Gunnar och Alva Myrdals verk 14 april 2011
Posted by AmandaValentin in Internet och kulturen.trackback
DN skriver idag om vårt initiativ att förse Gunnar och Alva Myrdals verk med generella licenser hädanefter. Vi tycker att staden skall gå före och visa det goda exemplet som upphovsrättsinnehavare. Med generella licenser förenklas spridning och återanvändning.
Många frågar vilka verk det gäller. Svaret är att Gunnar och Alva Myrdal har testamenterat sina upphovsrättsliga rättigheter till staden. Det finns alltså ingen lista på verk. Men det gäller i stort sett hela deras produktion, (undantaget vissa verk där upphovsrätten ligger på amerikanska förlag). Exempel på texter det kan gälla är:
Gunnar Myrdal:
- Prisbildningsproblemet och föränderligheten (doktorsavhandling från 1931),
- Asian drama – An Inquiry into the Poverty of Nation (1968),
- An American dilemma (Harper and Brothers NY 1944),
- Objektivitetsproblemet i samhällsforskningen (Rabén och Sjögren 1968),
- Varning för fredsoptimism (1944),
- Vägvisare, antologi med Gunnar Myrdaltexter utgiven av Norstedts 1998
Alva Myrdal:
- Kris i befolkningsfrågan (med Gunnar Myrdal 1934),
- Stadsbarn (1935),
- Kvinnans två roller (Alva Myrdal/Viola Klein, Tiden 1957)
Läs mer i vårt pressmeddelande och i skrivelsen (Skrivelse om generella licenser) till kulturnämnden.
DN: Paret Myrdals verk på nätet
/Amanda
Från huvudstad till världsstad 
Mkt bra detta!. Hur blev det till slut med Stadsmuseets bildbank, blev det ngn fungerande licens på stadens bilder?
Beslutet att Stockholms stads kulturnämnd lägger ut Alva och Gunnar Myrdals publicerade arbeten på nätet är utmärkt! Det blir ett stort inskanningsarbete om allt de båda publicerat skall vara med. Var och en har publicerat minst 1000 separata verk: monografier, tal, artiklar m.m. En i det närmaste komplett samling finns i deras arkiv på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm. För Gunnar Myrdals del finns en i det närmaste komplett bibliografi publicerad 1984, för Alva Myrdal en bibliografi som sträcker sig fram till och med 1961.
Stellan Andersson, Arkivarie med ansvar för Myrdalarkivet på ARAB.
PS Gunnar Myrdals avhandling publicerades 1927, inte 1931. DS
Forts…
Komplikationer kan naturligtvis uppstå om verken ingår i samlingsverk typ Vägvisare som nämns ovan, där förutom Gunnar Myrdal rättigheterna ägs av Norstedts förlag tillsammans med undertecknad och Örjan Appelqvist som redaktörer för boken; detsamma gäller den version som publicerades på engelska 2005 ”The Essential Gunnar Myrdal” där den engelska översättningen ägs av förlaget The New Press, och ”selection and commentary” av redaktörerna. Många översättningar har genom åren gjorts, bl.a. till Urdu, och de förlagen blir det nog inte alldeles enkelt att få kontakt med. Det ska bli intressant och spännande att se hur arbetet kommer att fortskrida och hur omfattande det kan bli, förutom förlag misstänker jag också att en del tidningar och tidskrifter, typ Scientific American inte gärna släpper sina rättigheter.
Men, ändå, jag hoppas att för framför allt de internationella forskarna, som ofta har svårigheter att ta sig till ARAB i Stockholm, att så mycket som möjligt kan läggas ut på nätet.
Så: Lycka till!
Hej Stellan!
Kul att du är positiv! Tyvärr så var rubriken i DN lite missvisande, satt av någon som inte riktigt hunnit sätta sig in i vad det var vi gjort. Stockholms stad ska inte publicera makarna Myrdals samlade verk på nätet, det är inte de vi initierar. Vi möjliggör för fler att publicera, genom att förse verk som efterfrågas med generell licens, så att de som vill publicera inte behöver fråga oss på nytt varje gång. Hittills har vi besvarat förfrågningar med en enskild tillåtelse att publicera i det specifika fallet. Med en generell licens gäller tillåtelsen även andra och andra sammanhang.
När det gäller vilka verk staden har upphovsrätten till, så kommer det, precis som idag, få undersökas i varje fall, då ett verk efterfrågas. Vem upphovsrätten tillhör blir vare sig enklare eller mer komplicerat att utreda.
Tack för informationen! Lite synd dock, att publicera deras verk på nätet skulle ha varit ett spännande projekt, och viktigt för alla forskare, inte minst de som kommer från andra länder. Men det får väl bli en annan gång!
Bästa hälsningar,
Stellan
🙂 babysteps i rätt riktning!
Vänliga hälsningar,
Amanda
Jättebra initiativ!
Nu gäller det att man håller tungan rätt i munnen dock. Om jag förstår saken rätt så har Stockholms stad inte för avsikt att publicera verken på Internet själva, vilket jag kan förstå. Det är dyrt och tidskrävande om man ska betala en anstäld att göra det. Däremot verkar man inte ha något emot att så sker, eller man tycker till och med att det vore önskvärt om någon annan gjorde det.
Det betyder att man måste välja en licens som möjliggör att någon annan kan ta sig an arbetet att skanna, korrekturläsa och publicera verken.
Jag tror att det betyder att man måste tillåta fri användning aav verken (inklusive i kommersiella sammanhang), liksom derivat. Man måste alltså välja bort CC-NC-ND licenser, med Creative Commons-terminologi. Om man inte väljer bort NC kommer verken inte vara intressanta för någon att lägga tid på (Wikimedia projekten tillåter t.ex. inte sådant material) och tillåter man inte derivat (att man väljer bort ND) så kommer det inte vara tillåtet att översätta verken utan särskillt tillstånd.
Vill man t.ex. inte att ett utländsk förlag översätter texterna och publicerar dem utan att ge någon ting tillbaka så föreslår jag att man lägger på ett SA-krav (share alike). PÅ så sätt attraherar man de stora öppna projekten men man hindrar samtidigt att någon tjänar pengar på verket utan att Stockholms stad har möjlighet att göra samma sak (dvs t.ex. själva fritt ge ut en översättning eller bearbetning som någon annan gjort).
Mitt förslag är alltså att man väljer CC-BY-SA och kanske till och med dubbellicensierar med GNU Free Documentation Licens.
Hej, tack Micke för input! Dina råd ligger i linje med de råd vi fått från andra som varit positiva till initiativet. Det är verkligen viktigt att hålla tungan rätt i mun och välja rätt, inte sitta och snålhålla och vara så försiktig. För det handlar ju ävenn om att sätta en standard för liknande frågor i framtiden.
Ang. översättning av texterna: i Gunnar Myrdals fall skrevs och publicerades nästan allt från mitten av 1940-talet ursprungligen på engelska, uppskattningsvis ca 800 av de 1200 posterna i bibliografin; för Alva Myrdals del uppskattar jag det till att drygt 50% av hennes verk är på andra språk än svenska. En kuriositet: Vetenskap och politik i nationalekonomin publicerades först på svenska 1930, översattes så till tyska 1932, från tyskan översattes den till engelska 1953, för att så delvis återöversättas till svenska 1972, för att så på nytt publiceras på engelska 1990. Varje gång med olika förlag förstås!