Idag skriver jag på DN-debatt om behovet av en ny idrottspolitik; en politik som inte i första hand svarar mot idrottsrörelsens intresse, utan som svarar mot barn och ungas behov av motions och idrottsaktiviteter.
Artikeln bygger på ett antal forskningsrapporter som idrottsförvaltningen har publicerat de senaste åren, idrottsutredningen som kom i mitten av 2008 och flera rapporter från idrottsrörelsen. Mina medarbetare på roteln har sammanställt forskningsläget i en rapport som finns här:
Rotelrapport: Det behövs mer än idrott i idrottspolitiken
En av de viktiga slutsatserna vi har dragit av detta arbete är att idrottsrörelsen når många barn och ungdomar, men inte alla, och att många av dem som man inte når inte heller är intresserade av idrott. Det saknas dock genomtänkta politiska verktyg för att dessa barn och ungdomar ska börja motionera mer.
För att försöka skapa dessa verktyg behöver vi kunskaper och idéer från alla som är engagerade i barn och ungdomars folkhälsa; föräldrar, lärare, idrottsledare, fritidsledare och inte minst barn och ungdomar. Svaren på frågan vad som behöver göras ligger inte och skräpar i någon skrivbordslåda. De behöver arbetas fram. Och vi behöver hjälp i det arbetet.
Praktiskt innebär det att vi kommer att lägga en skrivelse i idrottsnämnden i vinter med ett antal frågeställningar som förvaltningen ska utreda och återkomma med svar på. Men vi har ännu inte skrivit klart skrivelsen, utan hoppas att det finns många som redan nu i inledningsskedet vill komma med åsikter och tillägg.
Utkastet till skrivelse har vi publicerat här, och dessutom på min wiki. Vi hoppas sedan att alla som är intresserade ska skriva ned sina förslag. Under julen sammanställer vi förslagen och utformar själva skrivelsen som ska läggas på idrottsnämndens första möte i januari.
Det ska bli mycket intressant att läsa alla förslag och idéer.
Madeleine
8 november 2009 at 8:43 f m
Tack för din inbjudan, du har skapat nya öppningar. Vi återkommer…
8 november 2009 at 9:38 f m
Hej Madeleine! Det verkar inte som att RF klarar av sitt uppdrag. En idrott som funkar ganska bra för ungdomar är golf. På Hässelby golfklubb har vi massor med ungdomar. Det tar en dryg timme att gå runt banans 9 hål.
Kanonbra motion! Och samvaro med olika åldersgrupper.
8 november 2009 at 9:47 f m
Mycket bra artikel på DN debatt! Den sortens gedigen kritik av gamla ingrodda system är vi inte bortskämda med. En glimt av sol i det svenska grådasket…
8 november 2009 at 9:57 f m
Jättebra fokus ni har här!
Glöm inte bort att de fritidsinriktade ungdomsorganisationerna bidrar med väldigt mycket. Vi organiserar många av alla som ”inte vill idrotta”.
Ungdomar som rör på sig i skogen, på hajk med scouterna eller på lajv med Sverok. Unga som väljer att spela innebandy hos Vi Unga eller Unga Muslimer istället för den lokala idrottsklubben. Dans är en intensiv och bred verksamhet inom många förbund. Ungdomarna på 4H:s gårdar jobbar hårt med att bära höbalar, mocka ladugården och motionera djuren.
Riksidrottsförbundet är inte allt.
8 november 2009 at 10:05 f m
Klokt och bra! Hälsan för de många måste bli ett mål som inte bara handlar om läpparnas bekännelse utan också kronor och ören från det offentligas sida.
8 november 2009 at 10:10 f m
Jag jobbar som idrottslärare/fritispedagog på en skola i en förort till sthlm, blev nyfiken på vad: ”Sätt fart på Stockholm” är för något?
8 november 2009 at 10:36 f m
Vad kul att du är nyfiken. I bloggposten ovan finner du referenser till olika forskningsmaterial och en rapport skriven av idrottsroteln. Tanken utifrån dem är att vi ska skapa en ny politik dit vi inbjuder alla att delta. I detta arbete är dina erfarenheter värdefulla.
Madeleine
8 november 2009 at 10:50 f m
Tyvärr Madeleine du är ute och cyklar!
Du blandar ihop flera olika saker och kastar skit på idrotten där du är ansvarig i det mest misskötta området i hela Sverige. Du och dina politiska kollegor har underlåtigt en normal utveckling av idrotten i Stockholm genom att ni låter pengarna styra där det i nya bostadsområden byggs inte en enda idrottsanläggning!
8 november 2009 at 10:55 f m
Jättebra Madeleine,
Det här har vi inom brädsporten efterfrågat i över 20 år. R.F. har alldeles för ouppnåliga krav för att nya sporter ska komma in. Deras huvudsyfte bör vara att underlätta och hjälpa nya sporter på traven istället för att hindra. Alla pengar hamnar hos redan etablerade sporter som redan har full styrning och även spons från svenska spel och näringslivet. Enda sättet att komma med i R.F. är att bli så kallat ”asoccierat” medlemskap, d.v.s., man får vara med på nåder som ledstat till dom stora feodalherrarna som styr och ställer som dom vill för att behålla makten. Dettta råkade snowboard ut då det halkade in hos R.F. Makten där ligger bara i att få in pengar och inget seriöst engagemang finns/ges. Snowboard har fått strama tyglar och en stor del av poängen med ”friheten” att åka bräda försvann.
Dags att ge R.F. nya direktiv som lyfter fram unga sporter och ger dom en solid bas att stå på istället för det protektionistiska beteende som stärkts sedan R.F. bildades.
Unga sporter borde få en procentuellt större del pengar initialt för att befästa sin position.
Utforma ett nytt direktiv för R.F. innan nästa val så kommer vi att få friskare ungdomar och en vitalare idrottscen.
8 november 2009 at 11:44 f m
Hej,
Det är mycket intessanta synpunkter som jag kan skriva under på.
I dagens system så tilldelas pengar till klubbar och förbund beroende på antal medlemmar vilket kan medföra att det blir ett självändamål att registrera så många medlemmar som möjligt. För förbund (åtminstone bordtennisen) så ger antal medlemmar antal röster vid årsmötet, dock maximerat vilket ger de redan stora distrikten ytterligare makt som de vill behålla.
Ett exempel från en känd och (alltför) långvarig ordförande i ett stort förbund uttryckte sig, vid en intervju angående minskning av antal ungdomar, främst pojkar, i sitt förbund att det värsta är om dessa ungdomar väljer en annan idrott!!! Sådana företrädare får också sitta år efter år.
Du tar fram lite statisk för att visa på att antal ungdomar som idrottar har ökat från 1965.
1965 fanns fortfarande spontanidrotten och i många kommuner fanns många små idrottsplaner ute i bostadsområdena. Där var det alltid många ungdomar. Dessa har nu i många fall vuxit igen i och med att idrottsklubbarna nu binder ungdomar till sig och idrotten för ungdomar styrs uppifrån. Ta bort pengarna från Riksidrottsförbundet!
8 november 2009 at 12:01 e m
Mycket bra initiativ.
Ett förslag är att erbjuda ett hälsans simborgarmärke. Skolverkets kurs hälsopedagogik sysnes vara mycket lämplig för vuxna och ungdomar.
Den kan med fördel erbjudas som komplement till Idrott och Hälsa A och B på Gymnasiet. Varje högstadieskola och gymnasieskola bör löpande göra hälsoprofildiagnos. De kan då visa att rökande ungdomar som inte motionerar har kondition som sjuttioåringar, att de äter fel och upplever mycket stor stress.
Varje rektor bör även följa upp om skolan idrottslärare når kunskapsmålen i idrott och hälsa på gymnasiet. Indikationer finns att merparten inte gör det, bl.a. teoretiska moment om kostens betydelse är ofta eftersatt. Därför bör Skolverket göra en riktad inspektion.
70 till 80 % av de yrkesverksamma som har och inte nyttjar sitt friskvårdsbidrag. Kursen hälsopedagogik skulle kunna erbjudas som friskvårdsbidrag men inom vuxenutbildning genom studieförbund och på distans via Internet. I målsamtal mellan styrelseordförande och VD, VD och Chefer, chefer och anställda skulle ett mål vara att klara hälsomärket.
Ett roligt praktiskt moment skulle kunna vara att göra en självdiagnos av sk. biologisk ålder, ett metod som Hjärt- och lungfonden introducerat i Sverige. den bygger på analys över 20 000 evidensbaserade studier och berör ett stort antal olika saker som påverkar hälsan. En 60-åring kan vara pigg som en fyrtioring och en rökande ungdom kan vara gammal som en sextioåring. Friskvård minskar belastningen i sjukvården.
Stockholm och Sverige kan bli en ungdomens källa!
11 november 2009 at 12:16 f m
Jag håller med dig om att vi borde utveckla en slags simborgarmärke för hälsa. Kanske kunde idrott tas bort ifrån ämnet i skolan också. kanske ska det nya ämnet heta Hälsa och fys
i stället. Idrott är ju inte det viktiga nu utan kunskap om hur vi bör leva på bästa sätt.
Det finns en utvecklad hälsoprofil för elever som heter FMS elevprofil. Utvecklad av en beteendevetare och ett nätverk av hälsointresserade lärare. Metoden har varit verksam i Sverige nu i 10 år. Tyvärr är det inte så många som känner till den i Stockholm. Men vi är ca 150 skolor i Sverige som arbetar med denna samtalsmetod och databasen innehåller nu ca 10 000 profiler.
Läs mer om du vill på http://www.fms.se
eller på http://fms-gotland.blogspot.com/
8 november 2009 at 12:35 e m
Jag arbetar som idrottlärare och med idrottslyftet. Det är så mycket papper, regler och luddig ansvarsfördelning att skolor tackar nej till aktiviteter genom idrottslyftet. När vår förening i samma förort fick stöd från kulturförvaltningen upphörde allt samarbete med idrottslyftet eftersom de inte stödjer kulturverksamhet. Vår sport,capoeira, är både idrott och kultur,(för att bli graderad måste du tex kunna spela musikintrument) det gillar inte RF. Dessutom verkar många av RFs projekt vara fyllda av personlig prestige.
Helt rätt Madeleine! Vad är det som säger att fysisk aktivitet i skola och på fritiden alltid ska vara västerländsk, traditionell, åldersindelad och uppfylla manliga värderingar.
8 november 2009 at 12:56 e m
Fint att du lyfter barnperspektivet! Här kommer en inbjudan
Barn, Unga och Byggd miljö – barnkonsekvensanalyser
Nätverksseminarium den 26 november 2009, Kl. 13.00-17.00
De Geer-salen, Geovetenskapernas hus Stockholms universitet Barn, unga och byggd miljö är ett nationellt nätverk för forskare, samhällsplanerare, pedagoger, arkitekter samt representanter för myndigheter och organisationer med intresse för barns och ungas utemiljö. Nätverket är sedan 2004 knutet till forskningsprojekt om barns utemiljö i staden, som finansieras av Formas. Samordnare är Pia Björklid, pia.bjorklid@su.se
8 november 2009 at 1:19 e m
Mycket bra artikel, Madeleine !
Fram för den lokala, icke tävlingsinriktade fysiska aktiviteten där alla får lust att vara med.
8 november 2009 at 1:19 e m
Hej, Madeleine!
Några kommentarer med anledning av din DN-debattartikel idag 8/11.
Om det är någon som inte lever upp till statens folkhälsomål, så är det väl Folkpartiet (FP), när ni tar av barnens rastytor och fråntar dem möjligheter till fria ytor för spontan lek och motion, såsom ni gör när ni beslutar att det ska byggas bostadsrätter på Engelbrektsskolans bollplan. Dessutom klubbar ni igenom förslaget om att bygga en idrottshall UNDER jord, trots att du har propagerat för hallar på höjden, OVAN jord, i tidigare DN-artiklar. Lever ni verkligen som ni lär inom Folkpartiet?
Föräldrar till barn på skolan och boende vid Engelbrektsskolan har tagit fram ett förslag på en idrottshall OVAN jord, som skulle bli billigare, ha dagsljus och uppta en mindre del av rastytan än det nuvarande förslaget från er. Men medborgarförslaget har ni helt struntat i! Skärpning! Föräldrar och boende kräver: stoppa sprängningarna och bygget av bostadsrätter på Engelbrektsskolans bollplan och bygg en idrottshall ovan jord!
8 november 2009 at 1:33 e m
Bygg inte bort gröna områden,skogen eller den ”lilla skogen” som är mellan husen är jätteviktig miljö för våra barn.Vi som jobbar i skolor,förskolan måste ha tillgång till den i vår närmiljö.I vår slimmade organisation idag är långutflykter till skog o grönt svåra att genomföra.
8 november 2009 at 4:26 e m
Mycket bra inlägg i DN. Jag tycker att det är mystiskt att kommuner, landsting och stat har separerat idrottsrörelsen mot övriga folkrörelser. Många andra folkrörelser är ju minst lika hälsofrämjande som idrotten. Dessutom så misstänker jag att stora delar av RF’s budget går åt elitsatsningar och utslagning av de som inte är bäst i 10-års gruppen.
8 november 2009 at 5:04 e m
Att döma av det här utspelet kunde man ju tro att den som skulle ha kommit med de starkaste protesterna mot rivningen av Aspuddsbadet skulle ha varit du, Madeleine. Det är synd att politiker har så svårt att skilja mellan retorik/poser och att verkligen känna för en fråga. Jag hoppas att gruppen som ockuperar badet nu får igenom att rivningsbeslutet hävs, de verkar vara konstruktiva eldsjälar med förmåga att hitta nya sätt att få folk till sin simhall. Och det var väl det som var din poäng här? Var inte rädd för att tappa ansiktet bara för att du drivit frågan så här långt åt fel håll, det är aldrig för sent att komma på bättre tankar.
Som blivande rytmiklärare, där rörelse är en minst lika stor del som musiken, skulle jag spontant hålla med om att tävlingsmentaliteten dödar barns och ungdomars lust att röra på sig, och att det blir allt tydligare ju äldre de blir. Skolidrotten är fortfarande väldigt präglad av tävlande sportgrenar – bollsporter i lag, längdhopp, löpning på tid – och jag var själv en gympahatare upp till gymnasiet. När nu skolan i de flesta fall är folks första möte med idrott, borde man måna mer om att det är en inbjudande och uppmuntrande upplevelse som utgår i första hand från den rörelseglädje som mindre barn har naturligt (bland annat för att deras skelett och muskler inte klarar av att vara stillasittande för länge) och som äldre barn skulle bibehålla om inte rörelse laddades med så mycket komplex.
När det gäller gymnasiet, där tjejerna enligt någon undersökning du hänvisade till hellre ville ägna sig åt dans och yoga m.m., vore det också den enklaste saken i världen att underlätta genom att föra in mer av det i den vanliga gympaundervisningen – förutsatt att det ingår i idrottslärarnas utbildning eller går att välja till under fortbildningskurs. Mitt första yogapass var just på en gympalektion i gymnasiet: vår lärare tränade det vid sidan av. Det var förmodligen det passet som ändrade hela mitt förhållningssätt till rörelse/motion/idrott, från att vara djupt motvillig till att bli uppriktigt intresserad.
8 november 2009 at 10:52 e m
Kloka synpunkter. Förhoppningsvis är det inte bara ett politiskt utspel utan också något som Stockholms stad kommer påverka genom handling. Bidragen för idrotten (ca 3 milj medlemmar 1,7 miljarder kr) kontra friluftslivet (2 milj medlemmar 25 miljoner kr) är närmast ett hån och sticker i ögonen hos oss som vurmar för ett icke tävlingsinriktat sätt för barn och ungdomar att umgås på, motionera och förbättra hälsan. Tex så sprider vi på Svenskt Friluftsliv http://www.svensktfriluftsliv.se just nu ett projekt – Green Team – där barn och ungdomar i hela landet genom kommunernas fritidsgårdar får prova på en mängd olika friluftsaktiviteter från alla ”våra” föreningar. Vi bjuder på aktiviteterna. Ge stadsdelarna de små resurser som krävs för att nappa på vårt erbjudande. Då kommer fler barn och ungdomar ut på friluftsktiviteter, en motvikt till allt TV- och datortittande.
9 november 2009 at 6:03 f m
Tycker att Madeleine visar på rak rygg, och visar på vilja att öppna upp för kommunikation. Det är stort och en början till dialog.
Håller med Maria om att det är för mycket tävlande, eller som min dotter uttryckte sig igår… När hon berättade att hon var först med att göra ut matteboken och jag utbrast, är det bra det? Det är väl ingen tävling? Hon fattade sig snabbt och returnerade med näe det så klart, ”det är magisterna och grabbarna som tävlar”… undrar om vad?
9 november 2009 at 8:20 f m
Hej Madeleine, jag heter Claes Forsberg och är VD på Svenskt Sportforum. Svenskt Sportforum är en branschförening för alla aktörer på den svenska sportmarknaden. Det betyder att vi har medlemmar som sträcker sig från det lilla familjeföretaget till stora globala varumärken. Det som enar alla är kärleken till sport och friluftsliv. Vårt mål är att svenskarna ska bli det mest aktiva folket i världen!
Svenska Idrottslärarföreningen och Svenskt Sportforum vill vända den negativa hälsoutvecklingen för barn och ungdomar i Sverige. Då krävs krafttag. Därför kan vi inte acceptera nedskärningarna av skolidrotten, att parklekar stängs och att anläggningar för sport och friluftsliv försummas.
En timme fysisk aktivitet per dag är den miniminivå som behövs för att uppväga den hälsohotande livsstil som sprider sig som en farsot över västvärlden. Bunkefloprojektet är ett exempel i raden av undersökningar som pekar mot samma slutsats: De barn och ungdomar som får tillräckligt med skolidrott under pedagogisk ledning mår bättre och grundlägger vanor som gynnar deras hälsa resten av livet. De har lättare att koncentrera sig och förbättrar därmed sina resultat även i teoretiska skolämnen.
Vi ber dig ta ställning och aktivt påverka utformningen av den nya skollagen som är under behandling där Skolverket senare skall lämna ett besked till Skollagsberedningen.
11 november 2009 at 12:22 f m
Jag håller med dig Claes men vi behöver rikta insatserna i skolan på ett bättre sätt. En del ungdomar tränar redan mycket på fritiden. En del behöver stresshantering och andra kanske mer kunskap om hur de skall äta rätt. För detta behövs en metod som är mätbar och enkel att utföra för alla lärare i skolan. Och FMS-metoden är just en sådan metod.
Läs gärna mer på http://www.fms.se
9 november 2009 at 9:39 f m
Det är oerhört svårt att ta någon Politiker från idrott och Kultur instanser på Allvar. Jag skall vara ganska enkelspårig men ändå utveckla en viktig punkt. Idag har vi borgarråd som slår sig för bröstet och tycker för varje plastmatta dom lägger för sin egen sport borde få en tidningsrubrik. Fotboll. För ditt engagemang inom fotbollsrörelse går ej att missta sig på, rent pinsamt. Man söker sig dit där största chansen till nå ny väljare finnes. Nästa år är det val. Nu börjar dessa inviter och spekulationer, valfläsk landa i media och till grupper man ej tidigare brytt sig vid.Bygga hallar på tak mm. Idrottshallsbristen i StockholmStad är alarmerande usel. Ingen hemlighet att vi är sämst i hela Sverige på den punkten. Inget konstigt att folkhälsomålet i idrottspolitiken inte uppnås. Undrar om Madeleine tror att idrott endast handlar om Fotboll. Fast det kommer bli värre. Tro mig. Aspuddsbadet ajöss Sprallenhallen ajöss Liljeholmshallarna ajöss (Om Lövholmen påbörjas). I Madeleine Sjöstedt värld har inga planer på nybyggen tagit form. Skanstull hallen planerades redan innan Åsöhallen revs. Men kommer inte bidra med ökning på halltider. Jag jobbar idellt i 2 olika Handbollsföreningar. Båda lider av att deras respektive ungdomslag inte ens kan får 45 minuter halltid av ens eget förbund. Skall man göra något nu. Börja med att Bygga Blommensberghallen i Gröndal med ett nytt badhus för Aspuddsborna. Jag är inne på år 6 i planen för denna hall. Ni svek i Mälarhöjden där ni sålde marken till ett SelfStore lagerhus. Behovet är skriande. Fler kommer bli fysiskt inaktiva för att ni inte bjuder till, vi idealister finns där för att ta hand om ungdomarna men vart gör vi detta. Alla gillar inte Fotboll. Stockhom fritid har dessutom 2 mobila anläggningar. Sprallen samt en nedplockad i Skarpnäck som inte nyttjas. Madelenie Skyll inte på andra att målen inte nås när vi ej har förutsättningarna. I Gröndal är procentandelen inaktiva dessutom ännu högre än genomsnittet. Nya LiljeholmsGallerian kommer höja den siffran ytterligare. Tro mig. Finns inget coolare än att chilla i en varm nybyggd galleria som dessutom innehåller både systembolag samt spelbutiker. Istället för att springa på en nylagd plastmatta i 4 graders värme och duggregn.
9 november 2009 at 9:53 f m
Hej. Det är tråkigt att du tycker att vi satsar för mycket på fotboll. Det är svårt att bortse ifrån att fotboll är en mycket populär idrott både bland flickor och pojkar och som sysselsätter tusentals stockholmsungdomar. Men mycket mera måste göras. Det är därför investeringarna i drottsanläggningarna under de senaste tre åren slagit alla rekord.
Madeleine
12 november 2009 at 9:58 f m
Man kan aldrig satsa för mycket på något som engagerar ungdomar. Dock måste ni observerat hur mycket tomma plastmattor det finnes i Stockholm men inga halltider finnes tillgängliga. Rekord i idrottsanläggningar???? Sade jag att ni endast byggt 1 hall senaste åren. Sjöstadshallen. Skanstullhallen kommer men på bekostnad av nedläggning av Sprallenhallen. Nä Madeleine du är säkert en trevlig människa men inte alls inläst på problemet. Detta kommer bli en Valfråga nästa år. Var så säker. Vi är inte några få längre med samma problem. Du har dessutom dragit på dig en hel stadsdels ilska med Aspuddsbadet. Så du kommer förmodligen hamna i Stella Fare facket efter din valperiod. Vem kommer ihåg henne mera än för dom livsfarliga cykelbanorna på Hornsgatan. Trist att det alltid skall behöva komma till detta. Hallbristen blir ditt Waterloo. Har massor av förslag vart man kan slå upp bränslesnåla idrottshallar.
mvh
Gerry
9 november 2009 at 10:04 f m
Visst är fotbollen stor. Jag blev mäkta förvånad över antalet fotbolls-sugna tjejjer som kom till första mötet på Enskede IP… Det har satsats på fotboll därför har fotbollen kunnat nå ut till många och idag är jag inte förvånad om det börjar lika många tjejjer som killar … Tycker dock att det är dags att ge andra sporter/rörelser plats nu… Som Madeleine är inne på att faktiskt ta reda på vad våra barn är intresserade av, kanske har det kommit in nya sporter som behöver få plats att växa. Fotbollen får fortleva parallellt.
9 november 2009 at 10:09 f m
Fysisk planering kan skapa förutsättningar för rörelse, idrott, kultur och hälsa. Kunskaper om arkitektur gör det möjligt att se världen med nya ögon och att förstå och kunna påverka hur våra städer förändras. Det pågår många aktiviteter i Sverige och utomlands för att öka kunskapen om arkitektur och planering och göra barn och ungdomar medvetna om allt det som omger dem. Future City är ett ursprungligen amerikanskt initiativ som har rönt stor framgång i Sverige. Ungdomar från skolor i hela landet tävlar i stadsplanering. Lärare och arkitekter samverkar i arbetet med att på olika sätt föra in arkitekturkunskaper i grund- och gymnasieskolan.
Sveriges Arkitekters nätverk ”Arkitektur i skolan” presenterar sitt arbete med detta. Exempel ges också från arbetet i Finland, Norge, Danmark och Frankrike. Snart utkommer den tredje delen i den pedagogiska bokserien ”Så byggdes…”. Vi får en förhandstitt i den nya boken om villabebyggelsen. Arkitekturmuseet har fått en ny, mer utåtriktad roll och bedriver en omfattande barnpedagogisk verksamhet. Seminariet avslutas med en diskussion om hur vi kan medverka till att öka intresset för arkitektur och samhällsbyggnad.
Välkommen 18/11, IVAs Konferenscenter
http://www.iva.se/press/Kalendarium/Barn-och-arkitektur/
9 november 2009 at 3:28 e m
Hej Madeleine!
Det var mycket roligt att läsa din artikel. Äntligen någon som har fattat vad det handlar om.
Den elitistiska delen av idrottsrörelsen är inte det hälsoarbete som vi behöver idag med de problem vi just nu har i vårt land.
Dessutom kan man verkligen ifrågasätta om pengar till denna rörelse ger tillbaka till de som behöver pengarna mest!!!
Det är att helt enkelt se till att förbättra förutsättningar till lärande som hälsoarbetet är till för. Läs gärna mer på min blogg hur 150 skolor redan jobbar i Sverige. Där hälsoarbetet är det centrala och som gör att bättre betyg uppnås.
Vad det gäller idrottshallarnas utformning håller jag även här med dig. Det skulle naturligtvis vara som olika studios så att fler aktiviteter kan utövas samtidigt – inte som nu mest bara bollspel. Stora ytor med läktare för helgens matcher etc
Det finns tyvärr alltför många idrottslärare som fortfarande jobbar med prestationsinriktad idrottsundervisning och här finns MYCKET att göra.
Försök nu påverka din partikamrat Jan Björklund och se till att hälsoämnet får en centralare roll i skoldebatten. Det kan inte bara handla om betyg i lägre åldrar och hårdare tag utan en moderna skola som utmanar den tid vi lever i måste utvecklas.
Lennart Bladh
9 november 2009 at 7:40 e m
Folkhälsomål och idrottsrörelsen
Till att börja med så håller jag i stort sett med i sak i din debattartikel, dvs. att svenska idrottsungdomar motionerar allt mindre. I varje fall de som INTE redan är föreningsaktiva, de motionerar och rör på sig i allt större grad och föreningarna bedriver allt mer verksamhet. Det kan vi se också från de senaste siffrorna avseende aktivitetsbidrag som söks från föreningarna både statligt och kommunalt (s.k. LOKAK-stöd).
Det som är negativt är att vi fått ett större gap mellan de som idrottar och de som inte idrottar. Det kan bli ett folkhälsoproblem!…om det inte redan är det.
Jag kan själv se detta i mitt jobb som idrottslärare under 26 år. Fler elever i varje klass har svårt att gå i rask takt i tre km, det är faktiskt sant. Det beror inte bara på dålig uthållighet eller tålamod. Det beror faktiskt att kanske ca.fem-sex elever i varje klass har så dålig kondition så de faktiskt inte orkar. Idrott och hälsoämnet i skolan och dess kursplaner och mål och riktlinjer måste få större betydelse. Det är ju dock INTE Riksidrottsförbundets ansvar utan staten och kommunernas ansvar, du Madeleine som sitter i KF i Stockholms Stad! Ge mer resurser till skolorna att utveckla den fysiska aktiviteten i skolan!
Jag ställde frågan själv på den tiden Ringholm var idrottsminister, och dåvarande regeringen hade beslutat om fysisk aktivitet varje dag (som fortfarande gäller)MEN INGA RESURSER HAR NÅGONSIN AVSATTS FÖR DET!
Jag är också själv med i Riksidrotten genom arbete i Svenska Skolidrottsförbundets styrelse och övrig verksamhet. Riksidrotten har inget folkhälsomål att ansvara för i första hand, utan i första hand att svara för Idrottens mål, genom att sätta många i rörelse genom att bedriva verksamhet i föreningsliv, och då är det flera områden än att idrott ger hälsa och genom att få fler människor att röra på sig mer. Man ska bedriva både tävling, bredd och utbildningsverksamhet.
Detta gör vi i Svenska skolidrottsförbundet med sina ca. 2000 föreningar runt om i svenska skolor. Vi bedriver bl. a Skoljoggen varje år där flera tusen bedriver breddverksamhet och tränar runt om i skolidrottsföreningarna. Det du Madeleine skulle kunna hjälpa till med är t ex att dessa skolidrottsföreningar ska få LOKAK-stöd för verksamhet på dagtid. Det får vi INTE idag. Kommunerna skulle kunna ge medel till detta och på så sätt ge möjlighet åt flera regeringars intentioner om fysisk aktivitet inom skolans ram varje dag. Vi har i Svenska Skolidrottsförbundet flera breddaktiviteter, som behöver ekonomiskt stöd, såsom t ex. Hälsoresan för alla skolbarn i Sverige.
RF ska således i första hand inte ha något folkhälsomål utan ha som mål att stödja all verksamhet i alla tusentals föreningar där också tusentals människor bedriver ideellt arbete. Dessa människor har inga styrelsearvoden för sitt kvälls o helgarbete utan lägger grund för en sund och hälsosam idrott och som spar pengar åt statskassan genom att bedriva ledarskap och utveckla svensk idrott och dess ungdomar.
Däremot behövs mer pengar för folkhälsoarbete men det ska inte ske genom att attackera svensk idrott. Där är du ute i helt fel ärende!
G.A.
P.S. Svenska skolidrottsförbundet är ett av ett 60-tal s.k. specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet. SSIF bedriver föreningsverksamhet i skolorna men inte med skolan som huvudman. D.S.
9 november 2009 at 11:43 e m
Mångfald utan att det sker på bekostnad av de som är svagast…
10 november 2009 at 12:57 f m
En satsning på friskvård och folkhälsa för alla generationer behövs. Många har redan lämnat kloka synpunkter om detta, men än så länge saknas vintersporterna. Skridskoåkning och längdskidåkning har stora fördelar som befrämjare av folkhälsan. Människor i allmänhet och barn/ungdomar i synnerhet tycker ofta att det är roligt att åka skridskor och skidor. Skridsko- och skidåkning kan bedrivas helt efter egen ambitionsnivå: från att bara njuta av att stå på is och snö till att bedriva tävlingsidrott. Tyvärr finns det ju en hake och det är bristen på anläggningar att åka i. I vårt nuvarande klimat behöver vi ofta tillsätta kyla för att kunna åka skridskor och skidor. En enda rundbana för skridskoåkning finns det i Stockholm för skridskoåkning och det är Östermalms IP. Någon skidtunnel finns inte. Östermalms IP är mycket välbesökt under vintern, men den både öppnar sent och stänger tidigt för säsongen. En kombinationsanläggning för vintersport med en skridskohall och en skidtunnel skulle vara både energismart och med stor sannolikhet mycket uppskattat. Med garanterade is- och snöförhållanden skulle man kunna rikta verksamhet till barn och ungdomar för att få dem att både ha roligt och att röra på sig. Att även motionärer i andra åldrar skulle bli glada är nog ingen överdrift. Dessutom skulle även elitidrotten sannolkt bli nöjd. Ingen dålig utdelning!
10 november 2009 at 8:34 f m
På söndagens DN Debatt skrev Madeleine Sjöstedt att idrottsrörelsen inte lever upp till statens folkhälsomål. En av de viktigaste utgångspunkterna med statens idrottspolitik är att idrott bidrar till folkhälsa genom att människor är fysiskt aktiva inom idrotten. Där är vi helt överens. Sedan faller logiken.
Läs gärna Riksidrottsförbundets och Stockholms Idrottsförbunds svar här: http://www.dn.se/opinion/debatt/det-ar-skillnad-pa-idrottspolitik-och-folkhalsomal-1.991017
10 november 2009 at 6:52 e m
Det centrala argumentet i din artikel är:
”Den statliga idrottspolitiken är en politik för vad man vill med den organiserade idrottsrörelsen och vilket stöd man vill ge till den. Att då argumentera för att stödet till den organiserade idrotten, som fördelas enligt beslut som hela idrottsrörelsen demokratiskt fattat, också skulle stödja verksamhet utanför RF är inte logiskt.”
Får jag gratulera till ett helt obegripligt argument! Menar du att man inte kan angripa idrottspolitiken därför att den per definition måste stödja RF? Eller kanske att eftersom RF är demokratiskt så kan man inte ifrågasätta stödet?
Det är många som börjar se problemet med att satsa stora offentliga pengar på en idrottsrörelse som elitsållar barn i tidiga tonåren. Kanske dags att låta elitidrotten klara sig själv, medan offentliga pengar riktas till de breda rörelserna, må vara klassisk idrott eller andra aktiviter.
11 november 2009 at 6:45 f m
många kloka reflektioner här…
10 november 2009 at 4:56 e m
Jag tycker ni båda ”höjdare” i stället skulle se till att vår världsunika samtalsmetod FMS-metoden kunde få del av de statliga resurserna gällande folkhälsa. Då skulle nämligen de skolor som vill kunna skicka lärare på våra kurser och de elever som allra mest behöver förbättrad hälsa få del av satsningen. Detta för att förbättra förutsättningarna för lärande.
Kanske kunde vi också mäta om bättre hälsa ger bättre betyg. Med lite extra resurser kunde vi med vår databas nämligen ta reda på detta. Kanske en intressant aspekt i dessa mätbara tider.
Tack för ordet!
Läs gärna mer på http://www.fms.se
11 november 2009 at 7:24 f m
Frågan är viktig och diskussionen välkommen men resonemanget är delvis felgrundat. Läs Svenska Gymnastikförbundets svar här: http://www.gymnastik.se/Startsidenyheter/MalinEggertzForsmarksvararMadeleineSjostedt/
14 november 2009 at 11:26 f m
Malin,
om det var så att lokaler var det största problemet borde man också fundera över vad som skulle hända om idrottsrörelsen tog ställning för att fördela tiderna mer rättvist. Att nya lag och aktiviteter skulle få företräde till tider framför lag eller aktiviteter som vill träna tre eller fyra gånger i väckan. Vad tycker du om det?
Erik
21 november 2009 at 4:19 f m
och utplana tavlingsidrotten? for utan tillracklig halltid for vara tavlingsidrotter kan vi glomma framgansrika svenska idrottare. nar det gar bra for vara svenska elitidrotare internationellt ar alla svenskar stolta som tuppar och de hyllas som hjaltar, men samtidigt sa vill ni forhindra utvecklingen av elitidrotten?
11 november 2009 at 8:14 f m
Vi tänker oss en stor orkester. Varje orkestermedlem har sin unika betydelse och skicklighet. Dirigentens uppgift är inte bara att stimulera varje musikers skicklighet och självförtroende utan också att få dem att spela tillsammans och leda dem mot en gemensam konsert. En konsert med känsla, engagemang och skönhet. Den ena handen håller pinnen och visar takten, den andra visar känslan
På samma sätt kan vi se på en skola, arbetsplats, elev, lärare, tjänsteman…
Varje arbetsplats, klass eller grupp består av människor med olika kompetenser som var och en har stor betydelse. När var och en verkligen vet sin betydelse och kan uppskatta varandras kommer de att bilda ett effektivt och trivsamt arbetsteam. För detta behövs en dirigent med både taktpinne och känsla.
Vi är också alla dirigenter i vårt eget liv. Med taktpinne och känsla styr vi vår livsstil, vår kroppsträning och mycket i vårt arbetsliv. FMS hjälper dig att finna dina starka, friska framgångsfaktorer att utgå ifrån när du vill ta dirigentpinnen. Det här var det friskaste jag läst på länge!
11 november 2009 at 9:55 f m
Ja Birgitta du har helt förstått det hela.
Det gäller nu bara att fler förstår och kan vi arbeta kollektivt mot att utveckla människor i skola och arbete så finns inga gränser vad människan kan göra här på jorden.
Det har varit för mycket omhändertagande i alla lägen i det här landet länge nu.
Varje individ kan ofattbart mycket i sig själv. Och kan detta arbete börja tidigt i skolan så kan MYCKET hända under resans gång.
Samhällsnyttan är svårt att mäta men just mätbarheten i FMS ger också skolledare och politiker etc ett verktyg som är bra nära sanningen. Och den måste vi nog också ha med i vår moderna värld.
11 november 2009 at 11:38 f m
Nu – time 4 a change. Moderna människor inser att vi kan inte isolera oss eller saker och ting längre. Alla skall vara med. Verka för dialog utifrån olika perspektiv och kunskaper för att skapa helhet…
11 november 2009 at 12:14 e m
Ja varför inte göra en Obama med
en metod?
11 november 2009 at 2:19 e m
Birgitta skriver:
Din kommentar inväntar granskning.
11 november 2009 at 2:18 e m
Tips till Lennart, har läst på er hemsida. Om ni står för det som står där borde er verksamhet om någon – belönas!!! Har ni lämnat in ert bidrag? En högtidlig prisutdelningsceremoni hålls i Stadshuset under eftermiddagen den 17 november 2009, sen finns det säkert ett år efter 2009 oxå, jag menar ny chanser…
http://www.stockholm.se/kvalitet?WT.ac=kvalitetsutmarkelsen_2009_november
11 november 2009 at 2:21 e m
Ja visst Obama har bara banat väg. Om allt skall gå vägen behövs många bäckar små… jag menar vad är det som går och går men aldrig kommer till dörren?
11 november 2009 at 2:40 e m
… Ola har skickat ett meddelande som svar på en tråd.
http://www.stockholm.se/kvalitet?WT.ac=kvalitetsutmarkelsen_2009_november
”Oj då, märkligt att det publicerades samma dag som det gick av stapeln, nämligen i förrgår): Vilken framförhållning! Vet ju, som du säger, inte om dom lyssnar.”
Jag undrar som Ola, finns det någon där ute som lyssnar???
11 november 2009 at 4:19 e m
Kom igen 2010
För årets utmärkelse är det för sent
att nominera deltagare. Inför nästa års utmärkelse kommer information
läggas ut på stockholm.se någon gång under februari månad. Vilka som
kan delta och hur nominering och tävlande går till finns redan nu att
läsa på stockholm.se/kvalitet.
Med vänlig hälsning
Anneli Ågren Ekholm
verksamhetsutvecklare
anneli.agren.ekholm@stadshuset.stockholm.se
Förnyelseavdelningen,
enheten för kvalitetsutveckling
Stadshuset
105 35 Stockholm
Tel: 508 29 417, mobil 076-12 29 417
11 november 2009 at 10:27 f m
Liten konkret idé: Går det inte att tända belysningen som finns vid bollplanen intill Södermalmsskolan (hörnet S.t Paulsgatan/Timmermansgatan). Det är en asfaltplan rakt upp och ner men passar 4-åringar som lär sig cykla, 6-åringar som vill åka skateboard, basket- och fotbollspelare i alla åldrar, cykelhockeymatcher … Det brukar vara jättefin stämning här och alla samsas om platsen. Synd bara när mörkret faller och man inget ser. För några år sedan var strålkastare tända några timmar på kvällen. Jag bor mittemot bollplan och blir glad att det finns en plats för spontanidrott i mitt kvarter.
11 november 2009 at 11:38 f m
Bra idé!
Hitta rätt väg.
11 november 2009 at 2:18 e m
Tips till Lennart, har läst på er hemsida. Om ni står för det som står där borde er verksamhet om någon – belönas!!! Har ni lämnat in ert bidrag? En högtidlig prisutdelningsceremoni hålls i Stadshuset under eftermiddagen den 17 november 2009, sen finns det säkert ett år efter 2009 oxå, jag menar ny chanser…
http://www.stockholm.se/kvalitet?WT.ac=kvalitetsutmarkelsen_2009_november
11 november 2009 at 11:41 f m
[...] Rikdsidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber och hennes motsvarighet i Stockholm, Peter Larsson, svarade under rubriken ”Det är skillnad på idrottspolitik och folkhälsomål” i DN igår på min DNdebatt artikel om att det behövs en ny idrottspolitik. [...]
11 november 2009 at 4:00 e m
Till Birgitta!
Det var ett härligt förslag som vi inte kände till.
Jag undrar nu bara om du kan hänvisa till min hemsida eller blogg i mina tidigare inlägg. FMS-hemsidan är under omarbetning och det är inte så proffsigt med en halvfärdig produkt.
Tackar på förhand
12 november 2009 at 4:18 f m
Din hemsida? Är det inte den adress du la ut?
http://www.fms.se
12 november 2009 at 8:59 f m
Nej min är http://www.fmshalsangotland.se
Eftersom Svenska Institutets hemsida är under omarbetning så tycker är det bättre att hänvisa till min egen – just nu.
12 november 2009 at 9:07 f m
Maila mig så kan jag förklara bättre.
Lennart
14 november 2009 at 1:32 e m
Tack Madelene, du visar stort mod. Det krävs både fantasi och humor om man vill gå utanför ramarna alltså, det har du!
Nu har badmössorna nått ut i etern… Get tid och lyssna på lantz i P4 (gärna hela programmet) Special för alla kattintresserade oxå. http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=2976
Trevlig helg.
14 november 2009 at 1:32 e m
Madeleine… alltså!
14 november 2009 at 10:36 e m
Hej,
Jag skrev en kommentar på detta inlägg 8 november. Jag har nu ett problem: jag kan inte hitta min kommentar här. Raderar du/ni kommentarer? Jag skulle gärna i så fall veta varför!
Lotta Hedin
15 november 2009 at 9:53 e m
Bra ledare och bra initiativ.
Återkommer med förslag.
16 november 2009 at 9:27 f m
När ska det gå upp för ansvariga politiker gör allt för att i praktiken montera ner folkhälsan.
Det gör man genom att konsekvent minska ner på idrottslektionerna i skolan. Under de senaste 20 åren med ca 50%! Samtidigt som spontanidrotten också minskat.
Ett maratonlopp i veckan! Så mycket mindre rör sig en normal grundskoleelev per vecka än vad fallet var för 25-30 år sedan!
Den generation som nu växer upp kommer belasta sjukvården med enorma vårdbehov och ingen kommer att orka jobba i t.ex. långvården.
MEN POLITIKERNA BLUNDAR. Nöjer sig med att producera floskler om ”hälsa”, utan innehåll och ansvar för praktisk handling i form av Aktivitet. VARFÖR?
16 november 2009 at 10:51 f m
En sannerligen intelligent och korrekt analys som man förvånas att ingen gjort tidigare.
Du är helt på rätt spår. För att råda bot på medborgarnas fysiska inaktivitet spec hos ungdomar måste man ju fråga dessa vad dom är intresserade av! Att detta skulle vara på nåt sätt i samklang med den av elitidrotten förblindade ambitionen att få fram ett fåtal som ska kunna hävda sig i världseliten och beslutet att kanalisera alla resurser till RF är givetvis helt galet.
Bra där!
Madeleine!
Frans Lugmair
Gymchef Forsgrenska Badet
Forsgrenska Badet-För folket!
16 november 2009 at 11:24 f m
(◕‿◕) keep on smiling 4 a change (◕‿◕)
16 november 2009 at 3:34 e m
Ja om vi skall få den förändringen så krävs det öppenhet mellan marknad och politik och fler måste hjälpa till att få bollen att börja rulla Birgitta.
17 november 2009 at 9:33 e m
[...] oavsett om man sysslar med idrott eller ej. Man kan läsa mer på Madeleines blogg på inläggen En ny idrottspolitik och Glädjande motionsreaktioner. Tags: demokrati, friluftsliv, idrott, motion, samhälle, ungdom, [...]