jump to navigation

Lägg pengarna på konsten! 13 mars 2013

Posted by angusthlm in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , , ,
trackback

Under flera år har budskapet från Stockholms stadsfullmäktige till Stockholms stadsteater varit mycket tydligt: Anslaget från staden ska i större utsträckning läggas på den konstnärliga verksamheten och skapa mer teater för stockholmarna.

Detta har varit en mycket framgångsrik strategi. Några siffror talar för sig själv. 2011 var Stadsteaterns mest framgångsrika år någonsin både när det gäller biljettintäkterna som uppgick till 65 mnkr och publiken som uppgick till 380.0000 besök. Teatern får återkommande bra recensioner som visar på kvalitet och att pjäserna berör.

Givetvis har utvecklingen inte enbart drivits av att Stadsteatern internt har prioriterat mellan olika kostnadsposter och på så sätt skapat en mer effektiv teater. Att Stadsteaterns anslag från staden har ökat från 173 till 220 mnkr mellan 2006 (rättelse: 2002) och 2011 har gjort att teatern haft mer medel att bedriva teaterverksamhet för. Likaså att den mycket kraftiga publikökningen har medfört att teatern ökat sina egenintäkter. Här kan du läsa en tidigare artikel om detta.

2013 fortsätter arbetet med att utveckla Stadsteatern. Anslaget från staden har höjts med 10 mnkr och i ägardirektiven från staden uttrycks att ”teatern bör koncentrera resurserna till den konstnärliga verksamheten och i högre utsträckning upphandla tjänster från externa parter”. Eller på helt vanlig svenska, lägg pengarna på konsten! Om sistnämnda skriver idag Clas Barkman om i Dagens Nyheter vilket Svt:s Kulturnyheterna nu också rapporterat om.

Stadsteatern är idag Nordens största teater och erbjuder både bredd och spets i sitt teaterutbud. Den är som det heter i den gamla visionen för Stadsteatern ”en angelägenhet för alla stockholmare”. Det hade den inte varit utan det långa och konsekventa arbete som förts för att utveckla teatern. Den aktuella repertoaren för Stadsteatern är i detta sammanhang illustrativ: Där kan man se såväl West side story av J Robbins, S Sondheim och A Laurents, Demonerna av Lars Norén, Harold Pinters pjäs Svek, Krapps sista band av Samuel Beckett, Jonas Hassen Khemiris pjäs Apatiska för nybörjare, Den unge Werthers lidande av Johann Wolfgang von Goethe, Orlando av Virginia Woolf som Ett dockhem och Peer Gynt av Henrik Ibsen. Bara för att nämna några pjäser som visar på bredden.

Men allt arbete med Stadsteatern har inte enbart handlat om hur det kan skapas mer teater som berör stockholmarna och att kulturen i ett större perspektiv ska ta större plats i Stockholm och stockholmarnas liv. Lika viktigt har varit att skapa bättre förutsättningar för skådespelare och regissörer att kunna få jobb. Det två hänger liksom ihop, spelar man mer teater krävs det fler pjäser, krävs det fler regissörer, krävs det fler skådespelare.

Detta hänger ihop med en annan diskussion som fördes för en tid sedan. I en mycket lång artikel i Dagens Nyheter berättade punkmusikern Nike Markelius om hur det är att vara arbetslös kulturskapare. Det var ingen munter läsning direkt.

Hennes underliggande krav om att kulturskapare ska undantas från de regler som gäller för alla på arbetsmarknaden är dock något bakvänt. Ingen har rätt att leva av andras inkomster för att i sitt yrkesliv förverkliga sig själv. Detta är inte heller poängen med arbetslöshetsförsäkringen. A-kassan är inte och ska inte heller vara en försörjningsform för vissa yrkesgrupper utan en försäkring för den som förlorat sitt jobb i väntan på ett nytt. Det är helt rimligt att samhället ställer krav på att den som inte får ett jobb efter en viss tid inom sin egen arbetskategori är tvungen att söka andra typer av jobb.

Men för att återkoppla till Stadsteater. För är det inte mer intressant – eller framförallt mer konstruktivt – att tala om hur vi skapar förutsättningar för kulturskaparna att leva av sitt konstnärskap istället för att ständigt diskutera hur de ska få bidrag när de inte kan försörja sig?

Stockholms stadsteater är ett utmärkt exempel på att kulturen kan växa. När den gör det tar kulturen större plats i vårt samhälle och i människors liv. När det gör det skapas det också arbetstillfällen för kulturskaparna. Men då måste man också våga prioritera konsten framför annat.

/ Madeleine

Annonser

Kommentarer»

1. Peter - 14 mars 2013

Det är skillnad på politisk ledarskap och politisk detaljstyrning.
Beklagar men detta är den kommunala motsvarigheten till ministerstyre, igen.

A-kassan har i åratal missbrukats så som nämnts.
Det är en helt annan sak.

Detta är att bestämma, personligen på politisk nivå, hur en enskild skattefinansierad verksamhet skall arbeta (dvs med inhyrd arbetskraft på vissa typer av tjänster också angivna i de politiska direktiven).

Kräv mer teater som publiken kan se på scenen för samma pengar istället. Hur Stadsteatern löser det med praktiska metoder/arbetssätt är deras ensak, inte enskilda politikers.

2. Nisse - 14 mars 2013

Är inte Stockholms Stadsteater snarare ett exempel på när hårdare och hårdare krav på publiksiffror och vinstmarginal driver en teater till botten av undersökningar av arbetsklimat? Bredden du pratar om tolkar jag snarare som en ganska tandlös repertoar till största delen bestående av beprövade klassiker. Riskerna elimineras där alla uppsättningar måste bli publiksuccéer eller riskerar att läggas ner. Med mindre risker kommer också mindre chans till utmanande konst. Teater är inte en exakt vetenskap där man kan mäta framgång eller konstnärligt värde bara baserat på publiksiffror. Jag tycker du, Madeleine Sjöstedt bidrar till torftigare, tråkigare, fegare och sämre teater.

angusthlm - 15 mars 2013

Man kan ju alltid ha olika uppfattningar om hur repertoaren ska se ut. Jag slänger ett öga på Dramatens hemsida, där spelas Den girige, Spöksonaten och Doktor glas. Verkar inte vara några direkta experimentföreställningar direkt. Jag slänger ett öga på Göteborgs stadsteater, där kan man gå på lunchteater med Povel Ramel. På Malmö stadsteater kan man se En sängkammarfars och Fanny och Alexander. Kanske är det dessa exempel på nyskapande teater du syftar på som Stadsteatern borde ta efter?

angusthlm - 15 mars 2013

PS. Det finns ingen vinst på Stadsteatern eftersom det är ett underskottsbolag. Alla biljettintäkter går till mer teaterveksamhet. Inte så dumt va?

3. Ida - 14 mars 2013

Förlåt Madeleine, men tror du att en teater enbart består av regissörer och skådespelarna? För att det ska bli en föreställning behövs det betydligt fler personer än så och utan teknikerna som kan teaterns alla skrymslen och vrår blir det inga uppsättningar. Jag föreslår att du kommer och praktiserar en månad på en repertoarscen för att se hur verkligheten för oss teaterarbetar ser ut. Välkommen!

angusthlm - 15 mars 2013

Hej Ida!

Naturligtvis består inte en teater av enbart skådespelare och regissörer. Tanken att det inte ska finnas några tekniker på Stadsteater måste du själv ha hittat på eftersom det inte, vad jag vet, finns någon som har påstått det överhuvudtaget.

Anders

4. Johanna Holmström - 15 mars 2013

1. Varför ska all teater göras på stadsteatern? Stockholm är större än så och du vet att deras personal går på knäna va? Det kan inte ha undgått dig?
2. Stadsteatern har nu också fått ansvaret att ta hand om de fria grupperna genom ”projektet” fri scen. 10 miljoner kronor har gått dit, visst är det så? Anställda är där, som jag förstår, en konstnärlig ledare och några tekniker som tas in på timmar. I övrigt är personalen plockad från andra scener, folk som redan jobbar i huset, (vi talar om en producent, marknadsavdelningen och biljettpersonal). Dessa har alltså redan lön från huset sedan innan. ”Konstnärerna” eller produktionerna som spelar där får del av biljettintäkterna. Inget mer. Biljettpriset sätts av ”fri scen” (det får grupperna inte bestämma) på 150 kr. Du kan räkna själv hur långt det räcker. 10 miljoner skulle, om man ville satsa på annat än Endast Stadsteatern, räcka till ungefär 10 produktioner med sammanlagt uppåt 50 anställda i 3 månader (låga löner, lågt räknat, men ändå). Och då har vi inte ens räknat in att de också skulle kunna få ta del av sina egna biljettintäckter, oavkortat. Så hur har detta gynnat konstnärernas arbetssituation? Vem är det egentligen du vill gynna?
3. Du vet väl vid det här laget att en föreställning inte enbart görs av skådespelare, manusförfattare och regissörer? Att du just förringat och förlöjligat och onödigförklarat ett stort antal konstnärliga yrken?
4. Jag lyssnade på dig när du höll invigningstal på Strindbergsmuséets basutställning 2012. Du sa att du var så glad att det inte finns någon som Strindberg idag, det skulle vara så jobbigt för dig att vara politiker då. Med en sådan bråkstake, en sådan livlig debattör. Du vet att du väcker en August i varje kulturarbetare just nu va?

angusthlm - 15 mars 2013

1. All teater ska inte alls göras på Stadsteatern. Dramaten pch privatteatrarna (det fria teatergrupperna, Oscarsteatern mfl) finns ju och gör mycket bra teater. Stadsteatern arbetar med att förändra arbetsklimatet till det bättre men det är ytterst en ledningsfråga.
2. Jag kan inte svara i detalj på hur de oetablerade teatergrupperna och fri scen sätter priserna eller hur det debiteras inom teatern. Det är en fråga du bör ställa direkt till Stadsteatern. Tanken är ju inte att de oetabelerade grupperna ska bli en del av Stadsteatern, det är ju något av en gästspelsscen. Vore intressant att jämföra med exempelvis Dramaten&. Du verkar vara insatt i frågan, vet du vad Dramaten& har för villkor?
3. Jag förstår inte på vilket sätt andra yrkeskategorier har förlöjligats. Förklara gärna.
4. August Strindberg var ju både kvinno- och judehatare så jag hoppas inte att dessa egenskaper väcks hos ”varje kulturskapre” just nu. Den liberala rörelsen har bekämpat både antisemitismen och och kvinnohat under hela 1900-talet.

5. Urholkad kultur? | Rasmus (liberal) - 21 mars 2013

[…] DN STHLM Debatt om ”medveten urholkning av kulturlivet”; replik av Madeleine Sjöstedt; replikskifte i DN Kultur om barnkultur mellan Lotta Edholm/Madeleine Sjöstedt och Pia Huss; Martin Aagård i Aftonbladet Kultur om Stadsteatern; Madeleine Sjöstedts blogg om kulturdebatt och om Stadsteatern och konsten. […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: