jump to navigation

Internet under attack 27 januari 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Internet och kulturen.
Tags: , , , , , ,
4 comments

Enligt uppgift undertecknade igår 22 av EU:s medlemstater, däribland Sverige, och EU-kommissionen Acta-avtalet. Undertecknandet är visserligen en symbolhandling, det är först efter att frågan har behandlats i Europarlamentet som avtalet kan ratificeras, men att Sverige på detta sätt i det tysta har bundit upp sig till att godta detta hemlighetsfulla avtal är minst sagt bekymmersamt.

Från den svenska regeringens sida har det varit locket på. Ingenstans på regeringens hemsida finns information om att Acta-avtalet har skrivits under, den senaste gången Acta ens nämns är i ett pressmeddelande från i april 2010. Den öppenhet och transparens i förhandlingarna som den svenska regeringen sagt sig arbeta för lyser med sin frånvaro.

Hela förhandlingsprocessen har istället präglats av ett hemlighetsmakeri, vilket naturligtvis både känns mycket tveksamt ur ett demokratiskt perspektiv samtidigt som det spär på misstankarna kring att det så kallade ”handelsavtalet” istället handlar om att skapa en ny upphovsrättslag. Justitieminister Beatrice Ask (M) medgav dessutom vid gårdagen interpellationsdebatt att åtminstone varumärkeslagen kommer att behöva ändras om Sverige ska kunna ansluta sig till Acta-avtalet.

I Polen har undertecknandet lett till massiva protester och demonstrationer. Och den franske EU-parlamentarikern Kader Arif, som var utsedd av EU att övervaka förhandlingarna, har till och med avgått från sin post i protest.  Han menar att avtalet “…kan få stora konsekvenser för våra medborgares liv, och ändå görs allt för att Europaparlamentet inte ska ha något att säga till om.”  Detta bådar naturligtvis inte gott.

Avtalet jämförs av många med Sopa, som jag skrivit om tidigare, och påstås också ha samma förödande effekter för Internet. Jag hoppas verkligen inte att det är så. Vi får inte under några som helst omständigheter godkänna ett avtal som gör internetoperatörerna till nätpoliser, med uppgift att bevaka och stoppa allt som kan tänkas göra intrång i upphovsrätten. Dessutom måste man fråga sig hur detta egentligen skulle gå till, är tanken att de ska undersöka varenda bifogade fil och länk och stoppa allt som verkar misstänkt. Då kan vi verkligen tala om massövervakning.

Nej, politikens uppgift kan inte vara att sätta gränser för Internets användning utan bör istället söka efter metoder att bejaka den nya tekniken. Målet måste vara att skapa en lagstiftning som både gynnar den kunskaps- och kulturexplosion som fildelning och annan teknik innebär, samtidigt som man skyddar upphovsmännens intressen. Även med ett kort historiskt perspektiv är det svårt att förstå varför det skulle vara omöjligt.

Internet är något av det största som hänt mänskligheten, fullt jämförbart med revolutionen kring boktryckarkonsten. Tillgängligheten till information via Internet är vårt århundrades viktigaste bildnings- och kulturfråga. Denna tillgänglighet får aldrig förhandlas bort!

/Madeleine

Fler artiklar här och här.

Rekord för digital musikförsäljning 24 januari 2012

Posted by angusthlm in Internet och kulturen.
Tags: , , ,
add a comment

Idag rapporterar både Kulturnyheterna och Expressen om att den digitala musikförsäljningen slår rekord och att den nu för första gången utgör mer än hälften av skivbolagens totala inkomster. Extra glädjande är även att skivbolagens noterar en total försäljningsökning.

Det är givetvis positiva nyheter för såväl musikerna, skivbolagen som kulturpolitiken att de digitala affärsmodellerna faktiskt fungerar. Helt enkelt, att det inte finns ett motsatsförhållande mellan internets fantastiska möjligheter och musikindustrins överlevnad.

Att utvecklingen i mångt och mycket tillskrivs svensken Daniel Ek – av den amerikanska tidsskriften Forbes utsedd till den mest betydelsefulle personen i musikvärlden – gör inte saken sämre.

Förhoppningsvis får nyheter som dessa underhållningsindustrin att inse att branschens överlevnad snarare hänger på att affärsmodeller som Spotify växer fram än att internet förstörs genom lagförslag som Sopa eller Ipred. Vi måste bejaka utvecklingen, inte motarbeta den.

/ Anders

Läs: Kulturnyheterna rapporterar att tre miljoner betalar för Spotify

Internet måste skyddas 21 januari 2012

Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter, Internet och kulturen.
Tags: , ,
2 comments

Den senaste tiden har debatten om det amerikanska lagförslaget Stop online piracy act (Sopa) ökat i intensitet. Inte minst av att jättesajterna Wikipedia och Reddit i förra veckan stängde ned för en dag i protest mot förslaget och att Googles sökmotor kläddes i sorgeflor– symboliska åtgärd för att visa världens internetanvändare att mycket står på spel om lagförslaget går igenom.

Lagförslaget Sopa tar sikte på att stoppa illegal fildelning genom att förmedlare som Google, Facebook, Youtube eller internetoperatörerna ska hållas ansvariga för tillgängliggörandet av upphovsskyddat material utan tillstånd.

Kjell Hägglund har tidigare skrivit om lagförslaget i tidsskriften Journalisten och varnat för att det skulle innebära självcensur på internet: ”Vad lagen i princip går ut på är att spränga sönder internet och bygga ett nöjesfält med låsta portar ovanpå. Hela den online-säkerhetsstruktur som är inkapslad i domännamnssystemet, som hela internet bygger på, kommer att försvinna när USA-lagen och dess tjockbitspussel av filtrering, blockering och åtalshot (en enda länk till en livestream av en fotbollsmatch ska kunna ge upp till fem års fängelse) kommer att tvinga hela världens internet till självcensur.”

Debatten om Sopa påminner till vissa delar om den Ipred-debatt som har funnits och fortfarande finns i Sverige i den bemärkelsen att den handlar om hur upphovsrätten ska skyddas samtidigt som friheten på internet och människors integritet bejakas. I Ipred-debatten uttryckte jag mig mycket tydligt om att skyddet av upphovsrätten på internet inte kan se ut hur som helst. Enligt min mening går Ipred alldeles för långt i den bemärkelsen att det är orimligt att privata aktörer ska kunna begära ut enskilda internetanvändares IP-adresser. Rättighetsinnehavarna eller deras företrädare ska inte av samhället tilldelas uppdraget som polis.

På samma sätt är jag också kritiskt inställd till Sopa, som går ännu längre än Ipred. Att hålla internetoperatörer eller förmedlare som Facebook och Google ansvariga för vad enskilda personer lägger upp är att gå alldeles för långt. Risken med förslaget är att internet som vi känner det idag skulle bli ett minne blott. Vilken mellanhand skulle över huvud taget våga erbjuda möjligheten för användarna att lägga upp videor eller musik? Sidor som Facebook eller Youtube riskerar att helt försvinna, eller så skulle de behöva förändras till i det närmaste oigenkännlighet. Tobias Brandel har tidigare skrivit klokt på samma tema.

Nyligen rapporterade dock Kulturnyheterna att en handfull senatorer nu bestämt sig för att dra tillbaka sitt stöd till förslaget. Och i lördags meddelade majoritetens ledare Harry Reid att tisdagens planerade omröstning blivit skjuten på framtiden. Detta efter att en protestlista på över 4,2 miljoner namn lämnats över till senaten. Nyheterna är glädjande.

Internet är en teknisk landvinning som kommer att få konsekvenser för mänskligheten på ett sätt som vi ännu inte anar. På 20 år har hela vår relation till andra människor förändrats – vi kan skaffa information, konsumera kultur och skapa kontakt med människor i hela världen på några sekunder genom några enkla knapptryck. Vi som får vara med om detta demokratisprång kan skatta oss lyckliga. Att begränsa Internet är direkt farligt. Självklart ska inte internet vara laglöst – men lagstiftningen får inte utformas på ett sådant sätt att poängen med hela internet försvinner. Internet är en uppfinning som förändrar världen och historien. Ändå blir det lätt att vi tar det för givet. Framtidens möjligheter får inte förstöras av dagens problem.

/ Madeleine

Mer om Sopa här, här, här, här, härhär och här.

Den orimliga e-boksmomsen snart ett minne blott? 8 december 2011

Posted by angusthlm in Internet och kulturen, Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: ,
1 comment so far

Sedan 2002 har böcker reducerad moms, det betyder att de istället för 25 procent moms har en momssats om 6 procent. Syftet med reformen när den kom var givetvis att läsningen skulle öka när skatten sänktes (vilket också skedde då försäljningen samma år som reformen genomfördes ökade med 20 procent).Men sänkningen av momsen gällde faktiskt inte alla böcker. Fram till 2009 hade ljudböcker på cd-skiva en momssats om 25 procent och fortfarande har böcker och ljudböcker en momssats om 25 procent om de distribueras digitalt, det vill säga via strömning eller om de laddas ned.

Att en bok har olika momssats beroende på format är givetvis orimligt. Om bokstäverna är elektroniska eller tryckta ska inte vara avgörande för momssatsen.

E-boksförsäljningen är på frammarsch världen över. I USA såldes exempelvis 2010 114 miljoner e-böcker till ett sammanlagt värde av 5,5 miljarder kronor enligt Litteraturutredningens delrapport som kom i höstas. I Sverige har utvecklingen också kommit igång men den högre momsen utgör ett hinder för att den digitala bokmarknaden ska växa.

Orsaken bakom de märkliga momsbestämmelserna är det regelverk i EU som reglerar vilka varor som medlemsländerna får ge reducerad moms. Glädjande nog står det idag att läsa i Svensk Bokhandel (SvB) att EU-parlamentet nu vill se en förändring.

Parlamentsledamoten Olle Schmidt (FP) är en av de parlamentariker som engagerat sig i frågan och till SvB säger han följande: ”Stödet för den här linjen är stort i parlamentet. Kommissionären för den här frågan sa uttryckligen att kommissionen kommer att ta starkt intryck av den här debatten när lagstiftningen slås fast.”

Det vore väldigt positivt för såväl läsandet i Sverige som för förlagen om EU:s regler inom kort förändras. Det vore inte en dag för sent – elektroniskt tryckta böcker ska inte diskrimineras.

/Anders

E-böckerna måste bli flera 7 december 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Internet och kulturen, Kultur för fler.
Tags: ,
2 comments

”Zlatan, Jobs och Tranströmer. Tre namn som får e-boksdistributören Elib att jubla – och biblioteken att gråta.” Denna rubrik kunde man läsa i dag i Dagens Industri (DI) som uppmärksammat att svenskarna läser allt fler e-böcker. Enbart i år har försäljningen av e-böcker tre- eller fyrfaldigats, enligt Johan Greiff, vd för Elib.

För den digitala bokmarknadens utveckling, läsandet och tillgängligheten av litteratur är detta givetvis positivt. Med en digitalisering av litteraturen står vi inför en situation där tillgängligheten av både ny och äldre litteratur i princip kan bli obegränsad om bara nya böcker ges ut i digitalt format och äldre böcker digitaliseras.

Samtidigt innebär digitaliseringen en utmaning för biblioteken. Jag har skrivit om det flera gånger, bland annat här. Detta skrev jag också en debattartikel om i Svenska Dagbladet (SvD) tidigare i år där jag bland annat skrev ”Det finns framför allt två problem med e-böcker i biblioteken idag: kontrollen över vilka böcker som skall finnas på biblioteket och kontrollen över kostnaderna.”

Problematiken med kostnaderna är relativ enkel. För varje påbörjad utlåning av en e-bok betalar biblioteken ca 20 kronor till Elib som ägs gemensamt av ett antal förlag. Det delikata problemet med e-böcker är dock att antalet låntagare i princip kan vara obegränsat, något som gör att kostnaderna snabbt kan skena om intresset bland allmänheten är stort. Det är därför Elib ”jublar” och biblioteken ”gråter”, för att tala med DI.

På en del bibliotek runtom i Sverige har man därför av kostnadsskäl lagt in spärrar på hur många e-lån man kan erbjuda. Och på det bibliotek där jag själv ofta lånat böcker nämligen Lidköpings bibliotek, har man helt slutat låna ut e-böcker enligt DI. Att begränsa antalet e-lån är givetvis en lösning men samtidigt en smärtsam sådan eftersom man då begränsar allmänhetens tillgång till litteratur och på så sätt förtar en av de stora fördelarna med e-böckerna.

Hur biblioteken, och därmed kulturpolitiken, ska lösa denna problematik återstår att se. Jag är övertygad om att man gemensamt måste arbeta fram en ny lösning som både tillgodoser allmänhetens intresse av att få tillgång till digitaliserad litteratur på biblioteken och som ersätter förlagen på ett rimligt sätt.

Så här skrev jag i januari i SvD: ”Principen är enkel. Biblioteken gör ett kvalificerat urval av titlar, köper in medier och lånar ut dem utan kostnad för låntagaren. Oavsett format. Biblioteken samexisterar med kommersiella intressen, som förlag, men låter inte sitt urval och uppdrag styras av marknaden. En affärsmodell som fungerar både för att sälja och låna ut e-medier behöver tas fram gemensamt.” Detta budskap framförde jag även igår då jag talade inför Förläggareföreningen.

Den sittande litteraturutredningen har trots snäva direktiv närmat sig frågan. Jag ser fram emot att det arbetet fortsätter.

Madeleine

Ipred 18 november 2011

Posted by jonasuebel in Internet och kulturen, Kultur för fler.
1 comment so far

Som många medier skrivit om så har det första Ipred-målet nu gått genom alla de svenska rättsinstanserna och skickats iväg till EU-domstolen – innan det ska tillbaka till Högsta domstolen. EU-domstolen ska avgöra huruvida Ipred krockar med annan lagstiftning.

Fallet ifråga är det s k Ephone-fallet och har pågått sedan i april 2009. Ephone-fallet handlar om att fem ljudboksförlag begärt att få ut uppgifter om vem som ligger bakom en viss ip-adress, på vilken en ftp-server med tusentals e-böcker ska ha funnits och delats ut illegalt. Begäran har skett med stöd i Ipred-lagen. Men operatören, Ephone, har motsatt sig att lämna ut uppgifterna.

Igår meddelade EUs generaladvokat att han rekommenderar EU-domstolen att besluta att det inte finns några hinder för Sverige att använda Ipred-lagen. Det är naturligtvis synd om EU domstolen kommer fram till detta, men själva grundfrågan är att Ipred i grund och botten är en lag som borde rivas upp. Istället för att se hur upphovsrätten kan förändras för att bejaka spridning och produktion av kultur har Sverige infört ipredlagen. Streamingtjänster (även reklamfinansierade) ligger mer rätt i tiden än lagar som kriminaliserar en hel generation. Lagen borde slängas i papperskorgen.

Jonas

Storsatsning på Stockholmskulturen 12 oktober 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Öppna upp det offentliga rummet, Demokrati och mänskliga rättigheter, Från huvudstad till världsstad, Internet och kulturen, Kultur för fler, Mer läsning och bättre bibliotek.
Tags: , , , , , , ,
3 comments

Årets kulturbudget innebär en rejäl uppräkning för Stockholmskulturen. Totalt ökar kulturbudgeten med 32,5 miljoner vilket motsvarar hela 3,6 %. Stockholm har i botten stark ekonomi och därför kan årets budget, trots att det är en krisbudget, innehålla satsningar på kulturen. Det är unikt i Europa och världen idag. 

Vi satsar, som jag tidigare bloggat om 15 miljoner på det fria kulturlivet. När jag tillträdde som kulturborgarråd 2006 erhöll fria teatrar, dansscener, konstscener och så vidare 70,6 miljoner kronor per år. I och med årets budget har vi höjt den summan till 116 miljoner.

Vi lägger 3 miljoner på att stärka upp firandet av Strindbergsåret. Staden har kommit långt i förberedelserna inför Strindbergsåret. Vi har utsett en styrgrupp kring Stadsteaterns chef Benny Fredriksson bestående av Olle Zetterberg från Stockholm Business Region, Thomas Persson chef för Utbildningsförvaltningen och kulturdirektör Berit Svedberg. Strindbergsåret är inte bara en fråga för teatrar och bibliotek, utan för hela Stockholm. Stadsteatern har redan inlett samarbeten med skolor, bibliotek, organisationer, institutioner och personer. Ett exempel är Stadsteaterns samarbete med Sveriges radio. Det blir radioteater i Klara Soppteater med fri entré varje söndag hela 2012, från och med den 1 januari. Stadsteatern kommer att gestalta samtliga Strindbergs 64 pjäser och spela Strindberg på alla scener!

Staden kommer att satsa 2 miljoner på Stadsmuseet och Medeltidsmuseet. Nästa år införs entréavgifter på museerna vilket kommer innebära ytterligare resurser in i museerna för att ytterligare höja kvaliteten. Utöver de extra 2 miljoner som satsas på utställningsverksamheten räknar vi med att avgifterna förstärker budgeten hos museet med 5 miljoner. Stadsmuseet ligger på den plats i staden – på Södermalmstorg vid Slussen – som kommer att genom gå stora förändringar under de kommande åren. Det innebär både stora utmaningar och stora möjligheter. Museet behöver rustats och museet behöver resurser för att aktivt delta i den föränderliga staden, dokumentera och berätta om dåtid och samtid. Därför väljer vi att göra denna satsning just nu.  Stockholm är en turiststad och Stadsmuseet och Medeltidsmuseet är populära besöksmål. Även Stadsmuseets stadsvandringar har varit enormt populära och ökat intresset för Stadsmuseet. Den nya entréavgiften skall vara utformad så att besökaren bara betalar vid sitt första besök under året – på så sätt kan museet och staden dra ekonomisk nytta av de ökande turistströmmarna.

Övriga pengar kommer att gå till att göra kulturen mer tillgänglig för stockholmarna och verka för att  kulturen tar mer plats i staden.

Madeleine

SvD: Miljoner till Strindbergsår

Konst till Karolinska 15 september 2011

Posted by AmandaLövkvist in Internet och kulturen, Kultur för fler.
3 comments

Stockholms läns landsting tillämpar också enprocentsregeln, om detta skriver DN och Kulturlandstingsrådet Anna Starbrink (FP) idag!

Enprocentregeln innebär att en procent av kostnaderna vid ny-, om- eller tillbyggnad skall gå till konst och konstnärlig utsmyckning. Det blir inte mindre än 118 miljoner när det gäller nybygget av Karolinska sjukhuset. 

Vi tror på enprocentsregeln och är glada att den implementeras mer och mer. Konst i livsmiljön är i längden lika viktigt för som normer om luftkvalitet och framkomlighet. Anna säger i DN:  ”Jag tycker det är jätteviktigt att betona vad konstens roll i allt detta ska vara – nämligen att vara konst.”

/Amanda

Mer i bloggen: Enprocentare i Rinkeby, Allt fler lever på sin konst

Fler hotspots i Stockholm 5 september 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Internet och kulturen.
Tags: ,
1 comment so far

I förra veckan initierade Folkpartiet tillsammans med M och C en skrivelse i kulturnämnden och stadsarkivet om flera hot-spots i Stockholm.  Fler hotspots, dvs platser man avgifts- och lösenordsfritt kan ansluta sin dator, läsplatta eller telefon till internet via ett öppet trådlöst nätverk, borde vara en naturlig del av stadens strategi för IT-utveckling. 

Stadens bibliotek har öppna nätverk idag – men bara för dem med bibliotekskort. Jag tycker att det skall vara enklare att använda sig av nätverket, man skall kunna logga in även om man glömt sitt kort hemma eller om man inte har något kort alls. Stadens kulturinstitutioner bör gå före och visa vägen, men i förlängningen bör detta vara något som genomsyrar alla stadens bolag och förvaltningar som har hand om publika platser.

Dessutom finns en stor fördel för turister från utlandet. Med hotspotlösningar behöver turisterna inte oroa sig för några oväntade kostnader för internetsurfande under semestern. Det skulle öka Stockholms attraktionskraft som turiststad. Själv vet jag att tillgången till internet på hotell, bibliotek och kaféer påverkar min upplevelse av en stad jag besöker.

/Madeleine

SvD: Vad är en hotspot?

Lösningar för det smala 5 juli 2011

Posted by AmandaLövkvist in Internet och kulturen, Mer läsning och bättre bibliotek.
7 comments

I en artikel i DN-kultur i dag konstateras att e-boken väntar på sin första succé i Sverige. Det är en intressant artikel, som också går in på hur författarrollen och förläggarrollen  förändras när helt nya möjligheter att publicera uppstått. Detta är en av de saker som regeringens utredning om litteraturens framtida ställning kommer att titta på. Förlagen har definitivt inte spelat ut sin roll och kanske är det stora antalet små kvalitetsförlag som uppstått de senaste åren ett varsel om det. De har det ofta knackigt, men man måste tro på att de har framtiden för sig. Litteraturvetaren Ann Steiner säger i artikeln:  ”Text kräver tid och uppmärksamhet. Det är väldigt irriterande att läsa dålig litteratur, till skillnad från musik, där det inte gör så mycket att lyssna på en dålig låt i tre minuter. Därför vill vi veta att en text har granskats och valts ut av någon annan – någon som har finansierat utgivningen, marknadsföringen och trycket, eller som har uppmärksammat den på kultursidorna – innan vi är beredda att ge den av vår tid.”

Varför har då inte e-boken slagit igenom ännu? Naturligtvis så är det många av oss om tycker om våra pappersböcker, våra ”riktiga böcker”. Men man skulle nog ändå vara beredd att satsa på en e-boksläsare om man tyckte att utbudet av böcker som finns i e-format gör det värt det. Idag är utbudet trots allt mycket litet, bara en del av de nyutkomna böckerna kommer ut som e-böcker, och när det gäller backlist är det ännu sämre. Svaret på när e-boken skall slå igenom i Sverige kanske bara delvis ligger i nästa storsäljare - lika viktigt är det nog att hitta lösningar för branschen för att göra det smala tillgänligt.

/Amanda

Mer på temat här i bloggen: Uppmaning till bokutredningen, Brännpunkt om e-medier på biblioteken, Gå till biblioteket och hitta det du inte ens visste att du letade efter, Klart med licenser för Makarna Myrdals verk   

Jobbig sommar för Lukasjenka 28 juni 2011

Posted by AmandaLövkvist in Demokrati och mänskliga rättigheter, Internet och kulturen.
Tags: , ,
1 comment so far

I december förra året var det val i Belarus (Vitryssland), och demonstrationerna efter valet blev hänsynslöst nedslagna. I Flera veckor levde det belarusiska folket i något slags chocktillstånd. Under våren har domar mot flera av dem som deltog i demonstrationerna fallit, hårdare domar än någon kunnat förvänta sig. Och nu har den ekonomiska krisen drabbat Belarus hårt. Man kunde tro att detta skulle leda till en känsla av hopplöshet och maktlöshet bland folket, men det har snarare blivit tvärtom. När chocken hade lagt sig så var det bestående minnet från demonstrationerna på valnatten att man var så många, så många fler än tidigare, tiotusentals.

Under våren har regelbundna demonstrationer börjat äga rum, allting administerars via vkontakte, en rysk motsvarighet till facebook, som också belarusier använder. Det kallas ”revolution genom det sociala nätverket”. Andra har kallat det för ”handklappsrevolutionen” eller ”folkliga promenader”. I olika städer i Belarus samlas folk på det centrala torget för att hänga och promenera, utan slagord och plakat. Det kan tyckas oförargligt, men regimen har reagerat kraftfullt. I Minsk försökte polisen inför manifestationen i onsdags stoppa manifestationen genom att spärra av Självständighetstorget, men minskborna hittade andra ställen att träffas på. När Belarus firar sin officiella självständighetsdag den 3 juli, får man akta sig för att klappa i händerna åt fel saker - man får bara klappa åt krigsveteraner.

I Nasja Nivas webbteve ser man bilder från den 22 juni i Minsk, när hundratals människor deltog i manifestationen. Man ser hur polisen, som inte vet vem de skall gripa, nästan på måfå grabbar tag i folk i folkmassan. Bilar som kör förbi tutar för att visa stöd. En kille som tagit med sig en trumma har dock gått för långt och blir ganska omgående bortsläpad av polis.
 

(mer…)

Alternativ till radio- och teveavgiften måste prövas 16 juni 2011

Posted by AmandaLövkvist in Internet och kulturen.
Tags: , ,
add a comment

Idag skriver Christer Nylander (FP) tillsammans med tre allianskolleger idag på DN Debatt om behovet att utreda ett alternativ till hur public service idag finasieras.

Mediepolitiken är viktig för rege­ringen och alliansen, och som en del i en väl fungerande mediemarknad värnar vi en stark radio och tv i allmänhetens tjänst, med ett tydligt uppdrag från medborgarna. Samtidigt behöver uppdraget anpassas för en ny tid med nya förutsättningar. Utifrån en helhetssyn på mediemarknaden vill vi ge alla aktörer goda möjligheter att utvecklas. När regeringen i dag fastställer direktiv och utser den kommitté som ska utreda uppdraget och villkoren för radio och tv i allmänhetens tjänst, är det med sikte på en ny tillståndsperiod som sträcker sig ända fram till 2020. En grundläggande uppgift för utredningen är därför att utgå från den snabba utveckling som har skett på medieområdet och forma uppdraget med hänsyn till morgondagens mediemarknad. Under de senaste två decennierna har branschen förändrats i grunden, och utbudet av programföretag, kanaler och plattformar är i princip obegränsat./…/

Läs hela debattartikeln på DN-Debatt

/Amanda

Internetpolitik för Stockholms tillväxt 10 juni 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Internet och kulturen.
Tags: , , ,
add a comment

Igår deltog jag i ett morgonseminarium på Stockholms handelskammare på temat  ”Stockholm - digital motor för Sverige?”. Alok Alström från Boston Consulting Group presenterade rapporten Sverige online, som tydligt visar hur viktig internet är för företagens ekonomi – och kanske framför allt när det gäller den internationella konkurrenskraften. Deltog gjorde också David Mothander, nordisk policyansvarig på Google och Wilhelm Arnör, vd på IT-företaget Decerno

Internet hjälper utbud och efterfrågan att mötas och gör därmed marknaden mer effektiv.Vad kan Stockholms stad göra för att ge det svenska näringslivet förutsättningar att stå sig väl i den konkurrensen? För mig handlar det först och främst om två saker:  Staden, som en av aktörerna på den digitala marknaden, skall vara en bra uppköpare av digitala tjänster, en duktig beställare, som driver utvecklingen framåt. För det andra att staden som ägare av stora massor digital information ser till att denna blir tillänglig i så stor utsträckning som möjligt. Det handlar om arkiv och ärendehantering, men även om bilder och litteratur. Det handlar om medborgarens rätt till information och om förverkligande av näringsfriheten. Sedan finns det naturligtvis ett bredare sysätt, det som handlar om platser, om kluster, om utbildningsnivå, bättre lärarkompetens – men det är snarare en fråga om att skapa en stödjande miljö – det är inte internetpolitik i den smala betydelsen av ordet.

För några år sedan tog vi fram en Folkpartiets internetpolitik där vi formulerar våra politiska utgångspunkter. Jag försöker använda kulturpolitiken som en plattform för att driva denna internetpolitik. Vi har till exempel gett stadsarkivet ett uppdrag som vi kallar Chydeniusinitiativet. Det handlar om hur man  förverkligar offentlighetsprincipen i dag, lite av ett lokal PSI-direktiv – men vi var först!

Tiden är förbi då folk hävdar att internet är en fluga, skämtade Alok Alström från BCG , men faktum är att många fortfarande har svårt att närma sig frågan. Jag upplever att intresset inom politiken är lågt, och mycket beror det nog på att man uppfattar den som tekniskt komplicerad. Det är den förvisso, men man kan visst hitta sätt att ta ideologiskt grepp och formulera sig i politiska termer. De flesta politikområden består ju av flera dimensioner, roller och en uppsjö av tekninska lösningar. (Se till exempel på trafiken och vägnätet - det handlar om allt från körkortsregler, till asfaltsförädling, investeringskalkyler, trafikregler och skattesatser). Skillnaden är att vi när det gäller just internet kanske inte lyckats spjälka upp frågan ännu, och gärna talar om allt på en gång.  Ju snabbare vi kommer över den tröskeln, desto större blir möjligheterna för Stockholm och Sverige att fullt uttnyttja de möjligheter till utveckling som verktyget som internet erbjuder. 

Alok Alström, Wilhelm Arnör, David Mothander och jag.

Stockholms bygglovsarkiv blir världsarv! 30 maj 2011

Posted by AmandaLövkvist in Internet och kulturen.
add a comment

Unesco har beslutat att Stockholms bygglovsarkiv skall sättas upp på listan över immateriella världsarv:  “Memory of the world”.  Arkivet utgörs av byggnadsnämndens samtliga handlingar från 1713 och frammåt. En så heltäckande bild, över en så lång tidsperiod, i en och samma stad är helt unikt i världen.

Bygglovsansökningarna  ger en unik bild av hur en stad som Stockholm växer fram. Hur enskilda medborgares, näringsidkares och det allmännas intressen genom århundraden har stötts och blötts mot varandra visar också vilka värderingar och vilka visioner man har och har haft för staden och dess utveckling genom århundradena. På så sätt är det både politisk historia och kulturhistoria. Tillgången till sådan kunskap ger också redskap  för framtida beslut: när planer dras upp för nya stadsdelar kan det vara nyttigt att ta ett steg tillbaka och reflektera över hur platsen såg ut – inte bara för hundra år sedan, utan för två, trehundra år sedan.

Denna skatt skall anturligtvis vara tillgänglig för alla. Att tillgängliggöra kulturarvet digitalt är en förutsättning för att det skall användas, och vi har tagit flera politiska initiativ på området. Att digitalisera bygglovs arkivet från 1713 och frammåt är ett enormt arbete, men det har redan inletts. Redan nu finns stora delar av arkivet tillgängligt på stadsarkivets hemsida.

Rasmus Jonlund: Världsminne på Kungsklippan

Klart med licenser för makarna Myrdals verk 11 maj 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Från huvudstad till världsstad, Internet och kulturen.
5 comments

På kulturnämndens sammanträde nästa fredag kommer vi att ta beslut om att förse Gunnar och Alva Myrdals verk med Creative Commons licenser med beteckningen CC-BY-SA . Detta är ett resultat av det uppdrag vi gav kulturförvaltningenvid förra sammanträdet.

Kulturnämnden beslutade 2009 att införa Creative Commons som licenssystem för Stadsarkivets och Stadsmuseets bilder. För oss är det viktigt att staden ligger i framkant när det gäller tillgänglighet till information för medborgarna.  Chydeniusinitiativet, som innebar att Stadsarkivet fick i uppdrag att utreda hur offentlighetsprincipen kan förverkligas fullt ut med de nya möjligheter som den nya informationstekniken ger, är också en del av vårt arbete för öppenhet. En del av denna strategi är även e-arkivet, som lanserades 2010, ett ambitiöst projekt som när det är fullt utvecklat kommer att öka tillgängligheten och minska byråkratin för stadens handläggning av ärenden. Vi har också drivit på att staden skall använda öppen källkod. Kulturnämnden har till exempel fattat beslut om att lägga upp tillgänglighetsguiden i öppet format på nätet.

 Licensen CC-BY-SA, som Gunnar och Alva Myrdals verk kommer att få,  medger bearbetning och kommersiellt nyttjande. Licenstagaren har rätt att använda verket (dela, kopiera, distribuera och sända) samt skapa bearbetningar (göra om, modifiera och bygga vidare)

I licensen ingår följande villkor:                           

  • Erkännande – användaren måste uppge upphovsmannen och /eller licensgivaren på det sätt de (d.v.s. kulturförvaltningen) anger men inte på ett sätt som antyder att de godkänt eller rekommenderar användningen av verket.
  • Dela lika – Den som ändrar, bearbetar eller bygger vidare på verket får endast distribuera resultatet under samma licens eller en liknande licens som denna.
  • Undantag från licensen kan ges av upphovsrättsinnehavaren

 

Madeleine

Gunnar och Alva Myrdals verk 14 april 2011

Posted by AmandaLövkvist in Internet och kulturen.
9 comments

DN skriver idag om vårt initiativ att förse Gunnar och Alva Myrdals verk med generella licenser hädanefter. Vi tycker att staden skall gå före och visa det goda exemplet som upphovsrättsinnehavare. Med generella licenser förenklas spridning och återanvändning.

Många frågar vilka verk det gäller. Svaret är att Gunnar och Alva Myrdal har testamenterat sina upphovsrättsliga rättigheter till staden. Det finns alltså ingen lista på verk. Men det gäller i stort sett hela deras produktion, (undantaget vissa verk där upphovsrätten ligger på amerikanska förlag). Exempel på texter det kan gälla är:

Gunnar Myrdal:

  • Prisbildningsproblemet och föränderligheten (doktorsavhandling från 1931),
  • Asian drama – An Inquiry into the Poverty of Nation (1968),
  • An American dilemma (Harper and Brothers NY 1944),
  • Objektivitetsproblemet i samhällsforskningen (Rabén och Sjögren 1968),
  • Varning för fredsoptimism (1944),
  • Vägvisare, antologi med Gunnar Myrdaltexter utgiven av Norstedts 1998

Alva Myrdal:

  • Kris i befolkningsfrågan (med Gunnar Myrdal 1934),
  • Stadsbarn (1935),
  • Kvinnans två roller (Alva Myrdal/Viola Klein, Tiden 1957)

Läs mer i vårt pressmeddelande och i skrivelsen (Skrivelse om generella licenser) till kulturnämnden.

DN: Paret Myrdals verk på nätet

Borås tidning,

/Amanda

Biblioteket i mobilen! 4 april 2011

Posted by AmandaLövkvist in Internet och kulturen, Mer läsning och bättre bibliotek.
2 comments

Nu kan man söka böcker och låna om sina böcker från Stockholms stadsbibliotek i mobilen. Det är ett steg i vår strävan att göra biblioteket mer tillgängligt. Om du lägger upp en länk på din hemskärm får du den här söta blåa ikonen! Mobilversionen av hemsidan är mer avskalad och lättöverskådlig och sökfunktionen har förfinats. När när man skriver in ett författarnamn i sökrutan till exempel, kommer böcker av författaren högst upp på träfflistan, och ”meta-träffar” av typen avhandlingar om författaren kommer längre ner.

Så här ser träfflistan ut när man sökt på ett författarnamn: (mer…)

Stämningar blir den nya affärsidén 2 10 mars 2011

Posted by AmandaLövkvist in Demokrati och mänskliga rättigheter, Internet och kulturen.
1 comment so far

En av konstens viktigaste uppgifter är att skildra samtiden. För att kunna göra det måste konstnärer ha yttrandefrihet. Yttrandefriheten är inte obegränsad, det finns motiverade begränsningar när det gäller både innehåll och medel och upphovsrätten är en sådan inskränkning. Det är en fin balans – en upphovsman måste ju acceptera att hans eller hennes verk också blir en del av den verklighet som andra måste få skildra. Ett exempel på när upphovsrätt och möjligheten att skildra verkligheten kommit i konflikt är pjäsen ”Sound of Silence” som skulle gästspela på Stockholms stadsteater, men blev stoppad av rättighetsinnehavarna (som dessutom felaktigt hävdade att de talade för Paul Simon). Den gästspelande teatern fick spela en annan pjäs – det blev helt enkelt som i sången: ”/…/ people writing songs // that voices never shared – no one dared // disturb the sound of silence  /…/”.

Det fall DN rapporterar om idag är ett exempel på när upphovsrätten har missbrukats – Louis Vuitton har åberopat den för att stoppa ett konstnärligt politiskt uttryck som de troligen uppfattar som obekvämt. Detta och andra missbruk av upphovsrätten måste stoppas. Upphovsrätten (som inte har en så värst lång historia egentligen) skapades för att skydda konsten och konstnärerna – inte för att slå dem i bojor. Det behövs en samlig och en politisk vilja för att se över och reformera upphovsrätten. I enskilda fall, som det ovan nämnda, handlar det allt för ofta om Davids kamp mot Goliat. 

/Amanda

Är stämningar den nya affärsidén?

DN: Målade en väska – ska böta 1.820 000

Informationens kraft 2 mars 2011

Posted by AmandaLövkvist in Demokrati och mänskliga rättigheter, Internet och kulturen.
add a comment

I Expressens blogg idag frågar Karin Olsson om upprorsvågen i Nordafrika når Eritrea. Någon facebookmobilisering kan det inte bli fråga om, konstaterar hon, eftersom det finns mycket få privata uppkopplingar i Eritrea, till och med i huvudstaden Asmara. Det är verkligen en milsvidd skillnad på till exempel Egypten och Eritrea när det gäller tekniska resurser och utbildningsnivå. Folket i Eritrea kontrolleras av diktatorn med cenur och genom att de hålls nere i fattigdom.  Här i Sverige kan vi läsa några av de texter som Dawit Isaak sitter fängslad för att ha skrivit, och som stoppades av censuren i Eritrea. Förr eller senare når upprorsvågen även Eritrea.

Tunisien och det fria ordet

Eritreafestival genomförd och Eritrea angriper Dawit

/Amanda

En tigande politiker är en dålig politiker 17 februari 2011

Posted by Madeleine Sjöstedt in Demokrati och mänskliga rättigheter, Internet och kulturen.
Tags: ,
add a comment

I dag har DN kultur en artikel om att politiker tar befälet över nyhetsförmedlingen från journalisterna. Ett exempel Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén tar upp är när jag släppte nyheten om att Stadsbibliotekets annex inte skulle byggas på min egen blogg. Även då kom denna metadebatt igång, ja det debatterades nästan mer än den inställda utbyggnaden. Hon hävdar att det handlar om politiker som ”rycker åt sig initiativet”. Att själv presentera sina åsikter eller beslut, det är väl inte att rycka åt sig initiativet? Jag håller snarare med Lennart Weibull vid Göteborgs universitet, att det här inte är något nytt:

– Det är ett ständigt pågående spel mellan politiker och journalister, där den ena sidan leder ibland, och ibland den andra. Man ska vara försiktig med att dra slutsatser av några få, enskilda fall.

En grundläggande uppgift för en politiker är ju att formulera och föra ut budskap, liksom att då man har ansvar förklara grunderna för olika ställningstaganden. Alternativet till detta är förfärande, då det är nämligen tystnad. 

Budskapet eller vinkeln, är ju åsiktsbildningen, det politiker skall ägna sig åt! Politiker har alltid skrivit debattartiklar och hållit torgmöten. Att åsiktsbildningen nu har fått ännu flera forum såsom bloggar, kan väl inte ses som ett demokratiskt problem? Att det är svårare att ljuga och att hemlighetshålla nu förtiden, att politiker inte kan ljuga och journalister inte kan fuska, som Paul Ronge konstaterar i början av artikeln, det är väl det som är det viktigaste, att faktiskt ingen kan kontrollera informationen. Journalisterna har tappat kontrollen, men inte till politikerna. Tidigare hade kanske politiker och journalister tillsammans kontrollen. Så är det gudskelov inte längre.

Med alla de medier som finns nu, har alla närmare till det direkta talet – från politiker, från myndigheter, från privatpersoner – och är mindre beroende av det förmedlade. Men det innebär inte att journalistiken tappat sin roll, tvärtom. För att samhällsdebatten inte skall bli en hönsgård, där alla kacklar, men ingen lyssnar och sammanfattar, behövs journalisternas förmåga att tolka, sålla och sätta in i sammanhang mer än någonsin.

Jag anser att ett stort problem är att för få politiker fomulerar sig. Trots att det offentliga samtalet är oerhört mera transparent och öppet idag än någonsin tidigare, återstår mycket. En större frimodighet och förtröstan i människors egna förmåga att dra slutsatser från politikernas sida skulle föra den offentliga debatten ännu mera framåt. Vi behöver flera som för fram mera budskap – inte mindre.

Madeleine

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 925 andra följare