jump to navigation

Ny barn- och ungdomskulturplan för Stockholm 17 december 2007

Posted by Erik in Kultur för fler.
Tags: , , ,
trackback

Idag skriver DN om den nya barn- och ungdomskulturplan för Stockholms stad som kulturnämnden ska besluta om i vår. Den nya planen kommer att börja gälla 2009.

Bakgrunden är att förslaget till plan som togs fram av den förra majoriteten i stadshuset inte höll måttet, utan var omodern redan från början. Den uppföljde inte ens de krav och riktlinjer för stadens styrdokument som samma majoritet precis hade beslutat om.

Kommunfullmäktiges beslutsunderlag som ledde till att förslaget återremitterades till kulturnämnden lyfter dessutom fram flera andra viktiga brister i förslaget. Nedan följer huvuddragen i det uppdrag som kulturnämnden fick från fullmäktige.

Erik

Alla stockholmare ska ha förutsättningar för att utvecklas som individer och gemensamt bidra till vår stad. Två avgörande förutsättningar för människors utveckling är tillgång till bra utbildning och ett kreativt och öppet kulturliv.

2002 antogs barn- och ungdomskulturplanen Stockholm – Kulturstad för unga med målet att knyta samman hela det fält av barn- och ungdomskultur som gjordes i staden i en strategisk plan. I november 2005 utarbetades en ny plan för barn- och ungdomskultur med avstamp i den tidigare. Förslaget presenterades våren 2006 men saknar flera av de punkter som finns i stadens checklista för stadsövergripande styrdokument och bör därför arbetas om.

Planen ska uppfylla de krav som checklistan ställer och dessutom utarbetas i kommunikation med representanter för målgruppen för kultursatsningarna, alltså Stockholms barn och unga. Arbetet bör dessutom beakta åsikterna i remissvaren. Dessutom ska den kompletteras med flera för mig viktiga aspekter som presenteras nedan.

Grundläggande problem- och målbeskrivning

Alla barn i Stockholm har rätt till likvärdig tillgång till utbildning och kultur. Men trots olika reformer de senaste åren visar den ena rapporten efter den andra på alarmerande ojämlikheter mellan barn och ungdomar i Stockholm.

Skolverkets inspektion om stockholmsskolorna som publicerades i juni 2007 visade bland annat att i vissa skolor lyckades bara 50 procent av eleverna få godkänt i kärnämnena, och därmed gymnasiebehörighet. Medan andra skolor klarade av att ge alla avgångseleverna de nödvändiga kunskaperna. Enligt skolverket var bristande politisk styrning och ledning avgörande förklaringar till varför alla elever inte har kunnat ges likvärdig utbildning. Dessa problem åtgärdas just nu genom de reformer av skolan som initierades efter maktskiftet.

Stockholm har också en mycket ambitiös satsning på barn och ungas kultur inom biblioteken, Kulturskolan, Kulturhuset, kulturstödet, de olika festivalerna och i stadsdelsnämnderna. Men även tillgången till den av staden finansierade barn- och ungdomskulturen är ojämlikt fördelad. Exempelvis visar kulturförvaltningens statistik för 2006 att i vissa stadsdelar köpte skolorna bara subventionerade scenkonstbiljetter motsvarande 29 procent av barnen i stadsdelens förskolor och skolor. Medan skolorna i andra stadsdelar köpte biljetter motsvarande 160 procent av antalet barn.

Stockholms största utmaning inför framtiden är att alla ungdomar ska få den bildning som krävs för att själva kunna göra sina viktiga livsval. I det arbetet går utbildning och kultur hand i hand. Aktivt deltagande i kulturen, såväl som utövare och som publik, stärker barns förmåga att kommunicera och sätta sig in i andra människors situation, ger dem färdigheter som behövs för att gå från kreativ idé till handling och stärker den personliga identiteten. Kulturlivet ska skapa förutsättningar för både eftertanke och aktivitet. Kunskap ger makt över det egna livet.

Ett första steg på vägen i arbetet med barn- och ungdomskulturplanen är att formulera en användbar definition av kultur och kulturliv, och en analys av vilka som är hindren för att alla barn ska ha likvärdig tillgång till det. Planen behöver också en beskrivning av vilka som är de övergripande målen med stadens barn- och ungdomskulturverksamheter. Även planens underrubriker bör kompletteras med tydliga mål och beskrivningar för hur ansvaret fördelas. Utifrån denna problem- och målinriktade analys kan man sedan bygga en långsiktig strategi för stadens barn- och ungdomskultursatsningar, och tillhörande metoder för uppföljning.

Flera nya perspektiv

Den nya barn- och ungdomskulturplanen ska inte bara behandla stadens kulturverksamheter, utan även sätta dessa i ett större perspektiv med minst följande komponenter.

1. Grunderna för stadens kulturverksamheter för barn och ungdomar lades före den teknikrevolution som radikalt förändrat alla ungdomars kulturliv det senaste decenniet. Kostnaderna för att producera musik, konst, film, foto, litteratur m.m. har sjunkit drastiskt, och det är enkelt och kostnadsfritt att nå en stor publik för sina verk på internet. Dessutom är utbudet av kultur inom vissa kulturyttringar på internet i det närmaste obegränsat. Stadens egna kulturverksamheter ligger ofta i framkant när det gäller teknikutveckling, men en modern kulturplan för barn och ungdomar måste visa hur tekniken påverkar kulturpolitiken och de verksamheter som staden organiserar.

2. Den barn- och ungdomskultur som staden finansierar är en mycket liten del av Stockholms barns och ungdomars faktiska kulturkonsumtion. Det är populärkulturen, den kommersiella kulturen, de invandrade kulturerna m.m. som dominerar de flesta barns och ungdomars vardag. Kulturplanen måste därför tydligt beskriva vilken relation stadens kulturliv har till den kultur som medborgarna lever i den mesta delen av sin tid.

3. Stockholms kulturliv ska vara tillgängligt för alla barn och ungdomar, även för dem med funktionsnedsättningar. Planen behöver därför kompletteras med åtgärder för att varken kulturens innehåll, personal eller lokaler ska exkludera människor med funktionsnedsättning. Samverkan med idrottsförvaltningens arbete med Spindeln i fritidsnätet är angeläget.

4. Kulturskolan i Stockholm har de senaste åren gjort en stor satsning på internationella projekt, och fått omfattande stöd från EU:s olika fonder för att främja ungdomsutbyten med andra länder. Men detta internationaliseringsarbete bör genomsyra hela barn- och ungdomskulturarbetet. Planen bör alltså innehålla förslag till åtgärder för hur fler verksamheter kan delta i de internationella stödformer och nätverk som finns.

5. För att barn ska få tillgång till det breda utbud av kultur som finns i Stockholm krävs en väl fungerande samordning med skolor och förskolor. Det gäller såväl för det av staden, länet och staten finansierade kulturlivet, som för det kommersiella.

6. För att barn- och ungdomskulturen ska utvecklas behövs en starkare närvaro av professionella kulturarbetare och kulturinstitutioner. Det främsta hindret för detta idag är att inkomstmöjligheterna för frilansande kulturarbetare, fria kulturgrupper och kulturföretag är små. I arbetet med planen bör förvaltningen därför kontinuerligt beakta hur verksamheterna och åtgärderna kan utformas så att kulturarbetarna inom barn- och ungdomskulturområdet lättare kan leva på sina yrken.

7. Våren 2006 presenterades betänkandet Tänka framåt, men göra nu av Aktionsgruppen för barnkultur (SOU 2006:54). Utredningen innehåller flera viktiga förslag och erfarenheter från kommunal kulturpolitik runt om i landet. Det är ännu osäkert vilka konsekvenser utredningen får för den statliga barnkulturpolitiken, men det är viktigt att Stockholms barn- och ungdomskulturplan relaterar till de förändringar i politiken som sker.

Annonser

Kommentarer»

No comments yet — be the first.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: