Folkpartiets landsmöte sade just ja till den motion som jag tillsammans med andra har skrivit om en reformerad upphovsrätt. Partiet ställer sig därmed bakom en utredning som ser över vilka förändringar som behövs av lagstiftningen för att få ett regelsystem som upprätthålls och bejakar utvecklingen. Våra tre yrkanden bifölls med tillägget att det ska vara givet att upphovsrätten finns kvar. Detta låg redan i motionen. Våra yrkanden var:

1. att partistyrelsen ges i uppdrag att verka för en utredning om en ny upphovsrättslag

2. att partistyrelsen ges i uppdrag att utarbeta Folkpartiets ställningstagande kring den nya upphovsrätten med utgångspunkt i den positiva syn på Internets möjligheter till informationsspridning som ges uttryck för i motionen

3. att den nya upphovsrättslagstiftningen måste söka efter en bättre balans mellan upphovsrättsinnehavares intressen och allmänintresset genom att utöka de legala möjligheter fildelningen och andra tekniker ger

Detta innebär ett genombrott i Folkpartiet för uppfattningen att dagens upphovsrättslagstiftning är en del av problemet och måste reformeras.  Det betyder att äganderätten måste hävdas, men att det måste ske på nya sätt i Internetsamhället. Upphovsrättslagen ska reformeras - inte avskaffas.

Folkpartiet tar  ett ordentligt kliv framåt mot en modern syn på upphovsrätten som ett sätt att både säkra den intellektuella äganderätten samtidigt som Internets möjligheter bejakas.  Folkpartiet drar därmed upp en skiljelinje mot dem som står för ett stelt försvar av nuvarande ordning och erkänner att tiderna förändrats.

Partistyrelsen ville i förstone bara utreda ersättningsfrågorna. Men upphovsrätt handlar inte bara om ersättningssystem, utan också om hur länge rättigheterna ska gälla och mycket annat. Därför krävs att frågan utreds på bredden.

Som kommunalpolitiker konfronteras jag nästa dagligdags med nya frågor som den nya tekniken ger upphov till; det handlar om upphovsrätt, yttrandefrihet, tryckfrihet m.m. Vi försöker i Kulturnämnden i Stockholms stad att vara ambitiösa och närma oss denna extremt svåra juridiska materia allt eftersom frågorna dyker upp. Kulturnämnden bestämda därför i tisdags att införa creative commons licenser på sitt Stadsmuseet och Stadsarkivets bildmaterial.

Därför var det särskilt intressant att följa rapporteringen från juridikprofessor Lawrence Lessigs besök i Stockholm häromdagen. Han propagerar för en kreativ allmänning där man hittar ett system för hur upphovsmännen själva kan bestämma på vilket sätt deras material ska bli tillgängligt och därmed få ett system som användarna kan känna är legitimt och praktiskt vilket i sin tur kan ge upphovsmännen ersättning.

Som jurist vet jag att lagarna förändras kontinuerligt. Med ny teknik har nya lagar kommit: så skedde då telefonen kom, TVn, kasettbandspelaren m.m. Varför skulle det vara annorlunda med något så revolutionerande som Internet? Lika lite som samma trafiklagstiftning som reglerade hästskjutsar kunde användas då bilen, lika lite kan samma lagar som styrde över pappersmedierna styra då Internet nu finns.

En reformerad upphovsrätt som tar hänsyn till Internet är inte en fråga för fildelande ungdomar – den är en fråga för alla som har en dator. Vi måste få en lagstiftning så att vi vet att vi inte gör något olagligt då vi kommunicerar, köper och utbytet via nätet. Vi måsyte få en lagstiftning som uppmuntrar regleringar även på nätet – men då måste de vara möjliga att genomföra. Idag sker utvecklingen vid sidan av många lagar dels eftersom de upplevs som för felaktiva eller stela, men också för att de inte finns. 

För mig som kulturborgarråd är självklart kulturkonsumtionen och produktionens särskilda problem något som jag måste fundera över.

Det kan ju t ex inte vara rimligt att rådigheten över om hur vi ska organisera det det samlade kulturarvet på nätet blir en fråga mellan Förläggarföreningen och Författarförbundet. Se Per Gudmunsons förträffliga rtikel om Google books här.

