jump to navigation

Kultur- och idrottspolitiskt bokslut 17 september 2010

Posted by jonasuebel in Demokrati och mänskliga rättigheter, Från huvudstad till världsstad, Internet och kulturen, Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
trackback

Val är demokratins folkfest. Då har alla stockholmare möjlighet att ge betyg på de senaste fyra årens politik genom att ge Folkpartiet och alliansen förnyat förtroende eller välja något annat alternativ. Därför vill jag ta tillfället i akt och berätta om vad jag har varit med om att uträtta som kultur- och idrottsborgarrådn sedan maktskiftet hösten 2006.

Nedan följer en kort redogörelse av resultaten inom mina arbetsområden. Förhoppningsvis ska ni se den liberala tråden i politiken. För Folkpartiet ligger kultur- och idrottsfrågorna i kärnan av det liberala uppdraget.

Madeleine

Kultur- och idrottspolitiskt bokslut för perioden 2006-2010

Bättre villkor för kulturarbetare – Kulturen måste växa

Min utgångspunkt i kulturpolitiken är att om kulturens kraft ska ta större del i samhället måste den drabba fler. Om fler människor tar del av kvalitetskulturen kommer det leda till större biljettintäkter för verksamheterna och till att hela kultursektorn växer ekonomiskt.

I Stockholm har vi försökt vända utvecklingen genom nya växtpengar till det fria kulturlivet. Vi har satsat 10 miljoner kronor per år, i en incitamentsstruktur med det uttalade syftet att få kulturen att växa. Våra växtpengar bygger på fyra olika pelare:

– ett bonussystem som fördelas till de verksamheter som ökar sina egna intäkter och sin barn- och ungdomspublik,

– en fond för nyskapande kultur ”Innovativ kultur” som tillsammans med ett resurscenter ska stärka samarbetet mellan kulturlivet och näringslivet,

 – ekonomiskt stöd till dem som söker EU-bidrag, export av Stockholmskultur och internationella utbyten,

– stöd till en satsning inom det fria kulturlivet om att samordna biljettförsäljning och marknadsföring på internet.

Vi har ökat verksamhetsstödet till de fria grupperna från 54 miljoner per år 2006, till drygt 64 miljoner per år i år. Ovanpå detta anslår vi dessutom 6 miljoner per år i kulturbonus som är en del av den incitamentsstruktur som redovisats ovan

Under många år har såväl statliga som kommunala konsthallar runt om i Sverige blankt struntat i att betala konstnärer som ställer ut sina verk. Alla andra i konsthallarna har däremot fått betalt; städare, butikspersonal, producenter, kuratorer och chefer. Under förra året utarbetade konstnärernas riksorganisation och staten ett nytt avtal om utställningsersättning till konstnärer. Det är egentligen inte bindande för kommuner. Men Stockholm kommer ändå att följa avtalet för att även konstnärerna ska ha betalt för det arbete de utför.

Flera bidragsformer har fått nya riktlinjer. Ateljéstödet till ca 700 konstnärer kommer i framtiden att fördelas mer rättvist och ge bättre incitament för konstnärer att skaffa billiga ateljéer. Det ger mer pengar i handen på konstnären, istället för att anpassa stipendierna till hyreskostnaderna för ateljén.

Kulturstödet och integrationsstödet har slagits samman till en stödform, för att de invandrarföreningar som gör professionella evenemang av hög kvalitet ska få samma möjligheter som de ordinarie kulturverksamheterna, och för att tydliggöra att inte bara invandrarföreningar, utan alla delar av Stockholms kulturliv, har ansvar för den kulturella integrationen.

Stödet till studieförbunden fördelas numera i större utsträckning efter innehållet i verksamheten, inte omfattningen. Bland annat ska öppen offentlig verksamhet, samverkan med etniska föreningar, integrationsverksamhet, verksamhet för funktionshindrade och verksamhet i förorter premieras.

En avgörande förutsättning för att kulturlivet ska kunna marknadsföra sig är möjligheten att sätta upp affischer. Beslut har fattats om att sätta upp 100 nya affischplatser för kultur- och föreningslivet på strategiska platser runt om i staden, ”Affischplats Stockholm”.

 Citykultur i toppklass

Stadsteatern har haft flera mycket lyckosamma år med en beläggning på en bra bit över 90 procent varje år, och allt högre biljettintäkter. En anledning till detta är det genomgripande reformarbete som teaterns ledning har genomfört. Staden har stöttat arbetet genom att höja det årliga anslaget till Stadsteatern med 14 miljoner sedan 2006. Dessutom så har Stockholm, till skillnad från tillexempel Göteborg och Malmö låtit Stadsteatern behålla den momsåterbäring som de fick i vintras på 50 miljoner kronor.

Stadsteaterns lilla scen blevvåren 2009 en gästspelsscen för fria grupper och utländska gästspel. En stor satsning på en barn- och ungdomsscen med fast ensemble har genomförts i Skärholmen och även där har både publik och kritiker varit samstämmiga i sin uppskattning.

För att den offentliga konsten i Stockholm, och stockholmarnas egen konsthall Liljevalchs ska stärka sin närvaro i staden, har Konstkansliet och Liljevachs verksamheter slagits ihop till nya Stockholm konst. Stockholmarna har märkt skillnaden i konstlivet.  Mer pengar har gått till offentlig konst i staden eftersom Stockholm konst i samarbetet med exploateringskontoret har upprätthållit 1%-procentsmålet, det vill säga att en procent av kostnaderna i exploateringsprojekt skall gå till offentlig utsmyckning.

 Fler och bättre idrottsanläggningar 

Vi har arbetat aktivt med att stärka stadens utbud av idrottshallar. Idrottsförvaltningen har övertagit 10 idrottshallar från SISAB (det bolag som äger stadens skolbyggnader) för att upprusta dem och därefter integrera dem i det ordinarie hallutbudet så att fler föreningar ska kunna boka tider i dem. Vi har byggt Skanstullshallen och Smedhagshallen samt påbörjat arbetet med Engelbrektshallen.

I Beckomberga har staden köpt och renoverat en idrottshall som tidigare ägdes av Landstinget, och som nu har blivit ett stort centrum för stadens handikappidrott.

2007 renoverades Zinkensdamms ishall för att säkra möjligheterna att spela ishockey på Södermalm.

Grismsta IP renoverades under 2007 och 2010 för totalt 40 mkr och för att bli en godkänd allsvensk arena. Renoveringsarbetet på Stockholms stadion pågår för fullt. Sedan maktskiftet har vi färdigställt 36 konstgräsplaner i Stockholm.

I Högdalen har arbetet med Europas största skatepark påbörjats och beräknas vara klart i sin första etapp 2011. Arbetet har skett i nära samarbete med skateförenignar.

Stockholmsarenan har påbörjats och beräknas stå klar 2013. Den kommer bli navet i det nya evenemangsområde som växt fram i Globenområdet.

Inför valet 2006 förklarade Folkpartiet att vi skulle hjälpa Djurgården att hitta mark där föreningen skulle kunna bygga en egen arena. Under mandatperioden har vi tillsammans med och Djurgårdsledningen har vi undersökt sju ställen att bygga på samt om det var möjligt att bygga om Stadion. Nu arbetar vi återigen efter önskemål från Djurgården att hitta en lösning vid Östermalms IP.

Från huvudstad till världsstad

Kulturlivet är en avgörande faktor för att Stockholm ska utvecklas till en världsstad. När staden nu gör en stor satsning på att förbättra stadsdelarna kring Järvafältet till mer attraktiva områden är därför kulturlivet en viktig faktor. Tensta konsthall har fått en aktiv roll i arbetet på Järvafältet och ett stort extra anslag för att både fortsätta med den högklassiga utställningsverksamhet som man alltid har haft, och bidra till kreativiteten i själva stadsdelsutvecklingen.

För att ytterligare stärka Stockholm som evenemangsstad, och för att förbättra ekonomin i Globenarenorna, har staden sålt Globens evenemangsbolag till AEG. Staden har därmed fått en bra strategiska partner för att fortsätta utveckla idrotts- och evenemangsutbudet i Stockholm.

Globenområdet har Stockholms främsta evenemangsarenor. I augusti i år beslutade fullmäktige att bygga ”Stockholmsarenan” en ny idrotts- och evenemangsarena i området. Den ska fungera året runt för alla typer av stora evenemang. Hammarby fotboll är självklart en av stadens viktigaste partners i arbetet med att utforma arenan.

Vi har tagit första spadtag för att bygga Europas största skatepark i Högdalen. Det kommer att bli en attraktion för skatare från hela landet och skapa förutsättningar för stora internationella skate-evenemang.

Våren 2008 återfördes det nyrenoverade segelskeppet af Chapman till södra Djurgården. Båten ägs av idrottsnämnden som genomfört en omfattande renovering av båten så att den ska kunna glädja stockholmare och vandrarhemsboende i flera decennier framåt.

Stockholm var tidigare en framstående filmstad. Genom att satsa på Stockholm film commission och Filmpool Stockholm-Mälardalens arbete med Millennietrilogin har staden bidragit till att lägga grunden för att detta åter ska bli verkligt.

Våren 2010 presenterade vi planerna för ett scenhus i en av gasklockorna i Norra Djurgårdsstaden. Detta utvecklar hela idén om vad en modern kulturinstitution kan vara och bygger på ett spännande samarbete mellan nationella kompanier, statliga institutioner, det fria kulturlivet, näringslivet och staden. Detta blir en spännande plattform för ett nytt upplevelseområde med scener, restauranger och rekreation kan göras tillgängligt för publiken, turisten och de boende i närområdet.

En världsstad måste ta ansvar de globala miljöproblemen. Under 2007 och 2008 har Hovet, Åkeshovs sim- och idrottshall och Kulturhuset fått såväl solceller som mini-vindkraftverk.

Kulturhuset öppnar snart ett ekologiskt showroom som ska inspirera stockholmarna att leva mer miljövänligt. Under 2009 kommer ett omfattande arbete med att minska energianvändningen på stadens idrottsanläggningar att påbörjas.

Stockholm är en vattenstad. Därför kommer kulturnämnden i framtiden att stödja de sista återstående ångbåtarna så att dessa kan trafikera vattnen i staden där de utgör en viktig del av vårt kulturarv.

Ett av de första stora internationella evenemangen som genomfördes i Stockholm var de olympiska spelen 1912. Vi har satt igång förberedelsearbetet inför 100-årsjubileet sommaren 2012,

Ishockey-VM kommer att spelas i Stockholm och i Sverige 2012 och 2013. Dessutom kommer bangolf-VM att anordnas i Tantolunden 2011.

Kultur och idrott för fler

Stockholm antog våren 2009 en ny barn- och ungdomskulturplan ”Kultur i ögonhöjd”. Målet är att stärka utbudet av kultur för, med och av barn och ungdomar i Stockholm. Planen utgår inte i första hand från vilka verksamheter som Stockholms stad redan har, utan från det kulturliv som Stockholms barn och unga redan lever i.

När Stadsmuseet införde fri entré 2006 var det massor av stockholmare som upptäckte museet och började gå dit. Redan första året ökade besökssiffrorna med 21,5 procent. För mig var det självklart att Stadsmuseet skulle fortsätta ha fri entré även efter maktskiftet, precis som stadens bibliotek alltid har haft. Det samma gäller för stadens andra museum, Medeltidsmuseet, som efter en genomgripande renovering öppnade med en ny fast utställning våren 2010, och genast slog publikrekord. 

Kulturbonusen har barn och ungdomar som kriterium.

År 2009 fattade vi beslut om att redan från början ingå ett nära samarbete redan med det nya barnkulturpalatset i gamla statsarkivet på Riddarholmen som ska öppna om några år.

Under 2007 infördes den nya stödformen ”Jalla! inom kulturstödet, som ger stöd till mångkulturella kulturevenemang.

På idrottsnämnden inspirerades vi av kulturens stipendieform ”En snabb slant” för ungdomar som vill göra mindre kulturprojekt. Så nu kan man även ansöka om En snabb slant” för idrottsprojekt med hjälp från stadens fritidsgårdar.

Ett allvarligt problem i flera av stadens stadsdelar är att många barn och vuxna inte kan simma. Det har varit en av våra viktigaste att utöka simundervisningen i staden kraftigt.

Ju bättre Stockholms idrottsföreningar fungerar som organisationer desto fler kommer att ansluta sig och använda deras verksamhet för att idrotta och motionera. Därför har vi inlett arbetet med att hitta former för hur förutsättningarna för föreningarna att stärka sina egna intäkter ska öka. Det handlar inte om att finna argument för att minska det kommunala stödet, utan istället om att finna satsningar som ger föreningarna bäst möjligheter att utvecklas. 2009 tog vi initiativ till att lyfta in fler entreprenörer i anläggningarna, och 2010 har det arbetet fortsatt. I längden kommer det öka till större intäkter både till föreningarna och till anläggningarna. 

Vi har investerat 207 miljoner i en gigantisk satsning på våra ridhus. Stadens fem ridanläggningar har genomgått omfattande renoveringar de senaste åren. Grimsta och Sätra ridhus står nu alldeles nytt. 2010 står också ridanläggningarna i Åkeshov och Enskede klara. Anläggningen i Farsta renoverades för några år sedan. Till detta kommer 50 miljoner som staden har investerat i Ågesta som ligger i Huddinge men som ägs av Stockholms stad.

Ett svårt problem inom idrotten är att behålla tonåringarna som finner andra intressen. Därför har vi infört en tonårspeng” i stadens stöd till idrotten, som innebär att det lokala aktivitetsstödet för tonåringar höjs under 2009.

Ingen ska känna sig ovälkommen idrottsrörelsen. De föreningar som får stöd av staden måste därför visa att de aktivt arbetar mot diskriminering på grund av sexuell läggning såväl som på alla andra grunder.

Under flera år har kulturskolan haft ett otydligt uppdrag ”att ge Stockholms barn och ungdomar möjligheter till kulturella aktiviteter på sin fritid.” och därigenom missat att prioritera sin kärnverksamhet. Under 2009 sjösattes en ny organisation och nytt uppdrag för Kulturskolan. Uppdraget är nu: ”Kulturskolan ska erbjuda undervisning av hög kvalitet i kulturella färdigheter till Stockholms barn och ungdomar på deras fritid.”

För att främja spontanidrott och motion har vi utöver alla konstgräsplaner också byggt flera utegym med olika inriktningar. Bland annat ett större alroundgym i Nackareservatet och ett utegym anpassat för äldre i Traneberg, och många fler är på väg.

Den senaste forskningen har visat att solarier är farligare än man tidigare trott, därtill finns det gott om privata entreprenörer som driver solarier. Därför kommer staden att ha avvecklat alla solarier i stadens regi senast januari 2011.

Mer läsning och bättre bibliotek

Ett av våra viktigaste strategiska beslut för kulturlivet i Stockholm har varit att satsa stort på att utveckla biblioteken. Budgeten för 2010 var 278 miljoner kronor till biblioteken, jämfört med 223 år 2006.

De övergripande målen med satsningen är att öka öppettiderna, framförallt på söndagar, och att inleda arbetet med att förnya hela biblioteksstrukturen i staden. Biblioteken ska finnas där stockholmarna är och vara öppna när stockholmarna vill gå dit.

Således har antal söndagsöppna bibliotek ökat från 10 till 16 under mandatperioden och vi har inlett arbetet med att flytta bibliotek till mer strategiska platser och utöka dem som är för små. Högdalens bibliotek har flyttat till T-banestationen, precis som biblioteket i Bredäng. Biblioteket på Östermalm öppnar en filial i Tunnelbanestationen vid Östermalmstorg, uppgång Stureplan. Biblioteket i Hammarby Sjöstad blir betydligt större och biblioteket i Kista flyttar in i gallerian.

Tryggt i Stockholm

Känslan av otrygghet när det är mörkt utomhus är ett allvarligt hinder för många människor som vill motionera utomhus. Sedan 2007 har vi därför byggt trygghetsanpassade motionsspår i flera delar av staden. Det finns bland annat i Ågesta friluftsområde och i Nackareservatet. Belysningen ska alltid fungera. Det ska inte finnas sly eller buskage nära stigarna och det ska vara lätt att se andra människor som är ute i spåren.

Våldsamheterna kring fotbollen i Stockholm har blivit allt värre. Jag har därför tagit initiativ till att samla krafterna som arbetar emot det idrottsanknutna våldet för att skapa en gemensam strategi för hur våldet kan motarbetas. Dessutom ska högriskmatcherna i framtiden spelas mitt på dagen på helgerna för att minska våldsamheterna, så att fotbollen återigen kan bli en familjefest.

Mänskliga rättigheter

Yttrande- och organisationsfrihet är två grundbultar i Stockholms kultur- och idrottsliv. Därför har det varit viktigt för mig att tydligt ta ställning för att även människor i andra länder ska ha dessa rättigheter.

När den kinesiska ambassaden ringde en av mina medarbetare och begärde att vi skulle stoppa ett kinesiskt kulturevenemang i Stockholm, var det självklart för mig att uppmärksamma svenska massmedier om den kinesiska regeringens avsaknad av respekt för yttrandefriheten även i Sverige, och kräva en ursäkt från Kinas ambassad. Ambassaden har dock inte svarat.

En annan viktig del i arbetet har varit att kräva att Svenska olympiska kommittén, SOK, skulle använda OS i Kina för att kräva att även kinesiska idrottare ska ha yttrandefrihet och organisationsfrihet, precis som svenska.

Jag skrev också flera artiklar om att SOK och resten av idrottsrörelsen borde tagit tillfället i akt och informerat svenska ungdomar om situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina. Tyvärr tog varken SOK eller idrottsrörelsen möjligheten som fanns, och nu är OS över och därmed deras direkta möjligheter till påverkan. Jag tycker att Idrottssverige agerade ansvarslöst och med avsaknad av respekt för sina idrottande kolleger i Kina.

En förutsättning för att kulturlivet ska utvecklas i frihet är att kulturverksamheterna ska kunna arbeta utan politiska pekpinnar. Efter maktskiftet avskaffade vi därför alla de politiskt tillsatta biblioteksråd som den förra majoriteten hade påtvingat biblioteken runt om i Stockholm, och det kulturstödsutskott som fanns i kulturnämnden och som hade till syfte att vissa politiker skulle kunna styra vilka verksamheter som skulle ha lite mindre respektive lite mer i stöd. Numer är det kulturförvaltningens bibliotekarier som styr över biblioteken och handläggare som styr över bidragsgivningen, även om kulturnämnden fortfarande har ansvar för de medel som förmedlas.

En annan förutsättning för att demokratin ska fungera och fortsätta att garantera stockholmarnas mänskliga rättigheter är att vi lär av stockholmspolitikens egen historia.  Våren 2008 publicerades antologin ”Makten i stadshuset”, om hur stockholmspolitiken har fungerat sedan demokratiseringen av Sverige och Stockholm för snart 100 år sedan.

När Malmö ville ställa in Davids Cup matchen i tennis mellan Sverige och Israel kontaktade jag Tennisförbundet för att undersöka möjligheten att arrangera Davis cup-matchen i Stockholm istället för i Malmö. Anledningen var att Ilmar Reepalu förklarat att han helst såg att matchen inte spelades överhuvudtaget då: ”Det här är inte en match mot vem som helst. Det är en match mot staten Israel.” Jag tyckte det var angeläget att någon idrottspolitiker tog ställning för idrottens rätt att genomföra sina evenemang där de vill, och ha hela samhällets stöd för detta. Jag tyckte det var självklart att om polisen skulle skydda extremisterna i Stoppa matchen och deras mötesfrihet, skulle den också skydda idrottens.

Jag har, i samband med de Eritreafestivaler som genomförts i Stockholm, försökt medverka till att skapa debatt om det offentliga Sveriges förhållande till exilgrupper som stöder icke-demokratiska regimer i hemlandet. Festivalerna genomfördes av en förening som finns här i Stockholm men hade till syfte att skapa en plattform för Eritreas regeringsparti PFDJ.FDJ är tillsammans med Eritreas president Isaias Afewerki ansvariga för att Eritrea ligger sist på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, och för att Amnesty anklagar landet för att hysa tusentals samvetsfångar, bland annat Dawit Isaak. Detta är självklart inte den typ vad evenemang som Stockholms stad ska bidra till.

Nya arbetsformer

Min förhoppning som politiker är att kommunicera direkt med stockholmarna, såväl skattebetalare i allmänhet som er som är direkt påverkade av stadens kultur- och idrottspolitik. Därför har arbetet med denna blogg och kommentarerna från läsarna varit viktigt för mig och givit många goda kunskaper och uppslag för arbetet. Dessutom hoppas jag att flera svåra frågor har kunnat redas ut.

Jag och mina medarbetare försöker använda bloggen som ett ”öppet kontor”, där vi arkiverar mycket av det vi arbetar med; förvaltningens underlag för beslut, pressmeddelanden, mina artiklar, anteckningar från nämndmöten, kommentarer till nyheter och artiklar som handlar om stockholms kultur- och idrottsliv. Min förhoppning är att det ska vara lätt för stockholmare att se hur det politiska arbetet fungerar.

Vi har också utvecklat samarbetet med Stockholms Idrottsförbund genom att skapa årliga rådslag med de olika specialidrottsförbunden i länet. Syftet är att skapa en bättre dialog mellan politiken och idrotten, men också inom själva idrottsrörelsen, för att hitta vägar att använda de gemensamma resurserna på bästa sätt.

Jag har också försökt lyfta erfarenheterna från Stockholm för att påverka den statliga kultur- och idrottspolitiken. Jag har skrivit flera artiklar i dessa ämnen som ni hittar under kategorin artiklar/pressmeddelanden.

Inom Folkpartiet har jag också varit med om att ta fram ett nytt kulturpolitiskt program och ett nytt idrottspolitiskt program.

Annonser

Kommentarer»

1. Karin aurell - 17 september 2010

Om du skulle vara så intresserad av kultur och idrott, som du säger, Madeleine Sjöstedt, då skulle du hjälpt till att bevara Aspuddsbadet.
Faktum är nog mer att du är mest intresserad av dig själv. Det är lätt att genomskåda, men det är du omedveten om.

2. Mats Berglund - 19 september 2010

Men Madeleine, du glömde att berätta om de c:a 150 tjänsterna som har försvunnit från kulturförvaltningen, om minskade öppettider på biblioteken och om att vi idag bara har hälften så många barn och unga i kulturskolan som för fyra år sedan.

Du glömde att berätta om att Stadsmuseet har fått minska sina utställningsytor för att ni har gjort kontor av de tidigare publika rummen. Att medeltidsmuseet aldrig fick sin efterlängtade lokalutvidgning och att Stadsarkivet i det närmaste har fått upphöra med den rekordstora digitaliseringen av historiskt källmaterial som skedde under förra mandatperioden.

Du glömde att berätta om den massiva nedmonteringen av kulturlivet i Stockholm och om kulturarbetarnas stora missnöje med er politik. Och du glömde att berätta om hur du har avdemokratiserat de politiska besluten.

3. Kent - 20 september 2010

Vi som har följt denna mytoman under en tid ställer fortfarande frågan: Hur kan hon stå där och raljera,ljuga utan att känna skam? Har de ingen rekryterare värd namnet för borgarråd? Jag kan bara dra slutsatsen att det som vanligt råder svåger politik vad det gäller tillsättning av tjänsterna i Stadshuset.Kompetens,empati är icke ett krav.

Hur länge kan du leva med den lögnen att du alltid haft goda intentioner?

4. Kent - 21 september 2010

”Jag och mina medarbetare försöker använda bloggen som ett ”öppet kontor”, där vi arkiverar mycket av det vi arbetar med; förvaltningens underlag för beslut, pressmeddelanden, mina artiklar, anteckningar från nämndmöten, kommentarer till nyheter och artiklar som handlar om stockholms kultur- och idrottsliv. Min förhoppning är att det ska vara lätt för stockholmare att se hur det politiska arbetet fungerar.”

Jag förstår att ni fega ryggradslösa stackare vill flytta ut ”debatten” till bloggar istället för att mötas i en riktig debatt för det skulle ni aldrig klara av. istället för att svara på frågor skulle ni stå där och dra era mantran som ni lärt utantill utan att ha hört frågan – utan att bry er.

Är ni förvånade att SD tagit plats i det politiska rummet? Det är genom er flathet,feghet och allmänt arroganta inställning mot medborgare som serverat SDs mandat på ett silverfat. Men jag tycker att ni skall göra som vanligt – skyll det på någon/något annan/annat. Varför inte skylla detta på S,V och MP för ni har naturligtvis ingen del i detta ?!

teodork - 21 september 2010

Hej Kent!
Om din teori är att SD kommer in i demokratiska församlingar på grund av ”flathet,feghet och allmänt arrogant inställning” torde det giva ett rätt gott betyg till oss i Stockholms stadshus då detta är en av få kommuner där de inte kommit in.
/Teodor

Kent Karlsson - 22 september 2010

Teo

Hade du,dina partikamrater/allians kamrater tagit debatten med SD istället för att på ett fegt sätt frysa ut dem låtsas som om de inte fanns så hade de ej fått den uppmärksamhet som de nu fått, Detta är inget som jag hävdar – det är fakta,har du hängt med i debatten efter valet så vet du att detta stämmer.

Men ni som arbetar i/för Stadshuset kanske känner att det inte är ert ansvar att delta i denna debatt. Detta har helt enkelt skapat missnöje för de etablerade partierna och givit SD både manöverutrymme och martyrskap.

Innan du slår dig för bröstet hur väl ni har hanterat detta på ett lokalt plan kanske du borde göra din hemläxa som finns här:
http://www.svd.se/stockholm/nyheter/sd-okar-stort-i-stockholm_5368459.svd

Om du vill hävda att ni fortfarande har gjort er plikt som demokratiskt engagerade politiker efter att läst denna artikel ovan så är det utom ordenligt allvarligt.

5. Karin aurell - 21 september 2010

”Du glömde att berätta om den massiva nedmonteringen av kulturlivet i Stockholm och om kulturarbetarnas stora missnöje med er politik. Och du glömde att berätta om hur du har avdemokratiserat de politiska besluten.”

Men väljarna glömde det inte Madeleine Sjöstedt Wassèn!

6. Karin aurell - 21 september 2010
7. Birger Sundström - 22 september 2010

Hej Madeleine

Läser ditt bokslut för mandatperioden, för egen del speciellt kul med nya Skanstullshallen. Tyvärr har du redan glömt att berätta att det är en ersättningshall för Åsöhallen som revs för bara 3-4 år sedan. Nettoeffekten avseende halltider för ungdomsidrott och skola är alltså noll, vi har fortfarande mycket dålig tillgänglighet avseende haltider på södermalm.

För att barn skall kunna idrotta måste barnen ha nära till idrottsanläggningen. Idrottsanläggningarna måste i princip ligga på gångavstånd från bostaden, eller några hållplatser bort med allmänna kommunikationsmedel. Vid en jämförelse mellan hushåll som bor i lägenhet och hushåll som bor i villa/radhus och har 1 – 2 bilar så är det avsevärt färre barn som idrottar om de bor i lägenhet och i ett hushåll utan bil. Under åren senaste åren har denna skillnad ökat.

Mot bakgrund av detta tycker vi att det finns anledning att prioritera byggande av idrottshallar i innerstaden och i synnerhet i den stadsdel där vi själva är verksamma, Södermalm.

Som jmf kan nämnas att Sigtuna, Tyresö och Lidingö har ca 40 000 innevånare. Här finns 5 -7 idrottshallar för en befolkning som bara är en tredjedel så stor som den på Södermalm. Om Södermalm skall erbjuda barn- och ungdomar samma förutsättningar som barn i exempelvis Tyresö så bör minst tio idrottshallar byggas, bara på Södermalm. Det finns en lång rad med liknande jämförelser och vi är förlorare i varje exempel.

Nu är Skanstullshallen snart på plats, en klart bättre och mera användbar hall än gamla Åsöhallen. Men tillgängligheten för idrott och skola är precis lika usel. Men, dessbättre har vi flera kreativa förslag som vi gärna berättar mera om – om det finns intresse.

IK Bolton /gm Birger Sundström
Handbollsklubben på söder

8. Niklas Löfgren - 19 januari 2011

Man bör sätta de insatser man gjort i relation till någonting annat. Det stämmer säkert det som du listar ang idrottshallarna i Stockholm. Men läs gärna den utredning jag gjort i frågan.

http://www.stockholmelithandboll.se/seh/hallar.pdf

Fundera seda på om vi har ett bra eller dåligt läge i stockholm.

MVH Niklas Löfgren


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: