Från huvudstad till världsstad

Som man frågar får man svar! 12 juni 2013

I dag kan man på DN Stockholmsdebatt läsa att stockholmarna, enligt en opinionsundersökning som Slussenbevararna med Benny Andersson i spetsen låtit genomföra, vill att Slussens utseende bevaras. Undersökningen är en karikatyr på hur man riggar undersökningar för att använda i propaganda. Styrande inledningstexter till frågorna, otydliga svarsalternativ, flera saker tas upp samtidigt (som tunnelbanan i frågan) osv. Jag rekommenderar Benny Andersson att införskaffa ett exemplar av ”Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod” av Jan Teorell o Torsten Svensson. Den kostar 333 kr i bokhandeln, men jag köper den gärna för egna pengar och skickar den till Slussenmotståndarna inför framtida ”undersökningar”. 

I artikeln framhävs idén att restaurera slussen är både ”bättre, snabbare och billigare”, trots att seriös redovisning för något sådant helt lyser med sin frånvaro. Hela opinionsundersökningen är också helt uppbyggt kring detta påstående och som man frågar får man ju också svar. För att komma till slutsatsen att stockholmarna vill ha Slussen som den är idag krävs både stor övertygelse och avsaknad av inblick i hur opinionsundersökningen är genomförd.  

För den nyfikne ser frågan, som man dragit slutsatsen att slutsatsen av att ”stockholmarna inte vill ha Nya Slussen”, ut så här:

Frågan: Kostnaden för Stockholms Stads förslag ”Nya Slussen” beräknas bli ca 8 miljarder. Många anser att det är dyrt och menar att man kan göra det billigare. Ett förslag är att riva slussen och bygga upp den ungefär som den ser ut som idag, och därmed få pengar över. Dessa pengar skulle kunna användas till annat, tex att bygga ut tunnelbanan exempelvis till Karolinska Sjukhuset/Hagastaden, eller liknande. Vilket av följande alternativ skulle du föredra? 

a)”Nya Slussen” för 8 miljarder (19%)
b)”Slussen som idag” plus att bygga ut tunnelbanan, för tillsammans 8 miljarder (60%)
c) Det spelar ingen roll (13%)
d) Vet ej (8%)

Det finns två problem med formuleringen av själva frågan om man vill kunna dra några slutsatser om vad gemene stockholmare tycker. Det första är att frågan inte är neutral utan till och med inleds med påståendet att ”många anser att det är dyrt och menar att man kan göra det billigare”. Det ger en förförståelse för frågan, hos den intervjuade, som kommer påverka svaren i riktning mot att man vill välja ett alternativ som man upplever är mindre kostsamt. Det andra problemet är att man preciserar att prisskillnaden på 3 miljarder kan användas till tunnelbanan till Karolinska utan någon som helst analys bakom. Det som de intervjuade tar ställning till är alltså om man vill ha en restaurerad Sluss som är så pass mycket billigare så att man till och med kan få ny tunnelbana på köpet.

Slutsatsen av denna fråga är nog snarare att människor tenderar att inte vilja välja dyrare framför billigare alternativ om man inte riktigt vet vad det är de väljer emellan. Och kan man dessutom få en ny tunnelbana på köpet så är svaret givet.

Artikelförfattarnas slutsats att ”stockholmarna tycker att det viktigaste vid renoveringen av Slussen är att utseendet bevaras och att pendlarna inte störs” härled från nedanstående fråga.

Frågan: Slussen i Stockholm ska enligt ett politiskt beslut ersättas. Det finns flera förslag på olika lösningar som bland annat rör trafiklösningar, kostnader, byggtid och butiksytor.  Vad är viktigt för dig när man ersätter Slussen? Jag kommer nu att läsa upp ett antal påståenden, välj det som du tycker är det viktigaste.

a) Att byggtiden blir kort? (13%)
b) Att nuvarande utseende bevaras?(26%)
c) Så låg byggkostnad som möjligt? (6%)
d) Att trafiken begränsas? (10%)
e) Ökade ytor för butiker, caféer/restauranger? (10%)
f) Så få störningar för pendlare som möjligt? (26%)
g) Vet ej [läs ej upp] (8%)

Först noterar den vakne att 3 svar rör själva byggnationen (a,c,f) och 3 frågor hur Slussen upplevs/fungerar efter byggnationen (b,d,e). Den som funderar lite över alternativ d) inser också att det är lite svårt att veta vad som menas. Vilken typ av trafik är det man avser (bilar, cyklar?) och är det tiden under byggperioden eller efter som aves?

Särskilt intressant att notera att det inte finns något svarsalternativ kring hur man vill att slussen ska fungera efter renoveringen vad det gäller gång, cykling eller kollektivtrafik. Det finns heller inget öppet svarsalternativ. Bevarat utseende och få störningar för pendlare toppar listan, men man kan undra hur det hade sett ut om alternativ d) i stället hade varit ”bättre framkomlighet för kollektivtrafiken, cyklarna och fotgängarna?

Nej, den beställda undersökning som författarna låtit genomföra är ett skolexempel på en riggad undersökning i syfte att användas i propaganda och säger egentligen inte något om stockholmarnas syn på Slussen.

Mer grönska och vatten, mindre betong och färre hus. Bättre framkomlighet för cyklister, gående och kollektivtrafik. Så kan man sammanfatta nya Slussen som alliansen röstat igenom i Kommunfullmäktige. Det har hela tiden varit viktigt för oss i Folkpartiet att den nya Slussen blir en plats där människor vill och kan mötas och nya Slussen innebär en lösning som möjliggör just detta. Slussen kommer återigen bli en vacker och tillgänglig del av Stockholm, med en modern trafiklösning som respekterar platsens historiska värden liksom kultur- och stadsmiljövärden.

Madeleine

Gräset på plats i Tele2 Arena 30 maj 2013

Igår visades Tele2 Arena, där den 9000 kvadratmeter stora konstgräsmattan nu är på plats, upp för journalister. Samtidigt fick spelare från Djurgården och Hammarby för första gången testa sin nya hemmaplan. Se t.ex inslaget i ABC eller varför inte se hela gräsförvandlingen:

I samband med att konstgräset visades upp, ställdes även frågor om planerna på att utreda en modernisering av Globen och Hovet, vilket både ABC och Tidningarnas Telegrambyrå (bland annat här) rapporterade om.

Jonas

S och M bygger sönder Stockholm 25 maj 2013

Stockholms växer och vår stadskärna står inför sin största omdaning sedan mitten av förra seklet. Det City nu behöver är fler bostäder, inte ännu fler sterila kontorsområden. Om vi inte tänker efter innan vi bygger finns risken att vi upprepar 1960-talets misstag och bygger sönder det som gör Stockholm vackert och istället skapar nya otrygga miljöer. Om detta skriver Madeleine Sjöstedt, Björn Ljung och jag i dag på Svenska Dagbladets Brännpunkt. En ohelig allians av moderater och socialdemokrater förändrar nu City, hus för hus, utan vare sig eftertanke eller sammanhang.

Förslaget om att bygga på Galleriankvarteret är det senaste exemplet på detta. En del av den nya påbyggnaden, som inte innehåller en endaste bostad, kommer att ses från i stort sett varenda vinkel av Stockholms innerstad. NK:s vackra sekelskiftesbyggnad kommer att framstå som en grindstuga.

Vad Stockholm behöver är en tydlig tanke och vilja om City och resten av stadens gestaltning. Har en stadsdel rivits eller uppförts, ett hus byggts om eller byggts nytt, kommer det överleva flera generationer stockholmare och Stockholmspolitiker. Skadorna kan i vissa fall aldrig repareras.

Att fortsätta på den nu inslagna vägen är inget alternativ. 60-talets kontoriseringsiver kan inte botas med ännu fler kontor, uppförda utan eftertanke, sammanhang och långsiktiga perspektiv. En principiell diskussion om Stockholms gestaltning är uppenbarligen något som Moderaterna och Socialdemokraterna vill undvika. Men så här avgörande beslut får inte fattas över huvudet på stockholmarna.

Läs hela artikeln här eller nedan.

Kraven på ökad exploatering i Stockholms innerstad i allmänhet och City i synnerhet blir allt starkare i takt med att Stockholm växer. Stockholms stad tar nu ställning till enskilda detaljplaneärenden med stor betydelse för Citys utveckling trots att en tydlig strategi från staden saknas. Den föreslagna omgörningen av Galleriankvarteret är det senaste exemplet. Här föreslås nu att hela kvarteret, ett av Stockholms största, byggs på med 2-3 våningar. En del av den nya påbyggnaden, som inte innehåller en endaste bostad, kommer att ses från i stort sett varenda vinkel av Stockholms innerstad. NK:s vackra sekelskiftesbyggnad kommer att framstå som en grindstuga.

Om vi inte tänker efter innan vi bygger finns risken att vi upprepar 1960-talets misstag och bygger sönder det som gör Stockholm vackert och istället skapar nya otrygga miljöer. Kvarter som är övergivna utanför kontorstid, det vill säga stora delar av dygnet. Att bota 60-talets kontoriseringsiver med ännu flera kontor går helt på tvärs med Folkpartiets ambition att befolka City alla tider på dygnet. Därför krävs en tydlig tanke och vilja från Stockholms stad om vad man vill med City och Stockholms gestaltning. Detta säger sig självt med tanke på stadsplaneringens själva väsen. Har en stadsdel rivits eller uppförts, ett hus byggts om eller byggts nytt, kommer det överleva flera generationer stockholmare och Stockholmspolitiker. Skadorna kan i vissa fall aldrig repareras.

Förslaget kring kvarteret Trollhättan (där bland annat Gallerian ligger) presenteras innan staden har hunnit ta ett helhetsgrepp kring City. I staden diskuteras för närvarande Arkitektur Stockholm, ett dokument med betydelse för Stockholms innerstads framtida gestaltning. I den cityvision som nyligen antogs av Stockholms kommunfullmäktige gavs stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att inleda programarbete för stadsutvecklingsområdet City. Ett utifrån vår ståndpunkt välkommet initiativ men som fortfarande är i sin linda.

Om staden fortsätter att ta ställning till enstaka byggnader kommer det innebära att stadens strategi för City antas först efter det att stadsdelen, genom olika fattade eller kommande beslut, till stora delar har omvandlats. Det är vår uppfattning att en strategi rimligen måste utarbetas innan man gör irreversibla ingrepp i stadsmiljön, inte när det redan är för sent.

En varsam upprustning av City kan läka en del av de sår som rivningen av Klarakvarteren gav upphov till. Detta kan i vissa fall innebära högre bebyggelse och en förändrad stadsbild om det är uppenbart att fördelarna överväger nackdelarna för stockholmarna och Citys utveckling.

Ett av de stora problemen med dagens City är att det saknas bostäder vilket innebär att stadens mest centrala och pulserande stadsdel är tom och öde så fort butikerna stängt för dagen. Med fler boende skapas också en tryggare stadsdel med människor som rör sig där under en större del av dygnet. Med flera närstående kontorsutflyttningar borde staden göra mer för att skapa bostäder. Dessvärre lyser bostäderna med sin frånvaro i Galleriankvarteret.

Tillägg och nybyggnad kan korrigera tidigare misstag om de görs rätt. Används de på fel sätt skapas istället nya problem. Det krävs en genomtänkt strategi för hur vi ska tillfredsställa det ständigt ökande behovet av bostäder, arbetsplatser och infrastruktur, samtidigt som vi bygger en långsiktigt hållbar, trivsam och vacker stad.

Stockholm anses av många vara en av världens vackraste städer. Staden ska givetvis tillåtas växa och utvecklas i takt med att ekonomin växer och att nya behov uppstår. Utvecklingen av Stockholm får dock inte innebära att vi förstör de värden som gör staden så uppskattad och unik.

En ohelig allians mellan moderater och socialdemokrater håller nu på att bildas i Stockholm. Det började med beslutet om den kraftigt överdimensionerade stationsbyggnaden vid Vasagatan och har fortsatt i kulturnämnden där partierna gick samman och körde över stadens främsta byggnadsantikvarier i deras kritik av planerna för Galleriankvarteret.

Att Socialdemokraterna och Moderaterna nu samarbetar för att låta City svälla på höjden utan närmare eftertanke är oroväckande. Än mer oroande blir det mot bakgrund av att Socialdemokraterna och Moderaterna också gjorde gemensam sak i stadsbyggnadsnämnden när et första beslutet om Arkitektur Stockholm skulle. Både skrivningarna om siluett och stadsbild gavs luddigare formuleringar.

Att fortsätta på den nu inslagna vägen är inget alternativ. Staden måste ha en strategi för ombyggnaden av City på plats innan vi går vidare. En principiell diskussion om Stockholms gestaltning må vara obekväm för den oheliga allians av socialdemokrater och moderater som nu förändrar City, hus för hus. Men så här avgörande beslut får inte fattas över huvudet på stockholmarna. Den strategi som är absolut nödvändig för City riskerar annars att vara på plats först när det redan är för sent.

Lotta Edholm
skolborgarråd och gruppledare (FP)
Madeleine Sjöstedt
kultur- och fastighetsborgarråd (FP)
Björn Ljung
gruppledare i stadsbyggnadsnämnden (FP)