jump to navigation

Harry Potter-kurser kan också uppfylla grundläggande akademiska krav 1 juli 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.
Tags: , , , , , ,
trackback

Man undrade om man hörde rätt när Ekot i går meddelade att Svenskt Näringsliv föreslår att man skall motverka sk hobbykurser genom att studenter som väljer dem skall få sämre studiestödsvillkor.

För det första är det anmärkningsvärt hur de riktat in sig på just de humanistiska fakulteterna. Att ställa humaniora och naturvetenskap mot varandra och dra slutsatser om vad som är mest produktivt visar på en korkad och endimensionell bild av människan och samhället. Konstnärernas Riksorganisation skriver väl om det här. Om problemet är att ingenjörsyrket inte lockar tillräckligt många sökanden, så är det väl i den änden man ska börja.

För det andra så är det anmärkningsvärt att man vill styra universitetens innehåll genom att straffa de elever som väljer ”fel”. Den som föreslår något sådant vet uppenbarligen inte hur ett universitet fungerar eller vad det har för uppdrag.  Ett universitet är inte ett företag, utan en statlig allmännyttig institution, vars själva syfte är att ge akademisk utbildning.  Svenskt Näringsliv föreslår att man skall pröva tanken att kurser som inte uppfyller grundläggande akademiska krav inte ska berättiga till studiemedel. Men om man har konstaterat att en kurs inte uppfyller grundläggande akademiska krav, så ska den naturligtvis inte arrangeras över huvudtaget – lärarresurser, lokalresurser, studenternas tid och pengar ska inte ödslas på det och akademiska poäng ska inte utgå. Alla universitetens kurser ska uppfylla grundläggande akademiska krav! 

De flesta som studerat vid universitet eller högskola, vare sig det handlar om naturvetenskap eller humaniora, har nog varit med om att en kurs de har valt har visat sig inte hålla måttet. Läraren var för dålig eller kraven var för låga. Men det gäller nog lika ofta kurser som vid första anblicken inte alls såg ut som några ”hobbykurser”. Det kan lika gärna gälla en a-kurs i grammatik, som en kurs  om Harry Potter. En kurs på C-nivå i litteraturvetenskap om Harry Potter kan också mycket väl uppfylla grundläggande akademiska krav. Medan en kurs i biofysik kan misslyckas. Men Svenskt Näringsliv tror mer på att straffa studenterna än att uppmuntra lärare och universitet att göra ett bättre jobb. De tycker alltså att våra universitet och högskolor mycket väl kan få slösa sina och studenternas resurser på  undervisning av låg kvalitet. 

Sverige skall vara världsledande inom både humaniora och naturvetenskap. Utbildningspolitik måste handla om att ställa höga kvalitetskrav på högskolor och universitet, både när det gäller humaniora eller naturvetenskap. Riktigt snett går det när diskussionerna sedan börjar landa i om det är nyttigt att studera filosofi, allt tänkandes moder. Att förstå komplicerade tankevärldar och teoretiska förhållningssätt har varit alltför underskattat i Sverige. Här borde vi gå i motsatt riktning för att kunna konkurrera internationellt där detta djupare förhållningssätt till bildning är nödvändigt inom många yrkesområden. Om filosofi anses som onödigt vetande tar vi det slutgiltiga plasket ner i den provinsiella ankdammen. Kanske inser vi först då behovet av en filosofi-kurs för att lära oss tänka igen…

Svenskt Näringsliv tycker att man skall ge incitament till ”rätt yrkesval” och med det menar man utbildningar som ger hög ekonomisk avkastning (sid 4 i rapporten), genom att straffa dem som väljer att läsa till lågavlönade yrken. ”Då får studenterna signaler om att utbildningen inte kommer att ge så stora chanser i framtiden”, säger nationalekonomen Malin Sahlén till ekot. Men jag tror att de som väljer att ägna sitt arbetsliv åt filosofi, konst och språk vet precis vad de gör. Och de har väl redan med det visat att ekonomi inte är det starkaste incitamentet för att bilda sig. Det finns andra drivkrafter. Som har ett omätbart värde för samhället.

/Madeleine

Se DN, SvD

Annonser

Kommentarer»

1. Ulf Andersson-Greek - 1 juli 2011

Well said Madeleine!

2. michaeleriksson - 2 juli 2011

Principiellt skriver du mycket som är riktigt. I verkligheten är det dock så att många kurser i ”mjuka” ämnen (om nu humaniora eller något annat) är betydligt lättare och mindre anspråksfulla än kurser i ”hårda” ämnen. Även ökar ofta mängden av flitarbete på bekostnad av tankearbetet.

För att ta ett konkret exempel: Jag läste parallelt med mina studier på KTH även två terminer på Handels. När det gällde förmågan att tänka (både när det gäller anspråk och utvecklingsmöjligheter) låg Handels på en nivå liknande min gymnasietid (N), medan det på KTH fanns studenter som trots en gymnasie-femma i matte förtvivlade sig över kursernas svårighet.

På samma gång har humaniora ofta ett problem med både pseudo-intellektuella och ”flummare”, gärna med en vänsterinriktning eller med förbindelser till feminismen. Den öppnar tyvärr möjligheter även för människor som inte har alltför mycket i huvudet att få ett diplom, en doktortitel, eller tom. en akademisk karriär.

Just förmågor som kritiskt tänkande, att se olika perspektiv, o.dy., som humanister gärna tar upp när det gäller varför man skulle studera humaniora, brukar i mina personliga (eventuellt inte representativa) erfarenheter snarare vara punkter där humanister är betydligt svagare än dem som har läst (framförallt) matematik och fysik.

Härmed varken sagt att det är något fel på humaniora (tvärtom) som fält eller att SN har rätt. Dock kan jag förstå att humanioran har ett dåligt rykte—och det finns ett faktiskt behov av att reformera utbildningarna.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: