jump to navigation

Vi fortsätter reformera kulturskolan 29 mars 2010

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Kultur för fler.
Tags: , , ,
trackback

Idag skriver SvD om Kulturskolan, en verksamhet som vi har lagt ner mycket kraft på att reformera.  Tyvärr väljer journalisten att ge en väldigt skev bild av verkligheten. I själva verket är de anställda nöjdare med sin arbetssituation nu än före reformerna enligt medarbetarenkäten 2009 (vilket är ovanligt mitt under en omorganisation) och skolan har fler elevplatser än någonsin. Av den slentrianmässigt pessimistiska undertonen i SvD:s reportage kan man lätt få intrycket att det är tvärtom.

Att Kulturskolan verkligen behövde förändras i grunden när vi tillträdde var tydligt.  

För det första var verksamheten onödigt dyr, en plats i kulturskolan kostade nästan dubbelt så mycket än om man skulle köpa motsvarande tjänst i privat undervisning. Budgeten hade ökats flera år i rad och trots det hade antalet elevplatser inte ökat.

Då säger det sig själv att mer pengar inte löser problemen.

För det andra behövdes förändringar för att att höja kvaliteten i undervisningen, Kulturskolan ska vara mer än en rolig fritidsaktivitet – Kulturskolan ska ge barnen och ungdomarna stöd och undervisning att utveckla sina konstnärliga talanger. Ett bra tecken på att detta mål har uppnåtts är att stadens skolor köpt in fler in tjänster från Kulturskolan. Kulturskolan har även framgångsrikt utarbetat nya modeller för att beskriva målen för undervisningen och utvärdera kvalitén i verksamheten.

Reformerna har varit framgångsrika: Under 2008 och 2009 ökade antalet elevplatser, personalen blev nöjdare med sin arbetssituation och inköpen av kulturundervisning från Stockholms skolor ökade med 20%.  Jämförelsesiffror för de olika verksamhetsåren kan ni hitta här: Ny termin i Kulturskolan och här: 2009 hade kulturskolan fler elever än någonsin!

Det är viktigt att Kulturskolan är tillgänglig för alla Stockholms barn – att de gemensamma skattemedel som investeras i verksamheten inte bara kommer en begränsad grupp till godo. Därför är den typ av verksamhet som SvD skriver om i artikeln mycket viktig, som ett sätt att nå barn med olika kulturell bakgrund. Vi tror inte att terminsavgifterna är något som hindrar den motiverade att söka sig till Kulturskolan. Dessutom finns det möjlighet att få avgiften inkomstprövad, om man har mycket låga inkomster i familjen (se Kulturskolans hemsida för mer information).  Men att Kulturskolan behöver arbeta mer för att nå en bredare grupp elever är viktigt. Att undervisningen professionaliseras och diversifieras är i sig ett sätt att nå en bredare målgrupp.

Vi vill att Stockholms barn och ungdomar med talang och intresse för konst och kultur skall ha tillgång till professionell undervisning. Endast en sådan undervisning är det försvarbart att staden finansierar. Annars blir det bara en exceptionellt dyr fritidsverksamhet.

Annonser

Kommentarer»

1. Tuula Rusanen - 6 april 2010

Hej!
Detta står det att läsa i bloggen ovanför:
///
Det är viktigt att Kulturskolan är tillgänglig för alla Stockholms barn – att de gemensamma skattemedel som investeras i verksamheten inte bara kommer en begränsad grupp till godo. Därför är den typ av verksamhet som SvD skriver om i artikeln mycket viktig, som ett sätt att nå barn med olika kulturell bakgrund. Vi tror inte att terminsavgifterna är något som hindrar den motiverade att söka sig till Kulturskolan. Dessutom finns det möjlighet att få avgiften inkomstprövad, om man har mycket låga inkomster i familjen (se Kulturskolans hemsida för mer information). Men att Kulturskolan behöver arbeta mer för att nå en bredare grupp elever är viktigt. Att undervisningen professionaliseras och diversifieras är i sig ett sätt att nå en bredare målgrupp.

Vi vill att Stockholms barn och ungdomar med talang och intresse för konst och kultur skall ha tillgång till professionell undervisning. Endast en sådan undervisning är det försvarbart att staden finansierar. Annars blir det bara en exceptionellt dyr fritidsverksamhet.
///

När jag läser detta så framstår det ännu svårare att förstå att Kulturskolan nu planerar att stänga sina lokaler i Tensta i Blå Huset. Där är det ju ett ypperligt tillfälle att nå barn med olika kulturell bakgrund. Om man verkligen menar det man skriver så försöker man med alla medel hindra att Kulturskolan stänger sina lokaler i Tensta i Blå Huset. Jag har läst påsklovsprogrammet för Spånga-Tensta sdf och för Kista-Rinkeby sdf. Man ser tydligt vilken stadsdel saknar kultursekreterare, och det är dessvärre Spånga-Tensta. Kista -Rinkeby sdf erbjuder ett underbart varierat kulturutbud för barn och ungdomar under påsklovet, Spånga-Tensta knappt något som har just med teater, nycirkus, poesi, film etc etc att göra. Hur kan det vara så snedvridet? Marginaliseringen av Tenstas barn och ungdomar öaker ännu mer. Och samtidigt läser jag i blogget ovanför om helt andra tankar. Det går inte att få ihop. Ofta är ju politik bara vackra ord. När man verkligen skulle behöva stöd för en viktigt sak så saknas faktiska praktiska åtgärder. Det är lätt att skriva snyggt och politiskt korrekt, men det är inte så lätt att verkligen utveckla verksamheten så att fler barn och ungdomar skulle få delta i kulturaktiviteter i sin egen stadsdel. Ska inte alla barn och ungdomar med talang och intresse för konst och kultur i Stockholm få professionell undervisning?

Mvh
Tuula Rusanen
Tenstabo och mor till en son som går på Kulturskolan i Blå Huset i Tensta

2. Erik - 7 april 2010

Hej Tuula,

Vi återkommer om svar på detta. Behöver samla in lite uppgifter först. Vänlig hälsning

Erik Jennische
kultur- och idrottsroteln

Tuula Rusanen - 14 april 2010

Hej Erik!
Ditt svar dröjer. Processen fortgår i snabb takt, saker och ting händer. Jag har hört mig för och uppfattat att det inte längre handlar om ett förslag om att Kulturskolan stänger sina lokaler i Blå Huset i Tensta utan om ett beslut på Kulturförvaltningen. Stämmer det? Hur kan det komma sig att man beslutar för att spara just i Tensta samtidigt som Kulturskolan i Hammarby Sjöstad får ha sina lokaler med sjöutsikt? Ett beslut som går stick i stäv mot målsättningen att locka fler barn med olika kulturell bakgrund till Kulturskolan, och de finns väl just i Tensta. Kanske Tenstas barn och ungdomar kan åka till Hammarby Sjöstads kulturskola och få njuta av vackra lokaler! Ett integrationsprojekt?
Går det fortfarande att backa i beslutsprocessen?

Mvh
Tuula

AmandaLövkvist - 14 april 2010

Hej Tuula!

Vi ber om ursäkt för det! Din fråga är väldigt viktig så vi ville ge ett väl underbyggt svar, och det kommer du få i nästa vecka. Det jag kan säga nu är att det som är viktigt för oss är att kulturskolan är en skola för alla Stockholms barn som vill utveckla sina talanger. Om det är färre elever i vissa delar av staden så måste man fråga sig varför och kanske arbeta på ett annat sätt, man måste fråga sig vad man gör för fel. För det kan ju inte vara så att barnen i Tensta inte är intresserade av kultur, det måste finnas något sätt att få fler elever. Denna fråga kommer komma upp i kulturnämnden i nästa vecka under ärende som rör planeringen inför den kommande treårsperioden.

Jag gillar ditt förslag om att man kan gå på kulturskola i en annan del av staden, vi har också tänkt på precis det! Det är ju inte säkert att just placeringen av lokaler är det avgörande, barn kanske gärna åker några tunnelbanestationer för att få undervsning och kanske tillsammans med barn de inte annars skulle träffa så ofta. Du som bor i Tensta, vad tror du om det? Vad finns det för för och nackdelar med att behöva åka till en annan stadsdel för att till exempel sjunga i kör, eller spela något instrument. Jag vore också tacksam för idéer du kan ha om hur man kan nå ut till föräldrar som kanske inte har någon tradition av att skicka sina barn till ”kommunala musikskolan”. Vad tror du om avgifterna, är det dyrt för några, och tror du att folk är medvetna om att man kan få det nedsatt efetr inkomstprövning? Tror du folk drar sig för att begära en sådan inkomstprövning? Som sagt, vi tycker det är viktigt att man tänker ut nya strategier och inte bara lämnar vissa områden, kom gärna med fler idéer.

Denna fråga kommer att komma upp på kulturnämndens sammanträde nästa vecka, vi är tacksamma för input från dig innan dess!

MVH/ Amanda

3. Tuula Rusanen - 15 april 2010

Tack Amanda!
Ett jätte fint svar. Jag återkommer snarast!

Mvh
Tuula

4. Tuula Rusanen - 15 april 2010

Hej Amanda!

Jag försöker ge svar på dina frågor:

När det gäller Tenstas barn och ungdomar så tror jag absolut inte på möjligheterna att åka till andra stadsdelars Kulturskolor mer än att kanske under särskilda integrationsprojekt, som jag nämnde. Men kärnverksamheten måste kunna bedrivas i egna lokaler i centrala Tensta i Blå Huset. Varför? Därför att många av de boende har inte kännedom om andra stadsdelar, det skulle kännas otryggt för dem att skicka barnen, om de är små, 6-mellanstadiet till andra stadsdelar. Även till Husby tar det ibland 40 minuter att åka med buss. Det ligger inte ”nära”. Barnen kanske inte har terminskort heller eftersom de går i skola i Tensta. Bromma känns kanske också som ett okänt område. Man känner inga som bor där, man känner inte området. Det är inte alldeles lätt att komma in i helt andra livsbetingelser och känna sig helt välkommen. De flesta av barn och ungdomar går i skola i Tensta. För dem som går i skolor i andra delar av Stockholm är kanske situationen en annan och för äldre ungdomar som kanske ändå är nyfikna på att lära känna världen utanför Tensta och som redan går i skolor utanför. Jag tror inte att det är en lösning för just Tensta. Kanske man inte har traditionen att skjutsa barnen hit och dit till fritidssysselsättningar. Kan inte barnen åka själva så blir det också svårt för att man inte kan lämna resten av barnaskaran och som förälder åka iväg. Dessutom jobbar många under flera skift. Att ordna barnens fritid så detaljerad som t ex en vanlig svensk medelklass familj fungerar inte. Det bästa är att Kulturskolan finns centralt i Tensta. Jag har erfarenheter av att ordna danskurser i Hjulsta C och föräldrarna vågade inte skicka sina ungdomar ens dit på kvällar, särskilt inte tjejer. Intresse fanns men osäkerhet om tryggheten. Däremot finns det ett tydligt intresse för att barnen skulle kunna delta i kulturella aktiviteter. Även Tenstas föräldrar vill att deras barn ska få så mycket utav livets goda som alla andra barnen i Stockholm. Man vill ju att ens barn ska lyckas i livet. Det var en mamma i Tensta som en gång frågade mig om inte jag kunde ordna en danskurs i blatte. Jag undrade vad det var för dansstil, jag trodde mig känna alla. Jag bad henne visa några rörelser och när hon visade så förstod jag att det var balett hon menade. Och så blev det en kurs i barnbalett, och deltagare kom från världens alla hörn, i ett dansprojekt. Fantastisk syn! Kursavgiften var 50 kr! Det är också en av dina frågor. Det är faktiskt avgörande hur mycket det kostar. Även om man kanske har de där 500-900 kr så känns det ändå mycket. Jag höjde kursavgiften till 100 kr och det var på en gång massa frågor och en del slutade…Så att det är bra om avgiften är inkomststyrd eller t o m gratis vissa perioder, en prövoperiod el dyl så tror jag att intresset växer. Och det är ju så att vissa kanske inte har de pengarna heller, särskilt om man har en stor familj och båda föräldrarna är arbetslösa. Så att det där med avgiften det är en viktig faktor i det hela. Att begära inkomstprövning, det kan vara svårt att förstå alla krumelurer i blanketterna och själva ordet kan vara svårt att förstå. Särskilt om man är analfabet. När jag träffar föräldrar i Tensta så kommer det ofta fram att de inte alls känner till att det finns en Kulturskola i Blå Huset mitti Tensta. Varför? Dels språksvårigheter, dels bristen på information som inte når alla hushåll på ett synligt sätt. Barnen kanske får information i skolan men tar inte med den hem, eller att föräldrarna inte hinner ta del av all information. Det kan hända att vardagens bekymmer är så pass stora att man inte orkar bry sig. Kanske det inte finns en tradition i familjen, släkten eller området där man bor att barnen går till Kulturskolan, inte till någon ordnad fritidsaktivitet över huvudtaget. Många barn leker fritt på gårdarna från morgon till kväll, eller efter skoltiden till sen kväll utan tillsyn.
Vad kan man göra för att nå de föräldrarna? Jag tycker att det vore bäst att man får kontakt personligen, på gårdar, på torg, i hemmen, i föreningarna, i moskeerna, i affärerna, lekplatserna, i trappuppgångarna, via hyresvärdar, helt enkelt där folk rör sig. Via socialen. Alla instanser bör samarbeta. Ha kontaktpersoner bland de boende som känner folk, riktad marknadsföring. Happening inåt i bostadsområdena. Välkomnande attityd. Kännedom om kulturerna. Knyta fysiska kontakter med de boende, inta via mejl och papper. Ändra marknadsföringen. Det var ett par förslag. En sak till som är viktigt är att fundera på att rekrytera pedagoger, kulturarbetare i området. I Tensta finns kända konstnärer, dansare, koreografer, musiker som även har pedagogisk erfarenhet. De känner de boende och kan ta hjälp av sitt kontaktnätverk. Varför inte göra en områdesinventering, vilka bor där, vad kan de göra, vad har de för kompetens. Kanske rekrytera kulturarbetare från andra kulturer, införa även andra kulturers instrument, danser etc på schemat. Helt enkelt utgå mer ifrån behoven i stadsdelen, omständigheterna och boendesammansättningen, även andra kulturella traditoner.

Men det allra viktigaste är att behålla lokalerna i Tensta i Blå Huset, ändra och utveckla verksamheten och använda riktad marknadsföring. Som du uttryckte dig NYA STRATEGIER OCH INTE BARA LÄMNA VISSA OMRÅDEN.

Dessa är mina tips!

Vill ni diskutera frågan ännu mer ingående så får ni kontakta mig igen.

Mvh
Tuula

5. AmandaLövkvist - 15 april 2010

Hej Tuula!
Tack! Nu skall vi läsa dem, jag återkommer!
amanda

Tuula Rusanen - 15 april 2010

Hej!
Jag glömde att nämna att man även kunde ordna kurser eller workshops för föräldrarna. Blandgrupper, inte helt omöjligt, barn och föräldrar. Det skulle öka föräldrarnas kunskaper om de olika konstnärliga områdena och om kursernas innehåll. Öppna en reception med kafé och lekhörna. Öppna upp lokalerna och göra dem till en mötesplats över generationsgränserna. Det saknas sådana i Tensta. Inte vistas bakom lås och bom. Fast samarbete krävs för att nå trygghet i området och i lokalerna.
Informationsblad om Kulturskolan har kanske funnits på bibliotek och medborgarkontor, men om man inte går till de ställena eller inte har tid att titta efter så missar man det. Papper överhuvudtaget räcker inte som verktyg för att sprida information utan som jag skrev tidigare, direkt kontakt med de boende är den bästa vägen. Göra barnens arbete mer synligt utanför Blå Huset. Utställningar i centrum, uppträdanden på Tensta Marknad. Kulturskolefestival, ungdomshappenings ihop med Blå Husets ungdomsgård. Inget är omöjligt om man verkligen vill satsa, och det kanske löner sig att satsa lite extra och långsiktigt just i Tensta. Värt att pröva!

Mvh
Tuula

AmandaLövkvist - 20 april 2010

Hej Tuula!
Tack för dina svar! De tar vi med i diskussionerna! Om det är så att avgiften gör att många barn slutar så måste man ju se över det.
När det gäller din huvudfråga, Tensta blå huset, så har jag hört mig för lite, och det finns inga planer på att lägga ner själva verksamheten, men man överväger att flytta den till andra lokaler, som har bättre läge för barnen. Eftersom det inte är så tryggt just nu.
Tack igen för dina synpunkter, kom gärna med fler!
Amanda

6. Tuula Rusanen - 21 april 2010

Hej Amanda!
Trygghetsfrågan kan inte vara avgörande när man planerar att flytta verksamheten från Blå Huset till andra lokaler. Vilka i så fall? Jag har hört att det blir skolor. Skolorna ligger alla lite avsides utanför Tensta centrum. Det kan kännas otryggt att gå på mörka gågator där bilar och mopeder ändå kör. På hösten när mörkret har lagt sig, nej det känns inte tryggare. Har man en pianolektion i Enbacksskolan och går själv i Elinsborgsskolan så är det ganska långa sträckor emellan. Otryggheten i Blå Huset är tillfällig och bara därför kan man inte stänga lokalerna där för evigt. Tryggheten kan öka markant om man som jag tidigare föreslog arbetar mera i samarbete med ungdomsgården och stadsdelsförvaltningen, socialen och polisen. Stadsdelsdirektören skriver att Kulturskolan inte är deras mandat, men jag undrar vems mandat barn och ungdomar, t ex trygghetsfrågor ang dem, är om inte stadsdelsförvaltningens och stadsdelsnämndens? Stadsdelsnämnden har inte svarat alls på mina frågor. Kulturskolan är väl ingen hetare ämnesområde där heller. Och detta är ett problem. Att det inte finns ett samlat intresse kring vad barn och ungdomar gör på sin fritid i stadsdelen. Särskilt inte när det gäller konst och kultur. Ungdomarna på ungdomsgården kanske skulle vilja gå på Kulturskolan. En ytterligare aspekt som jag inte har tangerat tidigare när det gäller Kulturskolan i Tensta är språkfrågor. Där har man t ex förbjudit elever att prata finska med varandra. Detta sker i Sverige år 2010. Det känns som att man strävade efter ett monokulturellt förhållningssätt, då menar jag ettspråkigt, svenska, i en till allra högsta grad flerspråkig stadsdel. Hur är det med de andra språken som talas i stadsdelen, är de också förbjudna på Kulturskolan? Hur upplever eleverna atmosfären på Kulturskolan om de inte får prata sitt modersmål med varandra. Då menar jag inte att det skulle ske så att det stör undervisningen utan t ex att två elever sinsemellan frågar varandra i förbigående på finska om den enes föräldrar kommer och hämtar denne och vilken tid. Det kan ju upplevas att dessa elever med annat modersmål inte är välkomna till Kulturskolan? Man kanske vill sluta eller inte ens börja. Apråpå att locka fler elever. Ett interkulturellt förhållningssätt känns mer modernt och passande i en stadsdel med många olika språk och kulturer. Kulturskolan borde skriva ner en språkpolicy som passar in i tiden och in i stadsdelen eller granska den. Sedan har jag tänkt på att varför inte skapa nya interkulturella modeller för den pedagogiska och konstnärliga verksamheten i just Tensta. Och kanske ta in språkstimulerande kurser in i schemat. Det kanske skulle locka föräldrar att ta dit barnen. Kulturskolan behöver inte vara en oföränderlig verksamhet, kanske granska vilka traditioner är väl värda att bevara i denna stadsdel och vilka kan bli de nya. Vem säger att man överallt i Stockholm måste ha en likadan Kulturskola? Även Kulturskolans verksamhet bör präglas av den mångfald som stadsdelen präglas av. Nyskapande och nytänkande saknas. Jag besökte Kulturskolans Öppet Hus i Blå Huset och det var fullt med entusiastiska barn och ungdomar på besök. Varför börjar inte de barn och ungdomar där? Vart försvinner alla sedan efter Öppet Hus? Tänk om man hittade ett sätt att få de att stanna och fylla Kulturskolan då skulle man inte behöva stänga lokaler i Blå Huset utan göra det till ett blomstrande Kulturhus för barn och ungdomar mitti Tensta. Tryggt i centrum av Tensta i Blå Huset. Förslaget att Kulturskolan stänger lokaler i Blå Huset saknar framtidstro. Och det är framtidstro hopp om framtiden vi behöver i Tensta.

Mvh
Tuula

7. Gregor Wroblewski - 22 april 2010

Låt oss tala klarspråk.
1. Under flera år har Kulturskolan i Tensta haft svårt att rekrytera barn och ungdomar från Tensta till sin verksamhet. Det finns arbetsmetoder som kan åtgärda detta. Det är platschefens på Kulturskolan ansvar att hitta metoderna.

2. Kommunens fritidsverksamhet i bottenvåningen av Blå Huset har under 10 år varit ett tillhåll för kriminella killar i övre tonåren. Fritidsverksamhetens chef har också varit hela Blå Husets enhetschef.
Detta har varit en mycket olycklig situation för Kulturskolan. Bränder och trakasserier har skapat en otrygg atmosfär i huset. Kulturskolans chef borde mycket kraftigare ha larmat om detta. Det är även stadsdelsförvaltningens ansvar att se och åtgärda den stökiga situationen.

3. Kulturskolan i Tensta har under 10 år inte varit utåtriktad. T.ex. under åren det fanns en kultursekreterare i Tensta ville inte Kulturskolan upplåta lokalen för teaterföreställningar anordnade av kultursekreteraren. Detta är platschefens på Kulturskolan ansvar.

4. I folkpartiets rapport om en ny kulturskola sept. 2009 ”Från kulturfritids till Kulturskola” poängteras kvalitet. Kulturskolans roll skall vara att utveckla de ungas egna förmågor. Det är mycket bra!
Men det är är märkligt att detta ska resultera i att Tensta ska missta en välutrustad Kulturskola.

5. Kultur är medelklassens fritidsintresse. I kulturskolan finns gamla traditioner från musikskolan och Vår Teater som inte anpassats till en segregerad levnadsmiljö. Ska detta faktum resultera i att Tensta förlorar en kulturinstitution?

6. Kulturskolan måste enligt uppgift spara 6 miljoner i år. Tensta är utpekad som den plats där lokalerna ska sägas upp. Argumenten för att just Tensta ska missta Kulturskolan är mångårig oförmåga att nå tenstabarn och otrygg miljö i Blå Huset. Men dessa saker handlar ju om personalens oförmåga och underlåtenhet! Ska Tenstas barn och ungdomar bli utan den speciella kulturinstitutionen för unga p.g.a. inkompetent personal?

P Erdal - 23 april 2010

Blå Huset byggdes om för 13 miljoner för tio år sedan med syftet att alla verksamheter (kulturskola, fritidsgård, boxning och assyriska föreningens kultur och idrott) skulle se varandra och dela en enda gemensam ingång. Denna ingång förlades till husets baksida för att ”skapa mer liv och rörelse” till en plats som befolkades av missbrukare – Trygghet för barnen? – Marknadsföring?

Entrén (den enda) byggdes som en tung stålblank fästning – Tryggt? – Välkomnande? – Marknadsföring?

I samband med ombyggnaden döptes huset om till ”Blå huset” – en nyck som kunnat fungera om man med tydlig utåtriktad verksamhet kunnat ersätta väl inarbetade namn som ”Tenstagården” och ”Vår Teater” – men fortfarande är ”Blå Huset” ett namn som för de flesta är fullständigt tomt på innehåll – Marknadsföring?

Den gamla (synliga) entrén till fritidsgården som vänder sig ut mot torgytan Tenstaplan lämnades kvar men byggdes om till ingallrad rökruta – en fängelserastplats. – Inbjudande? – Marknadsföring?

Blå Huset syns från det mest trafikerade gångstråket i hela stadsdelen – Tenstagången. Men ingen skyltning talar om vad huset heter eller innehåller. Den enda skylt som finns är det kryptiska namnet ”blå huset” i stålblankt svårläsligt typsnitt över den stålblanka entrén. – Marknadsföring?

Trots en omfattande ombyggnad för 13 miljoner har beställaren inte brytt sig om att satsa ens en enda procent av den summan på en synlig och tydlig skyltning.

Detta är bara en detalj, men den visar tydligt vilket bristande engagemang som kan frodas i förorten hos chefer i bostadsbolag och förvaltningar. Deras beskrivningar av att allt är bra godtas okritiskt i decennier. När politikerna till slut inser att allt inte är bra blir deras svar att lägga ner.

Under tio år har man struntat i om verksamheten i Blå Huset når ut, fyller kvalitetskrav etcetera, och ignorerat varningssignaler som trots allt har funnits. Att politikerna nu som svar på år av vanskötsel överväger att överge och tömma ett hus som är fullt av möjligheter och har en viktig uppgift – kanske den viktigaste platsen i hela Stockholm för Kulturskolan att vara på – är ett utslag av samma sak: Man struntar i Tenstas ungdomar. Man tror inte på utveckling.

Det självklara valet för engagerade politiker nu vore att signalera en nystart i ”Blå Huset”. Och ett av flera sätt vore att ge professionella arkitekter i uppdrag att beställa en tydlig skyltning (OBS – ingen vulgärskyltning som ”sätter sig över huset” så som skett med simhallen)

Ann-Sofie Ericson - 24 april 2010

Självklart har jag tagit del av ovanstående olika inlägg. Många synpunkter är helt relevanta och absolut viktiga.

Dock vänder jag mig emot och reagerar på en del fullständiga felaktigheter.

Historiebeskrivningen belyses i flera inlägg helt förvrängt, vilket gör mig beklämd. Ett sånt agerande stärker oss inte.

Det är kanske en gemensam frustration som pyser över och skapar grogrund för dessa snedvridna bilder?

Det finns många skäl till varför vi och många med oss brottats med uppdraget att få tillstånd en rik, blomstrande barn och ungdomsverksamhet i bl.a. Tensta

Det är möjligt att vi i Kulturskolan har missat målet i någon detalj. . Det är alltid lätt att vara efterklok. Vi slår oss inte för bröstet. Men vi har ansträngt oss till det yttersta och engagemanget har varit stort!
När vi undersöker och besökt andra liknande områden i vårt land finner vi ofta en gemensam problematik – som växer! – allteftersom tiden går. Vi är i den mening inte ensamma.

Några kriterier för att nå framgång i ett område som Tensta är enligt min uppfattning Samverkan mellan alla parter – alla som jobbar för och med barn och unga måste samarbeta i ett effektivt nätverk! Denna samverkan kan inte enbart bygga på enstaka personers initiativ. Det behövs ett gemensamt strukturellt tänkande och styrning som sträcker sig över alla gränser.
Det duger inte att varje enskild verksamhet, skola eller förening strävar var och en för sig.

För ett antal år sedan gjordes ett vällovligt initiativ i stadsdelen som ingav ett spirande hopp: Stadsdelen inbjöd till en mycket intressant och givande helg, ”Future search” dit alla aktörer – som på något vis arbetar med barn och unga i området – bjudits in. Även ungdomar från såväl Spånga som Tensta deltog. 3 intensiva dagar följde. Storslagna planer och riktlinjer drogs upp – alla var ”med”! Frågan gällde: Vad vill ungdomar i denna del av Stockholm? Hur kan vi gemensamt och var och en möta dessa behov?

Vad hände sen???….

Min uppfattning är att vi vuxna alltid bör jobba ihop och bli starka och uppfinningsrika tillsammans – bilda nätverk som lägger grund för gemensam värdegrund, jobba ihop rent konkret och framförallt stötta varandra.

De grundläggande förutsättningarna för arbetet ligger i den politiska viljan och styrningen, det är ju helt uppenbart. Det har varit svårt att ”vända kappan efter den politiska vinden” ibland. Men – För oss som arbetar ute i verksamheten gäller att ”göra det bästa av saken”!

Till syvende och sist handlar det om en människosyn, respekt för människor som lever och växer upp i vårt land.
Låt oss sluta upp med att klanka på varandra – låt oss vara toleranta och stödjande och jobba tillsammans!

8. Tuula Rusanen - 26 april 2010

Hej Ann-Sofie!
Den gemensamma frustrationen sprider sig. Jag samtalar med mina grannar, de är föräldrar i Tensta, och kan verkligen konstatera att frustrationen över sakernas tillstånd kan beröva människor deras handlingskraft. Det kan handla om privata hyresvärdar som inte lagar gungan på gården eller fyller sandlådan med sand, ändå måste barnen leka där, inte gunga, inte leka i sandlådan, men springa på asfalten. Samverkan med alla parter behövs i ett effektivt nätverk. Husägare och hyresvärdar kan också ingå i den samverkan. Även enstaka personers initiativ kan vara av vikt eller värda att ta hänsyn till. Särskilt om det är bra initiativ! Det behövs starka och uppfinningsrika vuxna som orkar stå emot den spridande frustrationen, den minskande handlingskraften, men som också vågar söka, väcka till liv och använda den livskraft som finns i varje människa. Tenstas färger borde få den lyster de förtjänar, Blå Huset kan vara den penseln som styr färgskalan och den kraft som ger struktur åt barn och ungas konstnärliga utveckling i stadsdelen. Att få vara skapande med konst och kultur förstärker självkänslan, hela Stockholm mår bra av att Tenstas barn och ungdomar får en stark självbild. Att Kulturskolan bevarar sina lokaler i Blå Huset visar att det finns respekt och framtidstro. Att det finns en vilja att bygga upp en verksamhet som barn, ungdomar och föräldrar i Tensta inte har råd att avstå från (men som de har råd att delta i). Bara för att den är livsnödvändig.

Mvh
Tuula

9. Markku Huovila - 27 april 2010

I egenskap av förälder till barn som går i Kulturskolan i Tensta ställer jag en fråga till Ann-Sofie: -Vad sade du egentligen i ditt inlägg 24/4? ”Denna samverkan kan inte bygga på enstaka personers initiativ” Hur föds initiativ då, om inte hos enstaka individer? Skall man inte lägga fram kreativa förslag, krav och initiativ bara på grund av att man är en enstaka tenstabo som bryr sig om sina barns framtid? Ska initiativen lämnas utan beaktande ifall de inte kommer från beslutsfattarna själva, eller tjänstemän vars livsrealiteter ligger långt borta från området de initierar och genomför beslut över?

10. P Erdal, Tensta - 27 april 2010

Jag har också läst ditt inlägg Ann-Sofie – men jag förstår ingenting. Du använder många ord men de saknar innehåll. Om du tycker att jag eller någon annan givit en felaktig bild kan väl du ge åtminstone ett exempel på en riktig historieskrivning?

Alla dina vackra fraser om samverkan, nätverk och gemensam värdegrund kanske är till för att dölja planerna på att ni planerar att flytta från en fin teaterlokal i hjärtat av Tensta till gymnastiksalar i skolor?

Jag kan gärna ställa upp på dina slutord ”låt oss vara toleranta och stödjande och jobba tillsammans”, men den intressanta frågan är vem som ska stödja vem? Tenstaborna, tjänstemännen, politikerna?
Hur ska vi kunna ”jobba tillsammans” när ni planerar ett sabotage utan att vi blivit tillfrågade?

11. P Erdal, Tensta - 28 april 2010

Hej igen Ann-Sofie! Du kanske tar åt dig onödigt mycket när jag tolkar det som hänt i Blå huset som tecken på bristande engagemang hos chefer och politiker (de ytterst ansvariga). Jag och mina barn har mött ett starkt engagemang i Kulturskolan. Men jag skrev inte om Kulturskolan utan om Blå huset SOM HELHET, och särskilt den öppna ungdomsverksamheten. Att helheten i Blå huset inte har fungerat som det var tänkt är en av orsakerna till Kulturskolans problem.

Det talas i flera inlägg ovan om Kulturskolans behov av marknadsföring och om att nå ut. Men tio år har gått sedan ombyggnaden av Blå huset, och i praktiken visar det sig att de som styrt över detta ungdomshus i Tensta inte brytt sig om marknadsföring. Eller, att de saknar förståelse för hur ett hus kommunicerar. Skyltning, entré, miljön runt omkring, … Hur tydlig och välkomnade är den? Ur barns perspektiv? Ur föräldrars?

Blå huset ligger mitt i Tensta. Men hur många av tenstaborna vet vad det är, var det ligger och vad det innehåller?

Det finns mycket att göra. Jag upprepar: Det behövs en nystart i Blå huset med en ledning som tror på utveckling i Tensta. Och – som du skrev Ann-Sofie – är öppen för samverkan med alla parter.

12. P Erdal, Tensta - 28 april 2010

Ann-Sofie, du skriver att Kulturskolans styrs av politikernas vilja och säger diplomatiskt att ni på skolan gör ert bästa för att anpassa er till den politiska vinden. Det kanske kan tolkas som att du själv inte heller tycker att det är ett särskilt lysande förslag att flytta teaterverksamhet från en teaterlokal?

Den som är ytterst ansvarig är förstås kulturborgarrådet, på vars blogg vi är, och som provocerade fram denna diskussion med sin käcka beskrivning av hur hon reformerar kulturskolan, samtidigt som hon avslöjade hur långt från Tensta hon är, i tanke och hjärta.

Madeleine Sjöstedt - 29 april 2010

Hej
Beslutet att lämna Blå Huset har fattats inom Kulturskolan. Mitt fokus är att Kulturskolan ska fösöka nå så många barn och unga som möjligt. Det är särskilt viktigt i ett område som Tensta där alla inte har föräldrar som är uppvuxna med kommunala musikskolan. Förhoppningen är att Kulturskolan genom ett ännu närmare samarbete med skolan ska lyckas komma i kontakt med flera. det är en utveckling som jag välkomnar.
Madeleine

P Erdal, Tensta - 29 april 2010

Hej
Det är väl du som beslutat att Kulturskolan ska spara på lokaler, eller? Att barnkulturen blir hemlös i Tensta försöker du beskriva som en offensiv satsning. Men om det är viktigt att nå fler barn måste du tänka om. Varför kan inte ett ”ännu närmare samarbete med skolan” bestå i att skolklasser kommer till Blå Huset och där får uppleva magin och lockelsen hos en riktig teater? Det krävs väl inte så mycket inlevelse för att förstå det?
Peyruz

13. tomas beer - 29 april 2010

Hej
Här ser man att den borgeliga liga har dålig kunskap om vad
kultur är ,det är skandalöst att lägga ned fungerande kulturaktiviteter i områden som så väl behöver dem.
TÄNK OM INNAN DET ÄR FÄR SENT

TOMAS BEER MILJÖPARTIET JÄRVA

14. Ann Mari Engel - 29 april 2010

Det som den borgerliga majorteten gjort med kulturskolan är alldelels bedrövligt. De chockhöjda avgifterna( i vissa fall en fördubbling) och inriktningen på enbart fridsverksamehtet har lett till att många barn utesluts. Det finns många hjärtskärande berättelser från barn, särskilt i förorterna, som måst sluta p g a de höjda avgifterna.
Flera år i rad har kulturskolan fått stora sparbeting, i år dryg 5 miljoner kr. Det är alldeles uppenbart att kulturborgarrådet vill göra kulturskolan smalare och mer elitistisk.
Vänsterpartiet anser att kulturskolan ska vara avgiftsfri, liksom grundskolan. Ett steg på vägen är att införa en max-taxa. Vi vill skriva in rätten till kulturskola i skollagen och vi vill att staten ska få ett övergripande ansvar för likställigheten i landet.

Vi vet att många barn har en hög tröskel till kulturen. Vi vill att kulturskolan ska ha en bred och uppsökande verksamhet, som når även de kulturovana.
Därför måste kulturskolan finnas kvar i Tensta och det kommer vi att föreslå när frågan kommer upp i kulturnämnden.
Ann Mari Engel, ledamot i kulturnämnden (v)

Tuula Rusanen - 30 april 2010

Hej Ann Mari Engel!
Det var glädjande att läsa ditt inlägg, det kändes som klarspråk. Det låter mycket hoppingivande när du skriver att Kulturskolan bör vara avgiftsfri, då anses ju ”kulturgång” vara av lika mycket värd som skolgång. Och det är ju det i allra högsta grad, därför bör alla barn och ungdomar i Stockholm få möjlighet att delta. I senaste Mitt i Tensta-Rinkeby skriver Linda Dahlin om Ali och många andra som vill börja på Kulturskolan i Blå Huset. Jag hoppas verkligen att den svåra blanketten nu inte sätter hinder för hans teaterintresse, mod och entusiasm, att han får hjälp med att fylla i den så att hans anmälan inte missas. Det får inte ske! Medborgarkontoret i Tensta kunde ju ha en tid avsatt då man hjälper till med att fylla i Kulturskolans blanketter. En krånglig blankett får inte sätta hinder för barn och ungdomar i Tensta när de vill anmäla sig på Kulturskolan i Blå Huset. Ann Mari Engel, jag tycker att du har absolut rätt när du skriver att Kulturskolan måste finnas kvar i Tensta. Du menade väl också att Kulturskolan måste finnas kvar i Blå Huset i Tensta, men glömde att skriva det?

Glad Valborg!

Mvh
Tuula Rusanen
Tenstabo och förälder till ett barn som går på Kulturskolan i Blå Huset

15. Tanja Tuurala - 4 maj 2010

Till alla och Ann Sofie Ericsson i synnerhet

Jag som förälder till ett Tensta barn som har gått på bild och form kursen i några terminer nu tycker att det är YTTERST viktigt att verksamheten stannat kvar i Blå husets mycket trevliga och inspirerande lokaler. Att det finns ett ställe att gå till som utmärker sig som DET stället där det finns skapar kraft och professionalism är otroligt viktigt för att känna förankring till det område där man bor i och få minnen av ett liv där. Synd bara att så få Tensta barn hittar dit.Det är faktiskt inte att misslyckas med en liten detalj, det är en katastrof. Sök er ut! Studera olika sätt att jobba i ställen med många kulturer, integrera er i en del av Sverige, välkomna!

Om man jobbar i Tensta och liknande områden men inte har intresse eller kunskap om integrations frågor, minoritets frågor och mångfalds frågor, som är i mycket en grund för ett humant arbete i världen av idag, så vet jag inte om man nå fram till att professionellt arbete.

Det är mycket konstigt att man i Kulturskolor i Botkyrka och Järfälla just satsar på egna lokaler och har upptäckt det stora behovet av sådana, medan man i just Tensta tänker att äh de här ungarna får gå i vilka lokaler som helst. Jag vet av erfarenhet att det går att närma sig skolan OCH ha aktiviteter i egna lokaler. En tanke är att kanske styra skolverksamheten till de egna lokalerna så att fler barn får reda på att Kulturskolan existerar. För det är det som är det stora problemet. Majoriteten av Tensta bor vet inte att Kulturskolan existerar! Det är en katastrof!!

Ann Sofie Ericsson, du har rätt i att det finns frustration. Du som jobbar med Tensta som ett av dina områden borde också vara mycket frustrerad över det som händer. Sedan vet jag inte om det fanns sned drivna bilder i historiebeskrivningen eller inte. Men tomma ord är värre. Vad menar du med

”Till syvende och sist handlar det om en människosyn, respekt för människor som lever och växer upp i vårt land.
Låt oss sluta upp med att klanka på varandra – låt oss vara toleranta och stödjande och jobba tillsammans!”

Vad menar du? Vart leder de här orden? Vad ska man svara på det här? När detta är sagt ska vi då oooh ja okej då låt gå… Jag förstår inte? Vad menar du att vi ska göra nu? Eller tror du att vi vill utveckla ER verksamhet för att vi inte har en human människosyn och för att VI verkligen inte bryr oss? Tror du att vi verkligen inte har ett liv att leva och hålla på med andra saker än att försöka få dem som jobbar med Kulturen i Tensta att FÖRSTÅ att det är LIVS VIKTIGT att det fungerar JUST Här och NU . Det är We shall over come varning så det bara skriker om det!!!

Ni kommer inte att ge en bra idé som jag vet existerar för utvecklingen av verksamheten en chans, ni flyttar ut verksamheten till spridda lokaler. Betalar hyra där också, får troligen sämre kvalité på pedagogerna p g a att de föredrar att jobba i Hammarbysjöstad med Sjöutsikt och ha en mer homogen grupp av elever, no problem. Pedagogerna i Tensta träffar inte varandra, för de är utspridda det kommer bli ännu mer byten av lärare under en och samma termin(vi har en tredje på bild o form kursen för terminen nu). Till slut kommer det att krävas gemensamma lokaler p g a att verksamheten är för utspridd. Då ska ni flytta till gemensamma lokaler igen. Under den här tiden har de fina lokalerna som ni har nu förfallit. Någon förening med träffar för bara män har tagit över. Det finns en stor bilds tv på och thats it.

Ekonomiskt i det långa loppet många kostnader med hyror och flytt och personalomsättning och samhällsekonomiskt resultat av segregationen. Konstnärligt en katastrof för barnen och för ett vitalt konstliv i Stockholm och sverige i framtiden. Hur ska dessa barn som ni inte nått så att de hittar till Kulturskolan i Tensta plötsligt tänka o nu ska jag till Fridhemsplans Kulturskola? Eller är det DÅ som ni ska börja verkligen jobba på den biten, så att de kommer till andra Kulturskolor? Socialpedagogiskt en katastrof för både lärarna och eleverna.

Om ni inte VILL jobba med detta så ge jobbet till dem som VILL!
Ni är en del i att skapa en sovstad av Tensta! Ta ert ansvar! Men på riktigt!

We shall overcome!

16. Janina Ludawska - 5 maj 2010

JAG ANSER ATT TUULA OCH DE PERSONER SOM DELAR HENNES ÅSIKTER HAR RÄTT!
TENSTABO SEDAN 40 ÅR TILLBAKA

Tuula Rusanen - 6 maj 2010

Tanja, du målar verkligen upp en skräckbild av vad Kulturskolans lokaler i Blå Huset i Tensta kan tänkas förvandlas till om Kulturskolan lämnar dem; en klubb för bara män och en storbilds-TV! Tyvärr är det inte en helt omöjlig eller orealistisk framtidsbild, så som prioriteringar idag ligger i Tensta. Nej, tack absolut inga fler herrklubbar i Tensta, utan ett blomstrande aktivt kulturhus för barn och ungdomar i Blå Huset alldeles i hjärtat av Tensta centrum! Det skulle minska utanförskapet. SvD Kultur skriver idag att planerna på att stänga Kulturskolans lokaler i Blå Huset kvarstår. Kulturskolans chef Marion Hauge Lindberg säger att verksamheten flyttas till skolor i stället. Men är det faktiskt någon idé att lösa problematiken som har uppstått, otrygghet i lokalerna och för få elever, genom att bara flytta till skolor, att flytta en verksamhet som inte har fungerat i Tensta och för Tensta? Avgiftsfrågan t ex, kvarstår och frågan om hur man lockar fler elever? Det har pratats om bara en skola, Enbacksskolan som dessutom ligger närmast Spånga. Kommer Kulturskolan att flytta verksamheten även till Gullingeskolan, Elinsborgsskolan och Hjulsta skolor? Det är långa mörka vägar på hösten på eftermiddagarna och kvällarna. Vem skulle välja att skicka sina barn till skolor som ligger avsides på eftermiddagar och kvällar? Gågatorna används som bil- och motorcykelvägar? Är det tryggare för barnen? Kulturkolans verksamhet kommer att bli än mer onsynlig för de boende i Tensta. Jean Monnet (grundare av EU) har sagt ungefär att ”utan människor finns ingenting, utan institutioner finns inget bestående”. Om Kulturskolan som institution lämnar sina lokaler i Blå Huset finns det en markant risk för att Kulturskolans verksamhet över huvudtaget inte blir bestående i Tensta i framtiden. Under ett studiebesök i en av Paris förortskommuner hörde jag borgmästaren säga att ”får barn och ungdomar inte utlopp för sina kreativa sidor föds frustrationer och aggressivitet”.
En glädjens syn i morse var att den privata hyresvärden nu hade fyllt sandlådorna med ny sand på gården, efter två års påtryckningar. Gungan är fortfarande trasig, itusågad. En förfärlig syn var däremot de tre entrédörrars igenomslagna trasiga fönster. En granne berättade att han hörde ljud och sprang dit men hann inte få tag i dem, hittade dock en stor sten i trappuppgången. För inte så länge sedan hade det varit en anlagd brand i samma hus i källaren. Frustrationen föder aggressivitet, borgmästaren hade rätt. De trasiga glaskärvorna i dörrarna lyste vackert i vårsolskenet i morse. Det finns en skönhet i förfallet som skrämmer en.

Tuula Rusanen
Tenstabo

17. Kulturskolan på rätt väg « Från huvudstad till världsstad - 7 maj 2010

[…] Vi fortsätter reformera kulturskolan […]

Tuula Rusanen - 12 maj 2010

Hej Madeleine! / En brännhet valfråga
-Kulturskolan utnyttjas mest av barn och ungdomar i de högre socioekonomiska grupperna. Det är samma sak i hela landet, säger Ulf Blomdahl, forskningsledare i Stockholms stad i en artikel i DN. Nu är det dags att ändra på den trenden. De flesta av Tenstas barn och ungdomar hör inte till den gruppen. Huruvida Kulturskolan behåller lokalerna i Blå Huset eller ej, kan bli den hetaste valfrågan, så brännhet att det kommer att avgöra valet. Ett öppet sår som behöver plåstras om snarast. Ingen Stockholmare gillar att det blöder någonstans i stadens utkanter. Där får politikerna chansen att visa ifall de har mod, handlingskraft och kreativitet. Det som krävs av bra och duktiga ledare i dagens samhälle. Tensta är som ett litet samhälle, utsatt och nedsatt på många områden, de som lyckas hitta en fungerande lösning för att Kulturskolan hittar trygghet i Blå Huset tillsammans med äldre ungdomar och hittar vägar att locka fler barn och ungdomar i Tensta till Kulturskolan i Blå Huset har förmågan att lösa en sårbar, avslöjande knytpunkt, som vittnar om hur samhället mår på djupet. Samhällsutvecklingens avigsidor syns tydligast i de utsatta bostadsområdena. Istället för att med alla krafter lösa problematiken som påverkar hela samhället och kostar mycket pengar så flyr man fältet. Då har man gett upp. Det gick inte att lösa, låt oss lämna slagfältet. Uppgivenheten är den mest felaktiga metoden att lösa problem. Låt oss Stockholmare få höra hurdana lösningar ni politiker har inför valet för att lösa problematiken med att Kulturskolan planerar att lämna lokalerna i Blå Huset. De som har den bästa lösningen vinner valet! Lars Ohly t ex sade enligt Metro idag, att V satsar på förorten. Jätte bra! Hur kommer ni att lösa denna ovannämnda redan rikskända, ytterst viktiga problematik. Lyckas man lösa detta har man visat att man kommer att lyckas med andra problem också. Väntar ivrigt på svar från alla!

Mvh
Tuula Rusanen
Tenstabo


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: