Allt åt alla drabbar de svagaste 2 maj 2011
Posted by jonasuebel in Okategoriserade.trackback
I dagens City finns en märklig artikel som handlar om något som benämns ”stadskampsveckan”, som arrangeras av nätverket Förbundet Allt åt Alla.
Förbundet Allt åt Alla menar att allt borde ägas gemensamt. För att allt ska vara tillgängligt för alla så ska allt vara gratis resonerar de. På så vis reducerar man det oerhört viktiga arbetet med tillgänglighetsfrågor till att i grunden handla om att produktionsmedlen i samhället bör vara gemensamt ägda. Detta är olyckligt då tillgänglighetsfrågorna – som syftar till att göra stadens gator och torg samt lokaler användbara för alla oavsett funktionsnedsättning – reduceras till att handla om hur produktionsmedlen bör vara ägda. Tillgänglighetsfrågorna är allt för viktiga för att reduceras till en kamp mot lönearbetet.
Madeleine
Från huvudstad till världsstad 
Hm, konstigt att du verkar ha en helt egen definition av ”tillgänglighet” än resten av oss som jobbar med tillgänglighetsfrågor.
http://www.marschen.se/viewpage.php?page=426#faq2-1
Man kan tänka sig ett scenario där din definition och den som vi som arbetar med tillgänglighetsfrågor hamnar i direkt konfrontation. Om det skulle börja kosta 500 kr extra för rullstolsburna att få åka kollektivtrafik i stockholm skulle detta givetvis vara ett tillgänglighetsproblem. Även om den direkta spärren då inte är fysisk utan en extraavgift.
Nu ser vi hur ni valde att återföra höga kostnader på delar av vår gemenasamma kulturella historia. Ett system som empirisk visat sig göra denna miljö mindre tillgänglig för alla, och utesluter vissa. Vi har sett att vissa delar av det sociala spektrumet slutat gå till våra museum nästan helt.
Den allians som du tillhör har aktivt tagit ett beslut att göra våra museum mindre tillgängliga för alla. Detta är givetvis en tillgänglighetsfråga. Och genom att argumentera på det von oben-sätt som du gör är det DU som reducerar tillgänglighetsfrågor till att handla om att några lytta stackare skall få tillgång till stadens gator och torg.
Om det skulle börja kosta 500 kr extra för rullstolsburna att åka kollektivtrafik är det diskriminering och mot diskriminering finns det lagar, som har beslutats av den folkvalda riksdagen -dvs. i demokratisk ordning.
vänligen
Jonas Uebel
Uppenbarligen är avgifter också ett hinder för en öppen stad. Många museer har förlorat merparten av sina besökare då försöket med avgifter infördes. Det gäller för alla stockholmare – med funktionsnedsättning eller inte – och jag förstår verkligen inte varför man ska ställa de grupperna emot varandra.
Allvarligt Madeleine, är det Kissie som spökskriver dina inlägg? Antalet tankevurpor i ett så kort inlägg är ju imponerande.
Hej AIK-Micke,
Exemplifiera gärna en av alla dessa tankevurpor istället för att uttrycka dig svepande, så kan vi ha en diskusion kring detta sen.
vänligen
Jonas Uebel
Det här är ju inte första gången som någon pratar om tillgänglighet i annan bemärkelse än bara rent fysisk tillgänglighet. T ex Folkpartiet brukar ju prata om tillgänglighet i vårdsammanhang. Skadar det också arbetet för att anpassa samhället till personer med funktionsnedsättning?
Funktionshindrade är idag en resurssvag grupp. Ju mer vi säljer ut det gemensamma och ju mindre vi delar på kostnaderna för välfärden via skattesedeln desto mindre kan vi funktionshindrade hävda vår rätt. När vinstlogiken dominerar gör ni politiker inget för att satsa på tillgänglighet inom kollektivtrafiken (ni kan ju knappt hålla den rullande) och i stadsbilden. När ni säljer ut hjälpmedelservice till multinationella Sodexho försämrar ni servicen dag för dag, för där är det endast vinsten och därmed besparingar som gäller. Ni låter restauranger och liknande fortsätta diskriminera oss med otillgänglighet, utan att det kostar i form av böter. Ni säljer ut alla anpassade hyreslägenheter så att man måste låna pengar av familjen för att köpa en bostadsrätt, som kommunen sedan kan anpassa. Företagen vill tjäna pengar och skyr anställda med särskilda behov som pesten, därför är vi arbetslösa och går på aktivitetsersättning. Ni satsar inget på att ändra dessa saker, ni bryr er bara om skattesänkningar. Det är eran och sossarnas politik som har saboterat tillgänglighetsfrågorna i decennier, inte ”Allt åt alla” eller någon annan pytteorganisation.Skäms på er!
Jag förstår inte var iden om att det är stockholms borgarråd som har uppfunnit ordet tillgänglighet kommer ifrån. Som att inte ordet har funnits innan stadens tillgänglighetskampanj, som att ni nu har monopol på vad tillgänglighet ska betyda. Snacka om frihet och demokrati om man inte ens får använda allmänna begrepp i ett sammanhang som inte passar makthavarna. Pinsamt!
Maja,
Du är välkommen att använda vilket begrepp du vill. Yttrandefrihet är en essentiell del av den liberala demokratin. Men den innefattar även rätten att kritisera användningen och devalvering av begrepp.
Jonas uebel
Lägg av! Du vet mycket väl att Sjöstedt väljer att snacka om funktionshinder trots att det är helt uppenbart att planka.nu refererar till ekonomisk tillgänglighet. Det är ett sanslöst fegt sätt vägra diskutera frågan på…
Hej Alexander. Läs gärna denna bloggpost:
Jonas
På vilket sätt skulle bättre tillgänglighet i socialt-ekonomiskt hänseende ligga i vägen för bättre fysisk och allmän tillgänglighet? Kan man inte hålla tvvå tankar i huvudet samtidigt? Vad yrar kulturborgarrådet/Aspuddsbadets slaktare om?
Alltså ärligt, Aspuddsbadets slaktare? Du tycker inte att du trivialiserar begreppet slaktare lite nu?
/Teodor
Ifall produktionsmedlen ägdes gemensamt så skulle de funktionshindrade kunna driva fram sina krav bättre. Detta genom att de, som medägare till produktionsmedlen också har rätt att ställa krav tex anpassade arbetsplatser och nöjesetablissemang.
Så det är snarare så att du förminskar tillgänglighetsfrågan genom att hävda att den bara handlar om teoretisk tillgång (tex rullstolsramper) istället för praktiskt tillgång (en jämlik fördelning av världens resurser, till funktionshindrade och andra)!
Hej Mikael,
Jag hade nöjet att besöka Kuba för lite drygt en månad sen. På Kuba praktiseras just idén om att produktionsmedlen skall ägas ”gemensamt”. Det vore intressant att höra din syn på tillgängligheten i t ex Havanna där ju ”de som medägare till produktionsmedlen också har rätt att ställa krav tex anpassade arbetsplatser och nöjesetablissemang”. Om du inte varit där så skulle jag rekommendera dig att besöka Havanna någon gång i framtiden och reflektera över t.ex. en rullstolsbunden persons möjligheter att överhuvudtaget ta sig ut på de fallfärdiga gatorna.
Jonas Uebel
På Kuba ägs inte produktionsmedlen ”gemensamt”, de är helt i händerna på staten, partiet och bröderna Castros korrupta anhang. Den frihetliga vision som vi autonoma står för bygger istället på bla kooperativ, fackägda företag, företagsdemokrati och deltagandedemokratiska offentliga institutioner. Läs på om den frihetliga socialismen innan ni buntar ihop all vänsterpolitik med stalinism.
http://en.wikipedia.org/wiki/Libertarian_socialism
Och Jonas, du som vet så mycket om funktionshindrades villkor på alla jordens hörn. Varför svarar du inte på min kritik om otillgängligheten i Stockholm? Du slår dig för bröstet med att ni minsann är bättre på fysisk tillgänglighet än utfattiga Kuba, men du kan inte ens ta en diskussion med en funktionshindrad som inte håller med dig om allt. Det är ju medeltida!
Hej,
Min poäng är att det är när ekonomin växer som vi har medel att satsa på tillgänglighetsfrågor och andra nödvändiga områden. När Castro tog makten 1959 hade Kuba högre BNP per capita än Spanien, Portugal, Grekland, som också var diktaturer. 1950 hade Kuba 3 390 dollar i BNP per capita. När sedan Kuba förstatligade sina industrier för att produktionsmedlen skulle ägas ”gemensamt” har utvecklingen varit förfärande. 1998 hade Kubas BNP fallit till 2 164 dollar, medan den mer än femdubblats i de andra länderna och jag vill hävda att tillgängligheten är betydligt bättre i såväl Spanien som Portugal och Grekland.
Det glädjer mig att du tar avstånd från regimen på Kuba och jag ser fram emot dina exempel på länder där den frihetliga socialismen har lett till ökad produktivitet och bättre tillgänglighet.
Jonas
Ehh, Sverige är ett rikt land med hög BNP. Försök inte lura i mig att ekonomin måste växa ännu mer innan vi funktionshindrade kan få en del av kakan. Pengarna finns, men i fel fickor. Ni har sänkt skatten och utraderat förmögenhetsskatten istället för att offensivt satsa på tillgänglighet och välfärd i allmänhet. Med 399 av Ingvar Kamprads 400 miljarder i förmögenhet hade alla tillgänglighetsfrågor och andra samhällsproblem varit lösta för länge sedan. Men ni prioriterar skattesänkningar för de rika.
Absolut. Men du förstår inte poängen. Ingav Kaprad hade aldrig blivit rik på Kuba eller något annat land där fri företagsamhet är förbjudet och där produktionsmedlen ägas ”gemensamt”. Och då finns det inga pengar att satsa på tillgänglighetsfrågor. Annars är det ju lustigt att du nämner just Ingvar Kamprad, som ju flyttade ifrån Sverige med alla sina pengar pga den förmögenhetsskatt som du nu kritiserar att vi har tagit bort:-)
Hade vi aldrig infört den från början så hade vi kunnat använda just en del av de skatteintäkter från Kamprad som vi nu gått miste om till tillgänglighet.
Men visst har vi pengar att satsa på tillgänglighet då ju Sveriges ekonomi går som tåget pga våra reformer. Och det är ju just därför vi satsar miljontals kronor i Stockholm varje år på just tillgänglighetsfrågor.
Men åter till frågan: vilka är dina exempel på länder där den frihetliga socialismen har lett till ökad produktivitet och bättre tillgänglighet?
Jonas
Och du har fortfarande inte gett svar på min kritik på er frånvaro av offensiv tillgänglighetspolitik.
Håller fullständigt med Arash! väl talat. Jonas, du väll om att BNP är ett vääldigt trubbigt mätverktyg som man ska vara försiktig med att dra allt för stora växlar av ?
tänkte på hur du vill påvisa Kuba´s ”fall” efter -59..
Jag tycker iofs att du som pressekreterare för ett borgarråd har större ansvar att besvara mina frågor om ert haltande tillgänglighetsarbete än att jag ska ge dig en historielektion om den frihetliga socialismen. Men om du nu är intresserad så har den frihetliga socialismen, i någon av dess alla former, aldrig varit den dominerande styrelseformen i något land. I olika områden och olika tider historien har frihetligt socialistisk organisering av samhället genomförts.
Nutida exempel kan hittas i Argentina efter krisen på 90-talet då arbetarna tog över sina fabriker och än idag driver dom framgångsrik, mycket bättre än statligt och privat ägda. I kommunen Porto Alegre styrs hela kommunen i deltagandedemokratiska former, invånarna tar själva fram budgeten genom massmöten och lägger fram den inför kommunfullmäktige där PT-majoriteten alltid röstar genom den oavsett vad partiet själv tycker. Jag rekommenderar boken Deltagande demokrati av America Vera-Zavala om du vill ha fler exempel.
Lite historia:
det största och bland de mest framgångsrika exemplet är Spanien under kampen mot fascismen på 20-talet. Då lades stora områden under kontroll av syndikalister och andra frihetliga, arbetarna tog kontroll över sina fabriker och drev dem mycket framgångsrikt utanför statens och arbetsgivarens kontroll. Produktiviteten ökade många gånger, man delade vinsten jämlikt och återinvesterade en mycket större del i företaget än tidigare. Sedan dess har varenda revolution inledningsvis sett arbetarkontrollerade företag i någon utsträckning. Ryska, iranska och nu även i i viss mån egyptiska revolutionen har bevittnat hur arbetarna tagit kontrollen över sina arbetsplatser, innan staten lagt beslag på dem.
Anledningen till att dessa samhällsformer inte överlevt är helt enkelt att de bemötts med sådant förtryck, repression och våld att de inte överlevt. Bolsjevikerna såg med oblida ögon på hur de sk sovjeterna tagits över av folket utanför partiets kontroll och krossade deras självstyre, tvångsförstatligade de arbetarkontrollerade företagen och slängde tusentals frihetliga socialister i fängelse. I Spanien började de frihetliga förföljas och avrättas av både stalinisterna och fascisterna. I Iran gick det ju som det gick. I öst som väst var dessa idéer förföljda under kalla kriget och fortsätter vara det på många håll.
En diskussion bygger på att det finns två eller flera parter som har ett ömsesidigt intresse av att utbryta tankar. Det är tråkigt att du inte delar den åsikten. Då jag inte har något intresse av att fortsätta en diskussion som inte bygger på ett ömsesidigt intresse ska jag som borgarrådssekreterare svara på frågan som du inte anser dig fått svar på.
För första gången någonsin har staden tillsatt ett biträdande borgarråd, Ewa Samuelsson (KD), med ansvar allena för just tillgänglighetsfrågorna. Det är en klar och tydlig markering från stadens sida att lyfta tillgänglighetsfrågorna.
Under åren 1999-2010 har ett särskilt tillgänglighetsprojektet utfört tillgänglighetsåtgärder för personer med funktionsnedsättning. I stadens budget för 2011 anges tydligt att varje nämnd och bolag framöver ska ta ansvar för de tillgänglighetsfrågor som faller inom deras respektive verksamhetsområden. För t.ex. trafikkontorets innebär det att att 46 miljoner kronor avsätts för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder samt ledstråk och busshållplatser under 2011. ¨
Vänligen
Jonas Uebel
Nja, diskussion är väl att ta i. Jag ställde frågor och du gav inga svar, du ställde en fråga om frihetlig socialism två gånger och jag svarade till slut (trots att jag främst vill diskutera tillgänglighet, men du stämplade era kritiker som Kuba-vänner och en sådan anklagelse måste man ju bemöta). Mitt svar gjorde dig inte glad, och ditt senfärdiga svar om Stockholm stads otillgänglighet ger jag inte mycket för heller. Att ni gör en ”markering” och tillsätter ett ”biträdande borgarråd” hjälper oss funktionshindrade föga. Och att busshållsplatser blir tillgängliga betyder inte att vi med permobil kan åka buss. Att hjälpmedelsservicen satts på entreprenad till Sodexo och leder till stora besparingar och därmed försämringar för brukare, att alla anpassade hyreslägenheter i princip säljs ut så att man måste köpa sin bostad (hur gör man det på en aktivitetsersättning på typ 7000?) och att otillgänglighet fortfarande inte klassas som diskriminering. Inget av detta blir ogjort med er lama anti-politik.