Kulturskolan – flera barn men samma avgift

Som jag skrivit om här på bloggen kommer Kulturskolan i Stockholm att få ökade intäktskrav under 2010. Intäkterna kan man öka på olika sätt. Kulturskolan kommer att få ökade intäkter genom att ta betalt för sin verksamhet som sker inom skolans ram. Man kommer också att ta in flera barn i undervisningen.

I ansträngd kommunal ekonomi i ljuset av en världskris måste varje skattekrona användas på det mest effektiva sättet. Att ta betalt för den verksamhet som ligger utanför det egentliga uppdraget att undervisa elever i kulturella färdigheter på deras fritid är ett sådant sätt. Under socialdemokraternas tid erbjöd Kulturskolan denna verksamhet gratis till skolorna.

Under flera år har Kulturnämnden understrukit kravet på att få in flera barn i undervisning vid Kulturskolan. Vi vet att en plats inom Kulturskolan kan kosta nästan dubbelt så mycket som en plats hos andra utövare.  Det borde därför finnas utrymme att bereda flera elever tillfälle till undervisning.

Kulturskolans intäktskrav kommer alltså inte ha mötas med höjda elevavgifter utan med flera elevplatser.

Madeleine

Svd, SR

 

1 miljon till fri entré på Kulturhuset

Nästa år får alla utställningar vid Kulturhuset att få fri entré. 1 miljon kronor kommer nästa år att satsas på detta. Genom den fria entrén kan ännu fler stockholmare och besökare få möjlighet att ta del av Kulturhusets utställningar.

Madeleine kommenterar:

- För oss i stadshusalliansen är det viktigt att kulturen når ut till så många som möjligt. Genom att ta bort inträdet till kulturhusets samtliga utställningar så hoppas jag att ännu fler stockholmare kommer att besöka kulturhusets utställningar.

- Entréavgiften för kulturhusets utställningar har medfört att många tänkbara besökare har avstått från att se utställningarna. Besökarantalet har mångdubblats de gånger entrén varit fri. För att möjliggöra för besökarna att ta del av de högkvalitativa utställningarna tillförs 1 miljon kronor så att entrén till all utställningsverksamhet vid kulturhuset slopas.

Anna

 

Fp i Stockholms stad: Inga fler skyskrapor i city

”Låt medeltidskyrkorna och de naturliga höjdskillnaderna även i fortsättningen karaktärisera innerstaden. Detta är skälet till att Folkpartiet bestämt sa nej till planerna på ”badringen” i Riddarfjärden och lika bestämt nej till ett nytt höghus som skulle skymma Klara kyrkas vackra torn. Stadsutvecklingen måste bygga på både förnyelse och varsamhet.”

Det skriver Lotta Edholm, gruppledare i Stockholms stadshus (FP), Abit Dundar, gruppledare stadsbyggnadsnämnden (FP) och Madeleine Sjöstedt, kultur- och idrottsborgarråd (FP) i dag på debattsidan Newsmill. Hela inlägget finns att läsa här http://www.newsmill.se/artikel/2009/11/19/inga-skyskrapor-i-city .

Anna

 

Filmstaden Stockholm

Ikväll invigs Stockholm International Film Festival för 20:e året i rad. Filmfestivalen, som håller internationellt hög standard, förgyller Stockholm under en tid varje år. I tolv dagar kan man se filmer från världens alla hörn på biografer runtom i staden och möten med filmskapare, seminarier och samtal varvas med invigningsfest och filmquiz.

Jag är glad och stolt över att Stockholms stad stödjer filmfestivalen. Den får ett stort stöd från kulturnämnden och då festivalen har hög andel egna intäkter fick den också en rejäl pott från nämndens bonussystem. Stödet till Stockholm International Film

Festival är en del av flera saker vi gör för filmen i Stockholm. Sedan några år finns staden med i Stockholm Film Commission, som lockar hit och hjälper svenska och internationella filmskapare att producera film i Stockholmsregionen. Stockholms stad stöder också Filmpool Stockholm-Mälardalen, som samproducerar film och marknadsför regionen som filminspelningsplats. Bland annat bidrog staden med 2 mkr vilket Filmpoolen använde till filmatiseringen av Millennie-trilogin. Avkastningen kan bli en bra plattform för poolen.

Staden har också under hårt gått in med en miljon kronor till filmpoolen. Utöver att delta i filmpoolen och filmkommissionären, har kulturnämnden ett omfattande verksamhetsstöd till film, exempelvis CinemAfrica, Tempo dokumentärfilmfestival och Folkets Bio. Inom projektstödet har också en mängd filmfestivaler stötts. Stockholm ska vara en filmens stad. Vi ska fortsätta att göra mycket för att skapa förutsättningar för det.

Madeleine

 

Stockholmsarenans avtal klart

Staden har nu slutit avtal med AEG om driften och därmed är den sista pusselbiten på plats för förvekligandet av Stockholmsarenan, och byggandet kan snart komma igång.  Med den nya arenan kommer arenaarsenalen i Globenområdet blir komplett.

För att ytterligare stärka Stockholm som evenemangsstad, och för att förbättra ekonomin i Globenarenorna, sålde staden Globens evenemangsbolag till AEG. Staden fick därigenom den bästa tänkbara strategiska partnern för att fortsätta utveckla idrotts- och evenemangsutbudet i Stockholm.  Genom att avtalet nu är klart kan förverkligandet av Globenområdet som ett evenemangsområde i världsklass ske.

DN skriver också om det här.

