jump to navigation

Välkommet inspel av Yimby: Lindhagenplanen 2.0 12 september 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , , , ,
3 comments


1800-talets Lindhagenplan (ovan) var bokstavligen en heltäckande stadsplan. Den var dubbelt så stor som det då bebyggda Stockholm och tog därigenom ett ordentligt helhetsgrepp kring stadens framtida utveckling.

Denna helhetssyn kring stadsplaneringen försvann dock under första halvan av 1900-talet, och ersattes av en planering som mer eller mindre handlade om kortsiktiga tillägg och ändringar av stadsplanen. De täta och sammanhängande stadskvarteren med sina blandade funktioner försvann och byttes ut mot den modernistiska sovstaden, där bostaden, arbetet och handelsplatsen planerades tydligt åtskilda från varandra och där stadsdelarna i sin tur avskildes genom grönområden och trafikleder. Stockholm byggdes glest, med enskilda hus spridda i parkmiljö, och ytkrävande. Bilen blev normen och gatulivet lidande.

De ytterstadsområden som skapades under denna tid byggdes med höga ambitioner, rymmer många goda kvaliteter och har i många fall höga kulturhistoriska värden. Men de byggdes inte för människorna, utan snarare utefter den tidens modernistiska ideal. Den låga tätheten skapar exempelvis dåliga förutsättningar för caféer, restauranger, andra kommersiella lokaler samt utbyggd kollektivtrafik. Många av de stadskvalitéer som ofta efterfrågas. Stockholm är på grund av detta, i ett internationellt perspektiv, en gles stad. När man talar om att förtäta staden bör man ha detta i minnet. En stad som växer ska man aldrig bygga glesare än vad den redan är.

Det visade även nätverket Yimby igår kväll när de presenterade sitt förslag till ny stadsplan, ”Lindhagenplanen 2.0”, för hur Stockholm skulle kunna utvecklas de närmsta hundra åren. Genom att gräva ner trafikleder, skapa nya kommunikationsstråk och planlägga tidigare obebyggda områden presenterade Yimby ett förslag på hur man långsiktigt kan skapa en variationsrik, funktionsblandad och tät stad, i hela staden. Lindhagen 2.0 är ett mycket ambitiöst och intressant dokument, och planen kan förhoppningsvis lyfta stadsbyggnadsdebatten till en ny nivå gällande stadens utveckling, inte minst vad det gäller konkretiseringen av Stockholms översiktsplan (”Promenadstaden”).  I sina delar är dock planen inte helt realistisk. Men även fast jag inte heller håller med om planens alla förtätningsförslag, exempelvis öarna i Ulvsundasjön och att bygga igen Järvafältet, och saknade en plan för bland annat grönstrukturen, ekonomin och bevarandet av värdefulla kulturmiljöer, så håller jag med om de grundläggande principerna.

En långsiktigt hållbar utveckling kräver att vi bygger vidare på det som fungerar – det som skapar en levande, grön och attraktiv stad. Innerstadens täta kvartersstruktur ska kompletteras och tillåtas att växa utanför tullarna. Närförorterna ska förtätas och sambanden dem emellan ska stärkas. Dessutom måste vi se till att bryta ytterstadens modernistiska arv. Vi måste bygga en tät funktionsblandad och sammanhållen bebyggelse med bostäder, arbetsplatser, handel och kultur – blandat med fler grönytor och parker av hög kvalitet. Det skulle skapa en attraktiv stadsmiljö, och befolkningstätheten ser både till att verksamheterna går runt och att det finns ett gott underlag för kollektivtrafik, i hela staden.

En risk med att ta fram en heltäckande stadsplan är dock att det kan uppfattas som att det sker över folks huvuden. Stockholm bör därför ta fram lokala stadsutvecklingsplaner, i dialog med både stockholmare och stadsdelar, över innerstadens och ytterstadens stadsdelar. Sådana planer kan fungera som ett komplement till Översiktsplanen och detaljplanerna, och vara en garant för att helhetsperspektivet aldrig glöms bort i stadsplaneringen. Tillsammans kommer dessa lokala stadsutvecklingsplaner att utgöra själva stadsplanen, men på detta sätt säkrar vi att alla de människor som bor i områdena själva kan vara med att påverka vart någonstans det ska byggas. Det är först i en sådan genomtänkt stadsplaneringsstruktur som nya bostadsområden och djärv arkitektur kan få sin rätta plats, när vi bygger för de kommande århundradena.

/Madeleine

Fler som skriver om Lindhagenplanen 2.0 här och här.

Annonser

Stockholm får fler marknadsplatser 10 november 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad.
Tags: , , , , , ,
add a comment

Antikmarknad på Blasieholmen (Fotomontage: Rosa Guma)

Evenemang, torghandel och gatumarknader skapar liv och rörelse och är därför viktiga delar i det som skapar en levande stad. I många städer är torg- och gatumarknaderna också uppskattade besöksmål för både närboende och turister, likaså i Stockholm. I motsats uppfattas ofta tomma och mörka platser som otrygga och ”döda”. Torghandel och kulturevenemang kan få en ”död” yta att kännas intim och händelserik, men det kräver att ytan fylls av aktivitet. Jag vill därför att gator och torg ännu mer än idag ska kunna öppnas upp för kommers och kultur. Stockholms tomma ytor ska kunna fyllas med människor och aktivitet.

Det är därför glädjande att Fastighetsnämnden den 22 november kommer att kunna besluta om att upplåta flera nya platser för gatumarknader. Äntligen kan vi komplettera dagens torghandelsplatser med nya intressanta marknader!

Det är på uppdrag från fastighetsnämnden, initierat av Allianspartierna, som kontoret har utrett möjligheterna att upprätta marknadsplatser på ett antal ”döda” platser i staden. Fokus i utredningen har varit att hitta centralt belägna platser med närhet till naturliga flöden av människor. Stor hänsyn har tagits till platsernas tillgänglighet och säkerhet.

Resultatet är att Stockholm, redan till sommaren, kan få fyra eller fem nya permanenta gatumarknader som säljer annat än livsmedel. De platser som föreslås är Kulturhuspassagen, för ung designmarknad, Blasieholmstorg, för antikvitetsmarknad samt Wollmar Yxkullsgatan, del av Norra Hammarbyhamnen samt del av skolgården vid Åsö Skola, för loppismarknader för privatpersoner och föreningar.

Vi kommer även fortsatt att driva en politik som går ut på att göra staden mer levande och intressant. Stockholmarna är värda en levande stadsmiljö i hela staden.

/Madeleine

DN: Stockholm får nya gatumarknader

Juholt drömmer sig tillbaka till tiden då kulturen var politiserad 29 april 2011

Posted by davidlindberg in Öppna upp det offentliga rummet, Kultur för fler.
Tags: , , , , ,
1 comment so far

Idag replikerar Madeleine, på Dagens Nyheters debattsida, Håkan Juholts artikel om kultur och kulturpolitik.

Håkan Juholt vill visa att han vill kulturen väl (DN Debatt 21/4). Men vad döljer sig bakom de högtravande orden – i den socialdemokratiska verkligheten? Mycket av kulturpolitiken sköts på lokal nivå och där bedriver partikamraterna en politik i helt motsatt riktning. Där har Socialdemokraterna varit instrumentella – inte sett kulturens eget värde, där har Socialdemokraterna velat detaljstyra kulturen – inte ha armlängds avstånd, där har Socialdemokraterna vid makten rustat ner – medan alliansen rustat upp.

Det är bra att Håkan Juholt vill prioritera kulturpolitiken. Han, liksom jag själv, ser kulturens betydelse som ett värn för det öppna, toleranta samhället. Det är viktigt, i en tid när främlingsfientliga krafter bygger sin propaganda på en kamp mot vad de ser som ”främmande kulturer”. Här står vi alltså på samma sida.

Men vem är det Juholt argumenterar emot? Vem är det som vill hänvisa kulturen till ”enbart (min kursiv) marknadens krafter eller ett fåtal mecenaters välvilja”? Vem är det som vill ha ”bibliotek där det bara lånas ut böcker från ett visst förlag”?  Han viftar med en kulturminister som satt tre veckor som rött skynke. Detta är allt han har att komma med. Inget av det Juholt hotar med har skett och ingen anser att det bör ske.
(mer…)

Nytt ateljéstöd införs 15 oktober 2007

Posted by annaws in Kultur för fler.
Tags: , ,
add a comment

Idag beslutade kulturnämnden att införa nya riktlinjer för ateljéstödet. De nya riktlinjerna innebär ett steg i riktning mot två viktiga kulturpolitiska mål; bättre villkor för konstnärer och ett levande kulturliv för stockholmarna.

Förändringarna i korthet:

  • Stödperioden kortas från 5 till 3 år
  • Schablonbidrag införs – samma summa för alla (12,000 kr/år med 2007 års budgetnivå)
  • En nedre gräns på 1200kr/mån i ateljéhyra införs
  • Utbetalning sker direkt till konstnärerna
  • En gemensam granskningsgrupp för bildkonst och konsthantverk istället för två olika (mer…)