jump to navigation

Stadsbiblioteket är prioriterat 2 september 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags:
add a comment

Stadsbiblioteket

I dagens DN finns en läsarfråga om Stadsbiblioteket och av svaret kan man något olyckligt få intrycket av att biblioteksbyggnaden inte är särskilt prioriterad av Stockholms stad.

Att bibehålla och varsamt utveckla denna, en av Stockholms vackraste byggnader med ett av stadens viktigaste innehåll, är en hjärtefråga för mig som kultur- och fastighetsborgarråd. Arbetet med en större satsning på Stadsbiblioteket är i full gång och mer om detta kan du läsa i det utredningsbeslut vi tog i våras.

/Madeleine

Rapport från gårdagens kulturnämnd 30 augusti 2013

Posted by angusthlm in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , ,
add a comment

Igår var det kulturnämnd, den första efter sommarens uppehåll. Dagordningen denna gång var inte särskilt lång men innehöll däremot det efterlängtade genomförandebeslutet för nytt bibliotek och lärandecenter i Hässelby gård. Dessutom rapporterade Stockholms stadsbibliotek om hur öppethållandet sett ut på biblioteken i Järvaenheten och Skärholmensenheten i sommar.

Kulturnämnden och Hässelby – Vällingby stadsdelsnämnd ställde sig i redan i våras bakom planen i ett gemensamt inriktningsbeslut. Detta uppmärksammades här på bloggen och i media, se här och här.

Det nya biblioteket med lärandecenter och mötesplats kommer att disponera en lokal om cirka 500 kvadratmeter. Lokalen som biblioteket ska flytta in i är belägen på Hässelby torg nr 10. Biblioteket får en egen entré med hiss ut mot torget. I lokalen kommer det att finnas en större yta för bibliotekets verksamhet. Det kommer även att finnas tre aktivitetsrum för grupp – och föreningsaktiviteter , varav ett blir mer anpassat för Kulturskolans musikundervisning. Dessa rum blir möjliga att användas även kvällstid.

Genomförandeplanen anger att det nya biblioteket öppnas mot slutet av året när renovering och ombyggnad av lokalen är klar. I avvaktan på detta kommer viss verksamhet att kunna starta i provisoriska lokaler.

Att öppna ett nytt bibliotek i Hässelby gård är en del i arbetet med att förverkliga Stockholms stads strukturplan för Stockholms stadsbibliotek som antogs i kulturnämnden för ett och ett halvt år sedan. I strukturplanen ingick även att alla bibliotek i staden ska vara öppna minst fyra dagar i veckan, varav en lördag eller söndag, och att en lång rad stadsdelsbibliotek ska renoveras och moderniseras. Detta kunde förverkligas i och med stadens budget för 2013. Om detta rapporterade Dagens Nyheter om för ett tag sedan, läs här.

Stockholms stadsbibliotek svarade också på oppositionens skrivelse om öppethållandet i sommar för biblioteken i Järvaenheten (Tensta, Rinkeby, Kista och Husby) respektive Skärholmsenheten (Skärholmen, Bredäng, Fruängen och Telefonplan). Stadsbiblioteket kunde i sitt svar konstatera att biblioteken i år både hade mer öppet och fler besökare än under 2012. Se tabellen nedan.

 

Enhet Öppna timmar   Besök  
  2012 2013 2012 2013
Järvaenheten 827

 

999

 

43 460

 

48 233

 

Skärholmensenheten (exklusive deltagandet i 127 festivalen) 625 705

 

 

33 039

 

39 276

 

/ Anders

Samarbete med Ordfront om e-böcker 2 juli 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , ,
1 comment so far

ordfront

Stockholms stadsbibliotek (SSB) och förlaget Ordfront har sedan tidigare slutit ett avtal om e-boksutlåning av förlagets e-böcker, läs mer här. Avtalet rör cirka 200 titlar respektive digitalisering av 25 titlar. Nu är alla pusselbitar på plats för att stockholmarna ska kunna låna e-böckerna enligt den nya modellen. Detta skrev DN Kultur om i helgen (se bilden ovan).

Avtalet innebär att SSB ges rätten att låna ut Ordfronts alla e-böcker i e-bokskatalogen utan någon karantän. Att förlag försätter nyutgivna i e-böcker i karantän har blivit allt vanligare vilket hindrar biblioteken från att låna ut böckerna till medborgarna. Därför är det positivt att SSB och Ordfront kommit överens om en modell där låntagarna får tillgång till e-böcker på samma sätt som de har tillgång till vanliga pappersböcker.

Den andra delen av avtalet handlar om att SSB ska digitaliserar 25 titlar från Ordfronts ickedigitaliserade så kallade backkatalog. De titlar som SSB digitaliserar kommer att finnas fritt tillgängliga för utlån via SSB utan någon ersättning till Ordfront per utlån. Vilka dessa 25 titlar blir kommer dels att bestämmas av SSB:s inköpsgrupp som gör ett urval på 15 titlar och dels av stockholmarna själva som senare i år får möjlighet att rösta fram tio titlar som ska digitaliseras. Biblioteken är en mycket uppskattad verksamhet av stockholmarna och det är roligt att biblioteket på det här sättet kan bjuda in låntagarna att vara med och påverka utbudet. Omröstningen kommer att ske på webben där användarna får rösta fram 10 titlar utifrån en lista på ca 25 böcker. Omröstningen kommer att ske

Digitaliseringen av vår gemensamma litteraturskatt är en stor utmaning. Statens kulturråd har sedan en tid ett stöd till digitalisering och jag är övertygad om att det måste vara många som bidrar till litteraturens digitalisering. Samarbetet mellan Ordfront och SSB är ett sätt att göra detta på. Ska digitaliseringen av vårt litterära kulturarv komma till stånd behöver många bidra och nya samarbeten prövas.

Kostnaden per utlån är enligt avtalet 15 kronor per lån för äldre titlar och 25 kronor för nyare. Som äldre räknas alla titlar som har varit publicerade som e-bok i 4 månader eller längre. De titlar som varit publicerade som e-bok kortare tid än 4 månader räknas som frontlist.

/ Madeleine

Läs mer: Rasmus Jonlund (FP) bloggar om nyheten, läs här.

Löfven har fel om Husby bibliotek 28 maj 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , ,
4 comments

I Ekots lördagsintervju nu i helgen intervjuades Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven om oroligheterna i Husby. I inslaget menade Löfven att Husby har allt mindre offentlig samhällsverksamhet. Som exempel nämnde på denna utveckling tog hand biblioteket i Husby som han menar hade lagts ned (lyssna här ca 12.30 in i intervjun).

Detta påstående är helt gripet ur luften. Biblioteket i Husby finns kvar och dess lokaler återinvigdes alldeles nyligen. Dessutom. I samband med nyinvigningen hade jag och min borgarrådskollega Lotta Edholm förmånen att vara med och inviga en helt ny kulturverksamhet i anslutning till biblioteket – Berättarministeriet. En fantastisk verksamhet med mål att öka Husbybarnens intresse för berättande och läsning.

Alliansen med Folkpartiet i spetsen har sedan maktskiftet 2006 – tvärtemot Löfvens världsbild – kraftigt höjt anslagen till biblioteken. Ska han i denna fråga skylla på någon borde han ringa upp sina partikamrater i Stockholms stad. Det var nämligen Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som senast drog ned på biblioteksanslagen.

Värt att nämna är att det fattats en rad beslut den senaste tiden på just bibliotekssatsningar i ytterstaden. Beslut som antingen redan har genomförts eller kommer att göra det inom kort. Dessutom en större satsning på musikundervisning i ytterstaden.

  • I år satsar kulturnämnden omkring 18 mnkr på renoveringar och moderniseringar av stadsdelsbibliotek, däribland Skärholmens bibliotek och Husby bibliotek.
  • Berättarministeriet öppnade i Husby alldeles nyligen. Berättarministeriet är en fri kulturverksamhet men stöds av staden genom Järvalyftet. Samarbetar tillsammans med det nyrenoverade biblioteket.
  • På förra kulturnämnden fattades beslut om ett nytt bibliotek i Kista galleria. Det nya biblioteket hamnar på en mycket mer attraktiv adress än idag och ska ha de mest generösa öppettiderna bland alla stadens bibliotek.
  • På kulturnämnden i april fattades beslut om ett helt nytt bibliotek i Hässelby gård.
  • I budgeten för 2013 fattades beslut om att El Sistema (ny musikundervisningsform med tydliga integrationssyften) ska påbörjas i Stockholm under 2013. På kulturnämnden i april fattades beslut om att verksamheten ska placeras i Husby och Skärholmen.

Bakgrunden till de mycket allvarliga händelserna som utspelats sig på senare tid i olika delar av Stockholms ytterstad har många olika förklaringar och arbetet med att vända utvecklingen är komplext. Det står Löfven fritt att bilda sig en egen uppfattning om orsaker och lösningar till denna problematik men han borde åtminstone bemöda sig om att ta reda på fakta innan han anklagar alliansen för att lägga ned ett bibliotek som finns kvar – i helt nyrenoverade lokaler!

/ Madeleine

Rapport från Kulturnämnden. Flytt av bibliotek i Kista 22 maj 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , ,
add a comment

kista mitt i

Igår eftermiddag hölls den näst sista kulturnämnden före sommaruppehållet. På nämndens bord fanns denna gång en rad viktiga och intressanta ärenden. Läs hela föredragningslistan här.

För lite över ett år sedan antog kulturnämnden en strukturplan för Stockholms stadsbibliotek, läs planen här. Strukturplanen är en konkretisering av den biblioteksplan som antogs i fullmäktige och den pekar bland annat ut var i staden biblioteken ska ligga (var det är lämpligt att utreda nya bibliotek, vart det är lämpligt att flytta befintliga bibliotek), hur biblioteken ska ha öppet och vilka bibliotek som behöver renoveras eller moderniseras. Det övergripande målet i strukturplanen är att Stockholms bibliotek ska ligga där stockholmarna rör sig, att de ska vara öppna när stockholmarna har tid att besöka dem och att biblioteken ska drivas effektivt. I slutet av strukturplanen återfinns följande sammanfattning:

  • Nya bibliotekslokaler bör etableras i Hässelby Gård, Kista, Slussen och Norra Djurgårdsstaden.
  • Verksamheten vid biblioteken i Akalla, Gamla Stan och Hjorthagen bör flyttas till nya eller närliggande bibliotek.
  • Bibliotek vid Liljeholmen, Gullmarsplan samt biblioteken på Stora Essingen och i Örby bör utredas vidare.
  • Stadsbiblioteket med annex samt Telefonplans, Brommaplans, Husbys, Hornstulls, Fruängens, Sköndals, Enskede, Skärholmens, Tenstas, Aspuddens, Gubbängens, Björkhagens och Hagsätra bibliotek bör renoveras.
  • Öppethållande skall under 2012 förändras för att uppnå kriterier att samtliga bibliotek skall vara öppet minst fyra dagar i veckan varav en är en lördag eller söndag.
  • En översyn av biblioteksverksamheten till skolelever och folkbibliotekets ansvar i förhållande till skolors skall göras.
  • En översyn av biblioteksservicen till äldre skall göras.

Det som står i strukturplanen betas av successivt tack vare de förstärkningar av biblioteksverksamheten som staden beslutat om för 2013. I verksamhetsplanen för kulturförvaltningen 2013 slogs det fast att alla folkbibliotek ska vara öppna minst fyra dagar i veckan varav en lördag eller söndag, vilket kommer att börja gälla från hösten. Läs mer här. I samma verksamhetsplan gjordes också en satsning i enlighet med strukturplanen på att renovera en rad stadsdelsbibliotek för omkring 18 miljoner kronor, vilket resulterat i ett antal nyrenoverade eller/och moderniserade stadsdelsbibliotek utanför innerstaden. Läs mer här. I enlighet med strukturplanen har beslut också fattats om ett nytt bibliotek i Hässelby gård. Läs mer här.

På gårdagens nämnd fattades beslut om att Kista bibliotek ska flyttas från Kista torg till Kista galleria. Läs tjänsteutlåtandet här. Det nya biblioteket kommer genom flytten av få större lokaler och generösare öppettider. Gallerian är öppen varje dag mellan tio på förmiddagen till kl nio på kvällen, måndag till söndag. Bibliotekets öppettider ska vara desamma som gallerians. Kulturförvaltningen bedömer att detta kan resultera i att antalet biblioteksbesökare kan fördubblas, från dagens 250 000 till ca 500 000 per år. Läs P4 Radio Stockholms nyhet om flytten här. Idag skriver också Mitt i Kista om det, läse artikel ovan.

Ett annat biblioteksärenden som var uppe var flytten av Gamla stans bibliotek till Stockholms stadsmuseum, läs tjänsteutlåtandet här. Bakgrunden till flytten av biblioteket är framförallt att biblioteket har få användare, att det inte är tillgängligt, att det ligger avsides från större stråk eller knutpunkter för kollektivtrafiken. Samtidigt innebär en flytt till Stadsmuseet att biblioteket blir tillgängligt och att hamnar intill en av de största knutpunkterna för kollektivtrafiken i staden. Med anledning av det nya läget gör kulturförvaltningen bedömningen att det kommer att leda till många fler besökare. Det nya biblioteket kommer passande nog att ha en Stockholmsprofil men givetvis fungera som ett vanligt folkbibliotek där man kan . Öppettiderna kommer också att förlängas. Planen är att biblioteket flyttar till Faktarummet på Stadsmuseet där museets referenssamling finns för att sedan 2014 flytta in i nyrenoverade lokaler med direkt ingång från gatuplan. Positivt var att en stor majoritet av nämnden ställde sig positiv till förvaltningens förslag som kommer att innebära att många fler stockholmare får tillgång till stadens bibliotekstjänster.

På nämndens bord fanns också tertialrapport 1 för kulturförvaltningen, läs den här, vilket bjöd på många positiva besked från stadens kulturverksamheter. Förutom de många förändringarna gällande biblioteksverksamheten som redovisats ovan framkom i rapporten att Kulturnatten i år slog publikrekord med omkring 120.000 besök. Publikrekord noterades även för Liljevalchs vårsalong som i år med omkring 65.000 besökare. Budgetsatsningen på att Kulturhuset från och med 1 mars har öppet alla veckans dagar finns också med. Värt att nämna är också att Stockholm konst expanderar och nu arbetar med ett drygt 60-tal pågående gestaltningsuppdrag. Passande nog sammanfaller detta med att Stockholms enprocentsregeln i år fyller 50 år. I samband med rapporten tog nämnden också ställning till kulturförvaltningens ansökan till Järvalyftet om Blå huset i Tensta. Att nämnden kan fortsätta med sin kulturverksamhet där är viktigt, inte minst med tanke på de oroligheter som nu plågar ytterstaden. När man läser tertialrapporten blir det väldigt uppenbart vilken duktig förvaltning kulturnämnden har med många kompetenta medarbetare.

/ Madeleine

Kista bibliotek – mitt i gallerian 17 maj 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , ,
1 comment so far

kista bibliotek

På tisdag i nästa vecka är det dags för nästa kulturnämnd. Ett av ärendena som nämnden då ska ta ställning till gäller flytten av Kista bibliotek vilket bland annat Mitt i Kista och Metro har uppmärksammat i veckan. Läs ärendet här.

Biblioteket ligger nu på Kista Torg, vid sidan av flödet i Kista. Sommaren 2012 erbjöds kulturförvaltningen ett läge inne i Kista Galleria, i en av de mest trafikerade korsningarna där Modeboulevarden och Kistagången möts. Detta läge bedöms uppfylla de ställda kraven på tillgänglighet, synlighet och därmed också på effektivitet och kulturförvaltningen har gått vidare med att utveckla verksamhetsprogrammet i de föreslagna lokalerna i Kista galleria. 

Gallerian är öppen varje dag mellan tio på förmiddagen till kl nio på kvällen, måndag till söndag. Bibliotekets öppettider ska vara desamma som gallerians.

Genom den föreslagna placeringen av biblioteket och de nya öppettiderna bedömer kulturförvaltningen att man kan fördubbla antalet biblioteksbesökare. Från dagens 250 000 till ca 500 000 per år. Kista Galleria har 19 miljoner besök per år, eller 60 000 per dag.

Flytten av Kista bibliotek är ett led i förverkligandet av stadens biblioteksplan och strukturplanen för Stockholms stadsbibliotek som antogs i Kulturnämnden i mars förra året. I båda dokumenten fastslås det att biblioteken ska finnas där stockholmarna rör sig och vara öppna när stockholmarna har tid att besöka dem. Det betyder flytt av befintliga bibliotek, förändrade öppettider och etablering av nya bibliotek.

Att öka läsandet är en av Stockholms och Sveriges största utmaningar. Den litteraturutredning som nyligen överlämnades till regeringen pekar på vikten av att öka läsandet bland barn och unga, särskilt unga pojkar. I staden antar vi denna utmaning med en offensiv bibliotekspolitik och satsningar på läsande i skolan.

/ Madeleine

Bild: ”Wester + Elsner”

Biblioteksbladet om biblioteksseminariet 15 maj 2013

Posted by angusthlm in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags:
add a comment

Biblioteksbladet (BBL) uppmärksammar i en artikel det biblioteksseminarium som arrangerades igår och det biblioteksprogram som då presenterades. Läs artikeln från BBL genom att trycka här.

Anders

Liberal bibliotekspolitik på Brännpunkt 14 maj 2013

Posted by angusthlm in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , ,
2 comments

Med anledning av dagens seminarium om liberal bibliotekspolitik skriver Madeleine tillsammans med Elisabeth Gunnars (FP),kommunalråd och ordförande i kultur och utbildningsnämnden i Österåker, Msts Hasselgren (FP), kommunalråd och ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Täby och Anders Ekegren (FP), kommunalråd i Solna stad samt ordförande i Kommunalpolitiska rådet i Stockholms län om liberal bibliotekspolitik på SvD Brännpunkt.

På seminariet som börjar alldeles strax finns flera välkända namn från kulturvärlden med: författarna och debattörerna Bengt Ohlsson, Torbjörn Elensky och Qaisar Mahmood. Samt Dorotea Bromberg, förläggare, och Inga Lunden, ordförande i Svensk Biblioteksförening och stadsbibliotekarie i Stockholms stad. 

Du kan läsa artikeln här eller nedan.

/ Anders

Klassresan börjar i klassrummet, detta är grunden för Folkpartiets utbildnings- och bildningspolitik. På biblioteken fortsätter den. För många under hela livet.

En av de stora samhällsutmaningarna är barns och ungas läsförmåga. Den litteraturutredning som för ett tag sedan överlämnades till regeringen uppmärksammar att läsförmågan sjunker, särskilt bland unga pojkar där var fjärde idag uppges ha en så svag läsförmåga att de har svårt att läsa och förstå krävande texter. Detta är mycket oroande. För att lyfta in frågan i politikens mittpunkt har vi gemensamt tagit fram en rad förslag på hur en liberal bibliotekspolitik i Stockholmsregionen kan utveckla biblioteksväsendet.

Man ska inte behöva ta en omväg för att besöka biblioteken. Därför anser vi att biblioteken ska ligga där medborgare lätt kan besöka dem, exempelvis nära kollektivtrafiken. De ska också vara öppna när medborgarna har tid att besöka dem, i högre utsträckning på kvällar, helger och somrar.

Stockholms län är en integrerad region där människor reser kors och tvärs över kommungränserna för att gå i skola, handla eller arbeta. Därför är det naturligt att fler biblioteksfunktioner integreras, exempelvis genom att skapa lånekort som fungerar i hela länet. Läslusten som ska sätta gränserna för läsandet – inte kommungränserna.

I Nacka kommun har folkbiblioteket lagts ut på entreprenad och i fler kommuner är detta uppe för diskussion. Detta är en utveckling vi ställer oss negativa till. Ett system som fördelar offentliga medel till privatdrivna bibliotek riskerar att styra bort från kvalitet till kvantitet som enda mål, då ersättningarna utgår efter antal utlånade böcker. Något annat ersättningssystem har hittills inte sett dagens ljus. När biblioteken läggs ut på entreprenad riskerar dessutom vinsterna med en sammanhållen biblioteksstruktur att försvinna. Det finns till exempel en poäng i att du som låntagare kan låna boken bok på ett ställe och lämna tillbaka den på ett annat eller att man kan beställa böcker som finns på ett bibliotek från ett annat. Allt detta ökar enkelheten och tillgängligheten och det är just det en liberal bibliotekspolitik går ut på.

På biblioteken ska utbudet av barn- och ungdomslitteratur vara prioriterat och det är viktigt att stärka samarbetet mellan biblioteken och förskolan respektive skolan. Genom författarbesök, högläsning, läsecirklar eller läxhjälp kan programverksamheten byggas ut för barn och unga. Skolbiblioteken är för barns och ungas läsande mycket viktiga. Därför är det ytterst oroande att hälften av landets elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek och att en av sex elever helt saknar skolbibliotek. Detta trots att den nya skollagen uttryckligen säger att eleverna ska ha tillgång till ett skolbibliotek.

Biblioteken måste hänga med i den digitala utvecklingen. Genom att allt mer litteratur ges ut elektroniskt eller digitaliseras i efterhand måste biblioteken erbjuda tillgång till elektronisk litteratur för att bestånden ska vara aktuella. På biblioteken ska det erbjudas trådlösa nätverk så att man enkelt och kostnadsfritt kan koppla upp sig mot internet.

På grund av bibliotekens roll i ett demokratiskt samhälle är det viktigt för oss liberaler att deras mediebestånd inte politiseras. Biblioteken finns till för att medborgarna ska kunna tänka fritt och bilda sig en egen uppfattning, inte för att biblioteken ska få medborgarna att tänka på ett visst sätt. Tintin-utrensningen visar på vikten att bibliotekens bestånd inte politiseras. För oss är det självklart att urvalet måste stå fritt från moraliska, politiska, religiösa och ideologiska hänsynstaganden.

I en liberal Stockholmsregion utvecklas biblioteken i takt med regionen men är samtidigt fast förankrade i upplysningens idéer om bildningen och utbildningens kraft för både samhällets och individens utveckling.

MADELEINE SJÖSTEDT (FP)
kultur- och fastighetsborgarråd, Stockholms stad

ELISABETH GUNNARS (FP)
kommunalråd och ordförande i kultur och utbildningsnämnden, Österåker

MATS HASSELGREN (FP)
kommunalråd och ordförande i kultur- och fritidsnämnden, Täby

ANDERS EKEGREN (FP)
kommunalråd, Solna stad, ordförande i Kommunalpolitiska rådet i Stockholms län

Om bibliotekens yttrandefrihet 29 april 2013

Posted by angusthlm in Demokrati och mänskliga rättigheter, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , ,
add a comment

I gårdagens Expressen skrev Madeleine om förslaget till ny bibliotekslag med anledning av de många diskussionerna om vad som ska och vad som inte ska få finnas på folkbiblioteken och hur detta ska bestämmas. Du läsa artikeln genom att trycka på följande länk ”Lex Tintin för yttrandefriheten” eller läsa den längst ned i detta blogginlägg.

Som en parentes kan nämnas att just Tintin i Kongo, som nämns i bildtexten till artikeln, aldrig rensades ut från bibliotekshyllorna på Kulturhusets bibliotek TioTretton i höstas av den enkla anledningen att det albumet inte fanns i bibliotekets bestånd. På bloggen Hög av serier kan du läsa Anders Lundgrens, medarbetare på Kulturhuset, betraktelse av händelseförloppet. Du kan också läsa Jan Gradvalls som skrivit om Tintin i Kongos frånvaro på TioTretton på Expressen, länk finns här.

/ Anders

Den nya bibliotekslagen som nu föreslås kan sätta stopp för censurivrarna. Det är positivt att den slår fast biblioteken ska värna yttrandefriheten, inte beskära den.

I Sverige har det hittills saknats bestämmelser om folkbibliotekens utbud. I detta avseende skiljer vi oss från exempelvis Norge och Danmark. I förslaget till en ny bibliotekslag sägs det dock tydligt att folkbibliotekens medieutbud ska präglas av allsidighet och kvalitet. Med allsidighet menas att bibliotekens utbud ska vara allsidigt sammansatt och att mediebeståndet inte får inskränkas utifrån ideologiska, politiska eller religiösa ställningstaganden.

Detta är en förändring som innebär att kulturpolitiken mycket tydligare måste förhålla sig till principer för medieurval. Tidigare diskussionerna om stereotypa och stötande skildringar i bland annat Tintin, Lilla Hjärtat, Pippi Långstrump och Robinson Kruse har rest krav på att biblioteken ska rensa ut böcker från sina bestånd, eller att avstå från att köpa in böcker. Vissa folkbibliotek har fallit för interna eller externa påtryckningar och gått dessa viljor till mötes.

Ideologiska utrensningar är ofta resultatet av bibliotekstjänstemäns eller kulturpolitikers goda intentioner. Man vill ta bort sådant som väcker anstöt. Men i all välvilja ruckas samtidigt bibliotekens demokratiska uppdrag: Att till allmänheten fritt ge tillgång till litteratur.

Detta är främmande för mig som liberal. För oss liberaler finns biblioteken till för att tjäna allmänheten genom fri tillgång till information. Biblioteken ska inte vara ett politiskt instrument för att få människor att tänka på ett visst sätt utan vara ett verktyg och en resurs för att få människor att tänka själva.

Denna hållning är en av anledningarna till att bland det första jag gjorde när jag tillträdde som kulturborgarråd var att avskaffa de politiska råden för biblioteken i Stockholm samt till min kraftiga reaktion på den normkritiska utrensning som en chef påbörjade på Kulturhuset i höstas.

Så länge biblioteken varken har oändligt med utrymme eller oändliga inköpsmedel kommer ett urval att ske och en prioritering att göras vid inköp av litteratur. Att rensa ut, eller inte köpa in, en bok baserat på dess innehåll är därför inget anmärkningsvärt, inflikar vän av ordning.

Men det är inte urvalet i sig som är stridsfrågan, utan hur detta urval sker. Skillnaden är stor mellan att å ena sidan fråga sig om en bok är värd att köpas in trots dess eventuella brister, men tack vare dess övriga kvaliteter, såsom historisk relevans. Eller att å andra sidan anse att en bok ska rensas ut, eller inte köpas in, på grund av dess brister, trots dess kvaliteter. Detta är mer än semantik.

Medan förstnämnda urvalsprincip står för att det som har kvaliteter, är efter- frågat, har historisk betydelse eller är av litteraturhistorisk vikt, ska få finnas kvar trots eventuella brister står det sistnämnda för ett förhållningssätt där allt missbehagligt ska bort från hyllorna.

I denna diskussion är det lätt att blanda samman litteraturens innehåll med ståndpunkten att litteratur trots obehagligheter i dess innehåll ska få finnas på biblioteks- hyllorna. Låt mig därför klargöra att stereotypa skildringar av olika grupper både i samtida och dåtida litteratur är ett stort problem. Jag hoppas innerligt att all litteratur, barnlitteratur i synnerhet, ska vara fri från stereotypiseringar. De många diskussionerna är därför välbehövliga och förändrar mångas inställning till litteratur som tidigare ansetts vara oskyldig. Varje bibliotek har också ett ansvar för hur man exponerar böcker.

Det är ett missförstånd att censur alltid införs med onda avsikter. Nej, ofta införs den med de mest goda avsikter. Men censuren är bedräglig som politiskt verktyg då den gör våld på de principer som är det fria samhällets utgångspunkt, fria människors förmåga, rätt att ha fri tillgång till information och fritt uttrycka sina åsikter – även det som är obehagligt, dumt, ja till om med förolämpande.

Det som föreslås i den nya bibliotekslagen måste tillämpas som en Lex Tintin – för att hjälpa biblioteken att stå fria i yttrandefrihetens tjänst.

Madeleine Sjöstedt (FP)
Kultur- och fastighetsborgarråd Stockholms stad

Klassresan börjar på biblioteket 17 april 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Konstnärlig frihet, Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , ,
1 comment so far

Klassresan börjar i klassrummet brukar Jan Björklund säga. För många barn, mig själv inkluderad, börjar den även på biblioteket eller i Kulturskolan. Att se till att barn och unga har tillgång till kultur ska vara en ständigt prioriterad fråga och är även en ständigt aktuell sådan. Så sent som för några veckor sedan replikerade skolborgarrådet Lotta Edholm och jag på Pia Huss i DN på detta tema.

Vi har gjort mycket sedan maktskiftet 2006; stödet till subventionerade teaterbesök för barn i förskola/skola har ökat kraftigt, anslagen till biblioteken har höjts med 30 procent, i kulturbonusen som vi inrättat belönas ökad barnpublik i syfte att ge incitament för det fria kulturlivet att prioritera barn och unga, och ungas besök till Stadsteatern har på sju år nästan fördubblats genom kraftiga satsningar och prioriteringar för att nämna ett axplock.

Det kanske viktigaste är dock det uppdrag kulturnämnden gav kulturförvaltningen strax efter maktskiftet – att ta fram en strategisk plan för barn- och ungdomskulturen i Stockholm ”Kultur i ögonhöjd”, som skulle genomsyra alla förvaltningar och bolag i hela staden. Uppdraget omfattade att utifrån barnkonventionen, den nationella kultur- och ungdomspolitiken, läroplanernas mål och övergripande inriktnings- och verksamhetsmål formulera definiera och formulera övergripande mål, delmål, strategier och ansvarsbeskrivning för stadens barn och ungdomskulturverksamhet. Ambitionen var att planen också skulle fungera som inspiration och verktyg även för aktörer utanför det kommunala uppdraget som är involverade i barns och ungdomars kultur och fritid i Stockholm.

 Nu har planen utvärderats och glädjande nog visar denna utvärdering att planen har varit ett nödvändigt initiativ för att förverkliga visionen om att barn och unga i Stockholm, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska ha likvärdig tillgång till kultur för, av och med barn och unga. Planen har stärkt medarbetare i arbetet med barns rättigheter, lyft fram kultur och delaktighet på dagordningar och i verksamhetsplanering liksom inspirerat till nya sätt att tänka och till samarbete.

 Just nu är en uppdaterad version av Kultur i ögonhöjd – som är tydligare, något nerkortat, och mer överskådligt – ute på remiss i hela staden i syfte att om möjligt stärka barnkulturens ställning än mer. Vi tar gärna emot förslag/synpunkter här på bloggen innan det är dags för beslut i Kommunfullmäktige. 2014 ska den nya planen vara igång och då kommer även fler satsningar på barn och ungdomskultur att realiseras.

Madeleine

Skiljelinjen finns här Birgersson! 8 april 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter, Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , ,
add a comment

I allt mediebrus från Socialdemokraternas nyss avslutade kongress hördes inte mycket om kulturpolitiken. Inte mer än inslag om att den var frånvarande som debattämne i plenisalen, som exempelvis Naila Saleems inslag på Kulturnytt med den talande rubriken ”Kulturen i skymundan på S-kongress”.

I dagens DN plockar Susanne Birgersson upp tråden och konstaterar dystert: ”Några verkligt avgörande skillnader mellan regeringens och oppositionens politik är svåra att urskilja. Det var intrycket också efter S- kongressens beslut förra veckan.” Och fortsätter: ”Det spelar kanske inte så stor roll om kulturdepartementet rattas av en moderat eller sosse.”

Att säga att det inte finns några skillnader i kulturpolitik mellan Moderaterna och Socialdemokraterna är givetvis att gå för långt. Det finns skillnader. Ibland avgörande sådana. Samtidigt är Birgerssons kulturpolitiska ton mer precis än vad som vanligtvis är fallet i den kulturpolitiska debatten där det från kulturmarxistiskt håll låter som om kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) skulle ha gått fram som en lieman bland kulturens utgiftsposter.

Samtidigt kan man väl konstatera att den stora skiljelinjen i kulturpolitiken inte går mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Snarare är det Folkpartiet som sin kulturtillvända vana trogen ständigt ligger i debattens framkant. Den till alldeles nyligen kulturpolitiske talespersonen för FP tillika vice ordförande i kulturutskottet, Christer Nylander, höll fanan högt. När han bytte politiskt sakområde tidigare i vinter konstaterade han på sin blogg talande nog att ” Jag tycker själv att jag bidragit med en del, men får ärligt erkänna att jag inte fullt ut lyckats få gehör i alliansregeringen för de förändringar jag skulle vilja se.”

Om man tycker att meningsskiljaktigheterna saknas mellan regering och opposition går det betydligt hetare till i Stockholms stad. Här märks skillnaderna mellan en socialistisk och en liberal kulturpolitik på varje kulturnämnd. Samtidigt som vi år från år successivt utökat kulturbudgeten, framförallt med betoning på stadens bibliotek, har staden varit mycket tydlig med att kulturen inte ska vara förpassad till ett offentligt och/eller ett navelskådande reservat.

Att alla har rätt till kultur av hög kvalitet, det är en av grundbultarna i en liberal kulturpolitik. I kulturen hittar alla människor en utvecklingspotential. Antingen genom att ta del av teater, litteratur, film, dans, musik eller bildkonst. Eller genom eget skapande. Målet med en sådan politik är – till skillnad från socialisternas målsättning – att individen själv ska utvecklas och bilda sig. Odla sig själv.

Mångfald är därför ett liberalt ledord. Samhället måste ge goda förutsättningar till konstnärligt skapande oavsett om det gäller kioskvältare eller experimentell lyrik. Musikaler eller modern dansperformance. Rockkonserter eller konstmusik.

En förutsättning för mångfald är att kulturlivet ska vara oberoende. Därför är det oroväckande att allt för mycket kultur är så pass beroende av politiska beslut. En väg bort från detta är att stärka kulturlivets ickeoffentliga finansiering. Gör man detta som ett komplement och inte ett substitut till offentlig finansiering uppnår man också kulturell tillväxt.

En bit in på mandatperioden efter maktskiftet 2006 i Stadshuset infördes en kulturbonus i stödgivningen till det fria kulturlivet. Tanken med bonusen var att göra tvärtemot vad man gjort tidigare. Istället för att dra ned de offentliga stöden när bidragstagarna lyckades öka sina egna intäkter eller finna en sponsor tänkte vi tvärtom. Ok, du har lyckats få en stor publik att komma (ökade biljettintäkter). Ok, du har lyckats sänka dina kostnader genom att dela lokal med någon annan (ökade egenintäkter) Ok, du har lyckats hitta en sponsor (ökade egenintäkter). Bra! Det stimulerar vi genom att ge en extra bonus. Så växer kulturen. Bort med meningslösa nollsummeekvationer som bestraffar framgång.

Men skillnaden märks inte enbart i stadens bidragsgivning till externa parter. Det har den också gjort i stadens egna verksamheter. Ett exempel är Stockholms stadsbibliotek.

Efter maktskiftet 2006 kunde vi sätta stopp för Socialdemokraternas besparingspolitik på biblioteken. Siffrorna talar för sig själv. 2006 var anslaget 223 miljoner kronor per år, i år är de 292 miljoner kronor per år. Anslagsökningarna har dock varit kombinerade med en förändringsprocess inom Stockholms stadsbibliotek. Biblioteken ska flytta till mer attraktiva lägen där stockholmarna lätt kan nå dem, som exempelvis tunnelbanebiblioteken. De ska i större utsträckning ha öppet på kvällar och helger då stockholmarna har tid att besöka dem.

Ett annat exempel är Stockholms stadsteater. Under flera år har budskapet från fullmäktige till teatern varit tydligt: Anslaget från staden ska i större utsträckning läggas på den konstnärliga verksamheten och skapa mer teater för stockholmarna. Att pengarna ska läggas på konsten!

Detta har varit en mycket framgångsrik strategi. Sedan 2002 har publiken ökat med omkring 60 procent. Detta märks inte minst i biljettintäkterna. Som nu med omkring 70 miljoner kronor är större än någonsin.

Givetvis har utvecklingen inte enbart drivits av att Stadsteatern internt har prioriterat mellan olika kostnadsposter och på så sätt skapat en mer effektiv teater. Att Stadsteaterns anslag från staden har ökat från 196 till 220 miljoner kronor mellan 2006 och 2012 har givetvis gjort att teatern haft mer medel att bedriva teaterverksamhet för.

Våra meningsmotståndare beskyller dessa framgångar nedlåtande som att staden är ”intresserad av vinst” vilket är ett helt befängt påstående. Varje intjänad krona på Stadsteatern har gått tillbaka till teatern – till fler tjänster för skådespelare och fler föreställningar. År efter år. Det är kulturell tillväxt.

Även i yttrandefrihetsfrågor har vi sedan 2006 haft många tillfällen att sticka ut hakan i debatten. Staden har tydligt markerat att den inte accepterar några politiska urvalskriterier eller utrensningsdito i bibliotekens mediebestånd. Biblioteken ska vara en institution som får människor att tänka på egen hand, inte en institution där politiken ska få dem att tänka rätt.

Det här var något om skillnaderna mellan en socialistisk kulturpolitik och en liberal. Skillnaden mellan Moderaternas och Folkpartiets kulturpolitik får vi ta en annan gång.

/ Madeleine

Nytt bibliotek i Hässelby gård 5 april 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , ,
1 comment so far

Nu är det äntligen klart med ett nytt biblioteket i Hässelby gård. Frågan har varit ständigt aktuell sedan staden var tvungen att avveckla det gamla biblioteket i Hässelby strand. Ärendet om ett nytt bibliotek har föregåtts av ett långt arbete för att hitta en hållbar verksamhetsidé tillsammans med Hässelby-Vällingbys stadsdelsnämnd.

I Hässelby gård finns många arbetslösa och betygsgenomsnitten är låga. Det är utgångspunkten för inriktningen på det nya biblioteket, som inte bara är ett bibliotek, utan ett lärcenter. En mötesplats med lärande som grund där Stockholms stadsbibliotek och Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning samarbetar och delar lokaler, totalt omkring 500 kvadratmeter. I biblioteket ska det bland annat finnas studieplatser, möjlighet till läxhjälp, språkkafé, introduktion för SFI-klasser, IT-stöd och bland annat studie- och yrkesrådgivning i samarbete med Arbetsförmedlingen.

Att öppna ett nytt bibliotek i Hässelby gård är en del i arbetet med att förverkliga Stockholms stads strukturplan för Stockholms stadsbibliotek som antogs för drygt ett år sedan. I strukturplanen ingick även att alla bibliotek i staden ska vara öppna minst fyra dagar i veckan, varav en lördag eller söndag, och att en lång rad stadsdelsbibliotek ska renoveras och moderniseras. Om detta rapporterade Dagens Nyheter om för inte särskilt längesedan, läs här. I förra veckan hade jag också den stora äran att tillsammans med min borgarrådskollega Lotta Edholm inviga det nyrenoverade biblioteket i Husby som efter renoveringen har ett unikt samarbete med Berättarministeriet.

/ Madeleine

Nyrenoverade bibliotekslokaler och unikt samarbete med Berättarministeriet 26 mars 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , ,
3 comments

Berättarministeriet alla

 

Berättarministeriet

Idag öppnas och invigs det nyrenoverade stadsdelsbiblioteket i Husby. Men att Husby bibliotek återinvigs är inte den enda nyheten för Husby idag. För idag invigs också Stockholms första skrivarverkstad för barn och unga mellan 8 och 18 år, Berättarministeriet, vägg i vägg med biblioteket. I och med att Berättarministeriet öppnar i Husby inleds ett unikt samarbete mellan Berättarministeriet och Stockholms stadsbibliotek med fokus på barns och ungas läsande och skrivande.

Berättarministeriets verksamhet är tänkt att vara ett komplement till kulturnämndens verksamheter och framför allt öka intresset för kreativt berättande. Berättarministeriet vill genom sina kostnadsfria skrivarverkstäder lyfta fram alla de berättelser som kanske inte skulle hörts annars, få de barn och unga som skriver historierna att känna en större samhörighet och delaktighet i samhället. Berättarministeriets arbete syftar till att stärka barn och ungas relation till det skrivna ordet. Skrivarverkstäderna är öppna för barn och unga mellan 8 och 18 år. På förmiddagarna kommer hela skolklasser (8-11 år) på besök och skriver en bok tillsammans på två timmar.

Husby bibliotek hade 2011 21 000 besökare i olika åldrar. Redan idag finns ett flertal arrangemang på biblioteket för de yngre besökarna. Exempelvis erbjuds sagostunder och det finns boksamarbete med BVC och Öppna förskolan. På biblioteket erbjuds även läxhjälp varje måndag kl. 16-19 samt lovaktiviteter i form av skrivarkurs och skapandeverkstäder. Biblioteket har redan idag samarbete med flera övriga kulturaktörer i Husby som Kulturskolan och Husby konsthall som ett led i kulturförvaltningens växtplatssatsning på stadens ytterområden.

Samarbetet mellan Berättarministeriet och Stockholms stadsbibliotek innebär en spännande verksamhetsutveckling genom att det gör bibliotekets verksamhet ännu mer intressant, angelägen och varierad för ännu fler.

Samarbetet innebär också att man kan dela varandras resurser på ett bra sätt. När Berättarministeriet inte har aktiviteter i sina lokaler ska det vara möjligt för biblioteket att efter gemensam överenskommelse nyttja skrivarverkstaden till annan verksamhet och annan målgrupp än Berättarministeriets. På samma sätt kan Berättarministeriet använda bibliotekets lokaler för sin verksamhet förutsatt att det är ett öppet evenemang i enlighet med Stockholms stadsbiblioteks uppdrag. Berättarministeriet ska även ha möjlighet att göra klassbesök under ledning av sin egen personal i biblioteket utanför ordinarie öppettid.

Renoveringen av Husby bibliotek är en del av kulturnämndens satsning på att renovera och modernisera flera av stadens stadsdelsbibliotek. I Stockholms stads strukturplan som antogs av kulturnämnden i mars 2012 pekades 14 bibliotek ut som är i behov av renovering eller modernisering. Under 2013 kommer Björkhagen, Aspudden, Brommaplan, Enskede, Gubbängen, Hagsätra, Sköndal, Telefonplan, Tensta och Årsta att moderniseras eller renoveras. För inte så längesedan öppnades biblioteket i Skärholmen efter en kortare renovering och strax före årsskiftet gjorde biblioteket i Fruängen detsamma. Kostnaden för 2013 uppgår till omkring 18 miljoner kronor.

/ Madeleine

Läs mer: Pressinbjudan: Berättarministeriet öppnar på Järva och Husby bibliotek återinvigs
Läs mer: Moderaterna och Folkpartiet backar upp Berättarministeriet

Kulturdebatt i DN Stockholm 21 mars 2013

Posted by angusthlm in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , ,
1 comment so far

DN Stockholm debatt replik

Vänsterpartiets gamla kulturborgarråd Per Sundgren tillsammans med Bo Andér och Johan Etzler kritiserade igår Stockholms stads kulturpolitik på DN Stockholm Debatt. Nu finns min replik utlagd på dn.se.

Läs Per Sundgrens artikel genom att trycka här.
Läs Madeleines replik genom att trycka här.

/ Anders

Helgöppet på alla bibliotek 1 mars 2013

Posted by angusthlm in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , ,
3 comments

bibliotek helgöppet

Idag skriver DN Stockholm om att Stockholms stadsbibliotek avsätter 18,8 miljoner kronor under 2013 för att modernisera och renovera en rad stadsdelsbibliotek och att alla stadens bibliotek kommer att ha öppet minst 4 dagar i veckan, varav en helgdag.

I Stockholms stads strukturplan som antogs av kulturnämnden i mars 2012 pekades 14 bibliotek ut som är i behov av renovering eller modernisering. Under 2013 kommer Husby, Björkhagen, Aspudden, Brommaplan, Enskede, Gubbängen, Hagsätra, Sköndal, Telefonplan, Tensta och Årsta att moderniseras eller renoveras.

Tidigare denna vecka öppnade biblioteket i Skärholmen efter en mindre renovering och detsamma gjorde biblioteket i Fruängen strax före årskiftet. Under 2013 kommer alla bibliotek att ha öppet minst 4 dagar i veckan varav en helgdag. Två biblioteket, ett i söder och ett i norr, kommer också att ha öppet årets alla 365 dagar.

/ Anders

Nyrenoverat bibliotek i Skärholmen 25 februari 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: ,
add a comment

skärholmen

Staden utvecklar och moderniserar ständigt sina bibliotek för att öka läsandet och stärka litteraturens ställning. Idag slog Skärholmens bibliotek upp portarna efter att ha varit stängt för renovering under några veckor.

Allt är inte rikligt helt klart än på Skärholmens bibliotek men tillräckligt för att välkomna sportlovslediga skärholmsbor till det uppfräschade biblioteket. Biblioteksrenoveringen har bland annat inneburit att biblioteket fått nyrenoverade studieplatser, sammanlagt 22 stycken. Mindre renoveringsarbeten kommer att fortsätta ett tag till och en del möbelleveranser väntas också inom en snar framtid.

/ Madeleine

Litteraturfestival i Stockholm 22 februari 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: ,
add a comment

Sedan en tid tillbaka har det funnits planer på att starta en internationell litteraturfestival i Stockholm. Med inspiration från bland annat det danska konstmuseet Louisianas mycket framgångsrika litteraturfestival har Moderna museet nämnts som en lämplig plats. Staden har nu fattat beslut att stödja skapandet av litteraturfestivalen med 250 000 kronor.

Som alla läsare av denna blogg vet så ägnas mycket möda här i Stadshuset åt att förbättra våra bibliotek för att stärka litteraturens ställning i samhället. En internationell litteraturfestival i Stockholm kommer att ytterligare bidra till att öka intresset för litteratur vilket ligger helt i linje med stadens övergripande satsningar på litteratur.

Att just den internationella litteraturen får ökad uppmärksamhet är också betydelsefullt i en tid då utgivningen av översatt litteratur har minskat drastiskt under flera år, vilket bland annat Litteraturutredningen uppmärksammar.

Stockholm har redan idag, i och med att Nobelpriset i litteratur delas ut här, en särskild ställning i litteraturvärlden. En litteraturfestival kan ytterligare bidra till att stärka Stockholms position som kultur- och litteraturstad.

Att Moderna museet blir platsen för Stockholms första internationella litteraturfestival tycker jag är intressant och talande för utvecklingen. Det är i mötet mellan olika konstnärliga uttryckssätt som konsten kan utvecklas. Detta är också min och stadens vision med att Kulturhuset genom samgåendet med Stadsteatern blir ett nytt allkonsthus. Gränserna mellan konstarterna ska bestämmas av konstnärliga ambitioner snarare än av byråkratiska uppdelningar.

/ Madeleine

Läs mer: Stockholms första internationella litteraturfestival får stöd av Stockholms stad
Läs mer: Moderna Museet startar litteraturfestival
Läs mer: Allkonsthus berikar city

En lätt börda att bära 18 februari 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , ,
2 comments

I dagens SvD kultur uttrycker tidningens teaterkritiker oro inför kvällens fullmäktigemöte då samgåendet av Stadsteatern och Kulturhuset ska avhandlas. Hans huvudsakliga kritik mot förslaget består i att arbetsbördan för den framtida chefen kan bli för stor. Ja, Lars Ring, det är en risk alla kulturchefer i Stockholms stad löper när kulturen växer.

Sedan alliansen tog över makten i Stockholms stad har kulturen växt. Stockholms stadsteater har gått från ett anslag på196 till 230 miljoner kronor samtidigt som de egna intäkterna vuxit med 50 procent. För Stockholms stadsbibliotek har anslaget växt från 223 till 292 miljoner kronor. För Liljevalchs konsthall/Stockholm konst från 16 till 22 miljoner kronor. Anslagen till det fria kulturlivet har gått från 70 till 116 miljoner kronor. Inte en enda gång har jag hört någon chef beklaga sig över den ökade arbetsbörda anslagen har inneburit. Tvärtom. Varje gång staden har höjt ambitionerna har det setts som något positivt.

Kvällens beslut – jag säger så redan nu eftersom ett samgående av Kulturhuset och Stadsteatern stöds av ca 80 procent av fullmäktige – kommer att stärka kulturens roll i City och utveckla de båda institutionernas kulturverksamheter. Med ca 360 miljoner kronor i offentliga anslag och en budget på ca 450 miljoner kronor (ungefärligt eftersom intäkterna varierar år från år) kommer den nya organisationen att ha starka ekonomiska muskler att utveckla kulturverksamheterna och hävda kulturens roll vid Sergels Torg. I och med att en organisation har hand om hela huset kan ytorna disponeras bättre till vinst för den publika verksamheten. Genom att samla alla konstarterna i huset i en och samma organisation skapas förutsättningar för ökat konstartsövergripande arbete och att strategiskt utveckla husets roll i Stockholms kulturliv. En förhoppning är också att en sammanslagning kan generera vissa samordningsvinster till fördel för den konstnärliga verksamheten.

Om man lägger omsorgerna om den framtida chefens arbetsbördor åt sidan är det erkännande Ring ger Stadsteatern för de senaste årens stora framgångar värt att notera i artikeln. Stockholms stadsteater har utvecklats till det ledande teaterhuset i Norden, all heder åt det.

Den kritik som framförts av Vänsterpartiet och Miljöpartiet – de två partier som inte stöder förslaget – har jag bemött tidigare, läs det här.

/ Madeleine

Nonsenskritik från Miljöpartiet 8 februari 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , , ,
2 comments

KulturhusetFasad, hela (retuscherad)Foto: Robert Blombäck

På förra kommunstyrelsen röstade en överväldigande majoritet ja till förslaget om sammanslagning av Kulturhuset och Stadsteatern. De enda partier som röstade nej var Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Om detta har SR:s Kulturnytt tidigare rapporterat om och idag även Svenska Dagbladets kulturdel samt SVT:s Kulturnyheterna.

Den huvudsakliga kritiken de två partierna har framfört är dels att en överföring av Kulturhuset till Stadsteatern skulle innebära att insynen för medborgarna respektive det demokratiska inflytandet skulle minska i Kulturhusets verksamhet eftersom Stadsteatern är ett bolag, dels att beslutet att slå samman de två kulturverksamheterna har skett på ett odemokratiskt sätt. Detta är rent ut sagt nonsenskritik.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet borde känna till att offentlighetsprincipen inte bara gäller en kommuns nämnder utan också dess bolag. Detta framgår om man läser Offentlighets- och sekretesslagens andra kapitel: ”Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.” Att Kulturhuset övergår till Stadsteatern påverkar alltså inte allmänhetens eller mediernas insyn i verksamheten.

Lika märklig är kritiken om det framtida demokratiska inflytandet i bolaget. Styrelsen för ett kommunalt bolag utses – precis som när det gäller en nämnd – av en kommuns folkvalda. Att det förhåller sig så borde Vänsterpartiet och Miljöpartiet veta eftersom de sammantaget har fyra representanter i Stadsteaterns styrelse. Stadens bolag styrs också av kommunfullmäktige på samma sätt som stadens nämnder, det vill säga genom stadens budget.

Märkligast av allt är dock kritiken om att själva beslutsprocessen inte har varit demokratisk eftersom de två partierna inte kände till förslaget förrän alliansen presenterade sitt budgetförslag. Miljöpartiet och Vänsterpartiet borde efter 6 år i opposition vara mycket väl medvetna om att alliansen – på samma sätt som varje majoritet – inte förhandlar om sitt budgetförslags innehåll med oppositionen. Om de två partierna tycker annorlunda ser jag fram emot att få delta i utformandet av deras respektive budgetförslag nästa gång det är dags. Det skulle onekligen göra dem bättre, inte minst vad det gäller kulturen. Sedan budgetförslagen presenterades har förslaget passerat genom det demokratiska maskineriet i sedvanlig ordning: Debatt och beslut i budgetfullmäktige, beslut i kulturnämnden respektive Stadsteaterns styrelse, beslut i kommunstyrelsen och koncernledning. Och den 18 februari ska slutgiltigt frågan upp i kommunfullmäktige.

Nog om kritiken. Sammanslagningen av Kulturhuset och Stadsteatern kommer att stärka kulturens roll i City och utveckla de båda institutionernas kulturverksamheter. Med ca 360 miljoner kronor i offentliga anslag och en budget på ca 450 miljoner kronor (ungefärligt eftersom intäkterna varierar år från år) kommer den nya organisationen att ha starka ekonomiska muskler att utveckla kulturverksamheterna och hävda kulturens roll vid Sergels Torg. I och med att en organisation har hand om hela huset kan ytorna disponeras bättre till vinst för den publika verksamheten. Genom att samla alla konstarterna i huset i en och samma organisation skapas förutsättningar för ökat konstartsövergripande arbete och att strategiskt utveckla husets roll i Stockholms kulturliv. En förhoppning är också att en sammanslagning kan generera vissa samordningsvinster till fördel för den konstnärliga verksamheten.

Om det var något av detta eller allt sammantaget som gjorde att Miljöpartiets representant – Jimmy Mannung – i Stadsteaterns styrelse röstade för sammanslagningen vet jag inte, men det är i alla fall positivt att en av de miljöpartister som befinner sig närmst kulturverksamheterna vid Sergels Torg delar alliansens förslag. Ur Stadsteaterns styrelseprotokoll från den 14 december 2012 kan man läsa följande:

”Jimmy Mannung tyckte det utsända materialet är bra. Det är inget lätt beslut, det finns klara fördelar med förslaget, men även svårigheter. Två starka varumärken ska slås ihop, hur kan Kulturhusets varumärke bevaras. De spännande möjligheterna överväger och det blir styrelsens uppgift att se till att sammanslagningen blir så bra som möjligt.”

De senaste åren har varit mycket framgångsrika för både Stadsteatern och Kulturhuset. 2011 var exempelvis det bästa intäkts- och publikåret i Stadsteaterns historia och det bästa publikåret för Kulturhuset under hela 2000-talet. Med en sammanslagning ges förutsättningar för att de två institutionerna ska överträffa sig själva. Det är ledsamt att Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej till det.

/ Madeleine

Stor ökning av e-medieutlåningen 25 januari 2013

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: ,
add a comment

Förra året ökade utlåningen av e-media på Stockholms stadsbibliotek från 97 2018 utlån 2011 till 180 318 utlån 2012, en ökning med ca 85 procent. Bakom ökningen återfinns framförallt ett ökat intresse bland stockholmarna att låna e-böcker. Glädjande nog ökade även utlåningen av tryckta böcker ökade från 2011 till 2012 men inte jämförelsevis på samma sätt som e-medierna ökat.

Stockholms stadsbibliotek ligger i framkanten av utvecklingen av det digitala biblioteket och erbjuder genom sin webbplats tillgång till e-böcker och streamade ljudböcker.

Att öka läsandet tillhör en av de största samhällsutmaningarna. Varje gång utlåningen av böcker, oavsett digitala eller tryckta, ökar går utvecklingen åt rätt håll. För att biblioteken ska vara attraktiva måste de finnas där de når som mest stockholmare. Det är därför staden de senaste åren har öppnat tre tunnelbanebibliotek och nu utreder möjligheterna för ytterligare två. Det är därför staden försöker finna bättre placeringar till bibliotek som idag ligger otillgängligt. Och det är därför vi satsar på det digitala biblioteket – när stockholmarna finns på internet ska stadens bibliotek också finnas där.

Utlån per mediatyp 2010 2011 2012
Böcker 3 220 521 3 237 490 3 252 382
därav barnböcker 1 387 920 1 451 329 1 499 717
AV-media 767 925 750 529 698 717
E-medier 66 331 97 218 180 318
Samtliga biblioteks totala utlån 4 054 777 4 085 237 4 131 417

/ Madeleine