Det kan inte heller vara rimligt att verk som saknar känd upphovsman inte ska få finna sin publik, vilket sker idag.

Lagstiftning kräver legitimitet. Vi vet att det sker stora brott mot upphovsrätten varje dag på Internet, trots att de flesta är överens om att upphovsmännen ska ha betalt.

Lagar måste vara förutsägbara. Idag är det inte självklart vilka lagar som reglerar nätsamvaron. T ex är det svårt att veta om dokument som är upplagda är upplagda legalt eller illegalt. Och vad skulle hända i Sverige om familjen lade upp en film på nätet där tvååringen dansade till Michael Jacksson. I USA åtalades familjen – skulle det kunna hända här?

Partiledningen biföll inledningsvis inte min motion eftersom man ansåg att det ligger utanför Sveriges makt att påvarka då vi styrs av EU direktiv och konventioner. Det är sant att en viss del av upphovsrätten påverkas av internationella beslut men även här behöver vi en position. Senast förra veckan bad EU:s IT-kommissionär Viviane Reding då hon var i Visby medlemsländerna om hjälp för att skapa en inre marknad även för copyright.

The growing importance of the Internet offers new possibilities for distributing creative content online, opening the door for consumers to access creative content online wherever they are and wherever they go. In theory.

Because in practice, innovation and creativity are seriously hampered by the fact that we still afford the luxury of having 27 diverging copyright systems in Europe. This often leads to territorial fragmentation of licensing conditions and hinders consumer access to content from websites outside their own country.

En utredning kommer att leda till att Sverige har ett svar att ge på Redings frågor.

Immaterialrätten och därmed upphovsrätten är en av juridikens snårigaste områden. Jag har naturligtvis idéer om vad jag skulle vilja se för förändringar. Kortare skyddstider är t ex något som de flesta tycker är självklart. Men här krävs en stor ödmjukhet.

Därför krävs en utredning om en reformerad upphovsrätt. Den måste bejaka utbytet av information och idéer. För kunskapen, forskningen och kulturens skull.

Madeleine

Not so much...

Som vi tidigare skrivit om här, lade vi en skrivelse på oktobers idrottsnämnd om att avskaffa alla solarier i stadens regi. Att driva solarier är inte stadens kärnverksamhet, och det är heller inget vidare nyttigt. Fler verkar ha hängt på samma trend och i framtiden kommer det kanske ses som självklart att inte förknippa solarier med friskvård.

Nu har även gymkedjan SATS Bestämt sig för att ta bort sina solarier efter WHO:s varning.

/Teodor

Just nu pågår Folkpartiets landsmöte i Växjö. Madeleine har tillsammans med ett antal andra folkpartister skrivit en motion med förslag om en ny upphovsrätt på Internet. Motionen har nyss bifallits av utskottet för näringspolitik och företagande, vilket visar att det finns ett stort stöd inom Folkpartiet för en ny upphovsrättslagstiftning. Motionen kommer att behandlas av landsmötet imorgon.

För en ny upphovsrätt på Internet

Motionärer: Madeleine Sjöstedt, Stockholm, David Ekstrand, Uppsala, Daniel Forslund, Johanneshov, Jonas Förare, Spånga, Erik Jennische, Stockholm, Seved Monke, Stockholm, Teodor Koistinen, Stockholm, Olle Nilsson, Umeå, Patrik Silverudd, Stockholm

Förslag till landsmötesbeslut:
1. att partistyrelsen ges i uppdrag att verka för en utredning om en ny upphovsrättslag

2. att partistyrelsen ges i uppdrag att utarbeta Folkpartiets ställningstagande kring den nya upphovsrätten med utgångspunkt i den positiva syn på Internets möjligheter till informationsspridning som ges uttryck för i motionen

3. att den nya upphovsrättslagstiftningen måste söka efter en bättre balans mellan upphovsrättsinnehavares intressen och allmänintresset genom att utöka de legala möjligheter fildelningen och andra tekniker ger

Under de senaste åren har användningen av Internet och de möjligheter till informationsutbyte, åsiktsbildning, faktainhämtning och kulturkonsumtion som detta ger lett till mångaviktiga diskussioner. Genom nya lagar och domslut ställs nu frågan på sin spets. Ska politikens uppgift vara att sätta gränser för Internets användning eller att söka efter metoder att bejaka den nya tekniken?

Enligt vår bedömning är behovet av en ny sammanhållen lagstiftning för upphovsrätten på Internet akut. Dagens lagstiftning tar uppenbarligen inte hänsyn till den positiva kraft för kunskaps-, kultur- och informationsutbyte i världen som finns i fildelningen och i andra tekniker, utan pressar in något helt nytt i en form som försökte lösa 1900-talets upphovsrättsproblem.

Målet för en ny lagstiftning ska alltså inte vara att förhindra fildelning, som Pirate Bay-domen och Ipred-lagen kommer att leda till. Målet ska i stället vara att skapa en lagstiftning som både gynnar den kunskaps- och kulturexplosion som fildelning och annan teknik innebär, samtidigt som man skyddar upphovsmännens intressen. Även med ett kort historiskt perspektiv är det svårt att förstå varför det skulle vara omöjligt.

Man ska betala för musik och film som man laddar ned på Internet om någon äger upphovsrätten till den. Men i dagsläget är det t.ex. mycket svårt för den enskilde personen som laddar ned musik från t.ex. The Pirate Bay att veta om den är upplagd lagligt eller inte. Risken är alltså att många människor låter bli att ta del även av det lagliga utbudet som finns.

Det vore en katastrof. Att kriminalisera teknik som möjliggör för människor att ta del av kunskap och kultur de aldrig haft tillgång till tidigare är stötande. Internet är något av det största som hänt mänskligheten, fullt jämförbart med revolutionen kring boktryckarkonsten. Tillgängligheten till information via Internet är vårt århundrades viktigaste bildnings- och kulturfråga. Vi måste alltså förhålla oss till detta på ett öppet och konstruktivt sätt. Därför är också utmaningarna för politiken svåra. Lagstiftningen måste utformas så att den överlever ett par decennier.

Många komplicerade frågor ställs på sin spets. Hur ska en lagstiftning se ut som tillgodoser de motstridiga
intressen som kan finnas mellan upphovsmän och användare? Självklart måste vi ha ett system där artister kan få betalt för sina alster, men samtidigt måste kunskapstörst och kulturutövande uppmuntras. Var är det rimligt att gränserna för upphovsmännens äganderätt går, och hur lång tid ska upphovsrätten gälla?

Dessa frågor och många andra som finns i debatten kan inte besvaras genom förändringar i praxis eller anpassningar av EU-direktiv. Det behövs en djupgående analys av hur de viktiga värdena av yttrandefriheten, kunskapstörsten och upphovsrätten ska kunna garanteras på Internet i framtiden. För Folkpartiet med sin tradition till försvar för individens rätt till förkovran och kamp för människors rätt att uttrycka sig och skapa opinioner är en ny politik kring upphovsrätten nödvändig. Denna politik måste omsättas i handling. Därför måste Folkpartiet verka för att tillsätta en utredning för att modernisera lagstiftningen kring upphovsrätten på Internet.

Anna

”Låt medeltidskyrkorna och de naturliga höjdskillnaderna även i fortsättningen karaktärisera innerstaden. Detta är skälet till att Folkpartiet bestämt sa nej till planerna på ”badringen” i Riddarfjärden och lika bestämt nej till ett nytt höghus som skulle skymma Klara kyrkas vackra torn. Stadsutvecklingen måste bygga på både förnyelse och varsamhet.”

Det skriver Lotta Edholm, gruppledare i Stockholms stadshus (FP), Abit Dundar, gruppledare stadsbyggnadsnämnden (FP) och Madeleine Sjöstedt, kultur- och idrottsborgarråd (FP) i dag på debattsidan Newsmill. Hela inlägget finns att läsa här http://www.newsmill.se/artikel/2009/11/19/inga-skyskrapor-i-city .

Anna

- Det är oroande att biografägarna försöker stoppa Stockholms filmfestival för att den utvecklar sina former. Biografbranschen måste börja se möjligheterna med teknisk utveckling, istället för att konsekvent motarbeta den. Vi vill se fler biografer i Stockholm, därför måste fler lockas dit. Ny teknik är ett sätt att göra det.

- Att några filmer visas via kabelnätet gör filmen tillgängligare för fler, utan att på något sätt hota biografernas ställning, då det handlar om filmer som inte annars kommer att distribueras i Sverige. Med detta får även de som inte kan ta tunnelbanan till filmfestivalen en chans att vara med om premiärer.

- Biografägarna reagerar instinktivt. De är uppenbarligen så rädda för samhällsutveckling att de inte vågar ta några chanser. Men Filmfestivalen är biografägarnas bästa vän – inte deras fiende.

Det uttalande Madeleine igår med anledning av att Sveriges Biografägareförbund i ett brev till Stockholm International Film Festival hotar med att inte släppa in festivalen i sina biografer för att 10 filmer i år visas via video on demand.

Se exempelvis ABC, DN

Anna

Internet är vår tids stora revolution. Det viktiga – och mest fascinerande – med nätet och alla dess funktioner, är inte framförallt de tekniska detaljerna i sig, utan vad den tekniska utvecklingen har fört med sig. Det demokratiska samtalet är förändrat, precis som möjligheterna att få kunskap och sprida kultur. Därför måste upphovsrättslagstiftningen förändras. Det behövs en utredning om hur den exakt ska utformas för att kunskap och kulturen ska kunna spridas maximalt samtidigt som kulturskaparna får förutsättningar att producera ny kultur. Utredningen ska lägga en grund för fortsatta diskussioner inom EU:s ram.

Denna utredning kan bland annat fokusera på att korta skyddstiderna, att säkra upphovsmännens rätt till sina alster framför upphovsrättsinnehavarnas, att mildra synen på nedladdning för eget bruk samt att göra lagstiftningen teknikoberoende. Syftet med översynen måste vara att dels uppmuntra Internetanvändningen, dels skapa legitimitet för lagstiftningen så att en efterlevs.

Det är grundläggande i det svar på Folkpartiets kultursamråd som Folkpartiet i Stockholm nyligen beslutat att anta. Det ger råg i ryggen i den diskussion om upphovsrätt som kommer på Folkpartiets landsmöte. Med detta hoppas vi att Folkpartiet kommer att förnya sin syn på Internet och på upphovsrättsfrågorna.

Den tekniska utvecklingen måste påverka upphovsrättslagstiftningen. Men den har också förändrat hela kulturmarknaden. Idag kan vem som helst med en Internetuppkoppling köpa böcker från flera länders bokmarknader för en spottstyver, förlagen trycker on-demand och helt nya kunder har dykt upp. Böcker på mataffärer och bensinstationer finns närmare köparen än någonsin. Vem som helst har musik från hela världen gratis via Spotify.

Det är utifrån dessa nya förutsättningar som kulturpolitiken måste formas. Folkpartiet ska vara det parti som tydligast står upp för målet att kulturen ska tillgängliggöras för fler, vilket Internet hjälper till med. Folkpartiet i Stockholm anser att det behövs en grundlig reformering av Folkpartiets syn på Internetfrågorna.

Men det behövs också vidare perspektiv kulturens finansiering. Kulturskaparnas villkor handlar inte främst om upphovsrättslagstiftning eller vilka anställningsformer som ska finnas. Det som behövs är tillväxt i kultursektorn. Folkpartiet i Stockholm föreslår ett antal åtgärder, bland annat incitamentsprogram i kulturstödet, avdragsrätt för nyproducerad konst och att göra Kulturbryggan till ett resurscentrum för kultur och näringsliv.

Idag inleds Folkpartiets landsmöte. Där kommer bland annat upphovsrättsfrågorna att diskuteras, i samband med en motion som jag har lagt. Folkpartiets i Stockholm svar på partiets kultursamråd stödjer mig i detta. Jag hoppas att detta landsmöte blir en milstolpe för en ny syn på den digitala teknikens möjligheter inom Folkpartiet.

Madeleine

Svenska Adademiens ständige sekreterare Peter Englund skriver idag i flera morgontidningar om Dawit Isaak. Även om den eritreanska regimen inte verkar ta intryck av kritiken så msåte trycket på landet fortsätta. 

Det är glädjande att Svenska Akademien tar upp kampen för yttrandefriheten. Englund påpekar att det har gått en lång tid sedan Dawit Isaak fängslades. Det kan också påpekas att det tog lång tid innan Svenska Akademien ändrade den pinsamma hållningen då man inte tog Salman Rushdie i försvar. Men bättre sent än aldrig!

Madeleine

Ikväll invigs Stockholm International Film Festival för 20:e året i rad. Filmfestivalen, som håller internationellt hög standard, förgyller Stockholm under en tid varje år. I tolv dagar kan man se filmer från världens alla hörn på biografer runtom i staden och möten med filmskapare, seminarier och samtal varvas med invigningsfest och filmquiz.

Jag är glad och stolt över att Stockholms stad stödjer filmfestivalen. Den får ett stort stöd från kulturnämnden och då festivalen har hög andel egna intäkter fick den också en rejäl pott från nämndens bonussystem. Stödet till Stockholm International Film

Festival är en del av flera saker vi gör för filmen i Stockholm. Sedan några år finns staden med i Stockholm Film Commission, som lockar hit och hjälper svenska och internationella filmskapare att producera film i Stockholmsregionen. Stockholms stad stöder också Filmpool Stockholm-Mälardalen, som samproducerar film och marknadsför regionen som filminspelningsplats. Bland annat bidrog staden med 2 mkr vilket Filmpoolen använde till filmatiseringen av Millennie-trilogin. Avkastningen kan bli en bra plattform för poolen.

Staden har också under hårt gått in med en miljon kronor till filmpoolen. Utöver att delta i filmpoolen och filmkommissionären, har kulturnämnden ett omfattande verksamhetsstöd till film, exempelvis CinemAfrica, Tempo dokumentärfilmfestival och Folkets Bio. Inom projektstödet har också en mängd filmfestivaler stötts. Stockholm ska vara en filmens stad. Vi ska fortsätta att göra mycket för att skapa förutsättningar för det.

Madeleine

Stockolms gömda samlingar ska bli mer tillgängliga för invånarna. Därför beslutar kulturnämnden idag att införa Creative Commons som licenssystem för Stadsarkivets och Stadsmuseets bilder. Detta blir början på ett arbete med en policy för användningen av digitala bilder från Stockholms stads samlingar.

I våras gav kulturnämnden kulturförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på en policy för publicering av digitalt material, i syfte att tillgängliggöra stadens samlingar. Förvaltningen föreslår som inriktning ett system med symboler som anknyter till det internationella licenssystemet Creative Commons, vilket tydligt markerar i vilken utsträckning och på vilket sätt olika bilder och texter får användas. Creative Commons kommer även att kompletteras med fler symboler för Stockholms stads samlingar. Förvaltningen får nu i uppdrag att fortsätta arbeta med denna inriktning, för att sedan återkomma med en konkret policy för det digitala materialet.

Detta beslut är ett i raden av beslut för att tillgängliggöra information, kultur och kulturarv på Internet. Häromdagen presenterade vi det så kallade Chydeniusinitiativet, vilket innebär att Stadsarkivet får i uppdrag att arbeta med hur offentlighetsprincipen ska tillämpas med den nya informationstekniken. Stockholms stad har infört en första applikation i öppen källkod och kulturnämnden har fattat beslut om att lägga upp tillgänglighetsguiden i öppet format på nätet. Folkpartiet i Stockholm har också haft ett öppet programarbete om Internetpolitik.

Ge oss gärna fler tips på hur stadens arbete och material kan tillgängliggöras digitalt eller hur vi kan använda Internet bättre i vår kommunikation!

Madeleine

DN

Staden har nu slutit avtal med AEG om driften och därmed är den sista pusselbiten på plats för förvekligandet av Stockholmsarenan, och byggandet kan snart komma igång.  Med den nya arenan kommer arenaarsenalen i Globenområdet blir komplett.

För att ytterligare stärka Stockholm som evenemangsstad, och för att förbättra ekonomin i Globenarenorna, sålde staden Globens evenemangsbolag till AEG. Staden fick därigenom den bästa tänkbara strategiska partnern för att fortsätta utveckla idrotts- och evenemangsutbudet i Stockholm.  Genom att avtalet nu är klart kan förverkligandet av Globenområdet som ett evenemangsområde i världsklass ske.

DN skriver också om det här.

/Teodor