge har haft stöd har förtur.
/ Madeleine
Läs pressmeddelandet: Stockholm finansierar Stockholm literature 2014
Läs Stockholmsbloggen: Stockholms stad huvudfinansiär till Stockholm literature
Läs Rasmus Jonlunds blogg: Bokälskarens bekännaelse
Kulturstödet fördelat – flera får stöd – flera får ökat stöd 27 november 2013
Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter, Konstnärlig frihet, Kultur för fler.Tags: kulturstöd
add a comment
Utanför de stora offentliga institutionerna finns ett rikt kulturliv, en del av detta är det fria kulturlivet som Stockholms stad varje år ger stöd till. Igår fattade stadens kulturnämnd beslut om fördelning av stödet till det fria kulturlivet. Beslutet omfattar sammanlagt 72 839 909 kr kronor i stöd till 50 verksamheter. Flera kulturaktörer fick med beslutet höjt stöd och fler får flerårigt stöd.
Vintern 2011 antog kulturnämnden nya riktlinjer för stadens stöd till det fria kulturlivet. Det nya kulturstödet innebar flera nyheter:
- Att man kan söka för verksamhet för längre perioder upp till tre år
- Att man kan söka vid fler tillfällen under året, att man kan söka för ytterligare stöd om nya idéer uppstår
- Att de externa referensgrupperna stärktes och byggdes ut.
Men framförallt innebar det nya stödet också att alla verksamheter ska bedömas rättvist i konkurrens efter den verksamhet man ansöker om pengar för – alla ansökningar ska bedömas lika efter konstnärlig kvalitet.
Syftet med dessa förändringar var att man skulle komma bort från det gamla systemets stelbenthet, godtycklighet, inlåsningseffekter och att nya verksamheter skulle bedömas på samma sätt som de som redan sedan tidigare mottagit stöd från staden. Målet är ett växande kulturliv som når fler stockholmare.
För mig är det viktigt att det finns en likabehandling. Man ska inte drabbas för att man inte känner rätt personer, inte talar svenska så bra eller bor på fel ställe – konstnärlig kvalitet ska inte bedömas utifrån vem man är utan utifrån vad man bli och vad man kan ge andra.
I och med gårdagens beslut får nu ytterligare 13 aktörer fleråriga stöd upp till tre år. Sammanlagt har därmed 22 verksamheter har stöd upp till tre år då nio har det sedan tidigare. Bland de som har fleråriga stöd finns bland annat Folkoperan, Orionteatern, Moderna Dansteatern, Zebradans, Teatergruppen Pero, Cirkus Cirkör, Örjan Andersson Dans med flera.
Jämfört med föregående år får 29 av de 50 verksamheterna ett höjt stöd jämfört med 2013. Några av de som får höjt stöd är: Orionteatern, Galeasen, Teatergruppen Pero, Carl Eldhs Ateljé, Cirkus Cirkör, Jazzfestivalen, Fasching, SITE och Supermarket.
Nya bland de kulturaktörer som kulturnämnden fattat beslut om att ge stöd är: Björn Säfsten, Doc Lounge, Supermarket, Malin Hellkvist Sellén, Live art collective MELO.
De höjda stödnivåerna, att nya aktörer får stöd och att man nu kan få stöd för upp till tre års verksamhet är förutom ett resultat av de nya riktlinjerna också ett resultat av att kulturstöd höjts i flera omgångar, från omkring 70 till omkring 110 miljoner kronor sedan 2006.
Vi kan se fram emot ett livaktigt kulturår i Stockholm även den kommande åren!
Till kvällens möte på Dramaten 18 november 2013
Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.Tags: Anna Carlsson, kulturstöd, Teaterförbundet
add a comment
Ikväll hålls ett öppet möte på Dramaten för att diskutera Stockholms stads stöd till det fria kulturlivet som kulturnämnden fattade beslut om vintern 2011. DN Kultur skriver om mötet idag. Med anledning av mötet skickade jag idag ett brev till Anna Carlson, ordförande i Teaterförbundet. Du ser det nedan.
I fredags presenterade kulturförvaltningen sitt förslag till beslut för fördelning av kulturstödet till det fria kulturlivet. Förslaget ska upp till beslut på tisdag i nästa vecka då kulturnämnden sammanträder. I korthet innebär förvaltningens förslag till beslut att 29 verksamheter får ökat stöd jämfört med 2013 och att 13 nya verksamheter får kulturstöd för en period överstigande ett år. Möjligheten att få längre stöd är en konsekvens av det nya kulturstödet. Detta förslag tror jag visar att de farhågor som framförts visar sig obefogade och överdrivna. Läs förvaltningens tjänsteutlåtande här.
/ Madeleine
Bästa Anna Carlson,
Ikväll hålls Teaterförbundets möte om Stockholms stad kulturstöd på Dramaten. Jag kan, som jag meddelat er tidigare, inte själv delta men tänkte med detta brev dela med mig av de tankar jag har kring stödet och de frågor som uppstått i debatten. Inte minst med anledning av de uttalanden du och Teaterförbundet gjort i debatten om stadens kulturstöd, senast i DN Kultur idag.
Alla förändringar är värda att debatterats men det är i den här debatten mycket olyckligt att ni flera gånger framfört att det skulle innebära att man måste söka stöd pjäs för pjäs och att det inte skulle vara möjligt att få stöd för fasta kostnader. Att ni vidare tar ordet censur i er mun som en måttstock på om man får offentligt stöd eller inte är häpnadsväckande och förtjänar nog en särskild diskussion.
I det nya kulturstödet kan man söka för verksamhet upp till tre år. En förändring vi genomförde för att öka långsiktigheten i kulturstödet. I dagsläget är det 9 verksamheter som har stöd för mer än ett år och med förvaltningens förslag om stöd för 2014 tillkommer ytterligare 13 verksamheter. Från och med nästa år kommer alltså 22 kulturaktörer att ha kulturstöd för mer än ett år. Att i det sammanhanget mena att man måste söka stöd för varje enskild föreställning motsäger ju sig självt. Detta missförstånd har sin uppkomst i en olycklig formulering från kulturförvaltningen vilken har tagits tillbaka. Detta är alla aktörer medvetna om. Att man beviljas ett flerårigt stöd bygger dock på att man söker för det – det har inte alla kulturaktörer gjort.
