jump to navigation

Från kulturfritids till kulturskola 17 september 2009

Posted by annaws in Kultur för fler.
Tags: ,
4 comments

Köerna växte trots att pengarna ökade under 2002-2006. Kulturskolan ägnade sig åt att uppfylla Socialdemokraternas vallöften genom att gå från undervisning till smaka-på verksamhet. Hur kunde detta hända och hur vänder vi denna kvalitetsmässiga nedmontering? Det är utgångspunkten för den rapport om Kulturskolans utveckling och framtid som vi presenterar idag.

Stockholms kulturskola är mitt i en sedan länge behövd reformering. Ett nytt mål, fokus på kvalitet och fler elever i undervisningen är ledorden. Kulturskolan är på väg in i 2010-talet. Folkpartiet presenterar därför idag en rapport om Kulturskolans utveckling och framtid.

Under större delen av 2000-talet har Kulturskolans budget ökat kraftigt. Mellan 1999 och 2007 ökade Kulturskolans budget med 39 procent. Men antalet platser i ämnesundervisningen i musik, dans, teater och bild bara ökade med 9 procent, från 13 330 till 14 585. Istället för ämnesundervisningen satsade Kulturskolan på ett samarbete med de ordinarie skolorna och kulturverksamheter på skoltid. Samtidigt har en tydlig målsättning och ett mått för att mäta kvaliteten saknats.

Pengar har inte varit Kulturskolans problem under 2000-talet. Varje medborgare i Stockholm betalar enligt i snitt 183 kronor för Kulturskolan. Motsvarande siffra i Göteborg och Malmö är 117 respektive 135.

Kulturskolan har därför under denna mandatperiod fått ett nytt, tydligt uppdrag som fokuserar på undervisning och kvalitet till fler elever. Skolan har också genomgått en viktig omorganisation för att arbeta på bästa och mest effektiva sätt. Budgeten ligger kvar på ungefär samma nivå som 2007 och 2008. Det finns goda förutsättningar för utveckling.

Och det finns utmaningar kvar. En elev i Kulturskolan bär med sig ca 10 000 kronor, vilka kommer från både skattemedel och elevavgifter. Motsvarande undervisning hos privata entreprenörer kan kosta hälften. Kulturskolan måste själv hjälpa till att formulera vilka som är den sammanhållna kommunala kulturskolans särskiljande egenskaper och kvaliteter. Varför ska barn och ungdomar välja Kulturskolan när det finns andra kurser? Vad är det som gör Kulturskolan speciell? Med vilka argument kan Kulturskolan få kosta så mycket mer än privat undervisning? Att hitta svar på dessa frågor är den viktigaste uppgiften för såväl kulturpolitiker som Kulturskolan inför 2010-talet.

Vidare måste Kulturskolan nå fler elever än idag. Till att börja med ska den nå 15 100 elever i år, med sikte på att nå ännu fler framöver.

Men lika viktigt som att mäta antalet elever, är att kunna mäta kvaliteten. Kulturskolan måste ta fram kriterier för kvalitet, för att göra det möjligt att utvärdera och följa upp.

Med den ekonomiska grunden, det nya uppdraget, de genomförda organisationsförändringarna och de kommande utmaningarna, har Stockholms kulturskola en spännande framtid för sig. Denna rapport är ett angrepp mot Socialdemokraternas ambition att nedmontera Kulturskolans kärnverksamhet och ett stöd till alla de krafter inom Kulturskolan som nu arbetar mot flera elever och högre kvalitet.

Madeleine