jump to navigation

Levande strandbad 31 januari 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad.
Tags: , , , , ,
1 comment so far

Flatenbadet - dags dato

Stockholm kallas ofta för den blå och gröna staden tack vare den stora tillgången på grönområden och närheten till vattnet. Det ska Stockholm fortsatta att vara. Stadens 29 officiella badplatser, vilka alla fyller en mycket viktig funktion i detta, ska vara attraktiva, öppna och lättillgängliga för alla som vill ta sig ett svalkande dopp.

I takt med att staden växer ökar dock trycket på dessa badplatser, och samtidigt har en del av baden blivit något till åren. Vi kommer därför på fastighetsnämnden den 7 februari, i ett första steg, att fatta beslut om att rusta och utveckla två av Stockholms strandbad – Flatenbadet och Långsjöbadet. Syftet är att öka badens attraktionsvärde för stockholmarna, att utveckla utbudet av aktiviteter, att skapa möjligheter för verksamheter att hålla öppet året runt och samtidigt bredda affärsmöjligheterna för de hyresgäster som verkar vid strandbaden. Helt enkelt, i syfte att öka nyttan för stockholmarna.

Själv gläder jag mig särskilt åt att Flatenbadet får en ordentlig uppfräschning. Flatenbadet är ett både unikt och välbesökt bad med fantastiska byggnader från 1930-talet där många av oss som bott och bor i Söderort tillbringat många sommardagar.

Flatenbadet
Flatenbadet är Stockholms största strandbad, beläget i ett friluftsområde vid sjön Flaten i Skarpnäck. På badet finns fyra kulturmärkta byggnader, ritade av den kände arkitekten Paul Hedqvist och uppförda på 1930-talet. Byggnaderna är i stort behov av upprustning.

Under våren 2012 påbörjar fastighetskontoret en upprustning och utveckling av strandbadet i samarbete med Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Målet är att möjliggöra ett aktivt friluftsliv för Skarpnäcksborna och för Stockholmarna och att anläggningen i framtiden ska vara en samlingspunkt för kurser, vandringar, utegympa, kulturevenemang med mera.

Fastighetskontoret rustar upp samtliga byggnader och anläggningen kommer att innehålla en servering med handikappanpassade toaletter och möteslokaler för föreningsliv och kulturaktiviteter i området.

Långsjöbadet
Långsjöbadet i Älvsjö är idag ett populärt sommarstrandbad och ett viktigt utflyktsmål för Älvsjöborna och Stockholmarna. Strandbadets byggnader med kiosk, omklädningsrum och toalett är dock i mycket dåligt skick. Med start våren 2012 genomför fastighetskontoret, i samarbete med Älvsjö stadsdelsförvaltning, en omfattande upprustning och utveckling av strandbadet. Målet är en anläggning som kan hålla öppet året runt och där serveringen även kan hyras ut för privata ändamål – föreningsmöten, barnkalas, födelsedagsfirande med mera.

Det är viktigt för staden att kunna anpassa utbudet efter behovet och den flexibla modullösning som används i detta fall för omklädningsrum, toaletter, kiosk och servering kan även tillämpas på andra strandbad som staden vill utveckla verksamhetsmässigt och där det inte är möjligt eller lämpligt med permanenta anläggningar.

/Madeleine

SVT ABC (ca 10 min in i sändningen): Långsjöbadet och Flatenbadet rustas upp

Visionsdokument:
Flatenbadet
Långsjöbadet

Annonser

Aspuddsbadet, den långa historien. 16 oktober 2009

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.
Tags: , , , , ,
163 comments

Jag får många inlägg och brev om Aspuddsbadet. Självklart kan man vara kritisk mot beslutet att badet inte ska renoveras, utan rivas.

Frågan om Aspuddsbadet är på inga sätt ny, även om man lätt får den känslan i den pågående debatten. Redan för 23 år sedan genomfördes det som flera idag kräver. Då erbjöds, och accepterade badhusföreningen, precis samma avtal som de idag kräver. Badhusföreningen fick disponera badet till en hyra av 0 kronor mot att ”föreningen skall svara för allt underhåll såväl yttre som inre” (§ 13 i avtalet). Sedan dess har badet förfallit.

Inte heller för den nuvarande idrottsnämnden är frågan ny. Under två och ett halvt år har diskussionerna pågått som slutligen ledde till rivningsbeslutet. Undersökningar har gjorts, samtal har förts och alternativ undersökts. Inte för att vi absolut ville riva utan för att vi ville se om det ändå kunde finnas en lösning. För er som inte följt frågan så länge som idrottsnämnden gjort vill jag hänvisa till följande inlägg på den här bloggen här (27/11-2008),  här (19/12-2008), här (27/1-2009) och här (3/9-2009).

Politik handlar ofta om att prioritera. Som politiker måste vi förmå välja vad som kommer flest stockholmare till del med en ändlig summa pengar. Med oändliga resurser finns inga svåra val, men nu är tyvärr inte resurserna oändliga.

Stockholms simhallar är i behov av upprustning. Exempelvis behöver Farsta sim- och idrottshall, med 425 000 besök årligen, rustas upp redan nästa år.

En eventuell upprustning av Aspuddsbadet skulle kosta ca 14 miljoner. Vi har då haft att välja mellan att lägga dessa 14 miljoner på ett mindre badhus eller att lägga de på upprustning av något av de större.

Det är här politiken och prioriteringen kommer in. De som hellre vill att Aspuddsbadet än Farstabadet renoveras, har all rätt att kritisera mig. När det gäller rivningen av huset är det en naturlig konsekvens av att idrottsnämnden inte vill rusta upp det. Det är alltså en konsekvens av prioriteringar, och inte ett mål i sig.

Låt mig också klargöra ett par sakfrågor. Till att börja med har summan 14 mkr ifrågasatts. Denna summa har beräknats av oberoende konsulter och är den kostnad idrottsnämnden har att förhålla sig till. En hållning som kan tyckas stelbent, men som är lagreglerad för att förhindra korruption. Jag sitter inte själv och avgör vem som ska få byggkontrakt eller liknande, utan detta upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling.

Idrottsförvaltningen beskriver processen kring badet så här:

Du hittar tjänsteutlåtandet i sin helhet här.

”Aspuddens badhusförening har disponerat badhuset sedan 1987 efter att dåvarande fritidsnämnden beslutat stänga badhuset som tidigare drevs i kommunal regi. Motivet till stängningen var att badet och byggnaden redan då, 1986, var i behov av upprustning, och att nämnden prioriterade andra bad och simhallar med större utvecklingsmöjligheter. Aspuddens badhus har en femtonmeters bassäng, och en­dast ett omklädningsrum, där man har öppet olika dagar för herrar och damer. Tomten ger inte utrymme för tillbyggnader.

Avtalet mellan staden och badhusföreningen innebär att föreningen disponerar hela badet hyresfritt ”för att bl.a. ge allmänheten tillgång till bad” och att före­ningen har rätt att ta ut avgift av besökarna. Föreningen bekostar löpande drift­kostnader för t.ex. el, värme och vatten. Vidare stadgas i avtalet att ”föreningen svarar för allt underhåll såväl yttre som inre”.

Det sistnämnda är en väsentlig del i avtalet. Orsaken till att fritidsnämnden ville stänga badet 1986 var ju att man inte kunde prioritera ytterligare kostnader för badets drift och underhåll. Föreningen disponerar hela badet hyresfritt mot att man samtidigt övertog alla kostnader för fortsatt drift och underhåll.

Som redovisats utförligt i tidigare ärenden till idrottsnämnden har föreningen inte efterlevt denna del i avtalet och badet i sin helhet har idag ett kraftigt eftersatt under­håll, med akut behov av mycket omfattande upprustning för att skydda bygg­nadens bestånd och besökarnas säkerhet. I formell mening är detta också motivet till att idrottsnämnden genom förvaltningen sagt upp hyresavtalet, då föreningen inte uppfyllt sin del av avtalet.”

Här följer också en kort redogörelse för hur det ursprungliga avtalet ser ut och i vilken kontext det skrevs.

*  Som svar på en skrivelse där Aspuddens Badhusförening anmälde sitt intresse för driften av det nedlagda Aspuddsbadet, beslutade dåvarande fritidsnämnden 1986-10-28 att befullmäktiga förvaltningen att teckna avtal med Aspuddens Badhusförening för en period om tio år.

*  Enligt avtalet som gällde fr o m 1987-01-01 (§ 4) med ett års uppsägningstid och ett års förlängning  (§ 6) om ingen uppsägning sker (§ 5), skall ingen hyra utgå (§7).

*  Föreningen äger rätt att ta ut avgift av besökande och förvaltningens avgiftssättning skall då vara normgivande (§ 8).

*  Föreningen skall teckna avtal och svara för alla kostnader för el, värme, vatten, bortforsling av sopor mm (§ 11).

*  Föreningen skall själv anskaffa den utrustning som behövdes för verksamhetens bedrivande och själv svara för att utrustningen repareras och underhålles (§ 12)

*  Föreningen skall svara för allt underhåll såväl yttre som inre (§ 13).

*  Varje år i september månad med början år 1988, skall på initiativ av fritidsförvaltningen företas en gemensam besiktning av fastigheten. I protokollet skall antecknas alla de eventuella fel och brister som enligt detta avtal ska åtgärdas. I protokollet skall vidare noteras en tidpunkt då de i protokollet upptagna bristerna skall vara åtgärdade och efterbesiktning företagas. Har föreningen vid efterbesiktningen ej vidtagit åtgärder som angivits i protokollet eller kan

dessa ej godkännas ska föreningen beredas skälig tid att vidtaga rättelse och ny tid för besiktning fastställas. Har föreningen ännu inte vidtagit åtgärder enligt protokollet kommer förvaltningen att ombesörja åtgärden på föreningens bekostnad (§ 14).

*  Det åligger föreningen att för godkännande i förväg till förvaltningen anmäla omfattande underhålls- installations- och underhållsarbeten, att teckna brand- och skadedjursförsäkring, att svara för alla avgifter förenade med hyresförhållandet, att svara för städning och renhållning av fastigheten samt skötsel av markområdet, att svara för snöröjning, att bekosta reparation av skador förorsakade av inbrott eller inbrottsförsök, att svara för leverans av vatten till intilliggande barndaghem (§ 15).

*  Vid brand kommer inte byggnaden att återuppföras av förvaltningen (§ 16).

*  Förvaltningen fråntar sig all skada den skada som till följd av hyresgästförhållandet kan drabba tredje man (§17).

*  Ingen reklam får uppsättas på byggnaden, stängsel, staket eller markområde (§ 18).

*  Hyresrätten får ej utan förvaltningens medgivande överlåtasa till annan eller inskrivas (§ 19).

*  Vid avflyttning ska föreningen – om inget annat överenskommes – på egen bekostnad bortföra av föreningen utförd fast inredning, installationer mm.

Föreningen har därvid att på egen bekostnad åtgärda de fel och brister som uppstår eller framkommer vid nedmonteringen (§ 20).

*  Förvaltningen påtager sig enligt nämndbeslutet 1986-10-28 § 364 inga som helst kostnader i samband med övertagandet (§21).

*  I händelse av att föreningen får problem med att fullgöra sina åtaganden enligt detta avtal är förvaltningen beredd att diskutera eventuell hävning av avtaletunder löpande avtalsperiod.

Ovanstående punkter är direkt avskrivna från avtalet med badhusföreningen. Badet drevs av förvaltningen fram till mitten av 1980-talet och var slitet och i behov av underhåll redan då. Hyran sattes därför till noll kronor mot att föreningen svarade för alla kostnader för drift, skötsel och underhåll såväl ute som inne, dvs både det felavhjälpande underhållet som det planerade (med avseende på olika delars tekniska livslängd).

Att det i § 14 anges en årlig besiktning påkallad av förvaltningen var helt enkelt en möjlighet för förvaltningen att utifrån ett fastighetsägaransvar kunna tillse att anläggningen inte var farlig och därvid ha möjlighet att utifrån sin kunskap påpeka nödvändiga åtgärder. Att förvaltningen skulle gå in och ta på sig föreningens ansvar och göra kostnadskrävande upprustningsåtgärder (man visste ju redan 1986 i vilket skick anläggningen var), har aldrig varit på tal.

Även § 16 om att förvaltningen vid en eventuell brand inte kommer att återuppföra byggnaden vittnar om hur man redan då såg på anläggningen, d v s redan från början var det meningen att badhusföreningen skulle svara för alla kostnader och att förvaltningen inte heller skulle ha något med verksamheten att göra.

Således rörde det sig då som nu om en prioriteringsfråga. Processen är inte felaktig, många har blivit hörda och fått göra sin röst hörd, men sakfrågan finns det olika åsikter om.

Madeleine

Aspuddsbadet igen 27 januari 2009

Posted by Madeleine Sjöstedt in Okategoriserade.
Tags: , , , ,
29 comments

Jag har fått flera frågor i diskussionen om Aspuddsbadet här på bloggen. Svar på de flesta av dessa finns i de tjänsteutlåtanden från idrottsförvaltningen som finns länkade i den tidigare artikeln om Aspudden, t ex om överenskommelsen mellan idrottsförvaltningen och badhusföreningen, renoveringsbehoven och vilka andra badmöjligheter som finns i närområdet.

Inom en mils radie från Aspuddsbadet finns det åtta andra kommunala bad som i princip alla har mycket stora renoveringsbehov. De pengar det skulle kosta att renovera Aspuddsbadet, kommer betydligt fler stockholmare till del om de satsas på de andra baden, vilket också är anledningen till idrottsnämnden beslutat att stänga badet och överlämna det till exploateringsnämnden. Detta är för mig det helt överordnade argumentet varför idrottsnämnden inte kan bekosta en upprustning.

Vad gäller anklagelserna om att jag inte skulle vara intresserad av att träffa badhusföreningen så är det en anklagelse som många andra föreningar i staden kan dela. Trots att en stor del av min tid går åt till att träffa företrädare för olika organisationer inom kultur- och idrottslivet, är det omöjligt för mig som enskild politiker att personligen ha kontakt med alla. Och det är inte heller meningen. Det är kulturförvaltningen och en idrottsförvaltningen som ska hantera de löpande kontakterna med kultur- och idrottslivet i Stockholm, och förbereda beslutsunderlag för kultur- respektive idrottsnämnderna.

Jag har dock försäkrat mig om att idrottsförvaltningen har haft de kontakter med badhusföreningen som är nödvändiga. Idrottsförvaltningens chef Inger Båvner har tillsammans med fastighetschef Lennart Andreasson besökt styrelsen, vilket även andra tjänstemän har gjort. De har även haft flera telefonkontakter med såväl styrelsen som de anställda på badet.

Men om det nu ändå finns information som inte har kommit mig eller idrottsförvaltningen till del, och en vilja och förmåga hos föreningen att fortsätta ta ansvar för badet, och därmed även för de renoveringar som behövs, så undrar jag varför föreningen inte har skickat en sådan viljeförklaring.

Idrottsförvaltningens bedömning har varit att föreningen inte har kapaciteten att bekosta renoveringarna. Jag har inte möjlighet att göra en annan bedömning. Men om badhusföreningen menar att man har det så är det dags att visa det. Badet står kvar som det gör, och det finns inget beslut om något annat. Idrottsnämnden kommer inte att bekosta renoveringen, men om det finns någon annan som vill göra det är det förstås fritt fram.

Madeleine

Aspuddsbadet 19 december 2008

Posted by Erik in Kultur för fler.
Tags: , , , , , ,
129 comments

I ett par dagar har det pågått en intensiv diskussion på bloggen om Aspuddsbadets framtid. Min förhoppning är att här reda ut några av frågorna som har ställts, och visa de papper som har legat till grund för idrottsnämndens beslut i maj 2007 att säga upp det gällande avtalet med badhusföreningen och överlämna fastigheten till exploateringsnämnden.

Beslutsunderlaget från idrottsnämndens möte i maj 2007 finns här:

idn-2007-05-15

I maj i år lämna badhusföreningen in en skrivelse till nämnden som finns här:

skrivelse om aspuddsbadet

och som besvarades på idrottsnämnden i augusti:

svar på skrivelse om aspuddsbadet

Av dessa ärenden framgår det mycket tydligt att Aspuddsbadet är i mycket stort behov av upprustning för att kunna drivas vidare. I avtalet mellan staden och badhusföreningen framgår också tydligt att det är badhusföreningen som är ansvarig för att all nödvändig upprustning och underhåll görs.

Idrottsförvaltningen menar sedan flera år, och har vid ett halvdussin tillfällen förklarat detta för idrottsnämnden, att badhusföreningen inte uppfyller detta åtagande. Av den anledningen sägs nu avtalet med badhusföreningen upp.

Frågan om varför staden inte vill bekosta upprustningen är förstås också relevant. Men svaret är detsamma som på 1980-talet när badhusföreningen tog över badet, nämligen att det är en alldeles för stor investering i relation till hur många medborgare som skulle ha nytta av den.

Under 2009 kommer staden att sätta igång ett omfattande renoveringsprogram av stadens bad och simhallar. Behovet av detta är mycket stort. De medel som har avsatts för detta kommer att göra mycket större nytta på andra platser än på Aspuddsbadet.

Upprustningsprojektet kommer också att leda till att kapaciteten ökar ytterligare och att tillgängligheten blir bättre. Vårt mål är att detta, tillsammans med satsningen på ökad simkunnighet, ska att leda till att fler stockholmare lär sig att simma.

Vi har också fått frågor om badet kommer att rivas. Något sådant beslut finns inte. Exploateringsnämnden övertar nu fastigheten och kommer att undersöka vad den kan användas till.

Erik Jennische,

Borgarrådssekreterare på kultur- och idrottsroteln i Stockholms stadshus.

Ågesta ridskola upprustas 31 oktober 2008

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.
Tags: , ,
1 comment so far

Staden har under mina år som idrottsborgarråd avsatt miljonbelopp för att förbättra de ridhus som ägs av idrottsförvaltningen i staden. Totalt kommer denna stora ridsatsning att uppgå till ca 200 miljoner kronor. Därför har det varit tråkigt att staden inte har kunnat lösa upprustningen av Ågesta ridhus som drivs privat men där många stockholmsbarn tillbringar sin fritid.

Fastighetskontoret har nu avsatt medel för en sådan upprustning (DN). Detta är mycket glädjande.

Segrarna är alla de som många år nu drivit på för att förbättra Ågestas byggnader. Senast i september stod ett hundratal unga ryttare utanför Stadshuset och skanderade: Ropen skalla – ridhus åt alla. Såväl finansborgarrådet Sten Nordin som jag lovade att göra vårt bästa. Det har vi gjort.

Madeleine

Stockholms bibliotek går mot strömmen – besök och utlåning ökar 8 september 2008

Posted by annaws in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , ,
3 comments

Svd kultur skriver idag att besök och utlåning går ner vid de svenska biblioteken. I Stockholm går trenden i motsatt riktning. Fler och fler stockholmare besöker stadens bibliotek. Fler och fler böcker lånas ut och öppettiderna ökar.

Förra året ökade besöken totalt vid Stockholms stadsbiblioteks alla bibliotek med 6,5 procent och utlåningen ökade med 2,4 procent. Särskilt roligt är att utlåningen av barnböcker ökade med 5,2 procent. Även öppettiderna ökade med 2,8 procent.

De positiva siffrorna visar att Stockholms bibliotek har kompetens i toppklass. Men de är också en effekt av en medveten satsning på biblioteken. Satsningen började förra året, med ett nettopåslag på 3,5 mkr. I år har vi investerat 35 mkr i en ny biblioteksstruktur, som innebär att biblioteken ska ligga där människor är, exempelvis i tunnelbanan och i köpcentra.

Vi håller på att vända den nedrustning av biblioteken som den förra vänsterstyrda majoriteten hann med på sina fyra år vid makten. Under sista året av den förra mandatperioden med alliansstyre, 2002, fick biblioteken ett påslag från staden med 16 mkr. Nettoanslaget ökade därmed med över 7 procent, från 219 mkr till 235 mkr. Under vänsterstyrets sista år vid makten, 2006, låg bibliotekens nettoanslag på 223 mkr, en nedskärning på 12 mkr. Se tabellen här:

År

Majoritet

Nettobudget

2001

fp+m+kd

219

2002

fp+m+kd

235

2003

s+v+mp

234

2004

s+v+mp

222

2005

s+v+mp

223

2006

s+v+mp

223

2007

fp+m+kd

226,5

2008

fp+m+kd

226,5 + 35

Den s-märkta nedrustningen av biblioteken är över. Stockholms bibliotek ska vara i världsklass.

Madeleine

Upprustning av ridskolor 3 september 2008

Posted by Madeleine Sjöstedt in Okategoriserade.
Tags: , , ,
6 comments

Den satsning som Stockholms stad gjort på ridning det senaste decenniet är den största någonsin. När beslutet om satsningen fattades 1999 gjordes en avvägning mot vilka behov som fanns på stadens ridskolor och vilka behov som fanns inom andra delar av idrottslivet. Man fattade då beslutet att koncentrera satsningen på de 5 kommunala skolorna som finns inom Stockholms stad. Sedan dess har vi spenderat ca 200 miljoner kronor på att upprusta ridskolorna. Den sista att bli klar är Sätra ridskola som kommer att stå färdig inom något år. Byggarbetet börjar när som helst. Jag är glad över att ha varit med och tagit fram stora resurser just till ridningen där så många unga finner glädje och lär sig ta ansvar.

När man 1999 fattade beslutet om vilka skolor som skulle ingå i satsningen hade man självklart kunna besluta att erbjuda upprustning även av andra ridskolor runt om i Stockholm som erbjuder stockholmare ridundervisning. Men precis som i arbetet med alla andra kommunala budgetar måste man prioritera, och sätta gränser för vad man kan göra.

Charlotte har här ställt frågor om vilka som är skillnaden mellan de privata och de kommunala ridskolorna. Även om det vid första anblicken kan se ut som likartade verksamheter finns det väsentliga skillnader. De kommunala ridskolorna verkar under regler som är beslutade av idrottsnämnden. Det begränsar handlingsutrymmet för den enskilda arrendatorn, men säkrar en bred och lättillgänglig ridverksamhet för stockholmarna. En kommunal ridskola får exempelvis inte hyra ut stallplatser till privata hästar, vilket påverkar intäkterna.

Igår besökte jag Ågesta ridskola och såg återigen vilken fantastisk verksamheter de bedriver och hur väl de tar hand om själva området. Med tanke på att staden äger marken och det är många stockholmare som använder hela friluftsområdet är det självklart angeläget att ha en bra relation till dem som driver anläggningen. Diskussionen om hur samarbetet kring Ågesta kan utvecklas måste fortsätta.

Madeleine

Beslut i idrottsnämnden 18 juni 2008

Posted by Peter Ahlström in Okategoriserade.
Tags: , , , ,
54 comments

I går hade idrottsnämnden sitt sista möte innan sommaren. Här är ett urval av besluten.

Remiss avseende Bromstens industriområde
Ett större område i Spånga ska byggas om och i detta finns Bromstens IP med två fotbollsplaner. Nämnden gav sin syn på hur idrottens behov bäst ska tas tillvara i det kommande planarbetet.

(mer…)