jump to navigation

S lässatsning ”helt oacceptabel”? 25 mars 2014

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , ,
2 comments

I Litteraturutredning Läsandets kultur som presenterades 2012 föreslogs bland annat att en del av bidragen till studieförbunden som fördelas av Folkbildningsrådet skulle avsättas för läsfrämjande åtgärder, läs hela utredningen här. I utredningen föreslogs:

”Folkbildningens aktörers roll i det läsfrämjande arbetet behöver stärkas. I syfte att stärka det läsfrämjande arbetet i det civila samhället och för att öka samverkan mellan t.ex. bibliotek och det civila samhället föreslår vi att 30 miljoner kronor särskilt avsätts till folkbildningens läsfrämjande arbete. Dessa medel bör fördelas av Folkbildningsrådet som ett projektbidrag för planerad verksamhet.”

Hur mottogs förslaget?

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) framförde hård kritik. Att på detta sätt lyfta de läsfrämjande åtgärderna var helt oacceptabelt eftersom det dels var en inskränkning av studieförbundens självstyre, dels skulle förslaget inte leda till mer läsfrämjande. I ett uttalande signerat av Helén Pettersson, Förbundsordförande ABF, skrev ABF bland annat:

”Förslaget att ta 30 miljoner kronor ur det generella folkbildningsstödet leder inte till mer läsfrämjande och innebär en statlig styrning av civilsamhället som är helt oacceptabel.” Läs hela uttalandet här.

Regeringen nappade dock på litteraturutredningens förslag. I propositionen Läsa för livet som presenterades 2013 skrivs bland annat:

”Folkbildningen har en betydelsefull roll i det läsfrämjande arbetet, inte minst för vuxna som i dag inte läser. Av det statliga stödet till folkbildningen bör 30 miljoner kronor destineras för planerad läsfrämjande verksamhet. Medlen fördelas av Folkbildningsrådet.” Läs hela propositionen här.

Idag presenterade Socialdemokraterna, LO och ABF en gemensam lässatsning på barnbokhandeln Bokslukaren i Stockholm, läs här. I förslaget kan man bland annat läsa:

”Nu kraftsamlar ABF, LO och Socialdemokraterna för att stärka och bredda arbetet med att öka barns läsande. För att lyckas med det läsfrämjande arbetet krävs att fler involveras, inte bara skolan och biblioteken. Kunskapen och kompetensen hos folkrörelser och civila samhället måste användas.”

Det framkommer att finansieringen av satsningen sker av LO och ABF. Nyligen beslutade Folkbildningsrådets styrelse att dela ut medel från regeringens läsfrämjandesatsning, däribland ABF:

”Folkbildningsrådets styrelse beslutade att fördela bidraget så att 150 folkhögskolor får 100 000 kronor vardera och de tio studieförbunden får 500 000 kronor vardera samt 10 miljoner fördelade utifrån andel unika deltagare.” Läs pressmeddelandet här.

Är det alltså så att Socialdemokraterna nu initierar en lässatsning tillsammans med ABF vars grund ABF självt har dömt ut som både ”helt oacceptabel” och som inte kommer att leda till mer läsfrämjande arbete?

/ Madeleine

Sista kulturnämnden före sommaren 15 juni 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , , , ,
add a comment

Igår sammanträdde Kulturnämnden för sista gången innan sommaren tar vid. Sammanträdet ägde denna gång rum på stockholmarnas egen konsthall – Liljevalchs – och före sammanträdet gav konsthallschefen Mårten Castenfors alla nämndledamöter en visning av den nu pågående utställningen Hemslöjden på Liljevalchs. På dagordningen återfanns flera viktiga frågor för kulturen i Stockholm.

Som en konsekvens av att Kulturnämnden i slutet av förra året antog nya riktlinjer för stadens kulturstöd till det fria kulturlivet utsågs igår den referensgrupp som ska tillföra kulturförvaltningen särskilt värdefulla kompetenser i arbetet med att bedöma inkomna ansökningar. Referensgrupper har visserligen funnits tidigare men då har de utsetts direkt av förvaltningen medan de nu utses av nämnden efter ett öppet nomineringsförfarande.

De personer som kan komma ifråga för att ingå i referensgruppen måste först ha blivit nominerade – antingen av sig själva eller av någon annan. I kulturnämndens handlingar redovisas sedan samtliga nomineringar och i tjänsteutlåtandet från kulturförvaltningen motiveras förvaltningens förslag till nämnden.

För oss i majoriteten har arbetet med referensgrupper varit en viktig del av arbetet med att modernisera stadens bidragsgivning till det fria kulturlivet. Detta av framförallt två skäl. För det första eftersom det nya stödet tydligare understryker vikten av konstnärlig kvalitet och konstnärlig förnyelse i stadens bidragsgivning – och då gäller det att staden utöver förvaltningens mycket duktiga handläggare har tillgång till särskilda kompetenser i referensgrupperna. För det andra därför att referensgrupperna är ett led i hur staden arbetar med principen om armlängds avstånd.

För mig som liberal är sistnämnda av stor vikt eftersom ekonomiskt stöd från det offentliga alltid innebär att en maktrelation byggs upp mellan politisk makt och kulturliv. Historien innehåller allt för många exempel på hur kulturen blivit ett instrument för att förhärliga de styrande – kyrkan, politiker, monarker. Därför måste bidragssystemen konstrueras på ett sådant sätt att politiken stödjer kulturen utan att styra det konstnärliga innehållet. Den nya referensgruppen innebär här en förstärkning.

Glädjande nog röstade alla partier förutom ett för förvaltningens förslag. Det parti som motsatte sig referensgruppens sammansättning var Miljöpartiet som hellre föredrar en modell där även politiker ingår i referensgruppen.

En annan fråga nämnden tog ställning till var folkbiblioteket i Akalla. Bakgrunden till att frågan kom upp är den strukturplan för Stockholms stadsbibliotek (SSB) som nämnden röstade igenom i våras. Strukturplanen är det dokument som undersöker och fastslår var i staden våra folkbibliotek ska ligga och hur de ska ha öppet för att utifrån befintliga resurser maximera stockholmarnas tillgång till bibliotek.

Biblioteken har varit ett mycket prioriterat område för Stockholms stad sedan alliansens tog över makten i Stadshuset och Folkpartiet fick ansvar för kulturpolitiken. Under min tid som kulturborgarråd har anslagen till biblioteken ökat dramatiskt och vi har arbetat med flera nya koncept för hur biblioteken ska nå nya målgrupper, exempelvis förlängda öppettider, t-banebibliotek och fler målgruppsanpassade bibliotek.

Kortfattat kan man säga att den vägledande devisen för SSB är att stadens folkbibliotek ska ligga där stockholmarna rör sig, vara öppna när stockholmarna har tid att besöka dem och att anslagna medel ska användas på ett effektivt sätt.

Strukturplanen innehåller en lång lista på olika satsningar: Bibliotek som bör renoveras, bibliotek som bör flytta, nya bibliotek som föreslås byggas. Ett av förslagen som presenterades i strukturplanen var att biblioteksresurserna i Akalla bör flytta till de närliggande biblioteken i Husby och Kista för att på så sätt använda resurserna bättre och få ut mer biblioteksverksamhet för pengarna. SSB:s målsättning är att när resurser frigörs i Akalla kan verksamheten i Kista och Husby dels bli bättre och attrahera fler besökare och låntagare, dels kan SSB använda resurserna till att satsa på uppsökande biblioteksverksamhet i Akalla.

Om detta beslut var nämnden oenig. Folkpartiet, Moderaterna och Miljöpartiet röstade för medan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna röstade emot.

En tredje fråga av vikt var den om nytt stödsystem för folkbildningen i Stockholm. Det nya stödet till folkbildningen innebär ett flertal viktiga förändringar jämfört med stadens tidigare bidragsgivning. Genom att staden nu ger möjligheten att söka medel för mer än ett års verksamhet ges bättre förutsättningar för kontinuitet i studieförbundens verksamhet. Genom att bidragens storlek snarare ska vara beroende av verksamhetens olika kvaliteter och dess framåtriktade arbete framför dess kvantitet minskar såväl risken för volymjakt där kvantitet sätts främst som risken för fusk.

I denna fråga röstade alla partier i nämnden för förutom Vänsterpartiet som ville att återremittera förslaget.

/ Madeleine

Nya riktlinjer för stöd till studieförbunden 28 november 2007

Posted by annaws in Kultur för fler.
Tags: , , , , , ,
1 comment so far

Folkbildningen har en viktig roll i demokratins historia. Vi har flera starka studieförbund i Sverige, som gör insatser för folkbildning och demokratiutveckling. Studieförbundens roll i att förmedla bildning och bidra till delaktighet i samhället finns kvar och ska hela tiden möta de nya utmaningarna och samhällets förändring. Men de utmaningar vi idag står inför, är delvis andra än de som första halvan av 1900-talets anda skapade. Mot den bakgrunden införs nu nya riktlinjer för stadens stöd till och samarbetet med studieförbunden.

Eftersom staten, via Folkbildningsrådet, står för grundfinansieringen till studieförbunden, bör staden fördela sitt stöd så att det går till för staden särskilt viktiga saker. Hittills har omfattningen på verksamheten varit tongivande för stadens fördelning av stöd till studieförbunden. Vi vill nu lägga större vikt vid innehållet, för att på bästa sätt ta tillvara studieförbundens kompetens och verksamhet.

Även i fortsättningen ska verksamhetens omfattning vara avgörande för stödet, men stor vikt kommer också att läggas vid innehållsliga kriterier. Bland annat ska öppen, offentlig verksamhet, samverkan med etniska föreningar, integrationsverksamhet, verksamhet för funktionshindrade och verksamhet i förorter premieras.

Studieförbunden har ett viktigt ansvar i att förmedla demokratiska strukturer och bildning och att ge fler människor möjlighet att delta i samhället och den offentliga debatten. Alla dessa kriterier handlar om att ge fler människor chans att ta del av den offentliga debatten. De innebär också att studieförbunden fördjupar samarbetet med det fria kulturlivet, etniska föreningar och annat föreningsliv. På så sätt får studieförbunden en ännu tydligare integrerande roll och tar större plats i samhällslivet.

De nya riktlinjerna för stödet träder i kraft 2009. Stödsystemet kommer då att se ut så att 60 procent av stödet fördelas i grundstöd, 20 procent i volymstöd, baserat på omfattningen av verksamheten och 20 procent på de prioriterade områdena.

Under kommande år kommer kulturförvaltningen också att inleda ett tydligare och mer fördjupat samarbete med studieförbunden, för att få ett ännu bättre ömsesidigt utbyte. Bland annat ska information och marknadsföring om studieförbunden samordnas och förbättras, så att studieförbunden kan synas och profilera sig bättre. Ett samarbete mellan studieförbunden och stadens samlingslokaler ska också inledas, för att samverka kring de lokaler som finns i staden.

Jag tror att de nya riktlinjerna för stöd till och samarbete med studieförbunden kommer att ta tillvara på studieförbundens roll som folkbildare och mötesplats ännu bättre än idag. Det är ett steg i riktning mot ett Stockholm där fler är delaktiga.

Madeleine