jump to navigation

Galleri Peter Celsing öppnar i Kulturhuset Stadsteatern – Designen först ut 15 april 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Okategoriserade.
Tags: , , , , ,
add a comment

kulturhuset nationalmuseum

Sedan Kulturhuset och Stockholms stadsteater blev ett allkonsthus förra året har ett stort renoveringsarbete pågått för att göra Kulturhusets tidigare kontorslokaler till utställningslokaler.

Nu står det klart att de nyrenoverade utställningsytorna från hösten 2014 kommer att fyllas med konsthantverk, form och design genom ett samarbete med Nationalmuseum. Det finns ett mycket stort intresse för dessa konstnärliga uttryck. Kulturhuset Stadsteatern blir den naturliga samlingspunkten för alla formintresserade i Stockholm.

Den nya utställningslokalen som är 850 kvadratmeter stor döps efter Peter Celsing, kulturhusets arkitekt. Galleri Peter Celsing ligger inne i själva Kulturhuset med en enastående utsikt över det moderna Stockholm: Sergels torg och Hötorgsskraporna.

Programverksamheten sker i samarbete med Nationalmuseum. Samarbetet inleds hösten 2014 och kommer att vara under tre år, det vill säga till 2017.

Tillsammans med de andra konstarterna i huset – teatern, bildkonsten, dansen, musiken, filmen och litteraturen – skapas nu ett verkligt allkonsthus med något för alla i Stockholms hjärta.

/ Madeleine

Läs mer: Rasmus Jonlund (FP) på sin blogg

Konstsatsning lyfter Brunkebergstorg i sommar 11 april 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: ,
1 comment so far

Brunkebergstorg 2014

 

Bild: Guringo AB

Att skapa liv och rörelse city är helt nödvändigt för att Stockholm ska utvecklas till den bästa stad den kan vara. Brunkebergstorg är en outnyttjad och bortglömd plats mitt i smeten som visar sin potential under Kulturfestivalen – då det verkligen lever upp.

Därför har jag jobbat målmedvetet för att få mer att hända på Brunkebergstorg och det är nu klart det kommer genomföras ett   kombinerat stadsutvecklings- och konstprojekt juni till oktober 2014.

Det blir ett spektakulärt projekt som vi inte sett i Sverige tidigare med konstinstallationer, evenemang och aktiviteter. En ljusslinga kommer att leda besökarna från Sergels torg till Brunkebergstorg, en ”Stockholmskiosk” kommer att ställas dit och det blir matbilar och lusthus. Denna sommar ska Brunkebergstorg bli en naturlig mötesplats för alla stockholmare, fyllt av liv och rörelse.  Fem miljoner satsas på projektet som dessutom blir ett konkret och positivt avstamp i den långsiktiga stadsutveckling som är på gång kring torget.

/Madeleine

 

KUL1415 – kulturår för barn och unga 11 april 2014

Posted by jonasuebel in Kultur för fler.
add a comment

 8bc4b9da715bbcb25aa6c5c5f176fe0c

Som ett led i satsningen på kultur för barn och unga beslutades det i årets budget att ett särskilt kulturår för barn och unga – KUL1415 - ska genomföras. Nu är planerna klara och den 26 april inleds KUL1415 med en fest för alla barn. Invigningen hålls lördagen den 26:e april på Sergels Torg (Kulturtorget) kl. 11.00. Det blir sång, musik, dans och olika överraskningar av barn och kända och ännu inte kända artister. Efter invigningen sker aktiviteter i flera olika stadsdelar.

KUL1415 är en viktig del i stadens satsning på kultur för barn och unga. Alla barn har rätt till kultur och konst och därför satsar vi i år 20 miljoner på ett särskilt barnkulturår. Till detta ska bland annat läggas satsningar om 15 miljoner på läsning och 10 miljoner på att bygga ut El Sistema. Det övergripande målet med KUL1415 är att barn och unga ska ha roligt och få upplevelser, inspiration och kunskaper som ökar deras engagemang och önskan i att ta del av kultur och själva vara delaktiga i skapandet av kultur i framtiden.

Jonas

 

Filmfestivalen junior 9 april 2014

Posted by jonasuebel in Okategoriserade.
add a comment

I måndags invigde Madeleine Filmfestivalen junior på biografen Skandia. Juniorfestivalen håller på fram till på lördag och visar film för barn och unga. Syftet med festivalen är att visa kvalitetsfilm från hela världen, film som sällan når den vanliga biorepertoaren. Dessutom besöks festivalen varje år av ett antal internationella filmarbetare som kommer till Stockholm för att möta publiken. Filmvisningar är gratis för alla barn, unga och lärare. Titta in på filmfestivalens sida bild

Jonas

Seger för integritetsskyddet – datalagringsdirektivet ogiltigt 8 april 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter, Internet och kulturen.
Tags: ,
add a comment

Idag tillkännagav EU-domstolen att datalagringsdirektivet strider mot EU-rätten se domen r. Den insamling av personuppgifter som direktivet kräver är för omfattande och för oinskränkt för att stå i proportion till behovet. Direktivet utgör ”ett synnerligen allvarligt ingrepp i den grundläggande rätten till respekt för privatlivet”, skriver domstolen. Kommissionären Cecilia Malmström, tidigare Europaminister (FP), kommenterar här och säger att direktivet är ”ett hafsverk”.

För mig som kulturpolitiker är den personliga integriteten en nödvändig förutsättning för det fria ordet. Jag har därför sedan lång tid tillbaka varit kritisk mot datalagringsdirektivet. Det är väldigt välkommet att direktivet nu har ogiltigförklarats och att EU-domstolen slår fast att medlemsländerna hårdare måste begränsa insamlingen av personuppgifter till det som är absolut nödvändigt för att bekämpa brott. En urskillningslös massinsamling av medborgarnas kommunikationsdata är inte okej.

Det vore fel att tro att datalagringsdirektivet är riskfritt. Det är viktigt att komma ihåg att EU inte bara består av länder som Sverige, där vi har tydliga regler och konventioner mot politisk inblandning i domstolarnas arbete. I dagarna hölls det val i Ungern, där en alltmer auktoritär regering flera gånger har fått kritik för att ha politiserat rättsväsendet. Att ge det landets regering ett omfattande utrymme dels att samla in uppgifter om medborgarnas kommunikation, dels att bestämma villkoren för att uppgifterna ska få lämnas ut, är riskabelt.

Domstolens prövning visar på värdet av att ha starka och oberoende domstolar som värnar medborgarnas rättigheter. På vänsterkanten hör man med jämna mellanrum röster som klagar på hur Europasamarbetet ”juridifierar” politiken, dvs. att EU-domstolen och Europadomstolen lägger sig i politikernas jobb och underkänner demokratiskt stiftade lagar.

Folkpartiet och övriga allianspartier har varit pådrivande för att svenska domstolar ska ha större befogenheter att underkänna lagar som strider mot grundlagarnas och Europakonventionens skydd för medborgerliga fri- och rättigheter. Anledningen är just denna: om demokratin ska tryggas måste alla medborgares grundläggande rättigheter vara mer än bara tomma ord. Idag påminns vi om värdet av ett effektivt rättighetsskydd.

Som EU-vän är jag glad över att EU-domstolen visar sin oavhängighet och rättighetsinriktning. Detta är en seger för tre bärande liberala idéer: Europatanken, rättighetstanken och den personliga integriteten.

Nu måste direktivet skrivas om och nationell lagstiftning anpassas därefter!

Madeleine

Se vidare DN, Ekot och Computer Sweden

S lässatsning ”helt oacceptabel”? 25 mars 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , ,
2 comments

I Litteraturutredning Läsandets kultur som presenterades 2012 föreslogs bland annat att en del av bidragen till studieförbunden som fördelas av Folkbildningsrådet skulle avsättas för läsfrämjande åtgärder, läs hela utredningen här. I utredningen föreslogs:

”Folkbildningens aktörers roll i det läsfrämjande arbetet behöver stärkas. I syfte att stärka det läsfrämjande arbetet i det civila samhället och för att öka samverkan mellan t.ex. bibliotek och det civila samhället föreslår vi att 30 miljoner kronor särskilt avsätts till folkbildningens läsfrämjande arbete. Dessa medel bör fördelas av Folkbildningsrådet som ett projektbidrag för planerad verksamhet.”

Hur mottogs förslaget?

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) framförde hård kritik. Att på detta sätt lyfta de läsfrämjande åtgärderna var helt oacceptabelt eftersom det dels var en inskränkning av studieförbundens självstyre, dels skulle förslaget inte leda till mer läsfrämjande. I ett uttalande signerat av Helén Pettersson, Förbundsordförande ABF, skrev ABF bland annat:

”Förslaget att ta 30 miljoner kronor ur det generella folkbildningsstödet leder inte till mer läsfrämjande och innebär en statlig styrning av civilsamhället som är helt oacceptabel.” Läs hela uttalandet här.

Regeringen nappade dock på litteraturutredningens förslag. I propositionen Läsa för livet som presenterades 2013 skrivs bland annat:

”Folkbildningen har en betydelsefull roll i det läsfrämjande arbetet, inte minst för vuxna som i dag inte läser. Av det statliga stödet till folkbildningen bör 30 miljoner kronor destineras för planerad läsfrämjande verksamhet. Medlen fördelas av Folkbildningsrådet.” Läs hela propositionen här.

Idag presenterade Socialdemokraterna, LO och ABF en gemensam lässatsning på barnbokhandeln Bokslukaren i Stockholm, läs här. I förslaget kan man bland annat läsa:

”Nu kraftsamlar ABF, LO och Socialdemokraterna för att stärka och bredda arbetet med att öka barns läsande. För att lyckas med det läsfrämjande arbetet krävs att fler involveras, inte bara skolan och biblioteken. Kunskapen och kompetensen hos folkrörelser och civila samhället måste användas.”

Det framkommer att finansieringen av satsningen sker av LO och ABF. Nyligen beslutade Folkbildningsrådets styrelse att dela ut medel från regeringens läsfrämjandesatsning, däribland ABF:

”Folkbildningsrådets styrelse beslutade att fördela bidraget så att 150 folkhögskolor får 100 000 kronor vardera och de tio studieförbunden får 500 000 kronor vardera samt 10 miljoner fördelade utifrån andel unika deltagare.” Läs pressmeddelandet här.

Är det alltså så att Socialdemokraterna nu initierar en lässatsning tillsammans med ABF vars grund ABF självt har dömt ut som både ”helt oacceptabel” och som inte kommer att leda till mer läsfrämjande arbete?

/ Madeleine

Fler fristäder, inte färre 20 mars 2014

Posted by angusthlm in Demokrati och mänskliga rättigheter.
Tags: , ,
1 comment so far

De senaste dagarna har Moderaterna i Gävle blivit kulturdebattens medelpunkt sedan de med alla tänkbara – och otänkbara – argument har försökt förhindra att kommunen blir en fristad för en förföljd kulturskapare, något en majoritet i kommunfullmäktige röstat för.

Vad som gör debatten i Gävle särskilt intressant, eller snarare avskräckande, är att Gävlemoderaterna bestämt sig för att överklaga kommunens beslut till förvaltningsrätten med motiveringen att fristadssystemet inte ryms inom den kommunala kompetensen. Ett sådant tilltag utgör ett grundskott mot hela fristadssystemet som funnits i Sverige i över 15 år.

Svenska PENs ordförande Ola Larsmo underströk i en artikel i gårdagens DN Kultur med all tydlighet det allvarliga i situationen:

Man har kanske inte så stora möjligheter att lyckas, då hela åtta kommuner tidigare ansett att det är inom kommunallagens gränser att skydda en hotad gäst. Men Gävle­moderaterna skjuter in sig på en teknikalitet: saken har inte formellt prövats. Försvaret av det fria ordet – i alla fall andras fria ord – ryms enligt dem inte i det kommunala uppdraget. Vad de syftar till är inget mindre än att försöka olagligförklara hela Fristads­systemet och utpeka åtta kommuner som lagbrytare. Läs hela artikeln här

I tisdags eftermiddag blev det också känt att Socialdemokraterna i Örebro säger nej till en Folkparti-motion om att göra Örebro till fristad. Motiveringen till beslutet är densamma som hos Gävlemoderaterna: Det ryms inte inom den kommunala kompetensen. Socialdemokraterna i Örebro olagligförklarar hela fristadssystemet. Ola Larsmo förklarar det allvarliga med Socialdemokraternas hållning i Örebro:

Örebro är det första exemplet på att fristadsfrågan fällts på ett ifrågasättande av dess laglighet, vilket tyvärr kan bli ett prejudikat.

Även Expressens kulturchef Karin Olsson har beskrivit händelseutvecklingen i Örebro och det problematiska med Socialdemokraternas hållning, läs här.

Madeleine riktar i dagens SvD hård kritik mot Gävlemoderaternas inställning till fristadssystemet, läs artikeln här eller nedan:

DEBATT Medan vi andra hoppas att antalet kommuner som tar emot utsatta författare ska öka från dagens åtta, vill Gävlemoderaterna i stället att de ska sjunka till noll. Därmed ifrågasätter de alliansens kulturpolitik, skriver Stockholm kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt.

Det moderata motståndet mot att Gävle ska bli en fristad för en förföljd kulturskapare är inte enbart ett ifrågasättande av om kommunen ska bli fristad eller ej. Det är ett ifrågasättande av om någon kommun över huvud taget ska vara fristad och ytterst ett ifrågasättande av en central del av alliansens kulturpolitik.

Längst fram i kampen mot auktoritära system återfinns kulturen och kulturskaparna. Konstnärer, författare, musiker, journalister och skådespelare som vägrar att underordna sig den inskränkning av varje människas rätt att fritt uttrycka sig som alla auktoritära samhällssystem vilar på. Därför har just dessa varit avgörande för länders demokratisering. Det räcker med att lära av Östeuropas frigörelse för att förstå detta.

Priset de enskilda författarna betalar i denna kamp är högt. Inget sticker så mycket i ögonen på de auktoritära ledarna som det fria ordet. Det är därför tidningar, förlag och radiostationer stängs ned, det är därför kulturskapare och journalister trakasseras, fängslas och mördas.

Efter den iranska fatwan mot författaren Salman Rushdie 1989 kom många till insikten att snabba flyktvägar till säkerhet för utsatta kulturskapare måste etableras. Ett frö till dagens fristadssystem var sått.

Principen i det fristadssystem som i dag har etablerats runtom i världen är enkel. En kommun åtar sig att under en begränsad tid ta emot en utsatt författare. Att bli antagen som fristadsförfattare innebär möjligheten att fly undan repression och en möjlighet att i säkerhet och frihet fortsätta med sitt skapande. När stipendiet är slut kan hen antingen söka asyl, få arbetstillstånd eller, om möjligheten finns, återvända.

Alla vänner av yttrandefriheten förstår det stora värdet av fristadssystemet. Med alliansregeringen har frågan prioriterats och Statens kulturråd bedriver ett föredömligt arbete för att skapa fler fristäder. Växjö, Jönköping, Sigtuna och Skellefteå har på senare tid fattat beslut om att bli fristäder. I Lund arbetar mina partikamrater för att även deras kommun ska bli det.

På sina håll stöter dock fristadssystemet utvidgning på patrull, det visade sig inte minst när Expressen kultur belyste frågan förra året. ”Vi har inte kunnat hitta någon finansiering av detta” sa Lennart Holmlund (S) när han fick frågan om varför Umeå ännu inte tar emot en förföljd kulturskapare – samme Holmlund som med vidöppen plånbok bjudit in hela Europa till kulturhuvudstadsår. När frågan gick till Nackas starke man, Mats Gerdau (M), var svaret att han inte ville ta emot en förföljd författare eftersom Nacka inte ska förvandlas till ett svenskt Christiania (!).

När frågan nu har blivit aktuell i Gävle baserar sig dock motståndet inte bara på prioriteringar eller okunskap. Det rör också principen: svenska kommuner ska inte erbjuda fristäder åt förföljda kulturskapare.

”Vi kommer anmäla det till förvaltningsrätten för att få en vägledning om huruvida det här ingår i kommunens arbete. Det är en fråga om den kommunala kompetensen, vad ska en kommun jobba med och inte jobba med.”, säger Niclas Bornegrim (M) helt frankt till SVT:s ”Kulturnyheterna”.

Medan vi andra vill se antalet fristäder öka från dagens åtta, önskar Gävlemoderaterna att antalet kommunala fristäder ska sjunka till noll. Det moderata överklagandet är alltså inte enbart ett ifrågasättande av om Gävle ska bli fristad. Det är ett ifrågasättande av om någon kommun över huvud taget ska vara fristad. Ytterst är det därmed också ett ifrågasättande av en central del av alliansens kulturpolitik.

Madeleine Sjöstedt (FP)

kultur- och fastighetsborgarråd Stockholms stad

/ Anders

Läs mer: Rasmus Jonlund (FP) skriver om debatten på sin blogg, läs här

Premiär för digital visning av Vårsalongen 17 mars 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.
Tags: , ,
add a comment

liljevalchs digital visning

Häromdagen var jag på en särskilt angelägen vernissage. Vårsalongen visades för de boende på äldreboendet Birger Jarl.

Liljevalchs är alla stockholmares konsthall. Och om vissa stockholmare inte kan besöka konsthallen, ja då får väl Liljevalchs besöka dem…

Ungefär så gick resonemanget när planerna på att spela in en digital guidning av Vårsalongen föddes. På Birger Jarls äldreboende invigde jag tillsammans med Mårten Castenfors, Liljevalchs chef, i förra veckan den första digitala visningen av Vårsalongen.

- Det här var väldigt roligt och mycket trevligt, sa Margot Friedman som strax ska fylla 90 år, till DN som på plats för följa visningen på Birger Jarls äldreboende. Läs hela reportaget i DN här.

Äntligen börjar utnyttjandet av de digitala medierna leda till ökad tillgänglighet på bred front till konsten. Jag hoppas att detta bara är början.

/ Madeleine

Alltför bortglömda liberala pionjärer 17 mars 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter.
Tags: , , , , , , , , , , ,
2 comments

Selma Lagerlšf i 50-ŒrsŒldern Foto: A. Blomberg, Stockholm.

Den 3 mars uppmärksammade jag här på bloggen att Maria Schottenius, före detta kulturchef i DN, hade fel när hon i en krönika påstod att liberaler var motståndare till att kvinnor skulle få rösträtt vid mitten av förra seklets första decennium. Läs blogginlägget här.

Efter en tids väntan publicerades mitt svar på Schottenius historierevisionism i DN, du kan läsa det här nedan eller via länk till DN här.

Karl Staaff var liksom många liberaler – inte minst inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) – drivande för kvinnans rösträtt.

Staaff gjorde dock den taktiska bedömningen, liksom Hjalmar Branting, att man först måste få igenom rösträtten för män. När han tar emot Anna Whitlock och Emilia Broomé från LKPR framkommer  detta. Kvinnlig rösträtt är ”eftersträvansvärd” men frågan inte ”mogen”.  Högerns motstånd för starkt.

När den manliga rösträtten vann  framgång meddelade Staaff att det var kvinnornas tur. När han blir  statsminister 1911 arrangerar LKPR fest för att fira hans tillträde.  Ganska märkligt om han varit meningsmotståndare kan man tycka. Våren  1912 driver han frågan om kvinnlig rösträtt i riksdagen. Högern stretar  dock emot, förslaget faller.

Distinktionen borde inte vara alltför  svår. Det är en sak att vara emot kvinnlig rösträtt, en helt annan att  av taktiska skäl driva igenom först den manliga, sedan den kvinnliga  rösträtten. Staaff var utsatt för intensiva förtalskampanjer, det är  tråkigt att Maria Schottenius (DN 4/3) är dessas arvtagare.

Madeleine Sjöstedt
Kultur- och fastighetsborgarråd (FP)

I helgen tog även Håkan Holmberg, politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning, upp frågan i en mycket läsvärd artikel med rubriken Historien förnekas på DN Kultur som du kan läsa här. Holmberg avslutar sin artikel mycket skarpt:

Man kan tycka att Staaff, liksom Hjalmar Branting, valde fel taktik 1905. Men det upphäver inte det historiska sammanhanget och betyder inte att någon av dem var mot kvinnlig rösträtt. Schottenius borde kunna släppa prestigen och erkänna att det hon skrev den 3 mars helt enkelt var osant.

Kampen för kvinnornas rösträtt är tätt sammantvinnad med den svenska liberalismens historia. Det var ledande liberala politiker som tillsammans med socialdemokrater stod längst fram på barrikaderna. Nämnas bör särskilt Nils Edén, som i egenskap av liberal statsminister, drev igenom att även kvinnorna skulle ha rösträtt.

I kampen för kvinnornas rösträtt, inte minst inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, fanns också många framstående liberala kvinnor: Signe Bergman, Ellen Key, Emilia Broomé, Ann-Margret Holmgren, Selma Lagerlöf, Anna Whitlock, bara för att nämna några. Vissa av dessa namn har överlevt historien, andra är sorgligt nog alltför bortglömda.

Förhoppningsvis väckte den populära dramaserien Fröken Frimans krig som handlar om Anna Whitlocks intressanta liv och stora gärning någras intresse. I säsong två utlovar Svt att hennes engagemang för kvinnornas rösträtt ska skildras. Det ska bli mycket spännande.  För den som vill veta mer rekommenderar jag – återigen -  Barbo Hedvalls bok Vår rättmätiga plats som är en utmärkt introduktion i ämnet.

/ Madeleine

Foto: Mårbacka

Antisemitismen är en farsot – den ska bekämpas – inte understödjas med kommunala medel 11 mars 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter.
Tags: , ,
add a comment

Vi har den senaste tiden, inte minst de senaste dagarna, i radio, tidningar och tv fått flera avskräckande prov på antisemitiska aktiviteter runtom i Sverige och i Stockholm. Svastikorna och de antisemitiska budskapen på Vasa Real, attacken på den antirasistiska manifestationen i Kärrtorp, överfallet i Malmö i helgen och skadegörelsen mot TurTeatern äcklar mig.

Värst är situationen i Malmö, fångad av bland annat Niklas Orrenius reportage Malmös judiska liv tynar bort i DN för en tid sedan.

I allt detta läser jag (här och här) att Malmö stad medfinansierar ett möte där den ökände antisemiten Rateb Al-Nabulsi ska vara en av de inbjudnda talarna nu på lördag. Opassande nog ska mötet äga rum samma dag som det hålls en Kippavandring mot antisemitism i Malmö. Al-Nabulsi är en person som tycker att homosexualitet ska straffas med döden och som sagt om judar att ”Gud har gjort det till en plikt att bekämpa dem och bedriva jihad emot dem”, läs exempelvis här.

Jag har tidigare kritiserat Daniel Sestrajcic (V), ordförande i Malmös kulturnämnd, för att han i samband med att Malmö stod värd för Eurovision Song Contest drev en kampanj för att Israels bidrag inte skulle få medverka, läs här. Min kritik mot tidigare kommunstyrelseordförande Ilmar Reepalu (S) har också varit skarp, inte minst med anledning av hans uttalande i samband med Davis Cup-matchen mellan Sveriges och Israels tennislandslag i Malmö 2009 men också senare, läs här.

Nu måste Malmös ledande politiker agera. Först måste man givetvis undersöka sakfrågan. Stämmer uppgifterna?

Om de är riktiga måste Daniel Sestrajcic (V) kräva att det ekonomiska bidraget från staden ska betalas tillbaka om inte Rateb Al-Nabulsi medverkan utgår.

Antisemitismen är en farsot – den ska bekämpas – inte understödjas med kommunala medel.

/ Madeleine

Journalister och politiker – en del av demokratins sköra väv 11 mars 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter.
1 comment so far

Idag har vi nåtts av den fruktansvärda nyheten att ännu en journalist har mist livet i tjänsten. Nils Horner är för många av oss den röst som har fört världen till Sverige.

Nils Horners död påminner om journalisternas viktiga uppgift och hur farlig den är. Expressens chefredaktör Thomas Mattsson  påminner om just detta här.

Ibland, och faktiskt ganska sällan, kan man som politiker tycka att man blir misstolkad av journalister. Idag är dock allt sådant långt borta. Jag skänker många och tacksamma tankar till alla de journalister som, ofta med stora egna uppoffringar, ser till att världen skildras för oss, som vill visa oss sanningen och som drivs av ett engagemang som detta viktiga arbete kräver.

Att frihet och demokrati är vävda av en skör väv får vi ständiga bevis på, även i vår egen verklighet, nu senast i dagarna i såväl Malmö som Stockholm. Modiga sanningssökande journalister, liksom vi politiker som måste inneha samma egenskaper, är en omistlig del i denna väv som så lätt kan slitas sönder. Att försvara journalisters rättigheter och möjlighet att verka är en livsavgörande mänskliga rättigheter som vi alla har nytta av – i Sverige liksom i världen.

Madeleine

Den nya publikbonusen fokuserar på ökad publik 7 mars 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Konstnärlig frihet, Kultur för fler.
1 comment so far

Målet med kulturpolitiken har sedan Folkpartiet fick ansvar för den varit att fler ska ta del av kvalitetskulturen och att kulturskapare ska få bättre ekonomiska villkor. Bonussystemet är en del av detta. Det finns ett egenvärde i att fler stockholmare nås av kulturen, men varje kulturentusiast bidrar också med ökade intäkter för verksamheterna. Den som lyckas öka sin egenfinansiering genom till exempel intäkter genom biljettförsäljning ska belönas för detta och inte missgynnas – som det ofta var förut. Av den anledningen inrättade vi kulturbonusen till de fria kulturverksamheterna 2007. Syftet var att stimulera och bidra till att de fria kulturverksamheterna stärker sina egna intäkter och att de fria kulturverksamheterna närmar sig nya och bredare målgrupper – publik, näringsliv och organisationer.

För att kulturbonusen ska svara mot riktlinjerna för det nya kulturstödet kommer systemet för fördelning av bonusen att revideras och samtidigt byta namn till publikbonus. Fyra parametrar för beräkning av bonusen kommer att minska till en – ökade egna intäkter. Ett nytt urvalskriterium för att komma ifråga för bonus är beviljat och därigenom kvalitetssäkrat kulturstöd om minst 350 000 kronor per år. Kulturverksamheter som uppfyller urvalskriterierna ska skicka in en intresseanmälan för att ingå i bonusfördelningen.

I den nya publikbonusen lägger vi större tonvikt vid att kulturlivet ska nå fler och växa. Det är endast verksamheter som uppbär kulturstöd från staden på mera än 350 000 kronor som kan ansöka om bonusen. Det är alltså inte verksamheter som verkar på kommersiella villkor som är aktuella för denna extra åtgärd. Däremot kan och bör även icke-kommersiella och ibland exklusiva kulturverksamheter, vissa med närmast forskningsinriktad karaktär, nå ut till flera. Lyckas man sälja tio extra biljetter till en källarteaterföreställning betyder det att man gjort kulturen till en större del av tio stockholmares liv.

När antalet Stockholmare ökar kraftigt varje år ökar också potentialen för kulturlivet att förstärka sin publik och därigenom sina intäkter. Staden bör stödja detta arbete. Det här är ett sätt.

/ Madeleine

Kista nya bibliotek – en modern hyllning till bildningen 6 mars 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , ,
1 comment so far

kista bibliotek galleria ny

Omvandlingen av stadens bibliotek fortsätter i stark takt. Ni som läser bloggen har sett kontinuerliga rapporter om detta ända sedan Folkpartiet fick ansvaret för kulturpolitiken i staden 2006. Klassresan börjar i klassrummet och tar genvägen via biblioteket, brukar jag säga. Nu står en ny bibliotekssatsning för dörren.

Kista bibliotek ligger idag på Kista torg, vid sidan av de stora flödena i Kista. Men inte länge till. I skrivande stund är man mitt uppe i arbetet med att flytta biblioteket till Kista galleria. Lördagen den 15 mars bjuder Stockholms stadsbibliotek in medborgarna för att komma med inspel.

Kista nya bibliotek kommer att både bli större och få utökade öppettider i jämförelse med det nuvarande biblioteket. Ytan blir ungefär dubbelt så stor och öppettiderna blir desamma som för gallerian som är öppen varje dag mellan tio på förmiddagen till kl nio på kvällen, måndag till söndag.

Förutom mängder med böcker kommer det nya biblioteket också att innehålla en scen för författarsamtal, föreläsningar, teater och musik, ett digitalt utställningsrum, en digital blackbox, studierum och ett café.

Med den nya placeringen och de nya öppettiderna bedömer kulturförvaltningen att man kan fördubbla antalet biblioteksbesökare och öka antalet utlån. Kista Galleria har 19 miljoner besök per år, eller 60 000 per dag. Man vill helt enkelt få fler stockholmare att komma i kontakt med litteraturens och bildningens värld.

Flytten av Kista bibliotek är ett led i förverkligandet av stadens biblioteksplan och strukturplanen för Stockholms stadsbibliotek. I båda dokumenten fastslås det att biblioteken ska finnas där stockholmarna befinner sig i sin vardag och vara öppna när stockholmarna har tid att besöka dem. Kista nya bibliotek kommer verkligen att förverkliga denna ambition - det blir en modern hyllning till bildningen helt enkelt.

Invigning av biblioteket sker i augusti 2014.

/ Madeleine

Läs mer: Kistas nya bibliotek blir hypermodernt
Läs mer: Rasmus Jonlund (FP) skriver på sin blogg om Nya Kista bibliotek – ett bibliotek i tiden

Sällar sig DN till rösträttens revisionister? 3 mars 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter.
Tags: , ,
2 comments

Mycket ska man vara med om. För något år sedan försökte Moderaterna polera partiets historia. I det nya idéprogrammet hette det att man varit drivkraft för rösträtten medan man i själva verket släpades in i det demokratiska Sverige. Så länge det bara gick stretade högern emot kraven från liberaler och socialdemokrater om att demokrati skulle införas.

Många var vi som protesterade då – Moderaterna får gärna tala om hur mycket man tycker om demokrati (det gör de idag) men man ska inte komma och säga att dåtidens högermän gjorde det. Idag har vi anledning att återvända till rösträtten.

I Dagens Nyheters kulturdel kan man i en krönika av förra kulturchefen Maria Schottenius läsa att Sveriges liberaler var emot den kvinnliga rösträtten vid tidpunkten då (liberalen, kan påpekas) Hjalmar Söderberg skrev pjäsen Getrud (som nu spelas på Dramaten), det vill säga 1906.

Jag tror nog att förre medarbetaren i Dagens Nyheter Barbro Hedvall kommer att ha ett och annat att säga om detta. I Barbros förträffliga bok ”Vår rättmätiga plats” om den svenska kvinnorättsrörelsens kamp, som nådde boklådorna 2011,  går det inte att undvika den roll liberalismen spelade för kraven på kvinnlig rösträtt. Inte heller hur framträdande många liberala kvinnor var i kampen för kvinnlig rösträtt. Dessa ska inte suddas ut ur historien – det vore inte bara ett svek mot den svenska liberalismens historia utan också både mot den svenska demokratins och kvinnorättsrörelsens historia.

I riksdagen arbetade liberalerna under denna tid i första hand för allmän rösträtt för män. När väl detta var klart skulle kravet på kvinnlig rösträtt framföras med kraft (vilket också skedde). Varför man gjorde så handlade om taktik, man bedömde att det var enklare att först få igenom den manliga rösträtten vilket också skulle förbättra förutsättningarna för att driva kraven vidare. Detta betyder dock inte att de var emot kvinnlig rösträtt.

Maria Schottenius borde veta bättre. Jag förutsätter att Peter Wolodarski för in en rättning. Om inte sällar sig Dagens Nyheter till rösträttens revisionister.

/ Madeleine

Får jag lov ? Välkommen till fest i Stadshuset 3 mars 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler.
Tags: , ,
add a comment

Stadshuset kulturnatt

Årets kulturnatt den 26 april bjuder på 400 olika kulturaktiviteter från drygt 100 kulturaktörer. Det hela kommer att avslutas med en stor fest i Stockholms stadshus och alla evenemang har fritt inträde.

Kulturnatten har på kort tid blivit ett mycket uppskattat arrangemang och är ett utmärkt tillfälle för stockholmarna att stifta bekantskap med stadens rika kulturliv: gå på  vernissage, filmvisning eller teaterföreställningar, eller varför inte en guidad visning på något av stadens alla museer och kulturinstitutioner?

År efter år har kulturnatten slagit rekord – både i antal besökare och antalet aktiviteter. Vi hoppas givetvis att den ska göra det i år igen. Det kompletta programmet släpps idag och det kommer säkert att finnas något som du lockas av där.

Förra året provade vi att ha den nu traditionsenliga efterfesten i Stockholms stadshus. Då med anledning av att Stockholms kommunfullmäktige firade 150 år. Det hela blev mycket lyckat och mycket uppskattat. Stadshuset är ett fantastiskt hus som tillhör alla stockholmare. Nu kör vi favorit i repris. Festen pågår mellan 22.30-03 den 26 april.

Välkommen!

/ Madeleine

Kulturstödet i Svt Debatt 28 februari 2014

Posted by angusthlm in Kultur för fler.
Tags: , , , , ,
2 comments

Du missade väl inte Svt Debatt igår då Madeleine stod upp för ett rättvist, transparent, flexibelt och framåtblickande kulturstöd? Om du gjorde det eller bara vill se programmet igen kan du göra det här.

Förutom Madeleine deltog Danjel Andersson, konstnärlig ledare för Moderna Dansteatern, Per Sundgren, vänsterpartist och ordförande i Orionteatern, samt Martina Montelius, konstnärlig ledare för Teater Brunnsgatan 4.

De nya riktlinjerna för stöd till det fria kulturlivet antogs i nästan total enighet i kulturnämnden i november 2011. Först 2013 när debatten blev för hård valde Socialdemokraterna och Miljöpartiet att ändra uppfattning. Läs fler inlägg om kulturstödet här, här och här.

Utfallet av de nya riktlinjerna har varit mycket positivt. Sammanlagt 22 verksamheter har idag ett flerårigt stöd, antalet ansökningar om kulturstöd har ökat dramatiskt, många nya aktörer har för första gången fått stöd, och flera som tidigare haft ett lågt stöd har nu fått ett högre stöd.

Bland vinnarna i det nya kulturstödet måste man också räkna Orionteatern – trots Per Sundgrens indignation. Teatern har både fått höjt stöd och för första gången någonsin har den också ett flerårigt stöd. Men kanske spelar Sundgrens ideologiska hemvist – tidigare borgarråd för Vänsterpartiet – större roll i hur han bedömer kulturstödet än de faktiska förhållandena? Det kanske förklarar varför det var så svårt att förstå exakt vad Sundgren – och för den delen Montelius – tycker är så fel med det nya kulturstödet.

/ Anders

”Liten” tillbyggnad på Liljevalchs 27 februari 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , , , ,
1 comment so far

Liljevalchs tillbyggnad 1

Liljevalchs konsthall är en av stockholmarnas mest uppskattade kulturinstitutioner. Det är en anrik byggnad som när den uppfördes 1916 efter ritningar av arkitekt Carl Bergsten, var en av de första byggnaderna i nyklassicistisk stil i Stockholm och dessutom den första offentliga konsthallen för samtidskonst i Sverige. 2016 fyller den hundra.

Stockholmarna älskar sin konsthall och besökssiffrorna slår i taket. Behovet av att bygga till hallen för att öka förmågan att ta emot besökarna under bättre former och hela året har varit stort. Därför var jag så glad att kommunfullmäktige i budget för 2013 beslutade att bygga ut Liljevalchs. De båda förvaltningar som jag ansvarar för, fastighet och kultur, har lett arbetet.

För drygt ett år sedan kunde vi inleda arbetet med att skapa en tillbyggnad till Liljevalchs och idag offentliggjordes att Wingårdh Arkitektkontor AB genom Gert Wingårdh och Ingegerd Råman har vunnit arkitekttävlingen för en tillbyggnad på Liljevalchs konsthall, för bidraget ”Liten”.

Uppdraget omfattade att skapa en tillbyggnad på konsthallen med stark egen identitet och respektfullt förhållningssätt till den befintliga byggnaden samtidigt som den ska höja standarden och utöka utställningsmöjligheterna totalt sett i konsthallen

Och enligt Juryn har Wingårdh Arkitektkontor AB i förslaget ”Liten” lyckats med allt detta.

Ett förslag som med ett lätt och lekfullt uttryck anknyter till Liljevalchs folkliga anda. Tillbyggnaden har skickligt utförda ljusinsläpp till de stora utställningshallarna och gör det möjligt att variera utställningar flexibelt och varierat. Juryn ser ett lyckat samarbete mellan konstnär och arkitekt i den särpräglad fasadlösning som bryter dagsljuset i olika toner. Den lovar en vacker, glittrande och varierad färgsättning. Fasadens karaktär av snillrik lekfullhet och hantverk stämmer väl överens med Liljevalchs tradition.

Två hedersomnämnande gavs dessutom till Gipp/Nordfjell/Nordgren för bidraget Avtryck samt till Snøhetta/Sannes/Nilsson för bidraget Grace.

Upprustningen och utvecklingen av konsthallen kommer att vara klar våren 2017 och med renovering och tillbyggnation kommer många viktiga förutsättningar för utställningsverksamheten förbättras.

Jag är verkligt stolt att företräda en stad som satsar så mycket på konsten, nu kliver Liljevalchs in i ett nytt århundrade med en tillbyggnad i världsklass.

/Madeleine

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=5795938

http://www.direktpress.se/ostermalmsnytt/Nyheter1/Sa-blir-Liljevalchs-utbyggnad/

http://stockholmsbloggen.se/wingardh-vann-arkitekttavling-liljevalchs/

Läs också Rasmus Jonlunds inlägg på sin blogg.

Stockholms stad huvudfinansiär för Stockholm literature – igen 25 februari 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , ,
add a comment

Stockholm literature blev en succé direkt. Det var fullsatt, omskrivet och välkända författarnamn från den internationella litteraturvärlden på plats när Stockholms första internationella litteraturfestival genomfördes i oktober förra året.

Med en väl genomförd festival i ryggen och spännande planer för årets upplaga har Stockholms stad beslutat att ge föreningen Stockholms litteraturfestival 250 000 kronor för att genomföra Stockholm literature även 2014.

Jag är stolt över att Stockholms stad förra året var den första och överlägset största finansiären för festivalen. Stockholm literature ökar intresset och skapar uppmärksamhet för den översatta litteraturen vilket ligger helt i linje med stadens arbete att stärka litteraturens ställning i samhället.

Att staden kunde ge snabbt besked och en relativt stor summa visar också på fördelarna med stadens nya riktlinjer för stöd till det fria kulturlivet. När någon har en bra idé, ett bra program och kan tillföra kulturlivet i Stockholm mycket ska det prioriteras – inte ges en kölapp till en kö där de som sedan länge har haft stöd har förtur.

/ Madeleine

Läs pressmeddelandet: Stockholm finansierar Stockholm literature 2014
Läs Stockholmsbloggen: Stockholms stad huvudfinansiär till Stockholm literature
Läs Rasmus Jonlunds blogg: Bokälskarens bekännaelse

Utlåningen på skolbiblioteken ökar 25 februari 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , ,
1 comment so far

Skolbibliotek

Liberalismens hjärta är övertygelsen om att varje människa själv äger rätten att styra över och forma sitt eget liv. Det kan låta banalt att verktyget för att nå detta mål i stor utsträckning handlar om böcker och läsning, men jag tror faktiskt det.

I böckernas värld får man kunskap. Och kunskap är makt – makten att påverka samhället, makten att påverka strukturer, makten att förändra sin sociala position, makten att förändra och utveckla sig själv.

När jag läste Dagens Nyheter idag blev därför mycket glad. I stockholmsdelen av tidningen skriver Mia Tottmar om att stockholmseleverna lånar allt fler böcker på stadens skolbibliotek. Sedan 2009 har antalet utlånade böcker per elev i grundskolan ökat från 7,5 till 8,8 böcker per elev och år .

Den positiva utvecklingen är ett resultat av min borgarrådskollega Lotta Edholms (FP) arbete för att öka läsningen bland grundskoleleverna. 2007 initierade hon en omfattande lässatsning i Stockholms grundskolor med syftet att alla barn tidigt ska lära sig läsa. Denna satsning har gradvis byggts ut och från i år omfattar den hela vägen från förskola till högstadiet. Lotta skriver om detta på sin blogg, läs här.

Den senaste satsningen på läsning genomför Lotta och jag nu tillsammans och riktar sig mot stadens förskolebarn. Det handlar om ett samarbete mellan stadens förskolor och stadens bibliotek och ska resultera i att alla förskolor får ett läsombud. Bakgrunden till detta är det lyckade försöket med läsombud på Södermalm som jag skrivit om tidigare här på bloggen. En annan del av satsningen riktar sig särskilt mot barn och unga i de så kallade växtplatserna i Stockholm (Farsta, Skärholmen, Tensta, Husby och Bredäng).

Vid sidan av detta pågår ett intensivt arbete med att lyfta stockholmsbiblioteken. Vi renoverar stadsdelsbibliotek som aldrig förr. Under årets första månader har inte mindre än 3 nyrenoverade bibliotek invigts liksom ett helt nytt bibliotek i Hässelby gård.

Just nu pågår planeringen av ett nytt bibliotek i Kista som ska ligga inne i Kista galleria och som ska ha samma öppettider som denna. Och på Kulturhuset Stadsteatern pågår planeringen av ett nytt bibliotek som ska rikta sig särskilt mot tonåringar.

/ Madeleine

Tele2 Arena vald till världens näst bästa arena 25 februari 2014

Posted by jonasuebel in Från huvudstad till världsstad.
Tags:
add a comment

I konkurrens med 18 andra världsarenor kammade Tele2 Arena hem en ärofylld andra plats i tävlingen ”Stadium of the Year” efter en global omröstning på webbsidan StadiumDB.com, där 18 nominerade arenor deltog. Det var fjärde året i rad som tävlingen arrangerades och omröstningen pågick mellan den 22 januari till den 23 februari 2014. Tele2 Arena hamnade bland annat före årets VM-finalarena Maracanã i Rio de Janeiro. Även om denna typ av omröstningar ska tas med en nypa salt så är det ändå ännu ett kvitto på att vi byggt en arena i världsklass.

Jonas

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 912 andra följare