Såhär inför sommaren ids vi inte tänka på allt tråkigt som kan hända kring ett fotbollsderby. Istället vänder vi på perspektivet och hyllar alla de supportrar som stöttar sitt lag i med- och motgång. Ni är många, ni är viktiga, och ni är framförallt de som vet mest om fotbollen i Stockholm. Hur kan staden bidra till att stärka den positiva supporterkulturen?
Vi är medvetna om att ett viktigt problem för Stockholmsfotbollen är att lösa arenafrågorna, och vi jobbar för fullt med det över sommaren. Dock finns det en massa mindre saker vi kan göra, redan innan första spaden är i jorden för Stockholmsarenan.
Eftersom att det är ni som är de mest hängivna, de som helst vill se fulla läktare, har ni säkert grymma idéer också.
Vi lämnar därmed över bollen till er. Vad har ni för tankar på vad vi kan göra? Tifolokaler? Familjeaktiviteter kring arenan före match? Pausunderhållning? SM i Tifo med pengar till laget i potten?
Svara i kommentatorsfältet nedan så lovar vi att ta till oss av era förslag och återkomma.
Teodor
22 juni 2009 at 2:52 e m
Att stödja den positiva tifokulturen som är hästlängder bättre än fotbollen som svenska lag presterar bör vara en självklarhet. Som det ser ut i dagsläget har de en del grupper problem med att arrangera tifon pga höga lokalhyror. Det är bara denna ekonomiska aspekt som hindrar grupperna från att göra inramningen kring våra allsvenska matcher ännu bättre.
29 juni 2009 at 11:05 e m
Lokaler är ett jätteproblem och eftersom era partikollegor jobbar mot marknadshyror kommer det bli ett ännu större problem i framtiden. Man river ju dessutom industriområden där det varit möjligt att få tag på lokaler tidigare till förmån för ”sjönära bostäder” och annat, lugnet, kristineberg och i Solna Dalvägen, i Bromma bällsta allé, flygplatsen (nya ”shopingupplevelser” vad nu det är), delar av Ulvsunda osv. Mönstret är detsamma överallt. Det är krasst sett omöjligt att få tag på lokaler för mindre, icke-affärsdrivande verksamheter.
En dellösning är att låta tifogrupper få tillgång till skolgymnastiksalar på kvällar/helger. Ett annat är att staden ser till att sådana ytor finns på de större idrottsplatser man har som Stadion eller SöS eller något i närheten.
12 augusti 2009 at 10:05 f m
[...] försökt att främja den positiva supporterkulturen på dess egna villkor. Bland annat genom att här på bloggen fråga er vad ni [...]
19 augusti 2009 at 3:30 e m
En mycket bra början för att främja supporterkulturen är att ta bort att Bengaliska eldar leder till böter. Bengaliska eldar är och kommer alltid att vara en enorm stämningshöjare, framförallt i samband med kvällsmatcher. Ifall dessa tillåts kommer den där härliga stämningen tillbaka.
Ett annat första steg som är bra att ta, är att definiera stämning. Är stämning att hela arenan betalar 500 kr, sitter under tak, och varannan åskådare är kvinna/barn? Enligt mig är stämningen inte något som kommer med fullsatta läktare, utan något som skapar fullsatta läktare. Som Djurgårdare vet jag med mig att det är en härlig stämning rent socialt på alla delar av Stadion när det är match. Men den stämning jag tror, och hoppas, att du Madeleine åsyftar är den som skapas av sjungande supportrar. Det är ofta klacken som får barnen att dra med sig sina föräldrar på matcherna, eller stå ut med att farsan (eller morsan, om vi nu ska vara PK) tar med en på match en gång varannan vecka. För dessa unga, framtida supportrar och åskådare, skapar klacken en form av mystik och förbjudenhet, med sin ibland hätska stämning.
Vi kan i dag även konstatera att fotbollen i Sverige inte är tillräckligt bra för att betala 500 kr för en biljett. Det är dedikationen till det egna laget som gör att någon kommer på matcherna. Dessa supportrar skulle även gå ifall biljetterna kostade 750, men ska man utnyttja någons kärlek? Vad som istället skulle bidra till fler åskådare är lägre biljettpriser. Är det rimligt att 13 matcher i allsvenskan ska kosta 2000 kr medan 50 matcher i elitserien kostar 1400 kr? Båda siffrorna tagna från Djurgårdens klacksektion i respektive sport. Värt att inflika är dessutom att DIF hockey är på frammarsch, likväl tabell- som åskådarmässigt, mycket tackvare att man flyttat från fashionabla och ljudabsorberande Globen till något sunkiga och stämningshöjande Hovet.
Nästa åsikt hänger ihop en del med den förra punkten och det är att klubbarna behöver få äga sina egna arenor för att få ekonomin att gå ihop, och då kunna antingen förbättra spelarmaterial och/eller sänka biljettpriserna. Jag kan tyvärr inte tala för någon annan klubb är Djurgården i denna fråga, då jag inte mödat mig att sätt mig in i deras situation, men min åsikt kring Djurgården är i alla fall att de skulle må bäst av att tillåtas bygga en arena på Storängsbotten, vilket skulle främja både Djurgården, som får en arena på hemmaplan, och Stockholm i sin helhet, då de planerade stadsdelarna kring detta område (till exempel Norra Djurgårdsstaden) skulle få något som gör att folk vill ta sig till dessa områden, vilket ger dem en identitet – egentligen skulle jag vilja se en arena ute i Värtahamnen, men i och med att Stockholms byråkrati inte tillåter ett genomförande förrän om 20-30 år, kan väl till och med idrottsborgarrådet förstå att det är en omöjlighet. Nej, Storängsbotten vore perfekt och vad jag förstått är det endast Kungliga DjurgårdsFörvaltningen som motsätter sig Stadens intressen, genom att diskutera enligt principen att allt som är byggt är bra, medan allt som ska byggas är dåligt, en inställning som allt fler ställer sig frågande till, bland dessa nätverket YIMBY, med snart 4000 medlemmar.
Sist men inte minst, är det viktigt att tillåta ståplatsläktare, eftersom att dessa skapar en enorm kompakthet, vilket ger en oöverträffat sångstyrka och därmed även bidrar till stämningen. De som står i klacken behöver förstås inga plaststolar, vilka allt för ofta bara är i vägen. Jag vet att UEFA:s, i min åsikt ofta löjligt preciserade, regelverk inte tillåter ståplats under europacupmatcher, men faktum kvarstår att vi först måste komma till dessa matcher och att dessa problem endast är av angenäm karaktär. Det är först när stämningen stiger, åskådarna vallfärdar, pengarna rullar in, spelare värvas och spelare eggas, som Europa är inom synhåll.
Så. Vad har allt detta med ett derby att göra egentligen? Till synes inte så mycket, men i verkligheten en hel del. Det gäller att se till helheten. Att lägga ihop alla pusselbitar, utan att tappa några på golvet eller att hamra in den sista.