jump to navigation

Brev till idrottsrörelsen om behovet av ny idrottspolitik 23 mars 2010

Posted by Erik in Kultur för fler.
Tags: ,
trackback

Madeleine har idag skickat detta brev till idrottsrörelsen. Det är en uppföljning på den artikel som hon skrev på DN-debatt i höstas, men som gav mycket svag respons från rörelsen, men stark debatt här på bloggen. Utkastet till skrivelse som vi kommer att lägga finns här, och förhoppningen är att vi får ännu mer bra kommentarer.

Erik

 

Riksidrottsförbundets specialidrottsförbund och specialidrottsdistriktsförbunden i Stockholms län och övriga intresserade

Idrottsvänner,

Vi behöver en ny idrottspolitik i Stockholm och i Sverige; en politik som i första hand svarar mot barn och ungas behov av motions- och idrottsaktiviteter.

När jag i höstas skrev en artikel på DN-debatt med det budskapet var min förhoppning att skapa en konstruktiv diskussion med idrottsrörelsen om hur idrottspolitiken ska utformas i framtiden.

Artikeln byggde på ett antal forskningsrapporter från Stockholms stads idrottsförvaltning, idrottsutredningen och flera rapporter från idrottsrörelsen. En av mina slutsatser var att idrottsrörelsen når många barn och ungdomar, men inte alla. Samtidigt är det de man inte når som skulle behöva motionera mest. Alltså behöver idrottspolitiken förändras. (En sammanställning av forskningsläget finns bilagd i detta mejl.)

Det enda svar jag fick var från Karin Mattsson och Peter Larsson som skrev att det inte var idrottsrörelsens fel att det är som det är. Och det är det självklart inte. Det är regeringen och kommunerna som är ansvariga för politiken.

Men vi som arbetar med politiken behöver idrottsrörelsens erfarenheter för att skapa de politiska verktyg som behövs för att barn och ungdomar som inte vill idrotta ska börja motionera mer. Vi behöver också kunskaper och idéer från föräldrar, lärare, fritidsledare och inte minst barn och ungdomar själva. Svaren på frågan om vad som behöver göras ligger nämligen inte och skräpar i någon skrivbordslåda. De behöver arbetas fram. Och vi behöver hjälp i det arbetet.

För att sätta igång arbetet kommer vi i vår att lägga en skrivelse i Stockholms stads idrottsnämnd som ger idrottsförvaltningen i uppdrag att återkomma med analys och svar på ett antal frågeställningar. Men innan vi lägger skrivelsen, hoppas vi att ni i idrottsrörelsen ska bidra med åsikter och tillägg. Det är nu ni ska berätta vad ni tycker att vi politiker ska veta och undersöka.

Utkastet till skrivelse finns också bilagt i mejlet, men vi har även publicerat det på min blogg. Vi hoppas nu att ni ska komma med förslag på vad vi ska utreda. Antingen kan ni svara till mig direkt, eller lägga ut ett svar på bloggen så att alla kan läsa. Förslagen måste vara oss till handa före den 16 april. Jag kan inte lova att vi tar till oss alla förslag, men alla kommer att läsas med stort intresse.

Här finns skrivelsen:

https://madeleinesjostedt.wordpress.com/delta-i-politikutformningen/mer-an-idrott-i-idrottspolitiken/

Här finns min artikel i DN och Karin och Peters svar:

http://www.dn.se/debatt/idrottsrorelsen-lever-inte-upp-till-statens-folkhalsomal-1.989992

http://www.dn.se/debatt/det-ar-skillnad-pa-idrottspolitik-och-folkhalsomal-1.991017

Vänlig hälsning.

Madeleine Sjöstedt

Kultur- och idrottsborgarråd i Stockholms stad

Kommentarer»

1. Lennart Bladh - 24 mars 2010

Du kommer inte få många förslag är min gissning. Idrottsrörelsen vill inte ta något hälsoansvar. De vill utveckla sin sport och vinna sina matcher. Sorry Madelein! Det blir svårt det här. Även om du har tagit fram en massa potent fakta, så spelar det ingen roll. Det är drivkrafterna bakom som du måste undersöka. Varför?
Och då är det kanske i skolan där alla barn och ungdomar är som själva hälsoarbetet måste göras. Där finns pedagoger som har andra drivkrafter än att vinna matcher! Och som inser värdet av att ha goda förutsättningar till själva lärandet. Att elever sover bra, motionerar regelbundet, inte stressar för mycket, har kompisar etc etc. Och för dessa lärare är detta inga konstigheter. De har ju utbildats till att utveckla människor – inte till att vinna några matcher!
Lennart Bladh

2. Thomas Götselius - 25 mars 2010

Frågan om spontanidrotten hänger ihop med den om bandyhallen. Hur ska man få de ungdomar som inte vill sporta att spontanidrotta, frågar ni er. Tja, besök Zinkensdamms IP på allmänhetens åkning så får ni svaret (det vill säga ni hade fått det för någon vecka sedan, nu är ju platsen bara våt, öde och tom). Har gått förbi flera gånger om dagen denna vinter och isen har kryllat av barn, ungdomar och vuxna. Skridskoåkningen är en stor spontanidrott, så stor att Zinken förmodligen är den bäst utnyttjade kommunala idrottsytan för detta ändamål. Men istiderna är få och bandyn slukar de flesta. Här skulle en skridskosportanläggning/bandyhall i Älvsjö fylla en viktig funktion som populärt utflyktsmål för allmänhetens åkning under före under och efter vintersäsongen.

3. Henrik - 25 mars 2010

Hej Thomas Götselius,
Gubbängens konstfrysta anläggning står ofta tom och intresset att utöva bandy är begränsat.
I Stockholm finns 1700 ungdomar som spelar/tränar bandy jämför gärna med de 97000 som spelar fotboll (både killar och tjejer – i stort sett inga tjejer spelar bandy). Kanske läge för en fotbollshall eller två?

4. Thomas Götselius - 26 mars 2010

Hej Henrik,
visst är det läge för en fotbollshall eller två. Eller ännu hellre konstgräs på de kvarvarande grusplanerna. Det senare skulle nog gynna spontanspelandet mer än en fotbollshall (det var ju spontanidrottandet det handlade om i den här tråden). Man tar sig nog inte till en fotbollshall om man inte redan spelar organiserat. Däremot är ju ”allmänhetens åkning” en etablerad spontanidrott (framför allt bland tjejer som du säkert vet) som kan förstärkas med en hall.
Står Gubbängen tom? Inte vad jag vet. Är väl i så fall under skoltid. Helger och kvällar är helt uppbokat. Och bara för att vända på det: de flesta fotbollsplaner står ju tomma hela dagarna. Tyder inte det på att intresset att spela fotboll är begränsat? 😉
Men varför ställa idrotter mot varandra när det ur ett politiskt perspektiv snarare borde handla om att bygga varierande typer av anläggningar som kan användas på olika sätt (organiserad + icke organiserad idrott). Vad det gäller antalet bandyspelare är det naturligt att bandyn är mindre då det är en knepigare sport att lära sig och svårare att utöva (kort säsong, få spelytor). Så var det en gång även för hockeyn, som inte var större än bandyn innan den flyttade in. Sedan byggde framsynta kommuner ishallar och sporten växte. Hade man resonerat som du (alla spelar fotboll, men få hockey, varför bygga?) hade den inte kunnat göra det. Det är i detta utvecklingsläge bandyn befinner sig i dag. Men vad jag ville säga här var egentligen något annat, nämligen att en satsning på en bandy/skridskohall inte är en entydig satsning på organiserad idrott, utan har goda effekter för den populära men underförsedda spontanidrotten ”allmänhetens åkning”.

5. Henrik - 26 mars 2010

Hej igen Thomas G
Ishockeyn i Sverige har byggts ut av resursstarka vuxna i klubbar som framgångsrikt bearbetat kommunerna att bygga hallar för seriespel på hög och låg nivå. Detta tack vare att det är en fantasieggande arenasport och att NHL finns (världens mest överskattade proffsliga).
Bandyn är framgångsrik på mindre orter där det ej finns konkurrerande förstasporter – se Elitseriesammansättningen som tydligt visar detta.
Ishockey och bandy kommer aldrig bli stora tjejsporter, åtminstone inte under överskådlig tid.
När det gäller fotbollsplanerna används de på dagtid. Mycket av skolornas gymnastikundervisning utomhus sker på konstgräs. T ex är Enskede IP fotbollskonstgräs och många andra fullbokat på dagtid av många olika skolor. Och det är inte fotboll man tränar på konstgräset utan allehanda idrotter. Åk gärna förbi EIP nu när snön försvunnit och upptäck att löpning, hopp, stafett, diverse bollspel och allmännt ”skuttande” är populära aktiviteter igångsatta av gymnastiklärarna. Det är verkligen kul att se!

6. Gerry Rasch - 7 april 2010

Jösses vilken långbänk. Här skjuter man högaktuella beslut till framtiden och kallar det dålig respons. Idrottsnämnden och politikerna har mottagit tillräckligt med fakta för att kunna fatta beslut så att alla och envar får möjlighet att prova sin specifika idrott. Men allt ligger under kostnadsfrågor. Älvsjö/Ericsonhallen visar direkt att det inte finns en vilja för den alarmerande hallfrågan däremot stoltserar man gärna med hur många konstgräsplaner man anlagt genom åren. Förstå en sak. Alla gillar inte Fotboll. Alla skall inte tvingas gilla fotboll för att det inte finnes några andra alternativ. Det här med Föreningsdrift av anläggningar har inte heller det fungerrat. Skulle kunna fortsätta hallfrågan hur länge som helst. Det finns pengar i Stockholm Stad. Använd dom NU. Fasen vi inom hallidrotten får inte ens använda Konstgräs när hallarna är stängda. Varför skall fotbollen få komma in när snön har lagt sig. Nä Fotbollslobbyister finns det gått om i Stockholms Stadshus. Nu är det inte fotbollen jag är förbannad på utan just politiker utan ryggrad som inte vågar fatta ett vettigt beslut i denna fråga utan viker ned sig direkt konstgräs dyker upp. Bygg fler hallar NU. Vi är Sämst i Sverige. Man bygger 2 fotbollsarenor av jätteformat i tron på att någon gång låååångt in i Framtiden få ha ett EM. Känns det rätt mot oss andra i Idrottsrörelsen. Vi är många och röststarka till i höst.

Erik - 7 april 2010

Hej Gerry,

Om du läser artikeln och rapporten som finns bifogat så ser du att frågan inte bara handlar om hur staden ska prioritera mellan olika idrotter, utan också om hur staden ska prioretera mellan dem som är engagerade i idrotten och dem som vill motionera och röra på sig på andra sätt. Däremot har du rätt i att hallfrågan är problematisk. Snart kommer Skanstullshallen att vara färdig, Smedshagshallen kommer att vara klar inom kort och planeringen för Engelbrektshallen är i full gång. Så det är inte sant att inget händer.
Vänlig hälsning
Erik Jennische
Kultur- och idrottsroteln.

7. Milou Werth - 7 april 2010

Just nu går det att läsa ett antal inlägg från ungdomar som själva är unga, där de skriver om vad de tror är anledningen till att ungdomar slutar idrotta.

http://www.stockholmsidrotten.se

Välkomna in!

8. Nils Larsson - 10 april 2010

Att motivera och uppmuntra barn och ungdomar att motionera och leva hyfsat hälsosamt är sannolikt en av våra viktigaste framtidsfrågor. Därför är det tråkigt om det blir låsta positioner mellan företrädare för olika delar av idrottsrörelsen i stället för en konstruktiv diskussion. Jag är själv engagerad i skridskon i Stockholm och skulle gärna se ett Vintersportcentrum inomhus med både 400-metersbana för skridsko, bandyplan och en skidtunnel i anslutning till detta. Jag tror att det skulle ge goda folkhälsoeffekter bland både unga och äldre eftersom skridsko- och längdskidåkning är sporter som många spontant utövar. På köpet skulle stadens hastighetsskrinnare äntligen få riktiga träningsmöjligheter. Jag förstår dock att det även finns ett stort behov av hallar för friidrott, handboll, fotboll m.m. På något sätt borde det gå att lösa detta och prioritera på ett sådant sätt att de flesta tycker att det är vettigt och gagnar friskvård och folkhälsa hos både unga och äldre medborgare. Det som i sammanhanget kanske är en smula tvivelaktigt är att det i dagsläget planeras för minst två miljardbyggen i Storstockholm som, vad jag förstår, inte kommer att ha någon positiv effekt på folkhälsan alls. Jag kan dock förstå att man vill ha arenor för att se på fotboll, men jag anser inte att man behöver bygga så många sådana arenor att det ska gå ut över medborgarnas möjligheter till motion.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: