jump to navigation

Sverige behöver ett nytt operahus 2 februari 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , ,
1 comment so far

opera

Till och från har jag gett mig in i debatten om att Stockholm borde få ett nytt operahus. Inte minst genom denna debattartikel tillsammans med dåvarande vice ordförande för riksdagens kulturutskott Christer Nylander (FP). Igår aktualiserade Dagens Industri återigen frågan genom ett stort reportage i tidningens Weekendbilaga där jag själv blev intervjuad.

Stockholm behöver ett nytt operahus med moderna mått och modern teknik för att Sverige ska kunna ligga i scenkonstens framkant. Dagens scen i Operan är för liten och tekniken för omodern för att kunna ta emot avancerade uppsättningar från omvärlden och för att fullt ut kunna delta i det internationella utbytet. Detta samtidigt som Sverige har många stora operasångare.

Sockholms stad kan vara staten behjälplig med att få till stånd ett nytt operahus (eller som jag hellre kallar det: ett nytt scenkonsthus) genom att bland annat erbjuda en central plats i Stockholm. Det råder ingen tvekan om vad en sådan satsning skulle betyda för Stockholms kulturliv men frågan om en ny nationalscen är i första hand en nationell fråga och ligger som sådan i knät på kulturministern.

Dessvärre saknas viljan att bygga en ny opera i regeringen vilket i intervjun återigen bekräftades av Lena Adelsohn Liljeroth (M): ”Det ligger inte i korten att regeringen skulle bygga ett nytt hus nu. Vi ska först underhålla det hus vi har. Förr eller senare blir det ett nytt operahus, men där är vi inte ännu. Ett nytt hus står inte på agendan det kommande decenniet.”

/ Madeleine

Läs mer: Stockholm behöver en ny opera
Läs mer: Vi kan inte leva på drömmar

Stockholm behöver en ny opera 2 februari 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: ,
2 comments

I en intervju i Dagens Nyheter idag meddelar operachefen Birgitta Svendén att hon lägger planerna på såväl ett nytt operahus som ett nytt maskineri på hyllan. Målsättningen om att Stockholm – likt Köpenhamn och Oslo – ska få ett modernt scenkonsthus tycks därför mer avlägsna än på länge.

Istället för att satsa på svensk scenkonst verkar man det nu som Sverige och Stockholm får nöja sig med att lappa och laga den gamla operan från 1890-talet. Synd. Ska Stockholm vara en världsstad krävs att vi har ett scenkonsthus av hög standard. Inte att vi har en Opera som långsmat omvandlas till ett ytterligare ett museum.

Vad som  händer i Köpenhamn avskräcker uppenbarligen från handling. Hyran i den nya Operan urholkar driften, men det finns ju olika sätt att både bygga,  finansiera och driva kulturinstitutioner. Av detta verkar regeringen märkvärdigt ointresserad.

Trots att operaintresset är stort är situationen allvarlig. Sedan ett flertal år tillbaka har Operan inte kunnat visa vissa föreställningar på grund av tekniska begränsningar. Och även om man genomför den renovering som nu planeras kommer operahuset ändå att ha kvar samma begränsningar som tidigare, precis som Svendén konstaterar i tidningen idag:

”Konstformen och byggnadens begränsningar kommer fortfarande att kräva manuell hantering. Vi kan inte spara undan hela scenbilder i operahuset utan måste plocka isär dekoren efter varje föreställning om en annan föreställning ska in.”

Jag och Folkpartiet tillhör dem som anser att vi nu måste satsa på ett nytt modernt scenkonsthus i Stockholm. Om detta skrev jag och kulturutskottets vice ordförande Christer Nylandet (FP) om på DN-debatt för ett tag sedan och jag tycker att de argument vi framförde för ett nytt scenkonsthus då är lika aktuella idag:

• För det första är det nuvarande operahuset i stort behov av akuta renoveringar, efter många år av undermåligt underhåll. Arbetsmiljön är oacceptabel och riskfylld både för dem som uppträder och för publiken.

• För det andra behövs ett operahus med moderna mått och modern teknik i Stockholm för att Sverige framöver ska kunna ligga i scenkonstens framkant. Dagens scen är för liten och tekniken för omodern för att kunna ta emot avancerade uppsättningar från omvärlden och för att fullt ut kunna delta i det internationella utbytet. Dessa begränsningar gör det naturligtvis också svårt att använda ny tekniks alla möjligheter.

• För det tredje går operakonsten just nu mot en ny vår. Över hela Sverige görs nysatsningar på opera och musikvänner samlas i biografer och Folkets hus för att se utsändningar från Metropolitan i New York. Göteborgsoperan är ett fantastiskt exempel på hur en nysatsning på opera kan lyfta såväl konsten i sig som att bredda intresset för den. Norrlandsoperan, Dalhalla och Opera på Skäret är andra goda exempel på nytänkande kring operakonsten.

För att klara av den stora uppgiften att bygga ett nytt operahus är jag av den bestämda uppgiften att det måste ske i samarbete med näringslivet eller andra privata finansiärer. Precis som skedde då det nuvarande operahuset en gång i tiden kom till.

Hanteringen, eller bristen på hantering, av behovet av ett nytt hus för nationalscenen är genant. 

/ Madeleine

ABC: FP: Bygg nytt operahus i Stockholm

Radio Stockholm: Folkpartiet vill ha ett nytt Operahus

Kulturbloggen: Folkpartiet villbjuda in näringslivet för att finansiera ett nytt Operahus i Stockholm

Mats Berglunds blogg: Skall vi ha en ny Stockholmsopera?

Teatermagasinet: Folkpartiet: bjud in näringlivet för att finansiera ett nytt operahus

SvD: FP-utspel om ny opera

Fp-seminarium om operakonsten 17 februari 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Okategoriserade.
3 comments

Ett rekordstort deltagarantal har samlats i Riksdagen för att bl a lyssna på Birgitta Svenden, Mats Eek och Christer Nylander.

Plats för opera- och scenkonst 15 februari 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: ,
add a comment

I dagens DN talar Operahögskolans chef Magnus Aspegren om det nya samarbetet mellan Operan och Operahögskolan. Om det byggs ett nytt scenkonsthus, då vill Operahögskolan flytta in i den, säger han. Att vara nära den utövande konsten har ett unikt värde. Det framtida operahuset har med andra ord redan hyresgäster som står i kö! Han understryker också betydelsen av att det blir en flexibel byggnad, som kan ta emot olika typer av föreställningar med olika stor publik.

Det är mycket bra att debatten nu tagit ett steg bort från hur huset skall se ut och var det skall ligga, för det är ju innehållet och funktionen operahusdebatten måste handla om. Stockholm behöver ett utrymme för opera- och scenkonst, detta har jag alltid återkommit till när det talats om nytt scenkonsthus. Hur huset skall gestalta sig i staden  är en mycket senare fråga – en fråga som har stor betydelse för staden, men kanske mindre betydelse för operakonsten.

Madeleine

Ett nytt operahus för tillväxt i kulturen 17 januari 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , ,
7 comments

Att Sverige behöver diskutera behovet av en ny nationalopera visar tydligt den debatt som Christer Nylanders och min debattartikel har dragit igång. Det är en konstruktiv debatt, med flera seriösa förslag – om än med en aning prematura synpunkter om själva husets utformning. En diskussion är precis vad vi behöver. Så länge jag hållit på med kulturpolitik har frågan om ett nytt operahus diskuterats från och till. Nu bör vi fokusera på vad vi vill för att sedan hitta sätt att genomföra det.

Jag vill i alla hast kommentera några saker på vägen: (mer…)

Operadebatten fortgår 13 januari 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , ,
4 comments

Christer Nylanders och min debattartikel om ett nytt operahus satte fart på en debatt om hur och var ett operahus kan byggas och om hur det kan finansieras. Det är mycket bra. I måndags skrev Bengt Göransson i DN under rubriken ”Bjud upp direktörerna”. Idag publicerades min replik:

Bengt Göransson kommenterar 11/1 mitt och Christer Nylanders förslag om ett nytt operahus. Det är roligt att så många är överens om att det behövs, och att de flesta i grunden är positiva till att näringslivet måste vara med och bekosta det.  Men vi måste bort från gammalt s-tänkande som inte ledde till något nytt operahus och inse att ett nytt operahus är ett gemensamt ansvar för det offentliga och näringslivet. Därför duger det inte att bjuda med armbågen.

(mer…)

Många vill ha nytt operahus 5 januari 2011

Posted by AmandaValentin in Från huvudstad till världsstad.
Tags: ,
2 comments

Igår skrev Madeleine tillsammans med Christer Nylander (FP) på DN debatt om hur vi kan få ett nytt operahus i Stockholm. Förutom att flera bloggare plockade upp tråden och utvecklade argumenten, gjorde även Radio Stockholm och ABC inslag.

/Amanda

ABC: FP: Bygg nytt operahus i Stockholm

Radio Stockholm: Folkpartiet vill ha ett nytt Operahus

Kulturbloggen: Folkpartiet villbjuda in näringslivet för att finansiera ett nytt Operahus i Stockholm

Mats Berglunds blogg: Skall vi ha en ny Stockholmsopera?

Teatermagasinet: Folkpartiet: bjud in näringlivet för att finansiera ett nytt operahus

SvD: FP-utspel om ny opera

Så kan vi få en ny Opera 4 januari 2011

Posted by AmandaValentin in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: ,
6 comments

Idag skriver Madeleine med riksdagsledamoten Christer Nylander (FP) i DN om möjligheterna för ett nytt operahus i Stockholm.

/Amanda

Regeringen bör bjuda in näringslivet till samtal om att finansiera ett nytt scenkonsthus i Stockholm. Lämplig tomt finns bakom Nationalmuseum.

Det är nu 120 år sedan arbetet inleddes med att uppföra ett nytt operahus i Stockholm. Behovet av ett nytt hus var då akut eftersom den gamla operan var sliten, för liten och dessutom brandfarlig. Axel Anderbergs operahus byggdes 1892-98, men det man ofta glömmer är att det hus som då byggdes – numera en så självklar del av Stockholms stadsbild – förmodligen aldrig skulle ha byggts om inte privata finansiärer hjälpt till. För att möjliggöra bygget bildades en kommitté under ledning av bankdirektör K A Wallenberg.

Behovet av en ny satsning på operahus – eller snarare ett bredare scenkonsthus – är på nytt stort. Skälen nu är delvis desamma som för 120 år sedan: (mer…)

Operan sjunger in vintern i Kungsan. Härligt! 2 december 2010

Posted by Madeleine Sjöstedt in Okategoriserade.
Tags:
add a comment

Operan snuvar oss på konsten 5 februari 2010

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.
Tags: , , , ,
2 comments

Hur kan det egentligen komma sig att Kungliga Operan, en av Sveriges största kulturinstitutioner, står på randen till konkurs? Frågan har stötts och blötts de senaste dagarna i samband med att Operan lägger ned föreställningen Batseba och går med kraftiga underskott. Se bl a Svd. Därmed visas inget modernt på Operan i år och uppdraget från staten kan inte uppfyllas.

Som journalisten Eric Schüldt konstaterar, är det nästan alltid är fullt på Operan, hur kan man då inte veta ungefär vilka intäkter man har?

Enligt årsredovisningen för 2008 hade Operan intäkter på 464 miljoner kronor. Av dessa var 383 miljoner , dvs 83 procent, statligt drifttillskott som man redan visste om i början av året. Resten är biljettintäkter med mera. Förutsättningarna inför 2009 var inte sämre. I statsbudgeten för 2010 (s. 51) konstaterar regeringen att ”Sammantaget ökar därmed bidraget till Operan med 16 106 000 kronor för 2010.”

Underskottet är dessutom inte en överraskning eftersom Operan redan i somras rapporterade att underskottet under första halvåret var hela 3,5 miljoner kronor. Problemen med pensionsreformen är förvisso stora, men de är inte nya.

Nationaloperans problem är allas våra problem. Den svenska operakonsten är beroende av en nationalscen som fungerar. Nu förefaller bristerna akuta. (mer…)

Varför skulle Dramaten och Operan inte tjäna på att gå samman? 18 februari 2009

Posted by Erik in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , ,
4 comments

Idag publicerar Madeleine en artikel på Newsmill med ett antal frågor som Dramaten och Operan borde svara på innan de avfärdar förslaget om att de borde gå samman, för att kunna frigöra resurser från administration och teknik, till själva scenkonsten. Artikeln finns här.

Debatten började med att Madeleine skrev en artikel på DN-debatt. I tidningarna kommenterade sedan flera personer förslaget. Kommentarerna och Madeleines repliker finns här och här.

Fortfarande har varken Operan eller Dramaten besvarat förslaget i sak. Förhoppningsvis gör de det nu.

Erik

Slå ihop Operan och Dramaten – bidrag till kulturutredningen 9 februari 2009

Posted by annaws in Okategoriserade.
Tags: , , , ,
10 comments

På torsdag presenterar kulturutredningen sin rapport. Några delar ur utredningen har redan presenterats. Se exempelvis DN här och här. Madeleine lämnar idag ett bidrag till utredningen på DN debatt (se artikeln nedan).

Anna

Nu måste vi slå ihop Dramaten och Operan

Snart presenterar kulturutredningen sin rapport med en ny kulturpolitik för staten. Ett antal förslag om sammanslagningar har redan framkommit.

Tre nya myndigheter ska ansvara för kulturarv, bevarandefrågor respektive kulturstöd. Kulturstödet ska fördelas från bidragsmyndigheten till regioner, som i nästa led ska fördela till kulturverksamheterna.

Denna renodling och nypaketering i strukturerna kan bli positiv för kulturpolitiken. Men mera finns att göra som handlar om kulturpolitikens innehåll:

För det första behövs förändringar i strukturerna även i stödsystemet för det fria kulturlivet. Det fria kulturlivet driver utvecklingen framåt. Men det är oklart om stödsystemet är till för att främja kvalitetskultur eller att nå ut med kultur till så många som möjligt.

I regleringsbrevet till Kulturrådet beskrivs problemet väl. Målet för bidragsgivningen ska vara: ”ett omfattande och varierat kulturutbud av hög kvalitet för alla i hela landet”.

Vad är då viktigast, hög kvalitet eller en spridning av kulturstöden över landet? Hur väger man ”hög kvalitet” mot ”alla i hela landet” när pengarna ska fördelas? Kvalitetskultur har en förändrande kraft, men den förändrar ingenting om den inte kommer medborgarna till del.

(mer…)

Varför kulturpolitik? 19 augusti 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.
Tags: , , ,
add a comment

Varför ska samhället lägga pengar på kultur?, är och har varit en av kulturpolitikens mest omdebatterade frågor. Igår gick frågan till mig i Kulturnyheterna, läs intervjun här.

För mig som liberal finns det framförallt två svar på frågan på vad som är kulturpolitikens mål.

Det första är att kulturen är en demokratisk rättighet. Den enskilda människans rätt att forma sitt eget liv och definiera sina egna livsmål är grunden i all liberal politik. Det är därför vi liberaler alltid betonar vikten av utbildning och bildning.

I mötet med olika kulturella uttrycksformer ges varje individ möjligheten att leva sig in i vad andra individer – i andra tider, på andra platser – tänkt, känt och levt. Andras erfarenheter ger en relief till det egna livet och det samhälle vi lever i – eller vad både livet och samhället skulle kunna vara. I mötet med det främmande sås också toleransens frö – att alla individer har rätten att själva definiera och sträva efter sina egna livsmål.

Att äga makten att uttrycka sig – med ord, bild, musik, tal – är att kunna meddela andra sin mening, sin syn på världen, sina livsvillkor och sina egna erfarenheter.

Eftersom människor strävar efter olika livsmål är kulturpolitikens uppgift att skapa en mångfald av frågeställningar och uttryck inom kulturen. Jag brukar säga att kulturpolitikens mål är att få människor att tänka själva – inte att de ska tänka ”rätt”.

Det andra svaret är att kulturen är en demokratisk nyttighet. Ett öppet, demokratiskt och fritt samhälle är omöjligt att föreställa sig utan ett fritt kulturliv. I eller på tidningar, tv, radio, teaterscener, konsthallar, museer, gallerier, operahus och konserthus förs det offentliga samtalet, och det är genom yttrandefriheten det förs framåt. En förutsättning för att ett fritt samtal ska kunna äga rum är tankens och ordets frihet.

Att bena upp frågan på detta sätt är klargörande och välgörande för kulturpolitiken, men inte sällan okontroversiellt. Låt mig ge ett illustrativt exempel, som också togs upp i Kulturnyheterna igår.

2008 infördes ett bonussystem som ett komplement till stadens stöd till det fria kulturlivet. Det är en av de mest omdebatterade reformerna jag genomfört sedan jag blev kulturborgarråd 2006.

Bonusen innebär att en kulturverksamhet som lyckas nå fler får ett extra ekonomiskt stöd från staden. Tanken bakom detta är enkel: Det är ett centralt mål för kulturpolitiken att kulturen når så många som möjligt. Det ligger i kulturpolitikens intresse att en smal verksamhet som vanligtvis har en publik på tio lyckas nå två till.

Hotar bonusen kvaliteten? Nej, alla verksamheter som kan få bonusen har redan genomgått en kvalitetsprövning när de beviljades kulturstöd.

Jag och mina kritiker har inte varit oense om synen på kvalitet utan i synen på publiken.

/ Madeleine

Ännu ett steg mot en kulturscen i världsklass 7 maj 2014

Posted by jonasuebel in Från huvudstad till världsstad, Konstnärlig frihet, Kultur för fler.
Tags: ,
add a comment

I måndags beslutade Stockholms stads koncernstyrelse att satsa 530 miljoner kronor på att göra om den stora gasklockan vid Värtaverket till en internationell gästspelsscen. Den nya scenen kommer att stå färdig 2018. Med 900 sittplatser kommer den att vara en naturlig plats för storuppsättningar i en hänförande miljö.

Visionen för gasklockan är att skapa en arena i världsklass för nationella och internationella gästspel inom scenkonstens samtliga olika uttryck dans, musik, teater, opera, nycirkus eller sång. Den ska locka både med innehåll och med rumslig upplevelse Gasklockan ska bli en kulturmagnet för Stockholmsregionen samt en angelägenhet för hela svenska kulturlivet och bidra till en kulturell internationalisering. Genom utvecklingen av gasklockan ska stockholmarna och besökande publik kunna ta del av internationell konst och kultur av hög klass i ett unikt scenrum och med en bredd av arrangörer.

Gasklocka 2 ritades av Ferdinand Boberg och är 49 meter hög och mäter 53 meter i diameter. Ombyggnaden kommer att pågå mellan 2016 och 2018. Fastighetskontoret ansvarar för ombyggnad och uthyrning. Kulturhuset Stadsteatern kommer sedan att administrera verksamheten i nära samarbete med föreningen Internationell Scen i Gasverket. Satsningen på Gasklockan är inget annat än en kultursatsning i världsklass som skapar möjligheter för konstnärlig verksamhet som inte funnits tidigare i Stockholm.

Jonas

 

 

Upphandlingen av driften av Globenarenorna 10 december 2013

Posted by jonasuebel in Okategoriserade.
1 comment so far

Globenområdet är ett av norra Europas viktigaste evenemangsområden. I och med stadens planer att bygga bostäder i Slakthusområdet samt behovet av att ersätta Stockholm stadion och Söderstadion med en ny arena har staden höjt ambitionerna kring Globenarenorna och deras närområde. Att låta driften av evenemangen gå från kommunal till kommersiell drift har varit en viktig faktor i detta. Därför genomförde staden 2007-2008 en upphandling och senare försäljning av driften av Globenarenorna. Detta har stabiliserat ekonomin genom ett beräknat årligt tillskott av 5 mkr för Globenarenorna, samt även gjort det möjligt att bygga Tele2 Arena med en stabil ekonomi. Detta är två viktiga pusselbitar i den utveckling som nu sker kring och i Söderstaden.

När staden hade beslutat sig för att låta en extern aktör sköta driften av Globenarenorna var det viktigt att få in så många som möjligt i en upphandling. Därför var staden angelägen att även få med AEG, världens största operatör av evenemang och arenor, som en av anbudsgivarna. Då AEGs internationella ledning besökte London i samband med en ishockeymatch i slutet av september 2007 beslöt staden att sända en delegation för att möta dem med syfte att intressera dem för att bli en part i upphandlingsprocessen. Madeleine Sjöstedt, som idrottsborgarråd och ansvarig för Globenarenorna, ingick i delegationen. Vid besöket inbjöd AEG staden att övervara den ishockeymatch som var syftet med AEG-ledningens resa. Staden tackade ja till denna inbjudan.

Efter en lång konkurrensupphandling med flera budgivare, som sköttes av PWC och Vinge advokatbyrå, beslöt kommunfullmäktige i total enighet den 8 september 2008 att sälja aktierna i AB Stockholm Globe Arena till AEG Facilities som, i konkurrens med främst Live Nation, hade inkommit med det bästa budet. http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=31634

I det avtal som slöts med AEG ingick även ett optionsavtal om drift av en eventuell ytterligare arena i området. Paragraf 18.3 lyder inledningsvis: ”Hyresvärden skall i första hand erbjuda Hyresgästen att få hyra den planerade nya fotbollsstadion på marknadsmässiga villkor”

Efter att avtal slutits med AEG inbjöds staden 2009 att komma på ett studiebesök till USA för att stifta bekantskap med hur AEG arbetar tillsammans med aktuella städer för att skapa liv kring sina arenor samt utveckla arenornas ekonomi. Jag har skrivit om detta besök här.

Beslut om att bygga Stockholmsarenen – sedermera Tele2 Arena – fattades i Kommunfullmäktige den 14 december 2009 http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=33899 (Inriktningsbeslut fattades den 8 september 2008: http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=43667). I detta ärende beskrevs att den nuvarande hyresgästen och driftsoperatören avsågs bli den nya hyresgästen för Stockholmsarenan – Tele2 Arena.

Ytterligare en gång sedan 2009 har AEG bjudit in staden att besöka deras verksamheter. Detta skedde i februari i år då en delegation från Stockholm inbjöds att besöka AEGs huvudkontor i Los Angeles i anslutning till att bolagets internationella ledare samlades där. Man passade då också på att bjuda in flera av sina internationella samarbetsparter. Tidpunkten för denna stora internationella samling var vald med anledning av Staple centers värdskap för den amerikanska Grammyutdelningen. Kommunstyrelsen, där alla partier är representerade, beslutade att tacka ja och skickade en delegation bestående av Mats Grönlund och Stefan Prucha från SGA-F samt Madeleine Sjöstedt och Jonas Uebel från ansvarig rotel i Stadshuset. 

Då staden fattat beslutar om att tacka ja till inbjudningar står staden för de kostnader som är kopplade till besöket. Madeleine Sjöstedt har rest i ekonomiklass och valt hotell, då det är möjligt, som inte kostar över 1000 kronor natten. Stadens jurister resonerar så här: om staden har en affärspartner så bör denne kunna få visa sin tjänst för oss. Om tjänsten är att ordna evenemang av olika slag i  större arenor är det inte orimligt att företrädare för staden får delta i sådana evenemang utan att betala för detta. Självklart bör staden stå för reskostnader och uppehälle. Att arenorna där evenemangen ges är belägna utomlands innebär inte i sig att deltagandet är olämpligt.  Man kan jämföra med vad som står i våra riktlinjer om mutor och representation när det gäller visning av projekt och projektturer eller kundträffar. Båda dessa anser vi vara ok om staden står för resa och uppehälle och huvudsyftet med kundträffen eller projektvisningen är att just visa ett projekt eller att utbyta information. Man skulle kunna jämställa att titta på ”arrangemang av ett event” om affärspartnerns tjänst är just denna med visning av ett projekt. Enklare måltid eller annan förtäring i samband med sådana träffar och visningar gör inte dessa otillbörliga.

Efter uppgifter i pressen om att den faktura på 28 598 kr staden fått med anledning Madeleine Sjöstedts del av studieresan 2009 inte skulle täcka hela kostnaden har staden bett AEG att återigen kontrollera att man fakturerat staden för samtliga kostnader vid stadens besök.

Jonas Uebel

Kulturstödet fördelat – flera får stöd – flera får ökat stöd 27 november 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter, Konstnärlig frihet, Kultur för fler.
Tags:
add a comment

Utanför de stora offentliga institutionerna finns ett rikt kulturliv, en del av detta är det fria kulturlivet som Stockholms stad varje år ger stöd till. Igår fattade stadens kulturnämnd beslut om fördelning av stödet till det fria kulturlivet. Beslutet omfattar sammanlagt 72 839 909 kr kronor i stöd till 50 verksamheter. Flera kulturaktörer fick med beslutet höjt stöd och fler får flerårigt stöd.

Vintern 2011 antog kulturnämnden nya riktlinjer för stadens stöd till det fria kulturlivet. Det nya kulturstödet innebar flera nyheter:

  • Att man kan söka för verksamhet för längre perioder upp till tre år
  • Att man kan söka vid fler tillfällen under året, att man kan söka för ytterligare stöd om nya idéer uppstår
  • Att de externa referensgrupperna stärktes och byggdes ut.

Men framförallt innebar det nya stödet också att alla verksamheter ska bedömas rättvist i konkurrens efter den verksamhet man ansöker om pengar för – alla ansökningar ska bedömas lika efter konstnärlig kvalitet.

Syftet med dessa förändringar var att man skulle komma bort från det gamla systemets stelbenthet, godtycklighet, inlåsningseffekter och att nya verksamheter skulle bedömas på samma sätt som de som redan sedan tidigare mottagit stöd från staden. Målet är ett växande kulturliv som når fler stockholmare.

För mig är det viktigt att det finns en likabehandling. Man ska inte drabbas för att man inte känner rätt personer, inte talar svenska så bra eller bor på fel ställe – konstnärlig kvalitet ska inte bedömas utifrån vem man är utan utifrån vad man bli och vad man kan ge andra.

I och med gårdagens beslut får nu ytterligare 13 aktörer fleråriga stöd upp till tre år. Sammanlagt har därmed 22 verksamheter har stöd upp till tre år då nio har det sedan tidigare. Bland de som har fleråriga stöd finns bland annat Folkoperan, Orionteatern, Moderna Dansteatern, Zebradans, Teatergruppen Pero, Cirkus Cirkör, Örjan Andersson Dans med flera.

Jämfört med föregående år får 29 av de 50 verksamheterna ett höjt stöd jämfört med 2013. Några av de som får höjt stöd är: Orionteatern, Galeasen, Teatergruppen Pero, Carl Eldhs Ateljé, Cirkus Cirkör, Jazzfestivalen, Fasching, SITE och Supermarket.

Nya bland de kulturaktörer som kulturnämnden fattat beslut om att ge stöd är: Björn Säfsten, Doc Lounge, Supermarket, Malin Hellkvist Sellén, Live art collective MELO.

De höjda stödnivåerna, att nya aktörer får stöd och att man nu kan få stöd för upp till tre års verksamhet är förutom ett resultat av de nya riktlinjerna också ett resultat av att kulturstöd höjts i flera omgångar, från omkring 70 till omkring 110 miljoner kronor sedan 2006.

Vi kan se fram emot ett livaktigt kulturår i Stockholm även den kommande åren!

 

 

Ny musikhögskola och kulturaffischering i ABC 7 november 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.
Tags: , , ,
add a comment

KMH första spadtaget

Redan 1948 hölls den första arkitekttävlingen för en ny musikhögskola i Stockholm. Först i veckan kunde utbildningsminister Jan Björklund, tillsammans med bland andra operasångerskan och tidigare musikhögskoleeleven Anne Sofie von Otter, ta det första spadtaget för nya Kungliga Musikhögskolan (KMH) som beräknas stå klar 2016.

Ambitionen med nya KMH är att bli världens modernaste musikhögskola. Fastighetsägaren Akademiska Hus investerar omkring 800 miljoner kronor i byggnationerna och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt Familjen Erling-Perssons Stiftelse har donerat omkring 45 miljoner kronor till att förverkliga nya KMH.

Den nya musikhögskolan kommer att bli ett lyft för både lärare och elever men också för kultur- och kunskapsstaden Stockholm. Sen inslaget i Svt:s ABC här.

I inslaget rapporterar ABC också om att försöket med kulturaffischeringen på Fortums elskåp i staden ska förlängas och på sikt permanentas. Affischeringen ska göra det möjligt för stadens kulturaktörer att nå ut till fler stockholmare och få det fria kulturlivet att växa. Samtidigt erbjuder initiativet ett alternativ till den för renhållningen och stadsmiljön så tråkiga och olagliga vildaffischeringen.

Föreningen Kulturdirekt, en samarbetsorganisation för det fria kulturlivet som stöds av stadens kulturnämnd, har förtur till reklamytorna på alla elskåp. Genom Kulturdirekt kan det fria kulturlivet även annonsera med gemensamma annonser i dagspressen och sälja biljetter till sina evenemang i en gemensam biljett- och informationsmassa i Kulturhuset.

/ Madeleine

Efterlängtat besked från regeringen 10 september 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Okategoriserade.
Tags: , , ,
add a comment

Idag skriver kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) på SvD Brännpunkt om regeringens planer på att bygga en ny opera i det befintliga operahuset. Att ha en väl fungerande nationalscen för opera och balett är mycket viktigt för hela Sveriges kulturliv.

Operahuset i Stockholm, Sveriges nationalscen för opera och balett, har under många år varit föremål för livlig diskussion på grund av de undermåliga lokalerna. Tillsammans med Christer Nylander (FP), tidigare vice ordförande i riksdagens kulturutskott, har jag förordat att ett nytt modernt scenkonsthus – liksom i Köpenhamn och Oslo – byggs i Stockholm. Läs exempelvis vår artikel i frågan här.

Nu uppger alltså kulturministern att det finns förutsättningar att för 2 miljarder, enligt TT, bygga ut och om nuvarande operahus för att göra lokalerna ändamålsenliga. Om det ger tillräckliga förutsättningar för att åtgärda de problem som idag finns och skapa möjligheter för ett väl fungerande hus för opera och balett är det ett mycket efterlängtad besked.

I den kommande processen ska Stockholms stad vara behjälplig i att förverkliga utbyggnaden. Operan är en viktig byggnad för stockholmarna belägen på en av Stockholms absolut viktigaste platser. Det kräver att alla förändringar sker på ett för byggnaden och omgivningen varsamt sätt.

Tillsammans med Stockholms stads planer på en internationell scenkonstscen i världsklass ute i Norra Djurgårdsstaden kan dagens besked utgöra ett verkligt lyft för scenkonsten i Stockholm.

Läs mitt pressmeddelande här.

/ Madeleine

Avdragsrätt stimulerar kulturtillväxt 10 juli 2013

Posted by jonasuebel in Kultur för fler.
Tags: , , ,
1 comment so far

Idag uppmärksammar ledarsidan på SvD problemet med att kultur är betydligt svårare att sponsra än idrott. Vi har tidigare skrivit mycket om detta gissel på bloggen och det är helt uppenbart att det är dags att sätta Procordiadomen ur spel med hjälp av lagstiftning. Procordiadomen är en dom i Regeringsrätten från 2001 mot företaget Procordia, som bland annat fick nej när företaget försökte dra av kostnaderna för sin sponsring av Operan i Stockholm. Skattemyndigheten sade nej eftersom det saknades anknytning mellan Procordia och Operan och att företaget inte tjänade tillräckligt på affären.

Precis som Siri Steijer skriver i dagens SvD är det naturligtvis svårare för skådespelare att visa upp reklam i form av visuell exponering än vad det är för fotbollslag, som helt enkelt trycker upp företagslogotyper på matchställen.  Och problemet är nämligen just detta – att det tycks som att skatteverket endast godkänner just reklam i form av ”visuell exponering” som en godtagbar motprestation för avdrag.

Inom kulturen är det jämfört med idrotten alltså inte lika lätt att visa vad sponsringen betyder för företaget i form av reklam och marknadsföring. Det medför att möjligheterna att göra skatteavdrag begränsas. För att komma tillrätta med detta krävs en lagändring som gör att sponsring görs likvärdig för kultur och idrott och där företagen själva får avgöra vad de tjänar på sina sponsorengagemang.

Jonas

Lars Nyberg avgår 1 februari 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter.
Tags: , ,
add a comment

Sedan Uppdrag Gransknings program om Telia Soneras samarbete med flera auktoritära stater i det forna Sovjetunionen har företaget varit föremål för omfattande kritik. Än värre blev det efter att samma program avslöjat de tvivelsaktiga sätt på vilket Telia Sonera kommit över de 3G-licensser som företaget har för att kunna verka i Uzbekistan.

Alldeles nyss hölls den presskonferens Telia Sonera kallade till för att kommentera den utredning företaget bett advokatfirman Mannheimer Swartling göra för att utreda huruvida Telia Sonera mutat sig till 3G-licenser i Uzbekistan. I samband med presskonferensen blev det också klart att Telia Soneras styrelseordförande VD Lars Nyberg avgår. Läs SvD:s rapportering här och om DN.s rapportering här

Jag har själv varit mycket kritisk mot hur Telia Sonera förhåller sig till auktoritära stater och hur företaget förhåller sig till grundläggande mänskliga rättigheter. Som en del av denna kritik framförde jag också att Stockholms stad i sina upphandlingar bör ta hänsyn till företagens arbete och respekt för mänskliga rättigheter.

Detta har lett till att staden nu arbetar med att ta fram striktare upphandlingskriterier. Som liberal anser jag att Sveriges kommuner i egenskap av betydande konsumenter i så hög utsträckning som är möjligt bör använda sin makt för att gynna grundläggande sociala och mänskliga rättigheter.

Att Nyberg avgår är en viktig signal om att Telia Sonera tar kritiken på allvar liksom att företaget har inlett ett arbete tillsammans med Transparency International. Sistnämnda är inte minst viktigt för att återställa företagets förtroende bland allmänheten. Svenska företag i allmänhet och sådana där svenska staten är storägare i synnerhet ska vara föredömen när det gäller mänskliga rättigheter och affärsetik. På ett sätt är vi Lars Nyberg ett tack skyldig. Han har synliggjort behovet av fortsatt intensivt arbete med frågor om mänskliga rättigheter i offentliga upphandlingar.

/ Madeleine

Läs mer: Telia Sonera återigen i blåsväder
Läs mer: Telia Sonera och de mänskliga rättigheterna
Läs mer: Oroväckande Telia
Läs mer: Ett litet steg framåt för Telia
Läs mer: Många frågetecken att räta ut Telia Sonera
Läs mer: Regeringen kräver att Telia Sonera redovisar Uzbekistan-miljarder
Läs mer: Telia Soneras vd förnekar mutor och penningtvätt
Läs mer: Telias bolag hjälper Tadzjikistan med censur
Läs mer: Telliasonera vill inte bekräfta internetcensur
Läs mer: Telia Sonera ägd mobiloperatör tvingas stänga nät
Läs mer: ”Telia hjälper diktaturer att kartlägga motståndare”