jump to navigation

Popularitet ska inte avgöra kulturskydd 10 juni 2009

Posted by annaws in Från huvudstad till världsstad.
Tags: ,
7 comments

Kulturhistorisk klassificering handlar inte om vad som för tillfället är populärt hos styrande politiker, utan om vad som har ett kulturhistoriskt värde från olika tidsåldrar. Det skriver Madeleine på Svenska Dagbladets debattsida idag, som ett svar på en artikel av stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal. Se Madeleines artikel nedan.

Anna

För att en stad ska växa, utvecklas och bevara sin skönhet och funktion krävs en aktiv och kompetent stadsplanering. Kulturhistorisk klassificering är en del av detta. Som politiker måste vi ha respekt för sakkunskapen inom olika områden och använda den för att göra en samlad bedömning.

Stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal skriver i Svenska Dagbladet den 4 juni att Stadsmuseets klassificeringssystem hindrar en förbättring av staden och att 60- och 70-talsbyggnader inte bör ha samma klassning som äldre byggnader.

Det är svårt att värdera den miljö man har omkring sig. För 100 år sedan var det till exempel aktuellt att göra en ny radikal stadsplan för Gamla stan. Idag är nog de flesta glada för att det inte blev så. Likaså var de röda kulturhusen på söder en gång i tiden mer eller mindre slumkvarter, men numera är de hett eftertraktade.

Var tid har sina uttrycksformer. Stadsmuseets klassificeringssystem handlar inte om vad som för tillfället är populärt hos styrande politiker, utan om vad som har ett kulturhistoriskt värde från olika tidsåldrar. Inventeringen av city som har gjorts har ökat kunskapen om den prägel som framförallt 60- och 70-talets stadsplane- och arkitekturideal har gett Stockholms stadskärna. Den omdaning av city som genomfördes i Stockholm under denna tid låg i många hänseenden i stadsplaneringens framkant. På det sättet har även Stockholm city blivit ett kulturarv från en period som är av stor betydelse för Sveriges historia.

Men visst sker det misstag ibland. Nu i efterhand är många överens om att rivningen av Klarakvarteren var olycklig, man fann inte att värdera den tillräckligt högt under den tiden. På samma sätt ska man akta sig för att döma ut byggnader som man idag tycker är fula. Det som byggdes efter rivningen av Klarakvarteren har ett kulturhistoriskt värde som bör beaktas. Det är bebyggelse från olika tidsepoker som skapar stadens karaktär. I framtiden kommer dagens intressanta byggnader att värderas på samma sätt.

Madeleine Sjöstedt (FP)

Kultur- och idrottsborgarråd

Är bara gamla byggnader värdefulla? 26 maj 2009

Posted by annaws in Från huvudstad till världsstad.
Tags:
add a comment

Vad är det som är så speciellt med Trygg-Hansakvarteret? Vad gör egentligen Stadsmuseet? Vad betyder blåklassning? Det är frågor som Stadsmuseets chef Ann-Charlotte Backlund reder ut i en artikel på museets hemsida, med anledning av debatten om blåklassning av Trygg-Hansahuset. Intressant läsning för den som vill veta mer om kulturhistorisk klassificering.

Anna