Guerilla gardening blir nu en folkrörelse!

Jag älskar min trädgård och de växter som jag där följt över en eller flera säsonger. Det är en häftig känsla att servera den mat som man följt från ett litet frö. Jag är en av den miljon fritidsodlare som finns i Sverige och intresset för att odla sin egen mat tycks bara växa och växa. Vår mat och odlingen av densamma tillhör i högsta grad vårt kulturarv. I handeln finns det vanligtvis en sorts grönsak av varje. En sorts morot, en sorts fänkål och en sorts bondböna. Odlingen ger oss möjlighet att prova fler än en sort. Vi kan odla mängder med olika sorters bönor eller sallater.

De senaste dagarna har det rapporterats, bla i SVT och DN,  om Jordbruksverkets Föreskrift om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter. Verket gör en orimligt hård tolkning av ett EG-direktiv och resultatet blir en absurd byråkrati och orimliga kostnader. EUs uttryckliga syfte är att underlätta och bevara lokala och traditionella sorter men i Sverige tycks tolkningen medföra motsatsen. Det tycks bli lika tokigt som då förskoleklasser inte längre fick baka kanelbullar eller det var bättre om korvmojjen sålde pulvermos än potatismos.

Varje frösort kommer att kräva en registrering hos Jordbruksverket som kostar 3 000 kr och därefter en årlig avgift på 2 000 kr. Det kommer också att krävas en gedigen dokumentation av varje sort, något som saknas för många äldre sorter. Många av de företag som tillhandahåller fröer i Sverige är små, de har hundratals fröer i sitt sortiment och specialiserar sig i vissa fall på ovanliga sorter. Dessa fröer säljs i vissa fall inte för mer än några tusen kr om året och därför uppskattar fröföretag att omkring 300 fröer riskerar att försvinna om reglerna införs.

Genomförandet av detta skulle vara ett hårt slag både för den biologiska mångfalden men också för den kulturbärare som maten är om. Allt om trädgård har skrivit ett öppet brev till Jordbruksverket och Expressen har skrivit om förslaget som kritiseras hårt. Jag kan inte annat än instämma.

Det finns ett uttryckligt mål att göra Sverige till ett matland av rang. I den satsningen bör det finnas en medvetenhet om hur stor roll råvarorna spelar och om idéerna bakom det nya nordiska köket som blivit mycket uppmärksammat även internationellt.  

Det finns också en tydlig rörelse mot mer och mer kunskap och intresse för mat som kultur och historiebärare. Den biologiska mångfalden ger oss en bred bas som både människor och natur tjänar på. Den variation av grönsakssorter som man kan odla själv har ofta en stark fokus på doft och smak. Eller så odlar man en ovanlig sort bara för att det är roligt.

Sverige har tidigare haft ett undantag i reglerna där sorter som funnits i handeln innan 1990 och bara såldes i små förpackningar fick finnas kvar. Att utbudet av köksväxter ska minska går emot både den personliga instinkten och meningen i förordningen. Bör inte det nuvarande förslaget kunna arbetas om så att direktivet uppfylls utan att vår kulturella, biologiska och smakmässiga mångfald riskeras?

 Här kan du läsa vad några företrädare för den svenska fröhandeln säger om förslaget.

http://www.impecta.se/remissvar_dnr_22_9337_10.pdf

http://www.runabergsfroer.se/html/2010-10-30-bevara-mangfalden.htm

Guerilla gardening blir nu en folkrörelse!

Madeleine