Idag skriver jag på DN-debatt om behovet av en ny idrottspolitik; en politik som inte i första hand svarar mot idrottsrörelsens intresse, utan som svarar mot barn och ungas behov av motions och idrottsaktiviteter.

Artikeln bygger på ett antal forskningsrapporter som idrottsförvaltningen har publicerat de senaste åren, idrottsutredningen som kom i mitten av 2008 och flera rapporter från idrottsrörelsen. Mina medarbetare på roteln har sammanställt forskningsläget i en rapport som finns här:

Rotelrapport: Det behövs mer än idrott i idrottspolitiken

En av de viktiga slutsatserna vi har dragit av detta arbete är att idrottsrörelsen når många barn och ungdomar, men inte alla, och att många av dem som man inte når inte heller är intresserade av idrott. Det saknas dock genomtänkta politiska verktyg för att dessa barn och ungdomar ska börja motionera mer.

För att försöka skapa dessa verktyg behöver vi kunskaper och idéer från alla som är engagerade i barn och ungdomars folkhälsa; föräldrar, lärare, idrottsledare, fritidsledare och inte minst barn och ungdomar. Svaren på frågan vad som behöver göras ligger inte och skräpar i någon skrivbordslåda. De behöver arbetas fram. Och vi behöver hjälp i det arbetet.

Praktiskt innebär det att vi kommer att lägga en skrivelse i idrottsnämnden i vinter med ett antal frågeställningar som förvaltningen ska utreda och återkomma med svar på. Men vi har ännu inte skrivit klart skrivelsen, utan hoppas att det finns många som redan nu i inledningsskedet vill komma med åsikter och tillägg.

Utkastet till skrivelse har vi publicerat här, och dessutom på  min wiki. Vi hoppas sedan att alla som är intresserade ska skriva ned sina förslag. Under julen sammanställer vi förslagen och utformar själva skrivelsen som ska läggas på idrottsnämndens första möte i januari.

Det ska bli mycket intressant att läsa alla förslag och idéer.

Madeleine

Stockholms stads kultur- och integrationsstöd ska främja demokrati och mänskliga rättigheter. Att kulturstöd i somras utbetalades till en festival med starka kopplingar till den eritreanska regimen är oacceptabelt och får aldrig hända igen. Nu sätter kulturförvaltningen igång ett ordentligt arbete för att säkra detta.

Kultur- och integrationsstödet ska främja demokrati och mänskliga rättigheter. Det måste vara självklart att de ansökandes inställning och evenemangets förhållningssätt till demokrati och mänskliga rättigheter är en förutsättning för att komma i fråga som mottagare av kulturstöd överhuvudtaget.  Först därefter bör andra avväganden göras kring konstnärlig kvalitet etc.

När det i somras uppdagades att Eritreafestivalen hade fått pengar från kulturnämndens stödsystem, gav nämnden, efter ett initiativ från mig och mina allianskollegor, kulturförvaltningen i uppdrag att se över hur detta kunde hända, samt om det skulle vara möjligt att kräva tillbaka pengarna. Kulturförvaltningen gav detta uppdrag till den oberoende utredaren Anna Nilsdotter. Nilsdotters rapport är nu färdig och kommer upp på kulturnämndens bord den 17 november.

I rapporten konstaterar utredaren att kulturförvaltningen har handlat enligt gängse rutiner, men att praxis och riktlinjer behöver ses över. Det visar sig att det inom förvaltningen inte funnits kunskap om de arrangerande organisationernas förhållande till Eritrea och att det finns oklarheter kring hur organisationer och deras verksamhet ska bedömas. Utredaren beskriver tre problemområden.

Det första handlar om huruvida de sökandes organisation eller aktivitet ska bedömas vid beslut om stöd. Kulturförvaltningen har hittills sett till endast aktiviteten, men rapporten understryker vikten av att även se till den arrangerande organisationens värderingar och historia.

Det andra problemområdet fokuserar på omvärldsbevakning, där rapportförfattaren menar att det inom kulturförvaltningen saknats ordentlig omvärldsbevakning av organisationerna.

Det tredje området rör hur man ser på riktlinjerna, där det framgår att kultur- och integrationsstödet ska främja demokrati och mänskliga rättigheter.

I rapporten framgår att det inom förvaltningen finns olika syn på hur detta ska tolkas. Till sist konstateras i utredningen att det inte är möjligt att kräva tillbaka de pengar som utbetalats till Eritreafestivalen, då det inte har kommit fram att Eritreafestivalen gjort några fel i förhållande till sin ansökan, utan de har fått pengar för det de har sökt för.

Kulturförvaltningen tar utredningen på stort allvar. I sitt tjänsteutlåtande lägger förvaltningen fram fyra förslag om åtgärder för att säkra att en sådan här felaktig betalning inte kan göras igen: Kontroller av stödsökande organisationers värdegrund genom utökad omvärldsbevakning, operationalisering av riktlinjernas krav på integration, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet, förtydligad praxis vad gäller likabehandling av alla organisationer och institutioner avseende krav som ställs om att i integrationssyfte främja mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och motverka utanförskap, rasism och diskriminering samt en översyn av rutinerna för hantering av projekt som genererar överskott.

Det är ett viktigt arbete som börjar. Inget mer stöd ska ges till diktaturkramare.

Madeleine

Ikväll invigs Selam African Festival 2009, för tionde året i rad. Det blir fyra dagar med musik från öst- och västafrika, Kuba och Algeriet. Festivalen inleds med en konsert av Oumou Sangaré i Konserthuset kl 19.30. Madeleine finns på plats för att inviga festivalen.

Anna

I morse började de sista pusselbitarna till Globens SkyView komma på plats. Med ca 60 helikopterlyft läggs lyfts de sista skenorna upp under de kommande två dagarna. 100 ton stål och 100 meter räls kommer därmed ta plats på världens största sfäriska byggnad. Bygget av SkyView är både utmanande och komplext, arbetet sker på hög höjd och måste samordnas med pågående evenemang. Sveriges främsta klättrare och liftbyggare från Jämtland fick kallas in för att i snöstorm ta emot skenorna. Helt klart inte ett jobba för höjdrädda. Helikopterpiloten från jämtlandsflyg lyfte de första två skenorna på plats utan problem även om de blåste rejält. Efter nyår kommer det bli möjligt att ta en premiärtur i någon av de två gondolerna. 16 minuter kommer resan upp och ned ta, och kommer helt säkert bjuda på en spektakulär vy.

/Teodor

På nästa idrottsnämnd 24/11 tar vi ett initiativ om att utreda möjligheten att bland annat bygga hallar på höjden. Hur detta skulle kunna se ut kan man se i DN idag. Nedan är skrivelsen i sin helhet.

I en växande storstad som Stockholm är det viktigt att marken används på ett effektivt och nytänkande sätt inom alla områden. Detta gäller inte minst i hur framtidens idrottsanläggningar ska se ut. Vi bör exempelvis fråga oss hur man kan kombinera olika idrottslokaler i en och samma byggnad, genom att lägga dem ovanpå varandra, eller sammanfoga dem med nya arkitektoniska lösningar, för att vinna utrymme och utnyttja marken så effektivt som möjligt. Idrottslokaler bör också kunna användas för kulturaktiviteter eller andra motionsfrämjande aktiviteter som inte ingår i idrottsrörelsen, men som har behov av liknande lokaler.

I Danmark har flera viktiga projekt gjorts på detta område, bland annat inom The Danish Foundation for Culture and Sports Facilities, och i andra delar av världen.

Idrottsförvaltningen får därför i uppdrag att återkomma med en inventering av nytänkande och intressanta lösningar för framtidens idrottsanläggningar, som skulle kunna vara aktuella att använda i projekten som finns i idrottsnämndens investeringsplan.

En ljudbok på motionscykeln, en hälsosam frukost efter en stunds morgonsimning eller ett pass qigong till poesi. Det kan bli verklighet i det nya hälsobibliotek som ska öppna i Enskede. Enskede bibliotek ska byggas om och i ett samarbete med en simhall och en restaurang, bli ett hälsobibliotek. Målgruppen ska bland annat vara äldre som bor i äldreboendet i samma hus.

I Björkhagen utvecklas ett nytt bibliotekskoncept i samarbete med den lokala föreningen Liblab, som vill utveckla biblioteket till en mötesplats, med aktiviteter och generösa öppettider.

Detta är två delar av den stora satsning på biblioteken som görs i årets budget, i syfte att biblioteken ska ligga där stockholmarna är, vara öppna när stockholmarna vill gå dit och vara moderna, tillgängliga och angelägna.

Läs artikel i Mitti Söderort.

Anna

Staden har tillsammans med Stockholm Sub Surfers kommit överens om att samarbeta kring uppbyggnad av en skateboard-park i Högdalstriangeln.

- Vi är nu ett steg närmare att få en världsunik skateboardpark som innehåller alla stilar och anpassad för internationella tävlingar. Detta är möjligt tack vare det kommande samarbetet mellan staden och Stockholm Sub Surfers, säger kultur- och idrottsborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP).

En vision för ”Triangeln” som föreningen, dess medlemmar och staden samlats kring är att låta de ca 4-5 bästa aktörerna i världen få rita sin ”bästa design” och konstruera sin del (ca 1500 kvm var).

- Det här betyder oerhört mycket för Stockholms skateboardåkare och vi är väldigt glada att projektet blir av. Skateboardparken kommer att bli störst i Europa, säger Ants Neo, en av initiativtagarna från skateboardföreningen Stockholm Suburban Surfers. Samarbetet inleds omgående genom att Stockholm stad och Stockholm Sub Surfers bildar en gemensam arbets- och styrgrupp för byggandet av den världsunika skateboardparken.

Följ utvecklingen av parken här på bloggen eller på www.subsurfers.se

/Teodor

I går invigde Madeleine Sjöstedt Tranebergs första utegym. Just denna aktivitetspark vänder sig till äldre, men även barnen på plats hade väldigt kul. SPF och PRO har varsin lokal precis intill gymmet, där det även finns två boulebanor, och därmed goda förutsättningar för att det kommer bli en ännu mer välbesökt plats.  Som vi tidigare skrivit om här på bloggen kommer det inom kort komma fler utegym till Stockholm med olika inriktningar.

/Teodor

Enligt min mening är det fullständigt förkastligt att gå ut och berätta om ett sådant viktigt beslut i sin blogg, som kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP) gjorde.

Det skriver Ceclia Jacobsson i en DN-krönika den 19 oktober, några dagar efter att jag här på bloggen skrivit att det inte blir någon tillbyggnad av Stockholms stadsbibliotek. Detta är bara en av flera intressanta reaktioner på mitt sätt att berätta för stockholmarna om vilka som var de viktiga skälen till detta beslut.

Även Roger Mogert blev arg och beskrev det så här för DN.

Jag är chockad över sättet man gör det här på. Vi har hela tiden haft en samsyn och enhälliga fullmäktigebeslut om det här, och så meddelar kulturborgarrådet nu på en blogg att det inte blir något.

Till Radio Stockholm sa han ungefär samma sak.

Det känns jättekonstigt, det är en investering i staden på runt en miljard som vi redan lagt ner 25 miljoner på och det avslutas med ett blogginlägg.

Det var dock inte så att vi försökte hålla det hemligt – hur skulle det gå till – för bara någon minut efter bloggposten skickade vi ut ett pressmeddelande som berättade att all information fanns på bloggen. Och efter det fick jag berätta om beslutet i princip varje massmedium under resten av dagen.

Men det som var viktigt för mig, och som var nytt i detta, var att jag tog chansen att berätta alla de viktiga argumenten för besluten, och inte bara försökte sammanfatta dem kort i ett pressmeddelande eller ett pratminus i DN. Jag tyckte att frågan var så stor att stockholmarna var värda utförligare argument direkt från oss som fattat beslutet.

Ett annat perspektiv på frågan kom från en annan journalist som upprört ringde mig sent på kvällen. Han menade att jag fick stå ”oemotsagd” på bloggen, och att det var ett problem. Vilket ju kanske är det konstigaste argumentet eftersom kommentarsfunktionen på bloggen är öppen för vem som helst.

Dock inte bara för journalister, och jag tror att det är här skon klämmer som mest.

Bloggar och andra internetverktyg har gjort det möjligt för politiker att kommunicera direkt till medborgare på ett helt annat sätt än tidigare när vi var beroende av massmedierna. Och det är gentemot medborgarna som vi har vårt uppdrag. Det är de som har valt mig, och det är dem jag svarar emot.

Madeleine

Slopad kulturbonus och ännu mer pengar till fler lokaler. Det är den rödgröna kulturvisionen för Stockholm.Igår presenterade den rödgröna oppositionen sina budgetförslag för Stockholm, med en kraftig skattehöjning som flaggskepp. Nog känns det konstigt att i en ekonomiskt svår tid dra åt stockholmarnas hushållskassor istället för att stimulera konsumtion.

Men man kan höja ögonbrynen även över kultur- och idrottsbudgetarna. Det finns flera delar som förtjänar en kommentar. Den största kultursatsning Socialdemokraterna gör är att lägga 14 mkr extra på samlingslokaler. Jag blir häpen. Jag kan inte förstå hur kulturverksamhetens kvalitet kan ligga i fler eller större lokaler. För mig kommer alltid verksamhet att vara prioriterat framför lokaler.

Sedan väljer oppositionen att lägga mer pengar på Kulturskolan. Även detta är förvånande. Kulturskolan har under ett antal år fått alltmer pengar, men inte tagit in nya elever. Mellan 1999 och 2007 ökade Kulturskolans budget med 39 procent, m en antalet platser i ämnesundervisningen i musik, dans, teater och bild bara ökade med 9 procent. En elev i Kulturskolan bär med sig ca 10 000 kronor, medan motsvarande undervisning hos privata entreprenörer kan kosta hälften.

Pengar har inte varit Kulturskolans problem. Det som behövs är ett målinriktat arbete för att nå ännu fler elever, vilket nu pågår. Till att börja med ska den nå 15 100 elever i år, med sikte på att nå ännu fler framöver. Kulturskolan har goda förutsättningar att göra det.

En hårresande upptäckt är att Miljöpartiet väljer att ta bort hela vår satsning på biblioteksstrukturen och lägger istället till hälften för biblioteksutveckling. Kanske vill inte MP ha exempelvis ett ombyggt barnbibliotek i Luma eller ett nytt bibliotek i Axelsbergs äldreboende?

Till sist tycks oppositionen vara rörande överens om att slopa det bonussystem i kulturstödet som vi har infört. Vänsterpartiet går till och med så långt att de vill omfördela pengarna från hela incitamentsstrukturen, växtpengarna (10 mkr), till annat. I denna pott ingår, utöver bonusen, bland annat fonden för innovativ kultur, skälig betalning till konstnärer vid stadens institutioner, delfinansiering av EU-projekt och Kulturdirekt.

Den här debatten tar jag gärna. Det behövs mer tillväxt i kultursektorn, både i publik och i pengar räknat. Förut var praxis i kulturstödet att den som ökade sina egna intäkter blev av med motsvarande offentliga pengar. Det är helt fel. Kulturstödet ska uppmuntra kulturverksamheter att hitta intäkter utöver de offentliga stöden. Därför finns nu en kulturbonus som gett viktiga extra pengar till kulturverksamheter som lyckats öka sina intäkter. Att konstnärer får betalt, nyskapande kultur får finansiering via en fond och att fria grupper får hjälp med marknadsföringen via Kulturdirekt är lika viktiga delar. Växtpengarna är nog faktiskt det viktigaste vi har infört på kulturområdet under den här mandatperioden.

Madeleine