jump to navigation

Skrivelse om mat och entreprenörskap 21 september 2009

Posted by Teodor in Från huvudstad till världsstad.
Tags: ,
trackback

I onsdag lade vi en skrivelse om bättre möjligheter för entreprenörer på idrottsnämnden. Madeleine Sjöstedt pratade också i ABC. Se inslaget här

Idrottsnämnden 2009-09-15

Madeleine Sjöstedt m fl (fp), Billy Östh m fl (m), Leif Kroon (kd)

Skrivelse till idrottsnämnden

Mer entreprenörskap i våra anläggningar.

Idrottsnämnden har idag ett stort antal anläggningar över hela Stockholm och för många medborgare är besöken hos dessa en del av vardagen. Idrottsanläggningarna är viktiga för stockholmarna och är en plats där man spenderar mycket tid. Åtskilliga anläggningar ligger också centralt och nära stråk där folk rör sig. Våra anläggningar har därmed en stor roll att spela för ett friskare Stockholm. En bra kost är minst lika viktigt som träning och att öka tillgången till bra mat går väl ihop med idrottsnämndens ambition att bidra till ökad hälsa i Stockholm.

Likt många museer i staden, som ibland besöks lika mycket för deras lunchrestauranger som för deras utställningar, skulle idrottsanläggningar kunna locka till sig stora mängder mat- och cafégäster tack vare deras unika lägen, trevliga miljö och tydliga hälsoprofil.

Skrivelsen ”Stärk föreningarnas ekonomi och engagemang” från 2007, och förvaltningens svar från 2008, tar upp de ekonomiska kringaktiviteter som idrottsanläggningar och föreningar kan utveckla. Att stärka ekonomin kring och i våra anläggningar är även det en prioriterad uppgift.

Problem

I dagsläget finns det en spricka mellan anläggningars hälsofrämjande syfte, och den mat som erbjuds där. Många matställen har låga ambitioner och tråkig mat. Därtill finns det många outnyttjade ytor som inte exploateras. Eriksdalsbadet ligger exempelvis vid ett av Sveriges populäraste promenadstråk

Stadens ambition kring ett friskare, mer hälsomedvetet och driftigare Stockholm rimmar helt enkelt illa med fritöser och inplastade dammsugare.

Glest besökta eller obefintliga restauranger är även ett stort slöseri med utrymme och leder till låga intäkter i relation till de investeringar idrottsnämnden gjort. Det är oekonomiskt att inte ta till vara den fulla potentialen med nämndens investeringar.

Dåliga matställen minskar även anläggningarnas attraktionskraft. Detsamma gäller naturligtvis omvänt, en trevlig restaurang eller ett café ökar trivseln och ger stockholmarna ytterligare en anledning att besöka anläggningen.

Den nuvarande situationen sänder vidare dubbla signaler till idrottsrörelsen om vår syn på entreprenörskap då vi inte uppmuntrar entreprenörskap där det är möjligt. Det bidrar också till lägre intäkter för föreningarna då de saknar möjligheter att driva kommersiell verksamhet.

Mål

Fler och mer unika ställen skulle inte bara öka trivseln i lokalerna, de skulle också tillföra välkomna ekonomiska resurser, antingen då en lokalhyra kan höjas eller en tidigare oanvänd yta exploateras, inomhus som utomhus. Detta skulle naturligtvis både gynna föreningars och idrottsnämndens ekonomi. Det skulle därmed innebära maximalt utnyttjade resurser.

Det skulle också leda till att många anläggningars och föreningars ekonomi skulle stärkas, samtidigt som det skulle sprida en känsla av självförtroende och självständighet. De besökare detta skulle generera skulle också betyda att vi bättre utnyttjade våra resurser till fullo. Helt säkert bidrar exempelvis Moderna museets restaurang till fler museibesökare och vice versa. Det blir således en dynamisk effekt att lyfta in fler entreprenörer.

Målen med detta initiativ är

-Maten som serveras i våra anläggningar ska ha en tydlig hälsoinriktning.

-Det ska finnas flera olika sorters matställen och dessa ska vara anpassade efter förutsättningarna på plats.

-Resurser i form av besökare och yta ska utnyttjas effektivare.

-Intäkter från restauranger och caféer ska öka och komma idrottsnämnden, föreningar och entreprenörer till del.

-Trivseln kring dessa kommersiella ytor ska öka och våra anläggningarna ska bli en naturlig plats att äta på.

Åtgärder

För att nå dessa mål får idrottsförvaltningen i uppdrag att:

Anlita en affärsutvecklingskonsult

–          En affärsutvecklingskonsult bör snarast anlitas för att inventera de möjligheter som finns för föreningar och entreprenörer att driva verksamhet på idrottsnämndens anläggningar. På så vis får vi snabbt en översikt på hur situationen ser ut i våra anläggningar.

Se över regelverket kring entreprenörer i anläggningarna samt kommunicera att vi söker duktiga entreprenörer.

– Tydlighet och långsiktighet från kommunen är viktigt för att entreprenörer ska kunna driva restaurang- och caféverksamhet. Något som efterfrågas av flera av de entreprenörer vi varit i kontakt med är ett tydligt regelverk för hur driften ska se ut. Därmed bör ett sådant tas fram och publiceras. Intresserade föreningar och andra bör också bjudas in och informeras om detta.  Därtill bör denna satsning kommuniceras så att det blir känt att vi är intresserade av att väva in näringsliv och föreningar i våra anläggningar.

Ta särskild hänsyn till affärsutveckling vid nya investeringar och renoveringar.

–          Slutligen bör planeringsarbetet för idrottsnämndens investeringar alltid inkludera affärsutveckling i anläggningen. Kommersiella ytor bör alltid planeras in som en naturlig del. Idrottsförvaltningen får därför återkomma med en plan för hur detta ska ske.


Teodor

Kommentarer»

1. Bättre kost i idrottsanläggningarna « Från huvudstad till världsstad - 28 januari 2013

[…] ska vara mer hälsosam. Detta är ett initiativ som Madeleine, i sin roll som idrottsborgarråd, tog redan 2009 och som nu finns med som ett uppdrag till fastighetskontoret att arbeta med under […]


Lämna en kommentar