jump to navigation

Flickor förbises i idrotten 2 juli 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet.
Tags:
add a comment

I dagen upplaga av DN återfinns ett reportage om problemet med att få tjejer att idrotta. Detta är en väldigt viktig fråga framför allt för de av oss i kommunerna som har ansvar för idrotten och idrottens anläggningar. Här finns det mycket att göra. Kommunpolitikens uppgift är inte primärt att endast gynna de som redan idrottar – det är att se till bredden och att göra det möjligt för många att skapa sig goda motionsvanor.

Under mandatperioden 2006-2010 var jag ansvarig för idrottsfrågorna i Stockholm. Under min tid som idrottsborgarråd var mitt stora fokus har man ska få flera barn och unga att rör på sig. Bland annat skrev jag på DN-debatt om behovet av en ny idrottspolitik; en politik som inte i första hand svarar mot idrottsrörelsens intresse, utan som svarar mot barn och ungas behov av motions och idrottsaktiviteter. Artikeln byggde på ett antal forskningsrapporter som idrottsförvaltningen hade publicerat de senaste åren, idrottsutredningen som kom i mitten av 2008 och flera rapporter från idrottsrörelsen. Mina medarbetare på dåvarande kultur- och idrottsroteln roteln sammanställde forskningsläget i en rapport som finns här: Det behövs mer än idrott i idrottspolitiken

Idrottsförvaltningen gjorde alltså en forskningsrapport om vilka som är inaktiva och varför. Den visade, vilket DN idag alltså uppmärksammar, att främst unga flickor i utanförskapsområden är väldigt fysiskt passiva. För att råda bot på detta ville de att staden satsar på dans/aerobic och simhallar. Simhallar står högt på flickornas önskelista över vilka anläggningar de vill ha och vilka anläggningar de går till. Staden har fattat ett beslut om investeringar på 500 miljoner i våra bad för att förbättra dem.

En annan reform som vi initierade var en kraftig utbyggnad av konstgräsplaner. Under min tid färdigställdes 36 konstgräsplaner i Stockholm. I DN hävdas att detta inte gynnar flcikor. Jag tvival på att det är sant. Under samma period såg Stockholm en boom för flickfotbollen.

Ridning är den stora flickidrotten och därför drev vi igenom en gigantisk satsning på Stadens fem ridanläggningar ridhus med investeringar på över 200 miljoner.

På idrottsnämnden inspirerades vi av kulturens stipendieform “En snabb slant” för ungdomar som vill göra mindre kulturprojekt. Så nu kan man även ansöka om “En snabb slant” för idrottsprojekt med hjälp från stadens fritidsgårdar.

Jag tog initiativ till att ställa krav på de föreningar som får stöd av Stockholms stad att de också åtar sig att aktivt motarbeta diskriminering.

Ett svårt problem inom idrotten är att behålla tonåringarna som finner andra intressen. Därför har vi infört en ”tonårspeng” i stadens stöd till idrotten.

Känslan av otrygghet när det är mörkt utomhus är ett allvarligt hinder för många människor som vill motionera utomhus. Sedan 2007 har vi därför byggt trygghetsanpassade motionsspår i flera delar av staden. Det finns bland annat i Ågesta friluftsområde och i Nackareservatet. Belysningen ska alltid fungera. Det ska inte finnas sly eller buskage nära stigarna och det ska vara lätt att se andra människor som är ute i spåren.

För att främja spontanidrott och motion har vi utöver alla konstgräsplaner också byggt flera utegym med olika inriktningar. Bland annat ett större alroundgym i Nackareservatet och ett utegym anpassat för äldre i Traneberg, och många fler är på väg.

Inom Folkpartiet har jag också varit med om att ta fram ett nytt idrottspolitiskt program.

Det sista jag gjorde som idrottsborgarråd var att ge ett omfattande uppdrag till idrottsförvaltningen med uppdrag om att bl.a. återkomma med en plan för att idrottsnämndens investerings- och driftsmedel ska kunna fördelas rättvist efter kön – samt att idrottsförvaltningens investeringsplaner redovisar analyser över hur nya anläggningar kommer att användas utifrån kön, och grupper av fysiskt inaktiva barn och ungdomar. Se skrivelsen och den rapport jag och mina medaretare på dåvarande kultur- och idrottsroteln tog fram här.

Det finns fortsatt mycket att uträtta för att sprida den glädje och hälsa som det innebär att röra på sig till alla Stockholms barn och unga. Här måste vi politiker själva driva på då idrotten endast ser till idrotten – de som inte vill organisera sig eller inte än är med ägnas för liten uppmärksamhet, hit hör många flickor. Goda motionsvanor är en viktig jämställdhetsfråga!

Madeleine

Jämställd idrott 23 april 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad.
Tags: , ,
add a comment

I söndag uttalade jag mig i ABC:s välkomna granskning om jämställdhet i kommunernas finansiering av idrotten. Detta är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat och som jag under mina fyra år som idrottsborgarråd drev väldigt hårt. Att det är en stor snedfördelning av stöden inom idrotten har många skäl. Grovt förenklat kan man säga att pojkar spelar i lag medan flickor generellt ägnar sig mera åt individuella idrotter. Många flickor, framför allt tonåriga i utanförskapsområden, står helt utanför idrottslivet och det de efterfrågar finns i tillgängligt. Pojkar ägnar sig också åt idrott som betalas av skattebetalarna medan flickor ofta betalar mera själva.

I Stockholm gjorde vi under min tid som idrottsborgarråd en genomlysning av om flickor missgynnas vad det gäller tider, vilket vi glädjande nog kunde konstatera inte var fallet. För att inte ge lagidrotter en oproportionerligt stor del av stödet och för att uppmuntra att man ägnar sig åt flera idrotter har vi i Stockholm en begränsning på hur många aktiviteter man får stöd för att göra inom en idrott per vecka. Detta har inte staten, vilket är en förklaring till varför pojkidrottarna får mera resurser är flickidrottarna per person.

Under mina fyra år drev vi aktivt en politik för att satsa på tjejidrotter. Idrottsförvaltningen gjorde en forskningsrapport om vilka som är inaktiva och varför. Den visade att främst unga flickor i utanförskapsområden är väldigt fysiskt passiva. För att råda bot på detta ville de att staden satsar på dans/aerobic och simhallar. Simhallar står högt på flickornas önskelista över vilka anläggningar de vill ha och vilka anläggningar de går till. Staden har fattat ett beslut om investeringar på 500 miljoner i våra bad för att förbättra dem. Detta kommer i hög grad att komma flickor till del. Ridning är den stora flickidrotten och därför drev vi igenom en gigantisk satsning på stadens fem kommunala ridhus med investeringar på över 200 miljoner. Konstgräsplanerna har lett till en boom inom damfotbollen och dessa byggde vi ut kontinuerligt under min tid. Trygghetsanpassade motionsspår var en annan jämställdhetsåtgärder.

Det sista jag gjorde som idrottsborgarråd var att ge ett omfattande uppdrag till idrottsförvaltningen med uppdrag till att bl.a. återkomma med en plan för att idrottsnämndens investerings- och driftsmedel ska kunna fördelas rättvist efter kön – samt att idrottsförvaltningens investeringsplaner redovisar analyser över hur nya anläggningar kommer att användas utifrån kön, och grupper av fysiskt inaktiva barn och ungdomar. Se skrivelsen och den rapport jag och mina medaretare på dåvarande kultur- och idrottsroteln tog fram här.

Vad som förvånade mig under de fyra år jag var idrottsborgarråd och fortfarande gör är bristen på engagemang för dessa frågor inom idrottsrörelsen. Det vore väldigt positivt att få höra idrottssverige kräva en mera jämställd idrott. Men än så länge är det alltför tyst.

Madeleine