jump to navigation

Stadsutvecklingen måste bygga på en genomtänkt strategi 20 april 2012

Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , , ,
1 comment so far

Idag replikerar Madeleine, tillsammans med skolborgarrådet Lotta Edholm (FP), Per Ankersjös (C) debattinlägg om Riksantikvarieämbetet. Ankersjös blinda tro på att skyskrapor i innerstaden ska lösa alla problem är en orimlig hållning.  När staden växer krävs det att vi bygger smart och genomtänkt.

För stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) verkar alla Stockholms problem ha ett och samma svar. Hur öka tillväxten? Höga hus i innerstaden. Hur göra staden mer kreativ? Höga hus i innerstaden. Hur lösa bostadsbristen? Höga hus i innerstaden. Hur bli mer miljövänlig? Höga hus i innerstaden.

En så ensidig inställning till hur Stockholms innerstad ska utvecklas är givetvis lika orimlig som den låter. Att bygga höga hus på de fåtal tomter som fortfarande finns lediga i innerstaden skulle inte på när råda bot på den bostadsbrist som hämmar stadens tillväxt. Eller menar Ankersjö att grävskoporna och rivningsmaskinerna ska dra fram i innerstaden för att bereda väg för skyskrapor? Snarare än en seriös lösning på stadens problem verkar frågan om höga hus i bästa fall vara en estetisk fråga för Ankersjö, i värsta fall enbart en fråga han driver för att få uppmärksamhet.

Vi ska självklart bygga riktigt högt där det passar men vi måste samtidigt inse att det varken är lämpligt eller önskvärt överallt. Nyproduktion kan om den används på rätt sätt fungera som verktyg för att korrigera tidigare misstag. Används den på fel sätt skapar vi istället nya. En genomtänkt strategi möter därför det ständigt ökande behovet av bostäder, arbetsplatser och infrastruktur samtidigt som den alltid har för ögonen behovet av att vi bygger en långsiktigt hållbar, trivsam och vacker stad. Risken är annars att vi bygger miljöer som i framtiden kan visa sig vara både oattraktiva, ineffektiva, otrygga och oekonomiska. Det gynnar ingen och det skapar framförallt inte grogrunden för kreativitet och tillväxt. (mer…)

Annonser

Stadsutvecklingen måste bygga på både förnyelse och varsamhet – inte dumhet 15 februari 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , , , , ,
1 comment so far

För en dryg vecka sedan tog vi i kulturnämnden ställning till Stadsmuseets remissvar om Orgelpipan 6, det nya stationshuset för Citybanan. Stadsmuseet var i sitt yttrande mycket kritiskt, framförallt till den föreslagna höjden. Igår skrev SvD om att Länsstyrelsen är inne på samma spår.

De båda instanserna delar alltså Folkpartiets uppfattning om att det är oerhört viktigt att planeringen och utformningen av Station City sker med utgångspunkt i den gällande stadsplanen samt att stor hänsyn visas stenstadens unika struktur, karaktärsdrag och silhuett. Den föreslagna byggnadens höjd visar på att så inte har skett. Märkligt nog driver Folkpartiet ensamt denna linje.

Min borgarrådskollega Lotta Edholm (FP) skrev igår ett bra inlägg på sin blogg om vår inställning i frågan:

”Självklart ska vi bygga mycket, och även på sina ställen riktigt högt, men vi som har ansvar för att forma stadens utveckling måste se att en ny byggnad i staden inte endast är en enskild fråga. Det handlar om en helhet. Vi måste alltid väga in även hur den omgivande stadsmiljön och stadens karaktär påverkas. Enligt oss finns det ingen motsatsställning mellan höga ambitioner i bostadsbyggandet och ansvarstagandet för stadens skönhet och kulturhistoriska värden.”

/ Madeleine

Vi ger kulturen en viktig roll i stadsutvecklingen 15 mars 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , ,
5 comments

Nu har vi tagit ännu ett steg framåt i planeringen av kulturklustret i Gasverksområdet!

Fastighetskontoret påbörjar nu arbetet med att ta fram en övergripande konceptbeskrivning för kulturklustret, bedöma vilka byggnader inom området som är bäst lämpade för de framtida verksamheterna och uppskatta de ekonomiska förutsättningarna i projektet . Projektet planeras i samråd med exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen samt med den ideella föreningen ”Internationell scen i gasverket”, vilka företräder kulturklustret (eller delar av blivande kulturklustret). Senare under 2011 räknar vi med att fatta ett inriktningsbeslut om kulturklustret och min förhoppning är att de första scen- och produktionslokalerna ska vara färdigställda för allmänheten någon gång under hösten 2014.

Med en internationell gästspelsscen visar Stockholm sitt allvar med att ge kulturen en viktig roll i stadsutvecklingen. Min förhoppning är att detta ska skapa ett kulturkluster som kan locka hit internationella aktörer som vi inte ser idag.

Ett vackert landmärke i Stockholm omvandlas och tillför staden nya möjligheter, samtidigt som de kulturhistoriska värdena tas tillvara. Husens ursprungliga funktion och förhållande tillvarandra kommer att synas och förhöja det nya områdets atmosfär.

MyNewsDesk: Nytt kulturkluster kring gasklockorna tar form

Stockholm.se: Nya Djurgårdsstaden

Kulturen i stadsutvecklingen – besök av Electrum 11 augusti 2009

Posted by annaws in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , ,
add a comment

Kulturen spelar en avgörande roll för att göra staden levande. Detta, bland annat, arbetar man med vid Stiftelsen Electrum, som vi fick besök av igår. Elecrums arbete handlar om att skapa strategier för att säkerställa att tillväxten i Kista science city fortsätter och att utveckla samarbetet mellan forskning, akademi, stad och näringsliv.

Jessica Skantze, Ingvar Sjöberg och Peter Johansson, som representerade Electrums strategiråd för att levandegöra staden, berättade om det spännande arbetet med att hitta medel för att skapa ett växande och dynamiskt område. Kulturen och det offentliga rummet är viktiga delar i arbetet. Kulturen ses som en avgörande strategisk faktor för att skapa en levande miljö.

Arbetet bedrivs på flera fronter. Gruppens sammansättning med representanter från både staden, näringslivet, kulturen och akademin, visar ambitionsnivån. Målet är också tydligt: Att skapa ”en levande och växande vetenskapsstad med företag, universitet och högskolor på internationell nivå med ett attraktivt utbud av bostäder, service, kultur och rekreation som attraherar kompetens.”

Som en del i detta arrangeras temadagen GATE i Grönlandsparken den 10 september, med konst, teknik, musik, mat och work shops. Kista Science City anordnar i september också en studieresa till Linz i Österrike och festivalen Ars Electronica Festival. Ars Electronica, som är en arena för forskning, konst och utveckling, har spelat en betydande roll i Linz omvandling från en stad med hög arbetslöshet och dålig ekonomi, till en framtidsinriktad, visionär stad med snabb utveckling.

Stockholm har mycket kvar att göra för att inkorporera kulturen i stadsutvecklingen. Electrum och andra aktörer spelar en nyckelroll i detta.

Anna

Tack för lånet 23 september 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.
Tags:
1 comment so far

Nu väntar maktskifte i Stockholm Stadshus och någon annan kommer att ta över ansvaret för stadens kulturpolitik. Jag lämnar förtroendeuppdraget som kultur- och fastighetsborgarråd med stolthet.

Drivkraften i mitt politiska engagemang är att göra skillnad. Jag flyttade till Stockholm för att kunna bli den jag vill vara. Många andra, från såväl Molkom som Mogadishu, har tagit samma steg. I storstaden ska det finnas plats för oss alla, oavsett vem vi är och vad vi vill ha ut av livet – gruppen, färgen, könet, åldern eller bakgrunden ska inte avgöra vår framtid. Kulturpolitiken har till uppgift att göra olikheten möjlig genom att värna vår yttrandefrihet och verka för vår insiktsfullhet, förkovran och bildning. Att min blogg heter Från huvudstad till världsstad innebär just detta. Att alla ska kunna välja sitt liv som enskilda individer och att alla ska vara välkomna till Stockholm.

Folkpartiet och jag har inte nöjt oss med att kulturpolitiken återfinns i politikens marginaler utan bedrivit en mycket aktiv kulturpolitik med målet att kulturen ska växa och vara en större del av fler stockholmares vardag. För mig har det varit naturligt att sätta medborgarnas rätt till kultur i första rummet. Att Stockholm som en av få, kanske den enda, storstäder i Europa som kraftigt ökat sina kulturanslag trots efterkrigstidens värsta ekonomiska kris är ett tydligt tecken på att kulturen prioriterats.

Kärnan i vår kulturpolitik har varit biblioteken, litteraturen och läsningen. Vi har sagt att biblioteken ska ligga där stockholmarna befinner sig i sin vardag och vara öppna när de har tid att besöka dem. Det har biblioteken verkligen levt upp till.

Ett nytt bibliotek har öppnat i Hässelby gård, ett nytt bibliotek i Kista, tre nya profilbibliotek i Kulturhuset Stadsteatern (TioTretton, Plattan och Lava). Tre nya tunnelbanebibliotek har öppnat (Högdalen, Bredäng och Sture) – de första av sitt slag i Stockholm. En lång rad stadsdelsbibliotek har renoverats, bland annat biblioteken i Gröndal, Sköndal, Aspudden, Björkhagen och Husby. I anslutning till sistnämnda bibliotek finns nu Stockholms första Berättarministerium – en skrivverkstad för barn i områden med hög arbetslöshet. Biblioteken har ökat sina öppettider till tider då stockholmarna faktiskt har tid att besöka dem. Runtom i hela Stockholm pågår just nu en lässatsning där förskolorna och biblioteken fördjupar sitt samarbete. Papperslösa stockholmare har fått möjligheten att skaffa sig bibliotekskort. Stockholms stad har redan från första upplagan av Stockholm Literature (Stockholms internationella litteraturfestival) varit festivalens huvudfinansiär.

Kulturhuset Stadsteatern ska enligt ägardirektiven vara en angelägenhet för alla stockholmare. Utbudet ska erbjuda konst av hög kvalitet som både är smal och bred. Stadsteatern har etablerat sig som Nordens ledande teater och är idag otroligt välbesökt. Sedan början av 2000-talet har publiken ökat med över 50 procent. Stadsteatern har under dessa år visat att motsättning mellan hög kvalitet och publik bredd är en chimär och att samma teaterhus kan rymma både det breda och det smala. Under 2013 gick Stadsteatern samman med Kulturhuset. Även dansen, förutom musiken, litteraturen, debatten och bildkonsten har idag blivit en given del av det nya allkonsthuset.

Sedan maktskiftet 2006 har konsten flyttat fram positionerna. Liljevalchs konsthall har fördubblat sin publik och lever idag verkligen upp till att vara alla stockholmares konsthall. En höjdpunkt för konsthallen var utmärkelsen ”Årets utställning” som Liljevalchs mottog för utställningen ”August. En djefla utställning” – en del av Strindbergsjubileet 2012. Den offentliga konsten i Stockholm har stärkts, både till följd av att medlen från enprocentsregeln blir större när staden bygger mer och att budgeten för inköp av konst har höjts. Stockholm har en mycket stolt tradition av höga ambitioner för den offentliga konsten och jag kan konstatera att vi under de senaste åtta åren tillfört den traditionen flera viktiga årsringar – allt ifrån Charlotte Gyllenhammar i Farsta, till Jan Håfström i Järnvägsparken via Ernst Billgren i Hökarängen.

Stockholms stadsarkiv har både utvecklats som en publik kulturinstitution och utvecklat sitt arkivuppdrag i enlighet med Chydenius-initiativet som vi initierade 2009. Arkivet är ledande i Sverige vad gäller det viktiga arbetet med hur offentlighetsprincipen kan byggas ut i takt med den digitala teknikens nya möjligheter till insyn och vidareanvändande av offentlig data.

Kulturskolan i Stockholm har fortsatt sitt arbete med att öka antalet elevplatser i den ordinarie undervisningen. För att nå fler i ytterstaden har vi startat den prisbelönta musikundervisningsformen El Sistema i Tensta, Skärholmen, Bredäng, Husby och Kista. El Sistema genomförs i samarbete med Berwaldhallen/Sveriges Radios Symfoniorkester. När året är slut kommer omkring 900 elever att delta i El Sistema.

Stödet till det fria kulturlivet har både gjorts om och utökats kraftigt. Debattens vågor har gått höga då kulturnämnden på mitt initiativ infört principen om armlängdsavstånd på riktigt, genom att besluta att minska politikernas makt och detaljstyrning av vilka som ska tilldelas kulturstöd. I det nya stödet har det blivit möjligt att söka stöd för upp till tre års kulturverksamhet och stödet har öppnats upp så att alla – oavsett om man mottagit stöd från staden i decennier eller hållit på ett kort tag – kan söka stöd på lika villkor. I riktlinjerna har ökad tonvikt lagts på både den publika verksamheten och den konstnärliga kvaliteten. För att stimulera det fria kulturlivet att nå fler har vi inrättat en publikbonus.

Mina erfarenheter av MR har kommit till nytta i stadens CSR-arbete. Alltifrån att erbjuda Tennisförbundet att flytta Davis cup-matcher från Malmö till Stockholm för att erbjuda en säker spelplats även för israeler, till diskussioner med de stora musikbolagen om upphovsrätten och dess gränser till en förändrad upphandlingspolicy för Stockholms stad efter att Telia gått regimens ärenden i Uzbekistan.

Framöver står Stockholms kulturliv inför en rad stora investeringar i den kulturella infrastrukturen: Stadsmuseets ombyggnation, Liljevalchs konsthalls utbyggnad och den internationella scenen för scenkonst i Norra Djurgårdsstaden. Tre viktiga investeringar för Stockholm som kulturstad och för att kulturen ska nå fler.

Ansvaret för Stockholm stads många fina kulturfastigheter har varit en glädje. Stadsmuseet har visat att för att bygga mycket måste man bygga bra genom att påvisa såväl möjligheter som brister i Stockholms stadsutveckling. Hötorgshallen har renoverats och vi är på god väg att ge den anrika Östermalmshallen den varsamma upprustning den så väl behöver. Stadshuset har miljöcertifierats som det första av fastighetsnämndens byggnader och resten ska följa.

Miljöarbetet har varit en röd tråd genom arbetet med våra fastigheter. När jag tog initiativet till ”Forum för hållbara fastigheter” fick jag snabbt med mig alla större fastighetsägare i staden för att tillsammans dela erfarenheter kring att utveckla miljöarbetet redan befintliga fastigheter. Det är bra, för mycket i Stockholm är redan byggt.

Två verkligt stora projekt som vi rott i land under mandatperioden är att efter 40 år realisera Celsings ursprungsplan om Kulturhuset som ett gemensamt allkonsthus och att bygga en ny, välbehövlig arena. Kulturhuset och Stadsteatern blev Kulturhuset/Stadsteatern – kontoren flyttade ut och kulturen in, tusentals kvadratmeter blev därmed tillgängliga för stockholmarna. Tele2Arena hyllades av så väl fansen som arkitekterna när den stod klar.

Jag är också mycket stolt över flera mindre stadsmiljösatsningar som kommer förgylla staden under lång tid. Det nya Brunkebergstorg, nu en mer vänlig plats att vara på i väntan på en större ombyggnation. Stockholmskioskerna som i sakta mak kommer på plats här och var i staden. Vi räddade de sista gamla telefonkioskerna och vi har renoverat flera strandbad.

I en summering vill jag gärna också minnas tiden som idrottsborgarråd där barn och ungas rörelse, och främst de inaktiva, stod i fokus – något som inte alltid uppskattades av idrottsrörelsen. Under min tid renoverades samtliga ridhus i Stockholm, vi införde tonårspeng och hårdare regler kring HBTQ-arbete, 36 konstgräsplaner färdigställdes vilket ledde till en boom för flickfotbollen. För att bredda möjligheterna att idrotta fick Stockholm sina första trygghetsmärkta spår och utegym.

Det har varit en glädje att delta i, uppmuntra och ibland initiera, detta arbete. Samarbetet med alla kompetenta medarbetare i förvaltningar och bolag har skänkt stadga och trygghet.

Politiken är för mig en energigivande kamp. Den kampen ska nu ske genom en offensiv opposition.

Vi ser framför oss ett politiskt landskap som hotar många av de grundläggande värden jag tror på och för vilka jag blev politiskt aktiv för många år sedan. Den enskildes frihet och rätt till integritet, rätten till likabehandling och att värna mångfalden är allt sådant som måste försvaras. Politikens uppgift är att uppmuntra varje människa att tänka själv – inte att tänka rätt.

Den politiska makten har man till låns. Det är ett mycket bra system.

Tack för lånet.

/ Madeleine

Mr Walker invigd 5 september 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , ,
2 comments

Walkerinvigning

På vägen till Stadshuset i morse såg jag tre skolklasser som stod i Järnvägsparken och jublade. De hade just fått syn på Stockholms nya landmärke, Jan Håfströms Mr Walker.

Jan Håfström är en av vår samtids mest uppmärksammade konstnärer med ett otal utställningar i Sverige och utomlands bakom sig. En av de mest välkända gestalterna i hans konstnärskap är Mr Walker. På en av Stockholms mest centrala – men samtidigt en av de mest bortglömda – platser invigde jag idag, tillsammans med min borgarrådskollega Sten Nordin (M), en sju meter hög skulptur föreställande Mr Walker.

Skulpturen ”Mr Walker” är utförd i bemålad metall och består två siluettskivor som sammanfogade leder till en oväntad tredimensionell dynamik: Mr Walker i rock och hatt tycks både springa och falla på en och samma gång – så som många av oss många gånger känt när vi jäktar till Stockholms centralstation för att hinna med ett tåg som avgår om några minuter.

För Folkpartiet har den offentliga konsten en given plats i stadsutvecklingen och det offentliga rummet som tillhör oss alla. Grunden för den offentliga konsten är i Stockholm enprocentsregeln, som säger att när staden bygger om, till eller nytt så ska en procent av kostnaden gå till offentlig gestaltning. Därutöver har Stockholm konst ett anslag för att köpa konst till redan befintliga platser – som exempelvis Järnvägsparken.

På Folkpartiets initiativ har Stockholm konst de senaste åren också arbetat särskilt med att köpa in konst till ytterstadsområden där det av olika anledningar har funnits ett underskott på offentlig konst. Exempel på detta är Ernst Billgrens ”Kyrka” i Hökarängen, Charlotte Gyllenhammars skulptur ”In waiting!” i Farsta, Berit Lindfeldts skulptur ”Gossen/Är du prins i någon saga?” i Skarpnäck. På så sätt har några av våra mest välkända samtidskonstnärer blivit representerade runtom i Stockholms ytterstad.

Den offentliga konsten utgör sammantaget ett stort offentligt galleri där vi som medborgare får ta del av konst av mycket hög kvalitet. Ibland inbjuder den till frågor, ibland till reflektioner, ibland till hågkomsten av viktiga historiska händelser eller historiska personer som betytt mycket för vårt samhälle, ibland framförallt till en estetisk upplevelse.

Stockholm har en mycket stolt tradition av stora ambitioner för den offentliga konsten, idag har vi tillfört den traditionen en viktig årsring.

/ Madeleine

 

 

 

Upptäck Brunkebergstorg i sommar 27 juni 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet.
Tags: , ,
1 comment so far

brunkebergstorg
I dag har Stockholms stads kombinerade konst- och stadsutvecklingsprojekt för Brunkebergstorg invigts.

Trots att det rör sig väldigt mycket människor i närheten av Brunkebergstorg – vid Sergels torg, Kulturhuset, Drottninggatan, Hamngatan och inne i Gallerian – är torget förvånansvärt folktomt. En plats människor går runt men sällan på. Platsen är långt ifrån vad den en gång var, innan Citysaneringen ödelade den. Det är bakgrunden till det stadsutvecklingsprojekt som fastighetskontoret, exploateringskontoret, trafikkontoret och kulturförvaltningen nu genomför i sommar.

Fram till oktober kommer en rad aktiviteter att genomföras på torget. Mobila paviljonger och ett lusthus har placerats ut på torget, en scen har byggts och flera konstnärliga installationer av uppförts, läs mer om konsten här. För den hungrige finns flera matbilar på plats. Under kulturfestivalen i augusti 2014, kommer aktiviteter att genomföras både på och omkring Brunkebergstorg.

Inspiration har hämtats från lyckosamma platsutvecklingsprojekt runtom i världen, som Bryant Park, Times Square och Highline i New York, Seines stränder och Place de la Republique i Paris, och hamnen i Barcelona. Med små åtgärder kan man förändra en plats avsevärt och göra den mer använd. Förvandlingen av Brunkebergstorg kommer säkert att bli början på ett mer omfattande arbete i staden på hur man kan förändra platser genom fylla dem med liv och aktiviteter.

Jag är alldeles säker på att många stockholmare kommer att upptäcka Brunkebergstorg på nytt i sommar. Öppet fram till 23.00 hela sommaren. Vi ses där.

/ Madeleine

Läs mer: Project for public spaces

Konstsatsning lyfter Brunkebergstorg i sommar 11 april 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: ,
1 comment so far

Brunkebergstorg 2014

 

Bild: Guringo AB

Att skapa liv och rörelse city är helt nödvändigt för att Stockholm ska utvecklas till den bästa stad den kan vara. Brunkebergstorg är en outnyttjad och bortglömd plats mitt i smeten som visar sin potential under Kulturfestivalen – då det verkligen lever upp.

Därför har jag jobbat målmedvetet för att få mer att hända på Brunkebergstorg och det är nu klart det kommer genomföras ett   kombinerat stadsutvecklings- och konstprojekt juni till oktober 2014.

Det blir ett spektakulärt projekt som vi inte sett i Sverige tidigare med konstinstallationer, evenemang och aktiviteter. En ljusslinga kommer att leda besökarna från Sergels torg till Brunkebergstorg, en ”Stockholmskiosk” kommer att ställas dit och det blir matbilar och lusthus. Denna sommar ska Brunkebergstorg bli en naturlig mötesplats för alla stockholmare, fyllt av liv och rörelse.  Fem miljoner satsas på projektet som dessutom blir ett konkret och positivt avstamp i den långsiktiga stadsutveckling som är på gång kring torget.

/Madeleine

 

Promenadstad även i Slakthusområdet 4 februari 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , , , ,
7 comments

Idag har jag, tillsammans med min kollega Ulla Hamilton, träffat företrädare för företagarföreningarna i Slakthusområdet och Larsboda. Arbetet med att skapa ett nytt livsmedelskluster i Larsboda fortskrider och i kväll tas ytterligare ett steg på vägen genom ett beslut i Fastighetsnämnden att anslå ökade resurser till utredningen.

I höst kommer ett inriktningsbeslut att fattas. Därefter kan ett beslut om genomförande fattas och då sätts spaden i marken.

Slakthusområdet behövs för nya bostäder, men vi behöver också livsmedelsföretagens verksamhet, varför inrättande av ett nytt livsmedelscentrum i Larsboda, där livsmedelsklustret kan fortsätta verka, har högsta prioritet.

Med anledning av det gemensamma ärende med exploateringsnämnden som fastighetsnämnden tar beslut om idag, har också frågan om Söderstaden och Slakthusområdets övergripande utveckling kommit upp. SvD rapporterade i helgen om stadens och Ikeas planer för en etablering i området. Även vid en diskussion som Fastighetsägarna Stockholm hade förra veckan var denna fråga uppe till diskussion.

Staden har sedan ett år ett intentionsavtal med Ikea och Ikano om etablering av varuhus och bostäder. Från Folkpartiets tycker vi att det är positivt att Ikea vill etablera sig i Stockholms stad, men vi har aldrig sett något annat än ett varuhus av en nyare, mera miljövänlig och mindre modell som lämpligt i området. Detta skulle kunna samspela väl med arenaområdet som behöver bli mera befolkat även under dagtid. Ett sådant nytt Ikea, kanske ett slags showroom, skulle passa bra att bygga på tomten som ligger söder om Tele2Arena, vilken både ligger i en trafikknytpunkt och är olämplig för bostäder.

Att bygga massiva mängder parkeringsplatser och ett ordinärt Ikea-varuhus mellan Slakthusområdet och Enskede vore dock att förfela hela tanken med att omvandla Slakthusområdet till en promenadstad med kvartersbebyggelse som blir en förlängning på Södermalm. Här har de Enskedebor som nu protesterar helt rätt.

Då vi planerar en storstad är utvecklingen av såväl boende, som arbetsplatser och handel komponenter som måste samverka – inte motverka varandra. Idén om massiva köpkomplex i citynära lägen riskerar att inte bara skapa barriäreffekter mellan olika områden men också att utarma den handel som den levande staden är så beroende av.

Nu fortsätter stadens diskussion med Ikea. Från Folkpartiets sida hoppas vi på en lösning där en Ikeaetablering kan tillföra viktiga värden i form av besökare i Globenområdet, förbättrad tillgång till handel även för icke-bilburna samt flera arbetstillfällen i Söderort. Men som underordnas en av Stockholms viktigaste uppgifter: att skapa en levande kvarterstad även utanför innerstaden som ger nya bostäder och en trivsam miljö många år framåt.

Madeleine

Läs mer: The Viktor Report i DN
Läs mer: IKEA till Söderstaden

Fastighetsnämndens verksamhetsplan för 2014 12 december 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad.
add a comment

I går antog fastighetsnämnden sin verksamhetsplan för nästa år och med den fortsätter vi utveckla stadens fastigheter så de blir mer miljövänliga, tillgängliga och välskötta. Tjugo nya byggnader ska miljöklassas under året och fem nya vårdprogram ska tas fram för särskilt intressanta kulturhistoriska byggnader. Vi fortsätter också bidra till den mer generella stadsutvecklingen där nämnden har ett särskilt ansvar för saluhallarna och saluhallstorgen. Brunkebergstorg hamnar i fokus under 2014 – där en första satsning på att göra torget till en plats där stockholmarna vill vara ska genomföras. Mer kulturaktiviteter och fler uteserveringar. Under nästa år påbörjas också arbetet med fritt WiFi i stadens byggnader. Sist men inte minst vill jag lyfta upp att fastighetsnämnden har gett kontoret i uppdrag att se till att det finns bra cykelparkeringar i anslutning till våra fastigheter.

Här kan du läsa hela verksamhetsplanen.

/Madeleine

Vägar till fler bostäder 11 juni 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad.
Tags: , ,
add a comment

CIMG0245

I dagens DN skriver Anders Lago, HSB och Leif Linde, Riksbyggen att bostadsbristen i Stockholm begränsar stadens ekonomiska utveckling mer än man tidigare trott. Det gläder mig att två stora aktörer på marknaden kliver fram och jagar på den förändring som måste till.

Orsakerna till varför det byggs för få bostäder i storstäderna är flera och ofta tätt sammankopplade. Alla parter i stadsutvecklingen – marknad, kommun, landsting, region och stat – har sitt arbete att göra. För ett tag sedan skrev jag och Lotta Edholm i Dagens samhälle om de viktigaste frågorna som måste lösas på nationell nivå för att Stockholm ska kunna växa. Vi efterlyste en storstadsminister och en sammanhållen storstadspolitik. Storstädernas utvecklingsprocesser behöver samordnas på ett liknande sätt som glesbygdens.

Det är dessutom helt nödvändigt med en översyn av bullernormer och riksintressen. En stad måste byggas klokt och med hög kvalitet. Då krävs en balans mellan skydd och utvecklingsmöjligheter. Bullernormerna och riksintresset är viktiga skyddsmekanismer, men de får inte blockera stadens utveckling.

För att korta den alldeles för långa tiden från idé till färdig bostad efterlyste vi en förändring av planpocessen mot en utvecklad dialog med invånarna och en förändrad överklagansprocess. Det är förslag som glädjande nog återfinns i den SOU som är ute på remiss.

/ Madeleine

S och M bygger sönder Stockholm 25 maj 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Okategoriserade.
1 comment so far

Stockholms växer och vår stadskärna står inför sin största omdaning sedan mitten av förra seklet. Det City nu behöver är fler bostäder, inte ännu fler sterila kontorsområden. Om vi inte tänker efter innan vi bygger finns risken att vi upprepar 1960-talets misstag och bygger sönder det som gör Stockholm vackert och istället skapar nya otrygga miljöer. Om detta skriver Madeleine Sjöstedt, Björn Ljung och jag i dag på Svenska Dagbladets Brännpunkt. En ohelig allians av moderater och socialdemokrater förändrar nu City, hus för hus, utan vare sig eftertanke eller sammanhang.

Förslaget om att bygga på Galleriankvarteret är det senaste exemplet på detta. En del av den nya påbyggnaden, som inte innehåller en endaste bostad, kommer att ses från i stort sett varenda vinkel av Stockholms innerstad. NK:s vackra sekelskiftesbyggnad kommer att framstå som en grindstuga.

Vad Stockholm behöver är en tydlig tanke och vilja om City och resten av stadens gestaltning. Har en stadsdel rivits eller uppförts, ett hus byggts om eller byggts nytt, kommer det överleva flera generationer stockholmare och Stockholmspolitiker. Skadorna kan i vissa fall aldrig repareras.

Att fortsätta på den nu inslagna vägen är inget alternativ. 60-talets kontoriseringsiver kan inte botas med ännu fler kontor, uppförda utan eftertanke, sammanhang och långsiktiga perspektiv. En principiell diskussion om Stockholms gestaltning är uppenbarligen något som Moderaterna och Socialdemokraterna vill undvika. Men så här avgörande beslut får inte fattas över huvudet på stockholmarna.

Läs hela artikeln här eller nedan.

Kraven på ökad exploatering i Stockholms innerstad i allmänhet och City i synnerhet blir allt starkare i takt med att Stockholm växer. Stockholms stad tar nu ställning till enskilda detaljplaneärenden med stor betydelse för Citys utveckling trots att en tydlig strategi från staden saknas. Den föreslagna omgörningen av Galleriankvarteret är det senaste exemplet. Här föreslås nu att hela kvarteret, ett av Stockholms största, byggs på med 2-3 våningar. En del av den nya påbyggnaden, som inte innehåller en endaste bostad, kommer att ses från i stort sett varenda vinkel av Stockholms innerstad. NK:s vackra sekelskiftesbyggnad kommer att framstå som en grindstuga.

Om vi inte tänker efter innan vi bygger finns risken att vi upprepar 1960-talets misstag och bygger sönder det som gör Stockholm vackert och istället skapar nya otrygga miljöer. Kvarter som är övergivna utanför kontorstid, det vill säga stora delar av dygnet. Att bota 60-talets kontoriseringsiver med ännu flera kontor går helt på tvärs med Folkpartiets ambition att befolka City alla tider på dygnet. Därför krävs en tydlig tanke och vilja från Stockholms stad om vad man vill med City och Stockholms gestaltning. Detta säger sig självt med tanke på stadsplaneringens själva väsen. Har en stadsdel rivits eller uppförts, ett hus byggts om eller byggts nytt, kommer det överleva flera generationer stockholmare och Stockholmspolitiker. Skadorna kan i vissa fall aldrig repareras.

Förslaget kring kvarteret Trollhättan (där bland annat Gallerian ligger) presenteras innan staden har hunnit ta ett helhetsgrepp kring City. I staden diskuteras för närvarande Arkitektur Stockholm, ett dokument med betydelse för Stockholms innerstads framtida gestaltning. I den cityvision som nyligen antogs av Stockholms kommunfullmäktige gavs stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att inleda programarbete för stadsutvecklingsområdet City. Ett utifrån vår ståndpunkt välkommet initiativ men som fortfarande är i sin linda.

Om staden fortsätter att ta ställning till enstaka byggnader kommer det innebära att stadens strategi för City antas först efter det att stadsdelen, genom olika fattade eller kommande beslut, till stora delar har omvandlats. Det är vår uppfattning att en strategi rimligen måste utarbetas innan man gör irreversibla ingrepp i stadsmiljön, inte när det redan är för sent.

En varsam upprustning av City kan läka en del av de sår som rivningen av Klarakvarteren gav upphov till. Detta kan i vissa fall innebära högre bebyggelse och en förändrad stadsbild om det är uppenbart att fördelarna överväger nackdelarna för stockholmarna och Citys utveckling.

Ett av de stora problemen med dagens City är att det saknas bostäder vilket innebär att stadens mest centrala och pulserande stadsdel är tom och öde så fort butikerna stängt för dagen. Med fler boende skapas också en tryggare stadsdel med människor som rör sig där under en större del av dygnet. Med flera närstående kontorsutflyttningar borde staden göra mer för att skapa bostäder. Dessvärre lyser bostäderna med sin frånvaro i Galleriankvarteret.

Tillägg och nybyggnad kan korrigera tidigare misstag om de görs rätt. Används de på fel sätt skapas istället nya problem. Det krävs en genomtänkt strategi för hur vi ska tillfredsställa det ständigt ökande behovet av bostäder, arbetsplatser och infrastruktur, samtidigt som vi bygger en långsiktigt hållbar, trivsam och vacker stad.

Stockholm anses av många vara en av världens vackraste städer. Staden ska givetvis tillåtas växa och utvecklas i takt med att ekonomin växer och att nya behov uppstår. Utvecklingen av Stockholm får dock inte innebära att vi förstör de värden som gör staden så uppskattad och unik.

En ohelig allians mellan moderater och socialdemokrater håller nu på att bildas i Stockholm. Det började med beslutet om den kraftigt överdimensionerade stationsbyggnaden vid Vasagatan och har fortsatt i kulturnämnden där partierna gick samman och körde över stadens främsta byggnadsantikvarier i deras kritik av planerna för Galleriankvarteret.

Att Socialdemokraterna och Moderaterna nu samarbetar för att låta City svälla på höjden utan närmare eftertanke är oroväckande. Än mer oroande blir det mot bakgrund av att Socialdemokraterna och Moderaterna också gjorde gemensam sak i stadsbyggnadsnämnden när et första beslutet om Arkitektur Stockholm skulle. Både skrivningarna om siluett och stadsbild gavs luddigare formuleringar.

Att fortsätta på den nu inslagna vägen är inget alternativ. Staden måste ha en strategi för ombyggnaden av City på plats innan vi går vidare. En principiell diskussion om Stockholms gestaltning må vara obekväm för den oheliga allians av socialdemokrater och moderater som nu förändrar City, hus för hus. Men så här avgörande beslut får inte fattas över huvudet på stockholmarna. Den strategi som är absolut nödvändig för City riskerar annars att vara på plats först när det redan är för sent.

Lotta Edholm
skolborgarråd och gruppledare (FP)
Madeleine Sjöstedt
kultur- och fastighetsborgarråd (FP)
Björn Ljung
gruppledare i stadsbyggnadsnämnden (FP)

Budget för Kulturnämnden, Fastighetsnämnden och Stockholms stadsteater 2013 10 oktober 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , , , , , , ,
4 comments

Idag presenternades nästa års budget för Stockholms stad. Nedan finns en kort sammanfattning av de satsningar som finns i budgeten för Kulturnämnden, Stadsteatern och Fastighetsnämnden.

Kulturnämnden och Stockholms stadsteater
För kulturen innebär budgeten en rekordstor anslagshöjning, ja faktiskt den största sedan alliansen 2006 vann makten i Stadshuset och Folkpartiet fick ansvar för kulturpolitiken. Reformerna och förändringarna fortsätter. Sammanlagt höjs budgeten med ca 40 miljoner kronor. Genom höjningarna kan vi både utveckla kvaliteten i stadens kulturverksamheter och få fler att ta del av den. Fokus är på dem som idag står utanför.

Ytterstadssatsning på biblioteken. I våras antog kulturnämnden en ambitiös strukturplan för Stockholms stadsbibliotek. Förutom förlängda öppettider beslutades om en rad satsningar på nya, flyttade och renoverade bibliotek. För att förverkliga planen höjs nu anslaget till Stockholms stadsbibliotek och pengar avsätts för ökade investeringar under 2013. Det ökade anslaget ska särskilt gå till att förverkliga strukturplanen i ytterstaden. Stockholms stad har sedan 2006 till 2012 ökat anslagen till biblioteken med 55 mnkr per år, från 223 till 278 miljoner kronor. 2013 höjs den siffran ytterligare.

Miljonregn över Stockholms stadsteater.Stockholms stadsteater lockar ständigt en allt större publik och förra året var det bästa publikåret i teaterns historia. För att utveckla teatern ytterligare får teatern ett ökat anslag med 10 miljoner kronor. Vår förhoppning med anslagsökningen är både att teatern ska kunna behålla rekordpubliken och utveckla verksamheten ytterligare. Sammanlagt har anslagen till Stadsteatern ökat med 34 miljoner kronor sedan 2006, från 196 till 230 miljoner kronor. Förutom ett höjt anslag till teatern ska teatern arbeta vidare med hur den organiserar sin verksamhet i syfte att så mycket resurser som möjligt ska läggas på den konstnärliga verksamheten.

Kulturhuset och Stockholms stadsteater blir ett nytt allkonsthus.Två av stadens största kulturinstitutioner ligger idag vägg i vägg, Kulturhuset och Stockholms stadsteater. Entré och en del ytor inne i Kulturhuset används gemensamt. För att utveckla kulturverksamheterna vid Sergels Torg föreslås i budget att de slås samman till en kulturinstitution. Det blir en kulturinstitution mitt i Stockholms hjärta som spänner över såväl teater, kultursamtal, film, konst som litteratur. Ett kulturhus som blir unikt i Norden och som kan göra avtryck internationellt. Den nya organisationen landar i en tid där det konstartsövergripande arbetet blir allt viktigare.

Satsning på scen för ung och nyskapande konst. Studion i Kulturhuset med 8 meter i takhöjd och cirka 630 kvadratmeter golvyta blir en scen för ung och nyskapande konst i samarbete med de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Studion ska både vara ett sätt för unga nyutbildade kulturskapare att nå en bredare publik i hjärtat av Stockholm och ett sätt för stockholmarna att komma i kontakt med ung och nyskapande kultur.

Förlängda öppettider för stadens museer. För att ytterligare tillgängliggöra stadens museer för såväl stockholmare som besökare utökas öppettiderna under juni fram till september.

Utbyggnad av Liljevalchs. Liljevalchs är en mycket populär konsthall. För att även fortsättningsvis kunna locka och möta en stor publik krävs såväl renoveringar och utbyggnad av kosthallen. Utställningsytorna måste bli större så att mer än en utställning ska kunna äga rum samtidigt, det måste bli enklare att både lasta in och ut konst och material och lokalerna anpassas efter de moderna krav som finns på bland annat inomhusklimat för att kunna visa konst. I budgeten avsätts 9 miljoner kronor för 2013 avsedda att genomföra vissa åtgärder samt ta fram en plan för hela projektet. Den totala kostnaden för en ombyggnad av Liljevalchs beräknas hamna på omkring 130 miljoner kronor.

Kulturskolan.För att locka fler barn och ungdomar i socialt utsatta områden till musikundervisningen införs El Sistema i Stockholm. El Sistema är en särskild undervisningsform som förutom att lära eleverna att spela ett instrument också utvecklar deras sociala förmågor och samarbetsförmågor. Till undervisningen ska en etablerad orkester knytas som både kan bidra till undervisningen och utgöra goda förebilder för eleverna. I budgeten föreslås också att Kulturskolans organisation ses över, att man ska dela upp Kulturskolan i Vår teater och en musikskola.

Höjd kvalitet för att locka fler besökare till kulturen.För att ytterligare locka fler besökare till stadens kulturinstitutioner avsätts medel för höjd kvalitet. Hur dessa medel ska fördelas mellan olika satsningar meddelas senare i Kulturnämndens verksamhetsplan för 2013.

Stadsarkivet tilldelas medel för att digitalisera kommunfillmäktiges alla handlingar samt för att hjälpa stadens förvaltningar att lyfta fram sin historia.

Fastighetsnämnden
I stadens budget för 2013 fortsätter vi vår satsning på att utveckla stadens torg till attraktivare mötesplatser. I uppdraget ligger att ytterligare utveckla och främja tillkomsten av fler torg- och marknadsplatser. Till detta ska läggas att man i och med årets budget, inom staden, kommer att påbörja ett nytt sätt att arbeta vad gäller utvecklingen av stadsmiljön. Inspirationen kommer från det arbetssätt som internationellt kallas för ”tactical urbanism”, och innebär kortfattat att stockholmarna i samråd med stadsdelsnämnderna ges möjligheten att lägga fram egna förslag på hur man vill förändra sin närmiljö. De delar av staden som idag uppfattas som trista och döda kan genom stockholmarnas egna förslag på detta sätt omvandlas till levande stadsrum. Jag är mycket glad över båda dessa förslag som handlar om att tillgängligöra och ge liv åt de offentliga rummen. Förhoppningen är att skapa sammanhållna, attraktiva och trygga offentligt rum i världsklass med temat kultur, upplevelser, gröna platser, handel och torg.

I syftet att än mer tillgängligöra Stockholms stränder och vatten ska fastighetsnämnden under året också, som fastighetsägare vid många av stadens bad, tillsammans med berörda stadsdelsnämnder och andra aktörer delta i arbetet med att upprusta och utveckla kommunens strandbad.

Fastighetsnämnden får i budgeten även uppdraget att fortsatt inventera sin egen mark, i syftet att möjliggöra för fler placeringar av tillfälliga studentbostäder. Om Stockholm ska behålla sin tätposition som kunskaps- och vetenskapsstad krävs det en god tillgång till studentbostäder. Vi ska göra allt vi kan för att dra vårt strå till stacken, och hoppas att vi kan hitta ännu fler tomter som är lämpliga för tillfälliga paviljonger.

Miljöarbetet tar vidare en stor plats i årets budget. Arbetet med att teckna gröna hyresavtal, och anlägga gröna tak och urbana odlingar, kommer under året att intensifieras. Dessutom ska nämnden långsiktigt arbeta för att miljöklassa hela beståndet. Vi arbetar således på flertalet fronter mot målet att minska verksamhetens och stadens miljö- och klimatpåverkan. Det kommer vi fortsätta med.

Nämnden kommer också fortsatt att aktivt delta i stadsutvecklingen. Det handlar exempelvis om att tillsammans med berörda förvaltningar skapa ett nytt kulturkluster vid Ferdinand Bobergs gasklockor, i kommande miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden, och att utveckla Brunkebergstorg till en levande plats i City, där torgytan omdisponeras så att uteserveringar och kulturaktiviteter.

/ Madeleine

Sverige behöver en storstadsminister 4 oktober 2012

Posted by davidlindberg in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , , , , ,
1 comment so far

Idag skriver Madeleine Sjöstedt (FP) och Lotta Edholm (FP) i Dagens Samhälle om några av de hinder som hämmar bostadsbyggandet. För att få en ordentlig fart på byggandet behövs en politik som fokuserar på tydliga och långsiktiga spelregler för minskat krångel och ökat byggande.

/David

Stockholm är Sveriges tillväxtmotor, vars dynamiska utveckling ger positiva effekter i hela landet. Därför bör regeringen göra sitt yttersta för att undanröja propparna som bromsar utvecklingen i huvudstadsregionen.

Urbaniseringen pågår just nu för fullt, både här i Sverige och i övriga världen. Städerna växer. Inte minst vi som bor i Mälardalen upplever detta varje dag. Urbaniseringen ger möjlighet till större täthet och därmed en mer miljövänlig livsstil. Men den behöver draghjälp. När regeringens budgetproposition nu presenterats saknar vi vissa förslag som skulle gynna tillväxten i regionen.

Stefan Attefall (KD) har som bostadsminister i uppdrag att identifiera hinder och skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Mycket görs också från regeringshåll för att främja byggandet av bostäder och otaliga utredningar har sjösatts. Men mer behöver göras. Utredningarna måste leda till reella resultat och förändringar, och det behöver ske inom kort. (mer…)

Skateparken i Högdalen nu verklighet 29 september 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet.
add a comment

20120929-131412.jpg

Att få en skatepark till Högdalen har varit en ständigt aktuell fråga för mig i många år, först i Farsta stadsdelsnämnd, sedan som idrottsborgarråd och nu som fastighetsborgarråd. Då jag blev idrottsborgarråd 2006 var detta ett av de första löftena jag gav. Därför är jag både glad och stolt över att få vara med och inviga Högdalens skatepark idag. Vi tog ett första spadtag tillsammans med Stockholm subsurfers i september 2010 med en specialbyggd skateboardspade, och det klippet kan man se här http://www.youtube.com/watch?v=zUwkPjBCMDE&feature=related eller här http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=tuW3wQhVLnM .

Parken är ett utmärkt exempel på att organisationer och enskilda gör stor skillnad i stadsutvecklingen. Detta har möjliggjorts tack vare det samarbete som staden har haft med Stockholm Sub Surfers.

Högdalen skatepark blir i sitt nuvarande utförande en av Europas största parker och är anpassad till majoriteten av alla skatediscipliner. Parken är byggd som en amfiteater där skateboarding är i fokus och gröna kullar fungerar som läktare vilka omger skateparken.

Min förhoppning är att hela parken blir en succé och välbesök att Stockholms alla unga skatare. Jag är särskilt spänd på att få höra omdömena om det 120 meter långa s k Ditchet som är något unikt i en skatepark.

Skaten har jag skrivit om massa gånger tidigare, bland annat här , här , här och här .

Välkommet inspel av Yimby: Lindhagenplanen 2.0 12 september 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , , , ,
3 comments


1800-talets Lindhagenplan (ovan) var bokstavligen en heltäckande stadsplan. Den var dubbelt så stor som det då bebyggda Stockholm och tog därigenom ett ordentligt helhetsgrepp kring stadens framtida utveckling.

Denna helhetssyn kring stadsplaneringen försvann dock under första halvan av 1900-talet, och ersattes av en planering som mer eller mindre handlade om kortsiktiga tillägg och ändringar av stadsplanen. De täta och sammanhängande stadskvarteren med sina blandade funktioner försvann och byttes ut mot den modernistiska sovstaden, där bostaden, arbetet och handelsplatsen planerades tydligt åtskilda från varandra och där stadsdelarna i sin tur avskildes genom grönområden och trafikleder. Stockholm byggdes glest, med enskilda hus spridda i parkmiljö, och ytkrävande. Bilen blev normen och gatulivet lidande.

De ytterstadsområden som skapades under denna tid byggdes med höga ambitioner, rymmer många goda kvaliteter och har i många fall höga kulturhistoriska värden. Men de byggdes inte för människorna, utan snarare utefter den tidens modernistiska ideal. Den låga tätheten skapar exempelvis dåliga förutsättningar för caféer, restauranger, andra kommersiella lokaler samt utbyggd kollektivtrafik. Många av de stadskvalitéer som ofta efterfrågas. Stockholm är på grund av detta, i ett internationellt perspektiv, en gles stad. När man talar om att förtäta staden bör man ha detta i minnet. En stad som växer ska man aldrig bygga glesare än vad den redan är.

Det visade även nätverket Yimby igår kväll när de presenterade sitt förslag till ny stadsplan, ”Lindhagenplanen 2.0”, för hur Stockholm skulle kunna utvecklas de närmsta hundra åren. Genom att gräva ner trafikleder, skapa nya kommunikationsstråk och planlägga tidigare obebyggda områden presenterade Yimby ett förslag på hur man långsiktigt kan skapa en variationsrik, funktionsblandad och tät stad, i hela staden. Lindhagen 2.0 är ett mycket ambitiöst och intressant dokument, och planen kan förhoppningsvis lyfta stadsbyggnadsdebatten till en ny nivå gällande stadens utveckling, inte minst vad det gäller konkretiseringen av Stockholms översiktsplan (”Promenadstaden”).  I sina delar är dock planen inte helt realistisk. Men även fast jag inte heller håller med om planens alla förtätningsförslag, exempelvis öarna i Ulvsundasjön och att bygga igen Järvafältet, och saknade en plan för bland annat grönstrukturen, ekonomin och bevarandet av värdefulla kulturmiljöer, så håller jag med om de grundläggande principerna.

En långsiktigt hållbar utveckling kräver att vi bygger vidare på det som fungerar – det som skapar en levande, grön och attraktiv stad. Innerstadens täta kvartersstruktur ska kompletteras och tillåtas att växa utanför tullarna. Närförorterna ska förtätas och sambanden dem emellan ska stärkas. Dessutom måste vi se till att bryta ytterstadens modernistiska arv. Vi måste bygga en tät funktionsblandad och sammanhållen bebyggelse med bostäder, arbetsplatser, handel och kultur – blandat med fler grönytor och parker av hög kvalitet. Det skulle skapa en attraktiv stadsmiljö, och befolkningstätheten ser både till att verksamheterna går runt och att det finns ett gott underlag för kollektivtrafik, i hela staden.

En risk med att ta fram en heltäckande stadsplan är dock att det kan uppfattas som att det sker över folks huvuden. Stockholm bör därför ta fram lokala stadsutvecklingsplaner, i dialog med både stockholmare och stadsdelar, över innerstadens och ytterstadens stadsdelar. Sådana planer kan fungera som ett komplement till Översiktsplanen och detaljplanerna, och vara en garant för att helhetsperspektivet aldrig glöms bort i stadsplaneringen. Tillsammans kommer dessa lokala stadsutvecklingsplaner att utgöra själva stadsplanen, men på detta sätt säkrar vi att alla de människor som bor i områdena själva kan vara med att påverka vart någonstans det ska byggas. Det är först i en sådan genomtänkt stadsplaneringsstruktur som nya bostadsområden och djärv arkitektur kan få sin rätta plats, när vi bygger för de kommande århundradena.

/Madeleine

Fler som skriver om Lindhagenplanen 2.0 här och här.

Nej till ny Hötorgsskrapa i city 5 juni 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , ,
2 comments

På nästa sammanträde för Stadsbyggnadsnämnden presenteras ett nytt förslag för Orgelpipan 6 (den nya stationen för Citybanan vid Centralstationen). Det nya förslaget har tagits fram med bakgrund av den mycket skarpa kritik som framförts av bland annat Länsstyrelsen, Kulturnämnden och Folkpartiet i Stockholms stad med anledning av att den föreslagna bebyggelsen skulle inkräkta på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården.

Det nya förslaget för Orgelpipan 6 är i viss mån bättre än det föregående, bland annat genom att höjden längst Vasagatan förändrats. Men de högsta delarna av den föreslagna bebyggelsen föreslås nu bli 61,6 meter vilket bara är ett fåtal meter lägre än Hötorgsskraporna (73 meter). En höjd som innebär att en ny Hötorgsskrapa placeras i närheten av känslig kulturhistorisk bebyggelse och därmed att Stockholms siluett förändras.

Folkpartiet värnar den stadsmiljömässiga utformning som gör Stockholm unikt: Den låga bebyggelsen i innerstaden och att nybyggnation därmed måste ske i samklang med den redan befintliga stadsmiljön. En Hötorgsskrapa precis framför Klara Kyrka är ett okänsligt ingrepp i stadsmiljön. Något som Folkpartiet kommer att ställa sig negativt till.

Stockholm växer så att det knakar och det rådet ingen tvekan om att det måste byggas mycket nytt i staden för att såväl de gamla som nya stockholmarna både ska kunna ha någonstans att bo och förflytta sig i staden. Men stadens utveckling får inte innebära att det som gör Stockholm attraktivt förstörs. Staden kan växa och utvecklas utan höghus i innerstaden.

/ Madeleine

Läs mer: Stadsutveckling måste bygga på en genomtänkt strategi
Läs mer: Bygg högt i Värtan
Läs mer: Stadsutvecklingen måste bygga på både förnyelse och varsamhet – inte dumhet 
Läs mer: Utbyggnaden i Västa City ska ske i samklang med stadens siluett

Bygg högt i Värtan! 27 mars 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.
Tags: ,
5 comments

Södra Värtahamnen, som är en del av stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden, ska utvecklas till en stadsdel som präglas av mångfald och pluralism både vad det gäller arkitekturen och de verksamheter som ska hålla till där. Inom området planeras det för kontor, bostäder, handel och service, samordnat med att befintlig färje- och kryssningsverksamhet bevaras. Folkpartiet har pekat ut detta som ett området som gör sig särskilt väl för riktigt höga hus. Någon gång talade jag om detta som Stockholms Manhattan vilket ju var lite överdrivet, men riktigt hög exploatering skulle området klara. Ett flertal 30-40 våningshus har också planerats på platsen.

Men i det fördjupade stadsutvecklingsprogram, för Södra Värtahamnen, som stadsbyggnadskontoret skickat ut på samråd finns nu enbart ett enda högt hus kvar. Istället planerar kontoret för ”helt vanliga” stadskvarter på 6–8 våningar. Detta förslag förvånade de flesta av oss stadshuspolitiker, vilket uppmärksammades av DN. Men även Skönhetsrådet, som pekat ut platsen som väl lämpad för variationsrik och hög bebyggelse, har nu reagerat:

”Rådet har vid en rad tillfällen pekat ut Södra Värtahamnen som ett nyexploateringsområde som tål större grepp. Här finns utrymme för en arkitektur som på ett tydligare sätt tillåts ta plats och som kan samspela med den befintliga bebyggelsen på ett spännande sätt. Här finns också ett direkt möte mellan stad och vatten som sällan erbjuds i stadsutvecklingsområden eller mindre förtätningsprojekt. Här kan staden profilera sig i en ny entré och samtidigt föra den något monofunktionella stadsdelen närmare innerstaden och dess stadsmässiga kvaliteter. Rådet anser dock att området bör fyllas med en mer spännande arkitektur och ett attraktivt innehåll för att Södra Värtahamnen också ska bli en tilltalande ny stadsdel.”