Vad som däremot är riktigt är att man – om man vill – kan söka stöd för ett enskilt projekt. Det kan man såväl göra om man inte har något stöd, har ett litet stöd och vill göra mer eller om man har ett stort stöd för lång tid men kommer på en ny idé som man önskar förverkliga med stadens stöd. Jag kan på inga sätt förstå hur denna möjlighet skulle vara en nackdel för Stockholms fria kulturaktörer.
Jag har också svårt att förstå er kritik om att stödet skulle vara för byråkratiskt. För att motta stöd över 1 miljon kronor måste den sökande fylla i ungefär fem A4-sidor. Man kan givetvis önska att man inte skulle behöva ansöka allas men ur mitt, nämndens och förvaltningens perspektiv är det nödvändigt att ha ett väl underbyggt beslutsunderlag för att vi ska kunna ta beslut som är motiverade och rättssäkra.
Det har flera gånger framförts att det inte är möjligt att använda de sökta medlen till fasta kostnader, exempelvis löner och lokaler. Också detta är en felaktig uppgift som bemötts av förvaltningen flera gånger, bland annat på dess hemsida. Att man har stora kostnader innebär dock inte att man har rätt till ett visst stöd – det avgörs naturligtvis av verksamhetens omfattning. Men det säger sig ju självt at ju mer verksamhet man har, ja desto högre kostnader har man.
Vad avser bedömningsgrunderna så pekar förvaltningen varken ut vilka pjäser den sökande får medel för eller vilka man inte får det för. Verksamheterna bestämmer själva över sin repertoar och programläggning. Ur en enskild teaters perspektiv är det givetvis alltid beklagligt om kulturförvaltningen anser att en annan kulturverksamhet är mer prioriterad att få del av offentliga medel– jag förstår det. Men att påstå att detta skulle vara konsekvensen av censur är rent ut sagt obehagligt (och faktiskt ett direkt hån mot dem som riskerar förföljelse och tortyr om de uttrycker en åsikt).
För mig är det fria kulturlivet (liksom kulturlivet i stort) otroligt viktigt vilket jag tror mig ha visat genom såväl anslag (påslaget som skett, från ca 70 till 110 miljoner kronor, borde tala för sig självt) som i direktiv till institutionerna att bereda det fria kulturlivet plats, vilket bl a resulterat i Fri Scen på Stadsteatern. Detta innebär ju dock inte att alla som har kulturstöd för evigt kommer att kunna vara garanterade det. För mig är det viktigt att det finns en likabehandling (man ska inte drabbas för att man inte känner rätt personer, inte talar svenska så bra eller bor på fel ställe – konstnärlig kvalitet ska inte bedömas utifrån vem man är utan utifrån vad man bli och vad man kan ge andra), att målet ska vara att konsten kraft ska drabba flera, att det ska vara tydligt hur bedömningsgrunderna ser ut (nu formuleras det som förr var underförstått och informellt i tydliga förutsättningar) samt att bedömningen ska ske på konstnärliga grunder av kvalificerade personer och dessa är inte politiker (vi ska inte ha tillbaka ett politiskt tillsatt utskott som bedömer ansökningar som MP, V och S vill införa).
I det nya kulturstödet har vi tydliggjort att stödets syfte är att det i Stockholm ska skapas konst av hög kvalitet för stadens invånare. Varje ansökan – oavsett om den kommer från en ny eller gammal aktör – bedöms efter samma riktlinjer. För att öka rättvisan mellan de sökande har vi förstärkt och byggt ut det externa referensgruppsarbetet i bedömningarna av ansökningarna. För att öka flexibiliteten är det nu möjligt att söka stöd kontinuerligt under året om nya idéer eller samarbeten skulle uppstå. För öka långsiktigheten är det nu möjligt att söka stöd för upp till tre års verksamhet. Om dessa intentioner är riktiga eller ej får ni gärna diskutera. Men gör det då utifrån det som är sant – inte utifrån ryktesspridning och felaktiga uppgifter.
Med vänlig hälsning,
Madeleine Sjöstedt (FP)
Teaterförbundet vet inte vad det talar om 20 september 2013
Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.Tags: censur, Jaan Kolk, kulturstöd, Teaterförbundet
add a comment
Teaterförbundets Jaan Kolk vet inte vad han talar om när han anklagar Stockholms stad för censur av de fria teatrarna – det är den enda rimliga slutsatsen man kan dra efter att ha sett hans framträdande i Kulturnyheterna. Att sätta det allvarliga ordet censur i ett sammanhang som handlar om att vissa kulturaktörer inte är garanterad de summor man anser sig vilja ha är stötande och visar på teaterförbundets förfärliga demokratisyn.
Sedan Folkpartiet fick ansvar för kulturpolitiken har anslagen till det fria kulturlivet ökat kraftigt. 2006 erhöll fria teatrar, dansscener, konstscener och så vidare 70,6 miljoner kronor per år. Vi har höjt den summan till 116 miljoner, det vill säga ett ökat anslag med över 46 miljoner kronor.
Det har förutom höjt kulturstöd bland annat inneburit att en fond för innovativ och nyskapande kultur skapats (till vilken flera kommuner i Stockholms län och själva landstinget nu ansluter sig), att en kulturbonus som stimulerar ökad publik inrättats och att subventionen till skolornas och förskolornas besök till fri scenkonst höjts kraftigt.
Men allt handlar inte om att skjuta till nya medel utan också hur man använder pengarna. För drygt två år sedan antog kulturnämnden kulturförvaltningens förslag till nya riktlinjer för stadens stöd till det fria kulturlivet. De nya reglerna innebar i korthet att det blev möjligt att söka stöd för tre år för att öka kontinuiteten, att det blivit möjligt att söka stöd under fler tillfällen under året om idéer om ny programverksamhet eller samarbeten uppstått, att det externa referensarbetet stärktes och utökades för att stärka principen om armlängds avstånd och att bedömningsgrunderna för stöd blev tydligare med större tonvikt på bland annat konstnärlig kvalitet. En enskild teater behöver inte – om den inte skulle vilja det – söka stöd för varje enskild föreställning som Kulturnyheterna uppgav.
Alla ansökningar om stöd genomgår givetvis en prövning. En prövning som dels avser hur väl ansökan motsvarar stadens riktlinjer och dels hur ansökan står sig i förhållande till andra ansökningar. Ett sådant förfarande är det enda rimliga så länge det rör sig om ett stöd och inte en gåva. Det vore ett högst oansvarigt förfarande med skattebetalarnas pengar att dela ut dessa som ett slags in blanco-checkar utan någon form av krav på konstnärlig kvalitet, publik räckvidd eller verksamhetens omfattning. I gårdagens Kulturnyheterna förklarade Patrik Liljegren, ansvarig tjänsteman i frågan på kulturförvaltningen, detta mycket pedagogiskt. Se inslaget här.
De konstnärliga bedömningarna av ansökningarna sker – till framförallt Vänsterpartiets stora förtret – av kulturförvaltningens opolitiska tjänstemän tillsammans med externa referenspersoner. Vi vill inte ha en ordning som i Malmö där Ann Marie Engels (V) partikollega Daniel Sestrajcic (V) kraftigt sänkt delegationsgränsen och flyttat makten från kvalificerade tjänstemän till politiker. Vi vill inte heller ha en ordning, som Miljöpartiet Mats Berglund föreslagit, där fritidspolitiker ska bedöma den konstnärliga kvaliteten i det fria kulturlivet.
Att en ansökan prövas utifrån riktlinjerna och i konkurrens med andra ansökningar betyder att en fri kulturverksamhets stöd både kan gå upp och gå ned över tid. Något annat än denna ordning är också orimlig eftersom det skulle innebära att kulturstödet både stängdes för nya aktörer och att kulturstödets nivå skulle vara en gång för alla givet oavsett hur de olika verksamheterna utvecklar sig, både enskilt och i förhållande till varandra.
Det fria kulturlivet är mycket viktigt för Stockholm. På dess scener och i dess utställningslokaler visas det smala, det oetablerade, det nyskapande på nya eller annorlunda sätt. Därför har staden i flera omgångar höjt anslagen till det fria kulturlivet och infört nya bidragsregler som ger det fria kulturlivet bättre villkor – tvärtemot vad Teaterförbundet försöker ge sken av.
Madeleine
Prata om arbete istället för bidrag! 30 januari 2013
Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.Tags: avdragsätt, Jens Liljestrand, kulturbonus, kulturstöd, MU-avtal, Nike Markelius, Stockholms stadsteater
1 comment so far
Punkbandsmusikerns Nike Markelius inlägg om hur det är att vara arbetssökande i allmänhet och arbetssökande kulturskapare i synnerhet har spridits som en löpeld på sociala medier. På Facebook har texten nu delats 11.000 gånger, på Twitter 650 gånger. Reportaget är på samma gång en kritik av svensk arbetsmarknadspolitik som något av en appell om att staten borde garantera alla – eller i varje fall kulturskaparna – en försörjning för att förverkliga sig själva. Den ger också en mycket avklädd bild av vänsterns människosyn i hur Markelius beskriver de yrkespersoner vars arbete det är att vägleda henne tillbaka till yrkeslivet och en inkomst – ett totalt förakt.
Få är det som plockat upp den handske Nike Markelius kastat. Men igår gick Expressens biträdande kulturchef Jens Liljestrand i skarp polemik i en artikel:”[D]et är inte en mänsklig rättighet att kunna leva på sin konst. Det är faktiskt inte det. Har man familj är det förbannat svårt; det är ingen skam att Nike Markelius inte har lyckats. Men det är inte heller Arbetsförmedlingens fel att hon har misslyckats.”
Jens gör en korrekt iakttagelse. Inget system fungerar perfekt och ibland har arbetslinjen tolkats väl tufft i relation till sjuka, det förefaller det inte att handla om här. Ingen har rätt att leva av andras inkomster för att i sitt yrkesliv förverkliga sig själv. Detta är inte heller poängen med arbetslöshetsförsäkringen. A-kassan är inte och ska inte heller vara en försörjningsform för vissa yrkesgrupper utan en försäkring för den som förlorat sitt jobb i väntan på ett nytt. Det är helt rimligt att samhället ställer krav på att den som inte får ett jobb efter en viss tid inom sin egen arbetskategori är tvungen att söka andra typer av jobb.
Men nog om detta. Vore det inte för en gångs skull vara mer intressant – framförallt mer konstruktivt – att tala om hur vi skapar förutsättningar för kulturskaparna att leva av sitt konstnärskap istället för att ständigt diskutera hur de ska få bidrag när de inte kan försörja sig? För det saknas varken idéer eller exempel på hur förutsättningarna för kulturskaparna och kulturföretagen skulle kunna förbättras. Sedan jag blev borgarråd har detta varit den mest prioriterade frågan. Det första initiativet, växt-pengarna, togs redan 2007 och innehöll ett reformpaket samt ökade resurser om 10 mkr per år.
Lägg pengarna på den konstnärliga verksamheten. Stockholms stadsteater har genom att öka sina intäkter och se över sina kostnader skapat och frigjort resurser för det konstnärliga innehållet vilket både lett en större konstnärlig personal och mer teater för allmänheten. Skulle fler teatrar i Sverige arbeta på liknande sätt skulle vi både få mer teater och fler arbetstillfällen för de konstärliga arbetsgrupperna inom teatersektorn.
Betala konstnärerna skäligt. Konstnärernas Riksorganisation har förhandlat fram det så kallade MU-avtalet med staten. Avtalet innebär ett slags miniminivå för den ersättning som betalas ut till konstnärerna när de ställer ut. Stockholm var första kommun att börja tillämpa avtalet. Fler kommuner borde följa efter – ersättningarna många offentliga konsthallar och museer betalar de professionella konstnärerna är skamligt låga.
Mer konst i det offentliga rummet. Enprocentsregeln anger att en procent vid ny-, om- och tillbyggnad i avsättas för konstnärlig gestaltning. En bra regel som innebär att konsten inte glöms bort i det offentliga rummet. Stockholms stad antog regeln redan 1963. Även om det råder bristande kunskapsunderlag om förekomsten av regeln runtom i Sverige menar många att kommunerna som tillämpar den blir allt färre. Staden har också i de två senaste budgetarna höjt anslagen till Stockholm konst så att offentlig konst ska kunna placeras ut även i ”färdigbyggda” områden. Utvecklingen bör vändas och fler ta efter Stockholms exempel.
Skapa incitament för kulturlivet att öka sina intäkter. Stockholms stads kulturbonus innebär bland annat att de kulturaktörer som får kulturstöd från Stockholms stad och lyckas öka sin egenfinansiering genom exempelvis ökad biljettförsäljning belönas med en bonus. Bonusens storlek är kopplad till bland annat de egna intäkterna ökar. På så sätt skapas incitament för kulturaktörerna att nå fler och få en bättre ekonomi.
Gynna samordning av resurser. Som en del av Stockholms kulturnämnds växtpengar har medel delats ut till bland annat Kulturdirekt, en organisation som arbetar för att genom bland annat gemensam biljettförsäljning och annonsering underlätta mötet mellan kulturarrangörerna och kulturkonsumenterna. Fler organisationer som Kulturdirekt borde tillskapas runtom i landet. I den revidering av stadens kulturstöd som gjordes 2011 uppmuntras även samutnyttjande av lokaler så att mer pengar kan gå till kulturverksamheternas innehåll.
Detta är några exempel på hur staden arbetat de senaste åren för att skapa tillväxt inom kultursektorn och på så sätt skapa bättre förutsättningar för kulturskaparna att nå ut och leva på sin konst. Jämte vad en kommun kan göra finns det flera andra viktiga reformer. Exempelvis privatpersoners och företags möjligheter att göra avdrag vid donationer till kulturella ändamål, skattefriheten för stiftelser som ägnar sig åt kulturella ändamål, företagens möjligheter att göra avdrag för förstagångsinköp av samtida konst, sänkning av momsen på e-böcker, sponsringsreglerna för kultursektorn och flera andra förslag som skulle öka efterfrågan på kultur. Makten över dessa förslag har dock riksdag och regeringen, inte Sveriges kommuner.
/ Madeleine
4 miljoner i ytterligare satsning på fria kulturlivet 24 november 2011
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.Tags: Fria kulturlivet, kulturstöd, scenkonst, stöd
5 comments
I stadens budget har alliansen gett Stadsteatern i uppdrag att erbjuda det fria scenkonstlivet i Stockholm att gästspela på scenen Bryggan i Kulturhuset, vilket DN skriver om idag. Det har vi gjort i syfte att kunna erbjuda en plats och skapa ett skyltfönster för de oetablerade grupperna att sätta upp sina produktioner. Totalt handlar det om en subvention på 4 170 000 per år för de oetablerade grupperna. Detta ska läggas till de 15 miljoner som vi förstärker kulturstödet med i år.
Stadsteatern kommer alltså inte att producera, utan ta emot färdiga produktioner och på Bryggan i kulturhuset stå för infrastrukturen inför föreställningen. Det fria kulturlivet kan på så sätt dra nytta av Stadsteaterns stora popularitet, och har man så många scener är det rimligt att man tar ett visst ansvar även för det fria kulturlivet.
Biljettintäkterna delas mellan den gästande gruppen och Stadsteatern. I detta ingår även att Stadsteatern står för hyreskostnader, bevakning, marknadsföring, biljettförsäljning, tekniker och konstnärliga ledare.
Madeleine
Viktiga förändringar i kulturstödet – replik i SvD 11 november 2011
Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.Tags: kultur, kulturpolitik, kulturstöd
add a comment
I går replikerade Madeleine på tidigare debattinlägg om kulturstödet i SvD.
Susin Lindholm tycker i SvD 3/11 att jag tar till ”fula knep” och att jag inte vill ha en hederlig och saklig debatt. Tyvärr tar förbundsdirektören i Sveriges Dramatikerförbund inte chansen att initiera just en saklig debatt när hon får möjligheten på kultursidan i en av Sveriges största tidningar. Det stannar vid ett konstaterande att kulturstödet är ”fluffigt” och att kulturen är underfinansierad. Det är oklart om Susin Lindholm tycker att dagens otydliga riklinjer är att föredra eller om det är några andra existerande riktlinjer hon jämför med? Några konstruktiva förslag på hur de föreslagna riktlinjerna borde förbättras lämnar hon tyvärr därhän.
Avseende finansieringen så konstaterar jag att fria teatrar, dansscener, konstscener och så vidare erhöll 70,6 miljoner kronor per år när vi tog över makten 2006. I och med årets budget har vi totalt höjt den summan till 116 miljoner, det vill säga ett ökat anslag med över 46 miljoner.
Sedan blir det nästan tragikomiskt när Claes Wahlin i SvD 8 /11 raljerar över att han vill se samrådssvaren och konspiratoriskt frågar vad som har ändrats i förslaget till kulturstöd efter samrådsgenomgången. Svaren på detta har sedan länge legat tillgängliga för envar på stadens hemsida under ”Insyn”. Där kan vem som helst läsa samtliga remissvar i sin helhet och i tjänsteutlåtandet står det tydligt vilka justeringar som gjorts efter remissomgången. Har man så starka synpunkter som Claes Wahlin så borde man, om man vill bli tagen på allvar, åtminstone bemöda sig att läsa förslaget. (mer…)
Beslut om kulturstöd fattat 8 november 2011
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.Tags: kulturstöd
2 comments
Kulturnämnden fattade just beslut om att införa ett nytt system för kulturstöd. Beslutet skedde i stor enighet, endast V hade en annan uppfattning.
En levande storstad som Stockholm måste ha en stort stöd till det kulturliv som finns utanför de stora institutionerna. Under mina år som borgarråd har detta stöd hittills ökat från 70,6 till 116 miljoner kronor. En ökning med 64 procent på 5 år. Det är jag stolt över.
Förslaget har i sina delar varit känt en längre tid. Jag har skrivit om det många gånger, senast här. Här under punkt 13 hittar du förslaget som nu beslutats.
Vid samrådet som har pågått under hösten inkom 28 svar. De finns också här. De ledde till ett tiotal förändringar i förslaget. Några av dem är:
– ”Program” byts mot ”programverksamhet” för att förtydliga att relaterade kostnader för lokaler, produktion, löner etc omfattas i kulturstödet. Skrivningen lyder nu: ”Det är möjligt att söka för kontinuerlig eller temporär programverksamhet av hög kvalitet och som uppfyller någon eller några av kriterierna nedan. Med programverksamhet menas ett eller flera publika program (föreställning, konsert, utställning m.m.) och relaterade kostnader för exempelvis löner, produktion, marknadsföring och lokaler.”
– Tonvikten om att kontinuitet och långsiktighet är en viktig förutsättning för en löpande utveckling av kvalitet förstärks med skrivningar som förtydligar att kulturstödet omfattar både ”kontinuerlig och temporär programverksamhet” samt att två nya kriterier införs. De lyder: ”stöd kan sökas för programverksamhet som: i. långsiktigt utvecklar konstnärlig kvalitet, ii. tillgängliggör kulturarv”
– Beträffande hur bedömningsgrunderna viktas konstnärlig kvalitet tyngst.
– Flerkulturalitet – Begreppet är nu förtydligat med: ”Exempelvis värderas hur programverksamheten önskar arbeta med kulturella uttryck från andra delar världen och olika delar av samhället, hbtq-perspektiv samt konstnärliga hybrider.”
– Ansökningstiden 15 augusti flyttas fram en månad för att bättre möta verksamheternas planering.
– I bedömningsgrunden Kvalitet har ordet ”aktualitet” bytts mot ”angelägenhet”.
– Referensgrupper – ansökningsförfarande byts mot ett nomineringsförfarande, där den som vill kan föreslå vilka personer som ska sitta i referensgrupperna.
Jag hoppas att det nya kulturstödet, vilket samtidigt höjs med 15 miljoner kronor, ska leda till att ännu flera stockholmarna får än mera kultur av hög kvalitet. Detta förutsätter att även de nya kulturskaparna får plats och har en chans att mäta sig mot dem som redan är inne i systemen: det får man genom ökade resurser och tydligare regler för vad man kan få stöd för. Detta förutsätter bättre förutsättningar för kulturlivet att verka: det får man genom att inte behöva vara bidragsexpert utan att alla ansöker på samma väg, storleken på ansökan avgör hur precis man måste vara, och att man kan få ansöka om stöd i 3 år. Det förutsätter bättre insyn i hur besluten fattas: detta tillgodoses genom tydliga krav och prioriteringar som nu fattats beslut om, att referensgrupper ges en starkare roll, att besluten motiveras skriftligt samt att använingen av medlen går att följa upp.
I debatten har förkommit ett par missförstånd som är viktiga för mig att korrigera. Ofta har det låtit som om kulturstödet endast har varit att rekvirera och att det inte skett någon prövning. Detta är inte sant. I början av varje år, då kulturförvaltningen vetat vilken budget som varit tillgänglig, har ansökningar om kulturstöd prövats. Varje år har förändringar skett. Trots detta har revisorna påpekat att alltför lite uppföljning skett av kulturstödet.
Ett annat missförstånd är att en kulturverksamnhet tidigare inte behövt berätta vad de ska göra det kommande året för att få medel. Så har det också alltid varit. Inga skattepengar kan betalas ut utan att den som beslutar om dem vet vad de ska gå till och hur det ska följas upp. För upplysnings skull finns här en länk som man hittills (och även för 2012) har fyllt i om man ansöker om kulturstöd.
Madeleine
Dags för beslut om det nya kulturstödet 29 oktober 2011
Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.Tags: kulturstöd
1 comment so far
Efter en lång process är vi nu framme för beslut av ett nytt system för kulturstöd. Som jag skrivit tidigare (här, här, här, här och här) så har kulturlivet haft starka synpunkter på bristerna i stödsystemen under alla de år jag varit kulturpolitiker. Det har handlat om bristen på långsiktighet, frånvaron av motiveringar av beslut, svårigheten att komma in i systemen, hindren att ändra inriktning på sin verksamhet, tillkortakommanden vad gäller att få stöd till nya kulturella företeelser och samarbeten, risken för att kulturstöden urholkas av ökande lokalkostnader, att olika konstformerna behandlats olika, att det har varit svårt att veta vilken sorts stöd man kan söka, att stöden motverkat de som sökt också andra intäktskällor o s v. Jag känner mig därför glad över att vi har haft en så öppen och transparent process i framtagandet av de nya riktlinjerna vilket har lett till ett bra förslag som jag är övertygad om kommer att tjäna stockholmskulturen väl.
En del av bakgrunden till att vi tog tag i frågan kring ett nytt kulturstöd var även att stadens revisorer 2006 och 2009 genomförde en granskning av kulturförvaltningens rutiner och arbetssätt runt kultur- och integrationsstödet. Granskningen resulterade i ett antal anmärkningar som betonade brister i utvärderingen av stödmottagare i förhållande till nämndens mål, rutiner och prioriteringar i beredning av stödet samt betonade vikten av ökad tydlighet, transparens och rättssäkerhet. (mer…)
Kulturnyheterna och kulturstödet 13 oktober 2011
Posted by jonasuebel in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.Tags: kulturbonus, kulturstöd
1 comment so far
I SvT Kulturnyheterna i går berättades om satsningen på 15 miljoner till det fria kulturlivet i budgeten för 2012. Felaktigt påstods dock att stödet till det fria kulturlivet hade skurits ner förra året. Det stämmer inte då vi även 2011 höjde stödet. Då med 3 miljoner.
Det fria kulturlivet i Stockholm är stort och består av hundratals grupper – och det är inte samma grupper som får varje år och så skall det heller inte vara. De som får mindre bidrag än året innan är dock de som får all uppmärksamhet, medan hälsan tiger still…
2006 erhöll fria teatrar, dansscener, konstscener och så vidare 70,6 miljoner kronor per år. I och med årets budget har vi totalt höjt den summan till 116 miljoner.
Jonas
Rekordstor satsning på det fria kulturlivet 11 oktober 2011
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.Tags: finansiering, fri kultur, Fria kulturlivet, kulturliv, kulturstöd, satsning
add a comment
Imorgon presenterar Alliansen i stadshuset sitt förslag på budget för 2012. Jag är oerhört stolt över att bo i en stad, som i det finansiellt problematiska läget i världen just nu inte är ”dumsnål” och sparar in på kulturen. I årets budget höjs stödet till det fria kulturlivet med 15 miljoner kronor. När jag tillträdde som kulturborgarråd 2006 erhöll fria teatrar, dansscener, konstscener och så vidare 70,6 miljoner kronor per år. I och med årets budget har vi höjt den summan till 116 miljoner.
Stockholm har i botten stark ekonomi och därför kan årets budget, trots att det är en krisbudget, innehålla satsningar på kulturen. Det är unikt i Europa och världen idag.
Madeleine
Vad tycker du? 28 september 2011
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.Tags: kulturstöd, samråd
2 comments
Den 5 september presenterade kulturförvaltningen sitt förslag till nytt kulturstöd och samma dag las det ut på kulturförvaltningens hemsida. Syftet med det nya systemet är att skapa ett system som både är mer flexibelt, samtidigt som det ger kulturskaparna större möjligheter att planera långsiktigt. Stadens stöd till det fria kulturlivet skall leda till att:
- Att stadens kulturliv omfattar och når ut till fler.
- Att kvaliteterna inom konst-, kultur- och föreningsliv löpande utvecklas.
- Att konst-, kultur- och föreningsliv speglar det flerkulturella och internationella Stockholm.
- Att kulturens finansiering förstärks.
- Att medborgarnas nöjdhet ökar.
Synpunkter och förbättringsförslag från verksamheter, konstnärer och stockholmare i allmänhet är mycket värdefulla och kommer påverka hur det slutgiltiga förslaget kommer att se ut. Så passa på att läsa förslaget och lämna dina synpunkter!
Samrådet pågår till den 3 oktober, därefter skall kulturförvaltningen, utifrån de synpunkter som kommit in, omarbeta förslaget och förelägga de nämnden för beslut den 8 november.
Madeleine
Förslaget på kulturstöd ut på samråd 5 september 2011
Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter, Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.Tags: kulturstöd
2 comments
I Stockholms stads budget 2011 fick kulturnämnden i uppdrag att göra en översyn av kulturstödet med målet att stimulera produktivitet, konstnärlig förnyelse och kvalitet, som jag tidigare har skrivit om här, här och här. Översynen skulle lämna förslag på hur aktiva stödformer snabbare kan hjälpa till att etablera nya initiativ, producenter, arrangörer eller projekt på Stockholms kulturarena. Särskild uppmärksamhet skulle ägnas verksamheter som strävar efter att nå publikgrupper som är svagt företrädda i stadens kultur- och föreningsliv.
Kulturförvaltningen har under våren 2011 genomfört en översyn och arbetat fram ett förslag till ett utvecklat stödsystem i dialog med det fria kultur- och föreningslivet. Trots den öppna processen framkom en önskan om ytterligare beredningstid som ett genomgående önskemål. Då förvaltningen framförde dessa synpunkter till mig gav jag kulturförvaltningen i uppdrag att föreslå en tidplan som möjliggjorde ett samrådsförfarande under hösten. Nu är kulturförvaltningens förslag klart och ska skickas ut på samråd.
Med kulturstödet vill staden satsa på befintligt kvalitativt kultur- och föreningsliv och samtidigt stödja utvecklingen av nya konstnärskap, nya idéer och nya sätt att möta en publik. Utgångspunkten är att konst och kultur ska beröra och omfatta fler och att mångfaldsaspekten ska förtydligas. Särskilt fokus ligger på kvalitetsaspekten. De viktigaste förändringarna jämfört med tidigare är framförallt:
– Förstärkt fokus på kvalitet
– Fokus på program och publik verksamhet
– Möjlighet att söka för 3-årigt program
– Nytt utvecklingsstöd införs
– Flerkulturella program prioriteras
– Förstärkt referensgruppsarbete
Nu ska tjänsteutlåtandet, som i sin helhet ligger på här, ut på ett brett samråd innan det kommer tillbaka till politikerna för beslut i kulturnämnden.
Madeleine
Replik i Aftonbladet 29 juni 2011
Posted by AmandaValentin in Kultur för fler.Tags: fri kultur, kulturliv, kulturpolitik, kulturstöd
2 comments
Idag replikerar Madeleine på Daniel Suhonen och Claes Wahlin i Aftonbladet, som riktat rena personangrepp mot såväl Madeleine som den opolitiske tjänstemannen Patrik Liljegren. Det ska fan vara kulturpolitiker – eller för den delen kulturtjänsteman, som Rasmus Jonlund uttryckte det.
Aftonbladets ”skribenter” Claes Wahlin och Daniel Suhonen gillar citationstecken för att förringa, grova formuleringar för att visa upp sig och letar efter fiender för att hata (Aftonbadet 14 juni och 22 juni).
För oss som gillar samtal lämnas liten förståelse då hannarna vill spänna musklerna inför varandra i formuleringsmanegen.
Låt mig bortse från invektiv och glåpord och prata om det viktiga kulturstöd som Stockholms stad förmedlar till stadens kulturliv. Under min tid som kulturborgarråd har detta ökat från 70 miljoner till 95 miljoner.
Allt fler lever på sin konst 16 juni 2011
Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.Tags: finansiering, konstnärers villkor, kulturliv, kulturstöd, stockholm konst
2 comments
Det är svårt att försörja sig på sin konst. En ny undersökning från konstnärsnämnden om konstnärernas inkomster i Sverige visar dock att de kanske inte har det riktigt så illa som det ibland framställs. Det är dags att omvärdera synen på den fattige konstnären, säger Ingrid Elam, ordförande i Konstnärsnämndens styrelse.
Konstnärer förväntas ofta arbeta gratis eller för en symbolisk ersättning. Det finns en brist på förståelse för att konstnärer har samma rätt som andra yrkesgrupper att få betalt för sitt arbete. Som ett exempel gällande bildkonstnärer: under många år har till statliga som kommunala konsthallar runt om i Sverige blankt struntat i att betala konstnärer som ställer ut sina verk. Alla andra i konsthallarna har däremot fått betalt; städare, butikspersonal, producenter, kuratorer och chefer. Under år 2009 utarbetade konstnärernas riksorganisation och staten ett nytt avtal om utställningsersättning till konstnärer. Det är egentligen inte bindande för kommuner, men Stockholm följer ändå avtalet för att även konstnärerna ska ha betalt för det arbete de utför, och flera andra kommuner följer efter. Vi har även sett till att staden nu tillämpar 1%-procentsregeln gällande konstnärlig utsmyckning av alla ny-, om- och tillbyggnader i staden och det genererar naturligtvis beställningar till konstnärer. Att skapa tillväxt i kulturlivet är också syftet med incitamentstrukturen. Incitamentsstrukturen består bl a av kulturbonusen, stöd till marknadsföring av det fria kulturlivet genom Kulturdirekt, de s k livecheckarna som hjälper musikerna få betalt, samt fonden för Innovativ kultur för att gynna nyskapande och samverkan med näringslivet.
Det är glädjande att undersökningen visar att fler kan försörja sig på sin konst. Men det kan bli ännu bättre. I informations- och tjänstesamhället ökar efterfrågan på kulturella upplevelser, och den utvecklingen måste ske till konstnärernas fördel, de måste gå som vinnare ur den utvecklingen. Vi når dit genom en rad åtgärder, att göra det enklara och förmånligare för företag och privatpersoner att stödja konst och konstnärlig utveckling är ett exempel. Vi måste öka förståelsen för att konst inte är en hobby, utan ett arbete som måste få kosta . Då ökar viljan att betala – både som konsument och via skattsedeln. Det är glädjande att vi tycks vara på väg åt rätt håll.
Rasmus Liberal: En procent till konst – en regel inget undantag
SvD: Allt fler lever på sin konst
På allmän begäran: Kulturstödet görs om 9 juni 2011
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.Tags: kulturstöd, tillväst
3 comments
Under min tid som kulturborgarråd har vi ökat stödet till det fria kulturlivet från 70 miljoner till 95 miljoner. Det är historiska påslag som gjorts för att vi anser att just det fria kulturlivet utgör en omistlig del av Stockholms kulturliv. Men stödformerna har dragits med en lång rad problem. Jag har tidigare skrivit om dem här och här.
Under alla de år jag varit kulturpolitiker, först på fritiden och sedan som borgarråd, har kulturlivet haft starka synpunkter på bristerna i stödsystemen. Många av dessa synpunkter har varit helt korrekta; bristen på långsiktighet, bristen på motiveringar av beslut, svårigheten att komma in i systemen, svårigheten att ändra inriktning på sin verksamhet, tillkortakommanden vad gäller att få stöd till nya kulturella företeelser och samarbeten, risken för att kulturstöden urholkas av ökande lokalkostnader, att olika konstformerna behandlats olika, att det har varit svårt att veta vilken sorts stöd man kan söka, att stöden motverkat de som sökt också andra intäktskällor o s v. Själv har jag gärna tillagt behovet av att avpolitisera kvalitetsbedömningarna och att verkligen se till att armlängds avstånd upprätthålls mellan politik och kulturliv, samt hur sakkunniga utvärderare och referensgrupper, gärna internationella, genom bedömningar kan stimulera utvecklingen inom kulturlivet.
Jag har därför under lång tid lyft behovet om att få till stånd en debatt om en förändring av verksamhetsstödet till det fria kulturlivet. Jag har bjudit in till möten och jag skrev bland annat för ett år sedan en debattartikel i DN, med hopp om att det skulle sätta igång en debatt. Varje gång jag har träffat representanter från det fria kulturlivet under de senaste åren har jag bett om svar på frågan hur kulturstödet ska förändras inte bara om.
Som en konsekvens av detta gavs i stadens budget för 2011, som antogs av fullmäktige i höstas, kulturförvaltningen uttryckligen i uppdrag att inleda en översyn av verksamhetsstödet med målet att stimulera produktivitet, konstnärlig förnyelse och kvalitet. Vidare angavs att översynen ska lämna förslag på hur aktiva stödformer snabbare kan hjälpa till att etablera nya initiativ, producenter, arrangörer eller projekt på Stockholms kulturarena. Särskild uppmärksamhet ska ägnas verksamheter som strävar efter att nå publikgrupper som är svagt företrädda i stadens kultur- och föreningsliv. Det är prioriterat att utarbeta nya system för oberoende kvalitetsmätning av de kulturverksamheter som staden stödjer.
Istället för att kulturförvaltningen enligt kommunal praxis gett kulturnämnden en skrivbordsprodukt har förvaltningen utarbetat förslaget i en öppen process under våren. En arbetsgrupp och en referensgrupp har använts som samtalspartners och stöd när förvaltningen nu tar fram sitt förslag. Grupperna har träffats ett antal gånger och det har också genomförts individuella djupintervjuer. De som suttit i grupperna är bollplank i processen, de har tillfört input och bidragit med erfarenhet. Förvaltningen har också genomfört två workshops med det fria kulturlivet, se här. Såväl verksamheter som fått stöd som de som inte fått stöd deltog. Att man på detta sätt involverar en bred grupp redan innan det finns ett förslag ger större möjligheter att påverka förslagets innehåll och är ganska nytt. Men öppenhet leder också till osäkerhet. Något av den speglas i artiklar i SvD här och här och här.
Jag noterar att några av de farhågor som vädras inför förändringen handlar om de problem som finns i det gamla systemet och är skälet till att det ska göras om; bristen på förutsägbarhet och långsiktighet är ju just varför reglerna måste ändras! Det nya stödet ska göra det möjligt att söka stöd för mera än ett år, vilket idag inte är möjligt. Det nya stödet ska vara transparent och ha tydliga motiveringar i både bifall och avslag. Det nya stödet ska behandla alla lika – såväl de som tidigare haft stöd som de som inte haft. Det nya stödet ska uppmuntra samarbeten och nya intäkter – inte motverka dem. Det nya stödet ska uppmuntra kvalitetsutveckling bland annat genom ökat inflytande för referensgrupper, gärna med internationellt deltagande. I det nya stödet ska man inte behöva vara kulturbyråkrat för att söka stöd – alla går in genom samma ansökningsdörr och dörren bör stå öppen hela året.
Den process om kulturförvaltningen nu har ansvar för kommer, i enlighet med uppdraget från kommunfullmäktige, att leda till att ett förslag läggs fram för beslut av kulturnämnden i augusti. Kulturnämnden har ansvar för att de medel som går till kulturstöd används på ett sätt som stärker Stockholms kulturliv och kommer såväl kulturutövare som publik och deltagare till godo. Målet med översynen och de nya reglerna är naturligtvis inte att ställa hela kulturlivet på ända – det viktiga med nya stödregler är de långsiktiga effekterna för Stockholms kulturliv i sin helhet. Vi behöver ett kulturstöd som kan följa med tiden, som på vissa sätt kan vara mer flexibelt – där det nya kan få ett snabbt stöd, oavsett när på äret det är. På andra sätt behövs möjligheter till mer långsiktig planering, för aktörer som idag tvingas leva från januari till januari, i branscher där man ofta behöver planera ett och ett halvt eller två år framåt.
Madeleine
Beslut fattat om verksamhetsplaner och verksamhetsstöd 18 januari 2011
Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.Tags: budget, ekonomi, finansiering, kulturliv, kulturnämnden, kulturstöd, satsning, Stadsbiblioteket
6 comments
Idag hade kulturnämnden sitt första möte i sin nya sammansättning och vi har fattat beslut om verksamhetsplan 2011 för kulturförvaltningen och stadsarkivet (se föredragningslista). I den konkretiseras de satsningar på utställningsverksamhet, bibliotek och på det fria kulturlivet som vi slog fast i budgeten.
Uppdraget om utökad utställningsverksamhet gavs i budgeten och i VP ser vi hur det hela förverkligas i form av utökad utställningsverksamhet på Kulturhuset, Liljevalchs och Stockholms stadsmuseum. Tillskottet om 8 miljoner kommer stockholmarna till del 2011.
När det gäller stödet till det fria kulturlivet är den stora nyheten att vi dels tillför mer pengar, dels omfördelar medel från verksamhetsstöd till projektstöd. Projektstödet till det fria kulturlivet ökar från 6 till 10 miljoner varav 2 miljoner omfördelas från verksamhetsstödet och 2 miljoner är helt nya pengar. Syftet med de extra pengarna är att skapa ett system som är mer dynamiskt och premierar konstnärlig förnyelse i syfte att vitalisera kulturutbudet, sätta mer nyskapande krafter i rörelse, öka mångfalden för såväl utövare som publik, konstområde och geografisk spridning.
Vi har också fattat beslut om fördelningen av verksamhetsstöd för 2011 för det fria kulturlivet, ett beslut som har fått uppmärksamhet i media. En del verksamheter får mer i stöd, en del får mindre, siffrorna kan ni se här. De flesta får dock oförändrat verksamhetsstöd. Faktum är att 96 % av medlen fördelas till samma verksamheter som förra året. Jag har fått frågor om hur jag ställer mig till att vissa får neddragningar. Jag vill poängtera att staden inte ”lägger ner” några verksamheter. De fria kulturverksamheterna är fristående, och stadens bidrag är bara en del av deras ekonomi, om än en viktig sådan.
Bedömningen av vilka verksamheter som bäst uppfyller de riktlinjer som kulturförvaltningen går efter görs av förvaltningen i samråd med referensgrupper. Tidigare hade vi en ordning där politiker utan erforderlig sakkunskap deltog i kvalitetsbedömningarna. Detta var ett olyckligt system som vi avskaffade när vi kom till makten i syfte att upprätthåla principen om armlängsavstånd. Det beslut om verksamhetsstöd, d v s den mer långsiktiga formen av bidrag, som nämnden tog idag omfattade 63 miljoner. Därutöver går tio miljoner till projektstöd och tolv miljoner går till incitamentsstrukturen, där bland annat kulturbonusen och Fonden för innovativ kultur ingår.
Kulturnämnden har även i stadens budget fått i uppdrag att inleda en översyn av verksamhetsstödet som helhet med målet att stimulera produktivitet, konstnärlig förnyelse och kvalitet. Det arbetet ska vara klart i vår och börja gälla nästa år. Det är viktigt att finna ett nytt kvalitetssystem som, med tillvaratagande av kriterierna ovan, gynnar förutsägbarhet och långsiktighet, men samtidigt inte dras med det inlåsningsproblem som det nuvarande dras med.
Sedan kommer vi till debatten om långsiktighet och kortsiktighet. Jag vill poängtera att de minskade anslag som vissa verksamheter fått beror på den individuella bedömningen av varje enskild verksamhet och inget annat. Långsiktighet är viktigt och verksamhetsstödet går som sagt även till 96 % samma som 2010. Men kulturförvaltningen har förutom riktlinjerna också ett uppföljningsansvar. Vi ska inte ha ett system där den som en gång kommit in i systemet alltid får lika eller ökat stöd. I så fall kan vi ju lägga ner all kvalitetskontroll, uppföljning och slopa riktlinjerna. Jag tror att såväl revisorer som medborgare skulle ha starka synpunkter på ett sådant system.
/Madeleine
Kulturdebatten är i full gång 2 september 2010
Posted by AmandaValentin in Från huvudstad till världsstad.Tags: kulturpolitik, kulturstöd
1 comment so far
SvD bloggar idag om kulturdebatten i Aftonbladet om Folkpartiets kulturpolitik. Underhållande läsning, saklig i stället för biblisk. Madeleine har bloggat om det här: Socialistisk ilska antar bibliska dimensioner. Men fortsättning följer…
/Amanda
Från huvudstad till världsstad 