jump to navigation

Kulturnämnden den 21 april 22 april 2009

Posted by annaws in Kultur för fler.
Tags: , ,
trackback

Igår höll kulturnämnden sammanträde, med en lång föredragningslista. Bland annat diskuterades dessa ärenden:

  • Stadsarkivets underlag till budget 2010 och inriktning 2011-2012
  • Kulturförvaltningens underlag till budget 2010och inriktning för 2011-2012
  • Remissvar om betänkandet Kraftsamling! Museiverksamhet ger resultat
  • Mottagare av Stockholms stads hederspris, Bellmanpriset och Lennart av Petersenpriset 2009
  • Mottagare av Stockholms stads kulturstipendier 2009
  • Remissvar på kulturutredningen. Nämnden godkände förvaltningens förslag med tillägg som infogas nedan.

Anna

Kulturutredningen är en gedigen utredning med ett framåtsyftande förhållningssätt och ett antal konstruktiva förslag på förbättringar av den kulturella infrastrukturen och synen på kulturpolitiken. Vi vill dock passa på att i remissvaret skicka med några synpunkter.

Till att börja med tillstyrker vi i stort de förslag till kulturpolitiska mål som kulturutredningen lägger fram. Det tydliga medborgarperspektiv som utredningen bygger på är en bra utgångspunkt. Vi ställer oss dock tveksamma till den starka inriktningen på kulturen som medel för samhällets utveckling i den övergripande målformuleringen. En ny kulturpolitik borde istället framförallt fokusera på individens utveckling.

Kulturen finns till för kulturens skull. Den ska inte behöva vara nyttig eller påläggas uppgifter. Däremot har den uppenbart positiva effekter på samhället som helhet. Den aspektpolitik som kulturutredningen föreslår är ett viktigt steg i rätt riktning, men dess utformning bör diskuteras grundligt.

Det är inte, som utredningen klargör, längre möjligt att sätta likhetstecken mellan samhället och den offentliga sektorn, vilket enligt utredningen gjordes i 1974 års kulturproposition. Inte heller kan konsten och kulturen betraktas inom samma gränser som tidigare. Utredningen gör analysen att konsten går mot en upplösning av skiljelinjen mellan konsten och andra delar av samhället. Då både konstens och samhällets gränser har vidgats, måste kulturpolitiken följa med.

Det är positivt och nydanande att kultur, skola, forskning, hälsa och företagande ska ses som sammanflätade med varandra, men det är samtidigt viktigt att detta inte innebär att kulturen motiveras med dess effekter på övriga delar av samhället. Trots att gränserna mellan olika områden löses upp, så måste kulturens egenvärde utgöra grunden i kulturpolitiken. Vi vill därför understryka kulturutredningens formuleringar om att kulturens positiva effekter för andra politikområden ska ses utöver dess egenvärde.

Vidare välkomnar vi kulturutredningens analys att det inte finns en lösning som passar alla och därmed dess förslag om att stora delar av kulturpolitiken flyttas ut till regioner, landsting och kommuner. Vi delar utredningens syn på att det inom den föreslagna portföljmodellen bör utarbetas särskilda riktlinjer för Stockholms stad. Stockholms stad har med sin storlek och sin roll som huvudstad med bland annat ett flertal institutioner, en annan roll än övriga kommuner i länet i den nationella kulturpolitiken.

Samtidigt saknar vi i denna strukturinriktade kulturutredning, tydliga förslag kring kulturpolitikens innehåll. Vi efterlyser exempelvis en strategi för hur kultursektorn kan växa och hur mer pengar utifrån kan komma in i den. Kulturutredningen menar att portföljmodellen och aspektpolitiken kan föra med sig positiva effekter för konstnärernas villkor. Detta stämmer säkert, men är inte tillräckligt. Utredningens konstaterande att såväl konstens som samhällets gränser suddas ut i konturerna, visar att konsten tar och kan ta en större plats i samhället än tidigare. Likaså kan man se att gränserna mellan professionella och amatörer håller på att luckras upp, vilket skapar nya utmaningar för bland annat bidragssystemen.

Kulturpolitiken måste följa med, så att kulturen får möjlighet att ta större plats och vidga sina gränser. Staten bör därför i den kommande propositionen föreslå en incitamentsstruktur av exempelvis den modell som vi numera har i Stockholm, för att öka publik och intäkter i kultursektorn. Ett sådant system skulle passa väl in i kulturutredningens tydliga medborgarperspektiv.

Det saknas också ett resonemang kring en av vår tids viktigaste kulturpolitiska frågor, möjligheten att sprida kultur och kulturarv digitalt. Centrala frågor som människors möjligheter att ta del av material digitalt och upphovsrättslig problematik borde ingå i en utredning som rör kultur och samhälle på 2000-talet.

Dessutom skulle vi önska ytterligare samordning av statliga kulturinstitutioner för att minska administrations- och andra kringkostnader och därmed frigöra pengar till konst och kultur.

Till sist vill vi tacka kulturutredningen för ett gediget och gott arbete och ett intressant och innehållsrikt resultat. Vi ser fram emot en kommande kulturpolitisk proposition med utredningen som grund.

Kommentarer»

No comments yet — be the first.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: