Från huvudstad till världsstad

Liberalt biblioteksseminarium i Stadshuset 14 maj 2013

Idag presenterade Madeleine det biblioteksprogram som Stockholms läns kulturpolitiska nätverk arbetat fram och som för litet sedan antogs Folkpartiet i Stockholms läns kommunalpolitisk råd. I arbetsgruppen har också Mats Hasselgren  från Täby och Elisabeth Gunnars från Österåker ingått. Programmet kan du läsa genom att trycka här, eller läsa nedan. Delar av programmet presenterades på SvD Brännpunkt idag.

I samband med presentationen arrangerades ett bibliotekspolitiskt seminarium, se bilderna ovan, med Bengt Ohlsson, Torbjörn Elensky, Dorotea Bromberg, Qaisar Mahmood och Inga Lunden som inbjudna talare. Madeleine modererade seminariet som var fullt med nyfikna åhörare.

/ Anders

Liberal bibliotekspolitik – tiostegsprogram för biblioteken
antaget av Kommunalpolitiska rådet, Stockholms län

Runtom i Sverige blir folkbiblioteken allt färre och utlåningsstatistiken är nedåtgående. Samtidigt som det finns allt färre bibliotek och utlåningen minskar framkommer det oroväckande uppgifter om att läsförmågan sjunker, särskilt bland unga pojkar där var fjärde uppges ha en så svag läsförmåga att de ha svårt att läsa och förstå krävande texter. Nu senast i Litteraturutredningen.

Detta sker paradoxalt nog i en tid då biblioteken är viktigare än någonsin. I en global värld måste medborgaren förhålla sig till en mångfald av kulturella och religiösa tanke- och uttryckssätt. I en kunskaps- och tjänsteekonomi är det livslånga lärandet och förståelsen av andra en naturlig del av yrkeslivet. I ett samhälle där det är billigare och enklare än någonsin tidigare att sprida information är källkritik en nödvändighet.

För Folkpartiet har tillgången till bibliotek alltid varit en prioriterad fråga. Tillgången till litteratur är en förutsättning för att individen både ska bli och fortsätta kunna vara en aktiv samhällsmedborgare som deltar i det offentliga samtalet och medverkar i de demokratiska processerna.

På grund av bibliotekens roll i ett demokratiskt samhälle är det viktigt för oss liberaler att de inte politiseras. Biblioteken finns till för att medborgarna ska kunna tänka fritt och bilda sig en egen uppfattning, inte för att biblioteken ska få medborgarna att tänka på ett visst sätt. Bibliotekens utbud ska präglas av allsidighet, kvalitet och aktualitet och urvalskriterier ska stå fria från moraliska, religiösa eller politiska hänsyn.

I Nacka kommun har bibliotek lagts ut på entreprenad och i än fler kommuner är detta uppe för diskussion. Detta är en utveckling vi ställer oss sig negativa till. Ett system som fördelar offentliga medel till privatdrivna bibliotek riskerar att styra bort från kvalitet till kvantitet som enda mål, då ersättningarna utgår efter antal utlånade böcker. Något annat ersättningssystem har hittills inte sett dagens ljus. När biblioteken läggs ut på entreprenad riskerar dessutom vinsterna med en sammanhållen biblioteksstruktur att försvinna. Det finns t.ex. en poäng i att du som låntagare kan låna boken bok på ett ställe och lämna tillbaka den på ett annat eller att man kan beställa böcker som finns på ett bibliotek från ett annat. Allt detta ökar enkelheten och tillgängligheten och det är just det en liberal bibliotekspolitik går ut på.

För att stärka bibliotekens ställning och vända den negativa utvecklingen gällande läsförmågan krävs det en kraftsamling kring bibliotekspolitiken. I många fall kan det krävas att ökade ekonomiska resurser ställs till bibliotekens förfogande, men många gånger kan bibliotekens ställning förstärkas genom att använda redan befintliga resurser på ett bättre sätt. Grundläggande för en liberal kulturpolitik är att sätta medborgarens intressen framför systemets, allt för ofta är det olika särintressen som får avgöra var bibliotekens ska ligga eller hur dess resurser ska användas.

Rent konkret betyder sistnämnda att biblioteken ska ligga där medborgarna lätt kan besöka dem och vara öppna när medborgarna har tid att besöka dem. Därför ska biblioteken vara öppna på kvällar, helger och somrar. Därför ska biblioteken placeras där medborgarna rör sig, exempelvis i gallerior eller i kollektivtrafiknära lägen. Det ska inte krävas en omväg för att besöka biblioteket, en av samhällets viktigaste institutioner.

Biblioteken ska särskilt värna om att litteratur och läsning blir en naturlig del av barns och ungas vardag. Genom att väcka läslust i tidiga åldrar grundläggs vanor som följer med hela livet. Det är därför viktigt att kommunerna utformar biblioteksverksamheten så att den når barn och unga, exempelvis genom samarbete mellan bibliotek och förskola, bibliotek och skola, att prioritera utbudet av barn- och ungdomslitteratur, ha en tilltalande målgruppsanpassad programverksamhet och arbeta med externa samarbetspartners. Exempel på detta är författarbesök, högläsning, läsecirklar eller läxhjälp. Om förutsättningarna finns i kommunen är det också naturligt att arbeta fram målgruppsanpassade bibliotek för barn och unga.

Litteraturens, kommunikationens och informationssökningens digitalisering har redan skett. Biblioteken måste hänga med i denna utveckling. Genom att allt mer litteratur ges ut elektroniskt eller digitaliseras i efterhand ökar allmänhetens tillgång till litteratur och geografiska avstånd överbryggs. I detta sammanhand är  det centralt att folkbiblioteken erbjuder medborgarna tillgång till elektronisk litteratur. På biblioteken ska det allmänna erbjuda hot-spots så att det blir enkelt för den med laptop eller smartphone att enkelt och kostnadsfritt koppla upp sig mot internet.

Vid sidan om folkbiblioteken spelar skolbiblioteken en avgörande roll för barns och ungas tillgång till litteratur. Det är därför oroande att hälften av landets elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek och att en av sex elever helt saknar skolbibliotek. Detta trots den nya skollagen som uttryckligen säger att eleverna ska ha tillgång till ett skolbibliotek i såväl gymnasie- som grundskolan. Med en liberal bibliotekspolitik är det självklart att kommunerna som huvudmän erbjuder det lagen föreskriver: Tillgång till skolbibliotek. För att kunna användas som en del i undervisningen och arbeta läsfrämjande ska skolbiblioteken vara bemannade, som bland annat Litteraturutredningen föreslår.

Stockholms län är en integrerad region där människor reser kors och tvärs över kommungränserna för att gå i skola, handla eller arbeta. Därför är det inte mer än naturligt att fler biblioteksfunktioner integreras, exempelvis ett lånekort som fungerar i hela länet. Läslusten ska sätta gränserna för läsandet, inte kommungränserna.

I takt med bostadsbristen för länets 80.000 studenter söker allt fler boende utanför Stockholms stad, regionens kärna för högre studier. För att underlätta för studenternas vardag även i kranskommunerna är det därför viktigt att även dessa kommuners folkbibliotek har ett gott utbud av studentlitteratur och tillräckligt med studieplatser.

Vi vill att:

1. Nej till bibliotek på entreprenad.
2. Biblioteken ska inte politiseras. Bibliotekens utbud ska präglas av allsidighet, kvalitet och aktualitet och urvalskriterier ska stå fria från moraliska, religiösa eller politiska hänsyn.
3. Biblioteken ska ligga där människor befinner sig. Exempelvis i kollektivtrafiken eller i gallerior.
4. Biblioteken ska ha öppet när medborgarna har tid att besöka dem. Exempelvis att de ska vara öppna på helger, somrar och kvällar.
5. Det är särskilt viktigt att biblioteken når barn och unga. Exempelvis genom samarbete mellan bibliotek och förskola, högläsning, programverksamhet och ett rikt utbud av barn- och ungdomslitteratur.
6. Det digitala biblioteket ska bli verklighet. Exempelvis genom att kostnadsfritt erbjuda hot-spots på biblioteken och att genom biblioteken ge medborgarna tillgång till elektronisk litteratur.
7. För att öka studenternas möjlighet att bo i hela länet bör folkbiblioteken erbjuda god tillgång på studentlitteratur och studieplatser.
8. Integrera Stockholmsbiblioteken med varandra. Exempelvis genom att utveckla ett länsgemensamt lånekort.
9. Alla skolelever ska ha tillgång till skolbibliotek.
10. Skolbiblioteken ska vara bemannade.