jump to navigation

Fritidsgårdar är inte hela svaret 9 oktober 2008

Posted by Erik in Kultur för fler.
Tags: , ,
trackback

Frågan om vad stadens stöd till ungdomars fritidsliv har diskuterats flitigt i DN den senaste veckan. Utgångspunkten för artiklarna har varit hur mycket staden har satsat på just fritidsgårdar under det senaste kvartsseklet.

Vi är väl medvetna om att resurserna till den öppna fritidsverksamheten minskade under 1990-talet. Men såväl den socialdemokratiska som de borgerliga majoriteterna har sedan dess satsat på att utöka verksamheterna. I stadsdelarna har budgeten för den öppna fritidsverksamheten ökat med 36 procent mellan 2002 och 2007. Det fanns 2007 68 stycken fritidsgårdar. Det är 24 fler än 2002. Stadsdelarna, som är ansvariga för fritidsgårdarna, har ökat sina satsningar från 65 mkr till hela 96 mkr per år under perioden.

Men fritidsgårdar är inte det enda svaret på ungdomars efterfrågan på bra fritidsverksamhet. De ökade satsningarna från staten och staden på idrotten, såväl spontanidrott som föreningsdriven idrott, och stadens satsningar på Kulturskolan, Lava, Punkt Medis, Fritid för alla, Ung 08, En snabb slant, Jalla!, Kultur för de unga mm, har vidgat utbudet av frtidsverksamheter så att det passar många fler ungdomar intressen.

Under de senaste 25 åren har ungdomars kulur- och fritidsintressen förändrats radikalt. (Det är också vad Anders Carlberg på Fryshuset berättar i en annan DN-artikel) För att staden verkligen ska kunna svara upp mot dessa nya intressen antog kulturnämnden i september en ny barn- och ungdomskulturplan. Den kommer att remitteras under hösten och sedan presenteras för beslut till kommunfullmäktige före årsskiftet så att stadens olika nämnden ska kunna börja arbeta med den redan under 2009.

Det viktigaste med denna plan är att den inte tar sin utgångspunkt i stadens redan existerande verksamhetsgrenar, utan att den utgår från Stockholms barns och ungdomars förväntningar på en värdefull fritid. I budgeten för 2009 har kulturnämnden fått ett tillskott på 6 mkr för att bland annat arbeta med att genomföra barn och ungdomskulturplanen.

Det är också viktigt att hålla ordning för vilka delar av staden som har ansvar för olika verksamheter. Ansvaret för ritidsverksamheterna ligger på stadsdelsnämnderna, som själva är fria att prioritera mellan sina åtaganden. Kulturnämnnden har endast ansvar för själva uppföljningen av fritidsverksamheten. Vad gäller ansvaret för den organiserade kultur- och idrottsverksamheten i staden ligger den däremot på kultur- respektive idrottsnämnderna.

I dagens DN-artikel framkom också kritik mot att idrottsytor i Skärholmen inte har kompenserats när bostäder har byggts där. Men när Skärholmens BP bebyggdes förra mandatperioden kompenserades den genom konstgräs på en av 11-mannaplanerna på Vårbergs IP. Stadsdelsnämnden och exploateringsnämnden byggde samtidigt en spontanidrottsyta i närheten av Skärholmens centrum. Johanneslunds BP är i dag en 9-manna grusplan som främst nyttjas av Korpen. Den föreslås bli en 7-manna konstgräsplan när det planeras bostäder i kanten av planen. Vårbergs IP är Skärholmens stora idrottsplats med en konstgräsplan och två grusplaner (7+11) samt en hockeyrink som är streetbasketyta på sommaren. Både föreningslivet och spontanidrottandet får bättre förutsättningar med de satsningar som bostadsbyggandet har möjliggjort.

Madeleine

Kommentarer»

1. Jimmy - 13 oktober 2008

Hej Madeleine!

Jag håller med dig om att tiderna förändras och att man i dagens svenska samhälle bör satsa på unga och deras fritid på så många olika plan som möjligt.

Men när du uttalar dig och skriver om Fritidsgårdarna som en fritidsarena som inte bör prioriteras(min tolkning), kan jag inte bli annat än mörkrädd.

När man pratar om fritidsstilar finns det två håll att dra sig mer eller mindre åt kan man säga:

Intrumentell eller Expressiv fritidsstil.

De som har en mer Instrumentell fritidsstil tenderar att dra sig åt mer skollika aktiviteter som exempelvis förreningsidrott.

De med Expressiv fritidsstil mindre åt skollika aktiviteter, fritidsgården tenderar att fungera bättre för dessa. Det är en fritidsstil som mycket gestaltas av att man vill ha ”belöning” här och nu och även en fritid som inte är av skolkaraktär.

Satsningar som endast riktar sig mot föreningsidrotten och Kulturskolan är satsningar som tappar många unga på vägen och som spär på klasskillnader i vårt samhälle då detta är fritidsaktiviteter som, om man läser senaste statistiken från Stockholms stad, i högre grad (49 % kontra 15 % innom föreningsidrotten) lyckas locka ungdomar från de högre socioekonomiska grupperna.

Den öppna ungdomsverksamheten behövs för de ungdomar som inte drar sig åt skollika aktiviteter på sin fritid.
Det spelar det ingen roll hur mycket det satsas på de skollika aktiviteterna, det kommer att vara lika stort problem att fånga de expressiva i dessa i alla fall.

Om det ska det satsas på ungadomar, glöm inte några på vägen!

Jimmy – Fritidsledare


Lämna ett svar till Jimmy Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: