jump to navigation

Finns bokmässan om 20 år? 23 september 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , ,
trackback

Nu pågår bokmässan i Göteborg, och lagom till den släpper KB en liten skrift med titeln: ”Finns bibliotek om 20 år?” Det är en provocerande fråga och jag är en av de personer som getts möjlighet att svara. Mitt kapitel handlar om att det är urvalet som gör biblioteken relavanta om 20 år  – och för den delen för all framtid. Kanske till och med mer relevanta än idag.

Per Svensson skriver en skräckinjagande fiktiv nyhetsartikel från år 2030, där biblioteken avskaffats och blivit slutna arkiv och Henrik Bylund, bibliotekarie på vårt Bibliotek TioTretton i Kulturhuset, skriver de första sidorna i en Science fictionroman som vi gärna läser fortsättningen på. Ytterligare tio personer bidrar med sin syn på saken: Anna Ekström, Jonas Ellerström, Anders Frenander, Björn Jordell, Niklas Lundblad, Karin Olsson, Birgitta Rydell, Anna Serner och Anna-Stina Takala. Det är en läsvärd och tänkvärd liten bok.

Här kan du läsa mitt bidrag:

Urvalet är bibliotekets kärna

”Mitt bibliotek finns under sängen”, barfotabibliotekarien Gisela Delgado drog försiktigt fram sina noga utvalda böcker som uppgick till några hyllmeter. Böcker i mödrahälsovård samsades med Pippi Långstrump och ekonomisk historia. Alla var noggrant utvalda för att ge alternativ kunskap och visa att det fanns många andra sätt att se på verkligheten än den som regimen godkände. Grannarna i Havannas utkant lånade flitigt. Det lilla biblioteket hade stor sprängkraft. Det kastade hennes dotter ut ur samhällsgemenskapen, hennes man i fängelse och så småningom Gisela själv i landsflykt.

Att den fria kunskapens makt är stark och farlig visar historien genom otaliga exempel. Att ett av krigets första offer i Sarajevo var dess Nationalbibliotek med unika historiska samlingar var ingen tillfällighet. Det finns något att lära för oss som diskuterar bibliotekens framtid i dessa exempel. Förföljelsen skedde inte bara för att det fanns för många böcker. Förföljelsen skedde inte bara för att Giselas sängkammare och det bosniska Nationalbiblioteket blev farliga mötesplatser. Förföljelsen skedde för vad som fanns där, för att det som erbjöds var noga kategoriserat och utvalt med omsorg fri från politiska, religiösa eller andra agendor.

Stockholms stadsbibliotek har under de senaste åren gått igenom en stor förändring. Nya biblioteksplaner har antagits och verksamheten har försiktigt ändrat inriktning. Ofta har nyordningarna ackompanjerats av starka diskussioner. Biblioteksvärlden är inne i ett omvälvande skede där flera av bibliotekets grundvalar är under diskussion: hur viktiga är böckerna, vilka böcker och hur ska de erbjudas besökarna, vad ska besökaren egentligen göra på biblioteket och vilken roll har framtidens bibliotekarier.

Biblioteksvärldens egen diskussion om sin verksamhet är dock ofta en bra bit ifrån hur stockholmarna anser att biblioteken ska vara. Oavsett om vi besökt ett bibliotek på decennier eller inte har de flesta stockholmare en stark uppfattning om vad bibliotek ska vara. Ett rykte om att caféytan skulle utvidgas på Hornstulls bibliotek ledde till 7000 namnunderskrifter. Biblioteken har såväl ett starkt folkligt engagemang som ett varumärke lika inarbetat och populärt om midsommar och lucia.

Verkligheten för biblioteken har förändrats snabbt. Internet har totalt förändrat förutsättningar för allt kulturskapande och all kulturkonsumtion. Några knapptryck bort finns nästan all den kunskap vi kan önska. Även det smala och otillgängliga kan idag finna en publik.

Vårt läsbeteende förändras genom all denna tillgång till kunskap och läsning. Vi hoppar i våra associationer och har möjligheten att bilda oss egna uppfattningar och världsbilder. Men för att kunna bilda sig en uppfattning måste man kunna orientera sig – veta vart man hittar kunskapen, veta hur man tolkar informationen och veta skillnaden på fakta och fiktion. Internet-kunskaperna fordrar en mycket kunnig läsare.

Bibliotekariernas klassiska roll för 100 år sedan var att ställa sig i folkbildningens tjänst. De ledde den kunskapstörstande rätt i en labyrint av böcker och information. Bibliotekarien var en vägvisare. I en tid då all information finns tillgänglig blir denna bibliotekariens roll som vägvisare och kunskapsguide minst lika aktuell som i bibliotekens begynnelse.

Men om bibliotekariens roll är tydlig och viktig samtidigt som boken finns tillgänglig digitalt kan vi sluta bygga bokpalats och erbjuda konsultativa bibliotekarier på nätet?  Det är svårt att tänka sig bibliotekarier utan bibliotek. Ofta är det byggnaden, stämningen, lugnet vi tycker om och förknippar med biblioteket. Och böckerna – vad är ett bibliotek utan böcker!

Är då detta en romantisk nostalgi i digitaliseringens århundrade?  Vilken roll har den fysiska boken i framtiden? Har bokformen ett värde i sig? Utan att börja fördjupa mig i det taktila och det som alltid slutar med hur en bok doftar, kan vi idag konstatera att den fysiska boken är oundgänglig på biblioteket. Det är uppenbart att boken är en förutsättning för att upprätthålla det fria boklånet – hela bibliotekstankens grundval.

Skälen till detta är flera. Bokförlagen har inte kunnat utnyttja den nya teknikens möjligheter utan går i motsatt riktning – mot blockbusters snarare än backlist. Nya affärsmodeller måste till för Internets möjligheter ska komma till sin fulla rätt och göra det smala mera åtkomligt och därmed lönsamt för bokförlagen att trycka och nytrycka. Till dess är det endast biblioteken som kan garantera tillgången på de böcker som har några år på nacken eller en begränsad läsekrets.

Men kanske är e-boken svaret på tillgänglighetsproblemet. I den digitaliserade världen finns endast en mycket begränsad litteratur tillgänglig för fritt ”lån”. Och kanske finns det faktiskt en motsättning mellan digitalisering och ”boklån”. Men idag är möjligheten att ”låna ut” e-böcker en ödesfråga för biblioteken, man har endast tillgång till ett smalt utbud och kostnaderna skenar. Det finns anledning att tro att fler och fler litterära verk i framtiden endast kommer att publiceras i e-form. Tillgången till e-böcker blir då avgörande – även på biblioteket.

Samtidigt finns det skäl för biblioteken att inte ansluta sig till system som ”stänger” Internets möjligheter genom licenser eller liknande. Biblioteken bör vara med och tillgängliggöra även digitala böcker, men måste överväga priset – såväl det ekonomiska som det intellektuella. Den ekvationen borde Litteraturutredningen ta sig en ordentlig funderar på! Till dess utgör den fysiska boken centrum i bibliotekens universum.

Men om biblioteken fortfarande behövs för att tillgängliggöra det smala och udda, det unika och exklusiva, behövs de för det breda och lättillgängliga? Den storsäljande litteraturen är en inkörsport för ett djupare läsande. Därför fyller även denna litteratur en roll på biblioteken, men bibliotekariernas urvalskompetens bör riktas mot det som är svårt att nå och det som kräver kompetens att hitta.

Bibliotekens framtid vilar i dess historia. Dagens utmaning är att i en tid av stora förändringar idogt utveckla och fördjupa bibliotekets grundidé med avstamp i urvalet och bibliotekariernas kompetens. Även i framtidens bibliotek måste besökaren och låntagarens behov stå i centrum. Men behov och beteenden förändras. Därför behövs bibliotek både för läsvana och för ovana, för habituéerna och nykomlingarna, för de digitaliserade och de analoga. De problem Stockholms stad fick erfara då biblioteket i Bredäng flyttade från en otillgänglig andra våning till en större lokal i anslutning till tunnelbanan, vilket gjorde att torgets problem flyttade in, lär varken vara första eller sista gången.

Precis som i Gisela Delgados lilla, men noga utvalda bibliotek anpassad efter hennes grannars behov, är det i urvalet och i välkomnandet som framtidens folkbibliotek ska stödja nya generationer av låntagare.  I ett sant folkbibliotek får folket plats. Oavsett om det heter Kungliga Biblioteket eller i t-banebibliotek!

Stockholm den 27 juni 2011

Madeleine Sjöstedt, kulturborgarråd, Stockholms stad

Annonser

Kommentarer»

No comments yet — be the first.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: