jump to navigation

Från kulturfritids till kulturskola 17 september 2009

Posted by annaws in Kultur för fler.
Tags: ,
trackback

Köerna växte trots att pengarna ökade under 2002-2006. Kulturskolan ägnade sig åt att uppfylla Socialdemokraternas vallöften genom att gå från undervisning till smaka-på verksamhet. Hur kunde detta hända och hur vänder vi denna kvalitetsmässiga nedmontering? Det är utgångspunkten för den rapport om Kulturskolans utveckling och framtid som vi presenterar idag.

Stockholms kulturskola är mitt i en sedan länge behövd reformering. Ett nytt mål, fokus på kvalitet och fler elever i undervisningen är ledorden. Kulturskolan är på väg in i 2010-talet. Folkpartiet presenterar därför idag en rapport om Kulturskolans utveckling och framtid.

Under större delen av 2000-talet har Kulturskolans budget ökat kraftigt. Mellan 1999 och 2007 ökade Kulturskolans budget med 39 procent. Men antalet platser i ämnesundervisningen i musik, dans, teater och bild bara ökade med 9 procent, från 13 330 till 14 585. Istället för ämnesundervisningen satsade Kulturskolan på ett samarbete med de ordinarie skolorna och kulturverksamheter på skoltid. Samtidigt har en tydlig målsättning och ett mått för att mäta kvaliteten saknats.

Pengar har inte varit Kulturskolans problem under 2000-talet. Varje medborgare i Stockholm betalar enligt i snitt 183 kronor för Kulturskolan. Motsvarande siffra i Göteborg och Malmö är 117 respektive 135.

Kulturskolan har därför under denna mandatperiod fått ett nytt, tydligt uppdrag som fokuserar på undervisning och kvalitet till fler elever. Skolan har också genomgått en viktig omorganisation för att arbeta på bästa och mest effektiva sätt. Budgeten ligger kvar på ungefär samma nivå som 2007 och 2008. Det finns goda förutsättningar för utveckling.

Och det finns utmaningar kvar. En elev i Kulturskolan bär med sig ca 10 000 kronor, vilka kommer från både skattemedel och elevavgifter. Motsvarande undervisning hos privata entreprenörer kan kosta hälften. Kulturskolan måste själv hjälpa till att formulera vilka som är den sammanhållna kommunala kulturskolans särskiljande egenskaper och kvaliteter. Varför ska barn och ungdomar välja Kulturskolan när det finns andra kurser? Vad är det som gör Kulturskolan speciell? Med vilka argument kan Kulturskolan få kosta så mycket mer än privat undervisning? Att hitta svar på dessa frågor är den viktigaste uppgiften för såväl kulturpolitiker som Kulturskolan inför 2010-talet.

Vidare måste Kulturskolan nå fler elever än idag. Till att börja med ska den nå 15 100 elever i år, med sikte på att nå ännu fler framöver.

Men lika viktigt som att mäta antalet elever, är att kunna mäta kvaliteten. Kulturskolan måste ta fram kriterier för kvalitet, för att göra det möjligt att utvärdera och följa upp.

Med den ekonomiska grunden, det nya uppdraget, de genomförda organisationsförändringarna och de kommande utmaningarna, har Stockholms kulturskola en spännande framtid för sig. Denna rapport är ett angrepp mot Socialdemokraternas ambition att nedmontera Kulturskolans kärnverksamhet och ett stöd till alla de krafter inom Kulturskolan som nu arbetar mot flera elever och högre kvalitet.

Madeleine

Annonser

Kommentarer»

1. Ulf Andersson-Greek - 17 september 2009

Det där med att Fp i sin rapport ”vill ha en kulturskola som möter en kulturvan” generation känns lite magstarkt. Vad med alla ungar från hem utan kulturellt kapital? Det är ju dessutom i det närmaste vetenskapligt belagt att bredd skapar spets – såväl inom idrotten som kulturen. Nobelpristagare Eyvind Johnson, filmaren Stefan Jarl och Nina Persson i Cardigans är bara tre ex bland miljoners på folk från relativt enkla förhållanden som har lyckats rätt bra mot en del odds. En Kulturskola för ALLA är en bra investering för att få fram fler sådana ex. Vänligen Ulf A-G

2. annaws - 17 september 2009

Hej Ulf,

Med en kulturvan generation menar vi en generation som har tillgång till hela världens kultur via sina datorer, mobiltelefoner och i-pods, något som tidigare generationer inte har kommit i närheten av. Det är också en generation som själva spelar in musik, gör filmer och publicerar böcker på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Den här generationen har helt andra, och högre, krav än tidigare generationer. Detta måste en modern kulturskola möta.

Anna
Kultur- och idrottsroteln

Ulf Andersson-Greek - 17 september 2009

Tack för snabb replik Anna!

Det stämmer helt riktigt att verktygen för att ta del av och själv skapa kultur har utvecklats rejält – och unga är early adopters som alltid. Men detta i sig gör dem inte kulturvana – snarare TEKNIKvana. Kunskap, självförtroende och referenser är inget man föds med – det måste man erövra. Och detta kan Kulturskolan kanske mer än ngn annan verksamhet bistå våra ungar med. Sen önskar ingen mer än jag att K-skolan kunde hottas upp lite med mer digitala och populärkulturella uttrycksformer för att möta barnen på den planhalva du just beskriver. Just nu känns det som ett väldigt fokus på klassiska och ”fina” prylar som oboe;-)

Förlåt om jag använder detta som ett debattforum snarare än en blogg… För det är ju en utmärkt blogg!

3. Kulturskolans budget minskar « Från huvudstad till världsstad - 4 december 2009

[…] till den prioriteringen finns i den rapport om Kulturskolan som jag och mina medarbetare på roteln har tagit fram, och som bland annat visar att en plats i […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: