Asplunds pärla får inte förfalla

Asplunds stadsbibliotek är en gammal byggnad och som alla gamla byggnader behöver den från tid till annan ses över. Är byggnaden dessutom besökt av över 800.000 besökare per år och dessutom en av Sveriges mest kända, skapad av en av våra mest hyllade arkitekter, är det självklart att det kostar att se över hur byggnaden ska användas och underhållas. Att ha den inställningen är inte att kasta pengarna i ett svart hål, som oppositionsborgarrådet Tomas Rudin (S) menar. Men han knyter an till en klassisk biblioteksnjugg s-position.

I DN kan man idag läsa om det utredningsbeslut angående Stadsbiblioteket som både Kulturnämnden och Fastighetsnämnden snart ska ta ställning till. Beslutet innebär att Kulturförvaltningen respektive Fastighetskontoret ska se över både hur ytorna i Stadsbiblioteket ska användas och vilket renoveringsbehov som finns i fastigheterna.

Ledstjärnan i arbetet är hur Asplunds stadsbibliotek ska fortsätta att utgöra navet bland alla Stockholms folkbibliotek. Två viktiga stöttepelare i det arbete är dels de stora kulturhistoriska värden som finns i biblioteket, dels att det ska kunna fylla besökarnas förväntningar på vad ett modernt bibliotek ska ha att erbjuda.

Sedan alliansen tog över makten i Stadshuset och Folkpartiet fick ansvar för kulturen har vi målmedvetet satsat på biblioteksverksamheten. Anslaget för Stockholms stadsbibliotek låg 2011 på 277 miljoner kronor, 2006 var samma siffra 222 miljoner kronor. Vår politik har möjliggjort nya bibliotek, att gamla har kunnat flytta till mer tillgängliga adresser, att bibliotek har renoverats och att öppettiderna förlängts.

Rudin talar sig varm om att en tillbyggnad av Asplunds stadsbibliotek skulle innebära ”ett lyft för litteraturen i vårt stadsrum”, men han talar tyst om att Stadsbiblioteket under Socialdemokratins styre 2002-2006 fick se sina anslag minska med över tio miljoner åren innan vi tog över makten. Han glömmer också att nämna att hans eget parti för länge sedan har gett upp tillbyggnadstanken. Ingenstans har detta förts fram som förslag under 3.5 år! 

Vi värnar om bibliotekens roll i det demokratiska samhället och det fria kunskapssökandets betydelse för individens frihet. Därför satsar vi målmedvetet på att uppdatera biblioteken för 2000-talet – det gäller både Asplunds stadsbibliotek och alla andra folkbibliotek i Stockholm. Här finns det en skillnad mellan majoriteten och oppositionen som lätt går att förstå genom att studera tabellen nedan.

/ Madeleine

Stockholms stadsbiblioteks nettobudget 2001-2010:

År	Majoritet	Nettobudget
2001	fp+m+kd	219
2002	fp+m+kd	235
2003	s+v+mp	234
2004	s+v+mp	222
2005	s+v+mp	223
2006	s+v+mp	223
2007	fp+m+kd	226,5
2008	fp+m+kd	226,5
2009	fp+m+kd	260,2
2010	Fp+m+kd	278,2