Enligt stadsbyggnadskontoret är den avgörande faktorn till att husen sänkts så kraftigt industribullret från fartygen i hamnen. Bullret från hamnen kommer från två håll vilket försvårar möjligheterna till att bygga bostäder med en tyst sida. För att klara bullernormerna har därför kontoret känt sig tvungna att planera bostäderna i slutna kvarter, med arbetsplatser runt omkring dem som skärmar. Således har ett förslag gått ut på samråd som inte verkar ha någon politisk förankring i Stadshuset, inte ens hos ansvarigt borgarråd som det verkar. Mycket olyckligt.

Återigen hindrar således bullernormerna att bostäder byggs. Det är mycket tråkigt. Jag tycker att man kan ifrågasätta om det är rimligt att dagens regler för bullernormer inte gör någon åtskillnad mellan glesbebyggelse och byggande i attraktivt och efterfrågat centrumläge i storstaden. Med dagens byggteknik kan även bullerproblematiken i hög grad åtgärdas i inomhusmiljön. Det är dags att lagstiftarna inser att Stockholms innerstad inte är en tyst stadsdel. En anpassning av miljökvalitetsnormerna till dagens förhållanden är därför nödvändigt. Regelverket måste vara flexibelt och ta hänsyn till att förutsättningarna ser olika ut, för att bostadsbyggandet i Stockholmsregionen inte ska stoppas.

Jag vill att Södra Värtahamnen ska bli en stadsdel med spännande arkitektur, varierad bebyggelse och flexibla byggnadshöjder. Ny teknik som tar bort eller minskar buller finns redan, men lagstiftningen hänger inte med. Om Stockholm ska kunna fortsätta att växa, och om stadsbyggnadskontoret har rätt, måste bullernormerna förändras!

Madeleine

Att bygga en levande stad 13 mars 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , , , ,
2 comments

Folkpartiet är ett parti som tar ansvar för ett kraftfullt byggande i Stockholm. Tillsammans med Moderaterna och Socialdemokraterna har vi under många år sett till att det byggs bostäder, kontor och hotell på ett rekordartat sätt i staden. Men om man vill bygga så mycket som Folkpartiet vill måste man också bygga bra.

När man lyssnar till stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) låter det som om spännande och god arkitektur och stadsmiljö är liktydigt med höghus i Stockholms innerstad. Så förhåller det sig givetvis inte – en vacker, spännande och levande stadsmiljö handlar inte om enskilda byggnader utan om samspelet mellan alla de byggnaderna som tillsammans utgör staden.

Jag är fullständigt överens med Ankersjö om att vissa delar av City skulle behöva fler bostäder, men stadens förnyelse får inte leda till att vi förstör stadens kulturhistoriska värden och miljöer. Att ha denna inställning är inte något unikt. I andra europeiska huvudstäder med liknande stadsbyggnation som Stockholm – exempelvis Paris, St Petersburg och Köpenhamn – värnar man om kulturhistoriskt värdefulla områden. Man skyddar helt enkelt det som gör städerna så trivsamma och unika. Det låter både rimligt och befogat i mina öron.

Det värsta vi kan göra är att se på bostadsbyggandet enbart som en kvantitetsfråga. Att bygga stad är i högsta grad även en kvalitetsfråga. Nyproduktionen kan om det används på rätt sätt fungera som verktyg för att korrigera tidigare misstag. Används den på fel sätt skapar vi istället nya. En genomtänkt strategi möter därför det ständigt ökande behovet av bostäder, arbetsplatser och infrastruktur samtidigt som den alltid har för ögonen behovet av att vi bygger en långsiktigt hållbar, trivsam och vacker stad. Risken är annars att vi bygger miljöer som i framtiden kan visa sig vara både oattraktiva, ineffektiva, otrygga och oekonomiska. Det gynnar ingen, allra minst stockholmarna.

Vi ska självklart bygga riktigt högt där det passar, i såväl ytterstad som innerstad, men vi måste samtidigt inse att det varken är lämpligt eller önskvärt överallt. Alltför många städer i världen har idag sönderbyggda stadskärnor där ingen längre vill vistas. Det är ett misstag vi inte får ta efter.

Det betyder inte, som någon uttryckt det, att vi vill mumifiera innerstaden. Tvärtom vänder vi oss mot likriktning och konformism och förespråkar istället variation och mångfald i byggandet.  Det är att stadens kulturarv ständigt utvecklas, i takt med att fler människor vill bo här, som gör Stockholm så vackert och trivsamt. Men det betyder inte att vi ska förstöra de många fantastiska historiska kulturmiljöer som redan finns i staden. Frågan om höghusen handlar således inte om husen i sig, utan om den stadsmiljö de placeras i.

Om vi ska skapa en mer levande stadskärna krävs istället en genomtänkt strategi. En strategi som alltid ser till helheten, som premierar hög arkitektonisk kvalitet, som minimerar behovet av längre resor och transporter, som tidigt involverar stockholmarna i processen, som styr mot ett energisnålt och klimatneutralt byggande och som uppmuntrar en mångfald av boendeformer i hela staden.

/Madeleine

DN: Jag är ingen höghustaliban
DN: Stockholm riskerar en död stadskärna
DN: City skulle må bra av att fler bor där
SVD: Station City kan behöva ritas om
SVD: Stockholm får inte mumifieras

Flera inlägg på bloggen om stadsutveckling finns här.

Mot en mer levande och grön stad 12 oktober 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad.
Tags: , , , ,
3 comments

I stadens budget för 2012 flyttas det samlade huvudansvaret för utvecklandet av stadens tre saluhallstorg, Östermalmstorg, Hötorget och Medborgarplatsen, till Fastighetsnämnden. Att på detta sätt samla huvudansvaret för och kompetensen kring torgens utveckling kommer att underlätta utvecklingen och upprustningen av desamma.

För att kunna uppnå målet att ge den bästa servicen till stockholmare och företagare kommer i ett första skede 4 miljoner kronor att anslås i en satsning på torgen. Målet är att torgen åter ska bli den mötesplats de varit tänkta att vara. Detta är helt i linje med den politik som Folkpartiet för och som handlar om att tillgängligöra och ge liv åt de offentliga rummen. Förhoppningen är att skapa sammanhållna, attraktiva och trygga offentligt rum i världsklass med temat kultur, upplevelser, handel och torg.

Nämndens budget fokuserar även stort på miljöarbetet. En stor del av Fastighetsnämndens investeringsbudget på hela 821 mnkr läggs på att minska fastighetsbeståndets koldioxidutsläpp och energianvändning, genom energieffektiviseringsprojektet, och nämndens arbete med att anlägga gröna tak och urbana odlingar kommer under året att intensifieras.  Fastighetsnämnden arbetar på flertalet fronter mot målet att minska verksamhetens och stadens miljö- och klimatpåverkan. Det kommer vi fortsätta med.

Fastighetsnämnden får vidare i budgeten uppdraget att även fortsatt inventera sin egen mark, i syftet att möjliggöra för fler placeringar av tillfälliga studentbostäder.   Om Stockholm ska behålla sin tätposition som kunskaps- och vetenskapsstad krävs det en god tillgång till studentbostäder. Vi ska göra allt vi kan för att dra vårt strå till stacken, och hoppas att vi kan hitta ännu fler tomter som är lämpliga för tillfälliga paviljonger.

Nämnden kommer också fortsatt att aktivt delta i stadsutvecklingen. Det handlar exempelvis om att tillsammans med berörda förvaltningar skapa ett nytt kulturkluster vid Ferdinand Bobergs gasklockor, i kommande miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden, och att utveckla Brunkebergstorg till en levande plats i City, där torgytan omdisponeras så att uteserveringar och kulturaktiviteter kan fylla delar av torget. 

Madeleine