 

/Teodor

 

Utveckla offentlighetsprincipen – initiativ i Chydenius anda

Tryckfriheten med offentlighetsprincipen är grundläggande i svensk lag och tradition. Men den behöver förnyas för att fungera även med dagens informationsteknik. Därför får nu Stockholms stadsarkiv i uppdrag att arbeta med att utveckla offentlighetsprincipen. Majoriteten i kulturnämnden lägger följande skrivelse i kulturnämnden:

I år högtidlighålls det så kallade märkesåret, som uppmärksammar att det är 200 år sedan Sverige och Finland blev två länder. Syftet är att stärka samhörigheten mellan länderna. En del i arbetet är att lyfta gemensamma och positiva erfarenheter av vår historia. En av dessa är utan tvekan att Sverige och Finland 1766 fick världens första lagstiftning som garanterar yttrande och tryckfrihet, Tryckfrihetsförordningen.

En del av förordningen är offentlighetsprincipen, vars utgångspunkt är att alla allmänna handlingar är offentliga, och ska vara fritt tillgängliga. Tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen är centrala för de svenska och finska statsskicken, och grunden till vår demokrati och frihet.

Historien hade dock kunnat vara helt annorlunda om det inte varit för den österbottniske prästen och riksdagsledamoten Anders Chydenius. Han var den viktigaste politiska kraften bakom tryckfrihetsförordningen, och bakom flera andra reformer i riksdagen under slutet av 1700-talet. Arbetet för tryckfrihet var en del av hela hans kamp för frihet på andra områden, som även inkluderade reformer för fri handel på Östersjön och med utlandet, och för en fri arbetsmarknad.

Två hundra år efter uppdelningen av länderna är det tydligare än någonsin att det är just de principer som Chydenius slogs för, yttrandefrihet, näringsfrihet och frihandel som är de grundläggande faktorerna för Sveriges och Finlands välstånd.

En uppgift för Stockholms stad under märkesåret är därför att uppmärksamma Chydenius arbete och hur det bidragit till att skapa framgångsrika, öppna och demokratiska kommuner. En annan uppgift är att ställa frågan om var kampen för de principer Chydenius hedrade kommer att föras i framtiden.

För kulturnämnden som politiskt ansvarig för Stadsarkivet är den viktigaste frågan hur offentlighetsprincipen kan förverkligas på bästa sätt med dagens informationsteknik.

Stadsarkivet är ansvarigt för stadens nya e-arkiv, och kommer därför att behöva arbeta med många svåra och viktiga frågor på området, tex: Hur ska staden förhålla sig till begrepp som ”allmänna handlingar”, när stadens information numer sparas som data, och inte som fysiska dokument? Hur ska staden förhålla sig till vidareutnyttjande av stadens data? Hur kan stadens olika förvaltningar praktiskt offentliggöra sina egna datakällor på ett enkelt och öppet sätt?

Men frågorna kan inte besvaras med enkla svar. De kräver en vidare diskussion med allmänheten, som ska utnyttja möjligheterna att ta del av stadens information. Stadsarkivet får därför i uppdrag att hedra Anders Chydenius gärning genom att återkomma med förslag på återkommande aktiviteter som uppmärksammar hur offentlighetsprincipen kan förverkligas med informationstekniken i det nya e-arkivet.

Sverige och Stockholm stad ska fortsätta att utveckla offentlighetsprincipen och medborgarnas rätt till insyn och påverkan. Staden har förutsättningar att bli en föregångare i 2000-talets demokratiutveckling. Genom den nya tekniken får Stockholms stadsarkiv en nyckelroll i det arbetet. Arkivet bör därför också föreslå vilket mandat man behöver för att driva arbetet med hur offentlighetsprincipen och demokratin kan utvecklas på ett utåtriktat och framtidsinriktat sätt.

Madeleine Sjöstedt (FP)
Cecilia Brinck (M)
Inga-Märta Fröman (KD)

Computer Sweden, Computer Sweden, IDG, IT 24

Anna

 

Madeleine inviger Selam ikväll

Ikväll invigs Selam African Festival 2009, för tionde året i rad. Det blir fyra dagar med musik från öst- och västafrika, Kuba och Algeriet. Festivalen inleds med en konsert av Oumou Sangaré i Konserthuset kl 19.30. Madeleine finns på plats för att inviga festivalen.

Anna

 

Snart premiär för SkyView

I morse började de sista pusselbitarna till Globens SkyView komma på plats. Med ca 60 helikopterlyft läggs lyfts de sista skenorna upp under de kommande två dagarna. 100 ton stål och 100 meter räls kommer därmed ta plats på världens största sfäriska byggnad. Bygget av SkyView är både utmanande och komplext, arbetet sker på hög höjd och måste samordnas med pågående evenemang. Sveriges främsta klättrare och liftbyggare från Jämtland fick kallas in för att i snöstorm ta emot skenorna. Helt klart inte ett jobba för höjdrädda. Helikopterpiloten från jämtlandsflyg lyfte de första två skenorna på plats utan problem även om de blåste rejält. Efter nyår kommer det bli möjligt att ta en premiärtur i någon av de två gondolerna. 16 minuter kommer resan upp och ned ta, och kommer helt säkert bjuda på en spektakulär vy.

/Teodor

 

Samarbete om skateboardpark i Stockholm

Staden har tillsammans med Stockholm Sub Surfers kommit överens om att samarbeta kring uppbyggnad av en skateboard-park i Högdalstriangeln.

- Vi är nu ett steg närmare att få en världsunik skateboardpark som innehåller alla stilar och anpassad för internationella tävlingar. Detta är möjligt tack vare det kommande samarbetet mellan staden och Stockholm Sub Surfers, säger kultur- och idrottsborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP).

En vision för ”Triangeln” som föreningen, dess medlemmar och staden samlats kring är att låta de ca 4-5 bästa aktörerna i världen få rita sin ”bästa design” och konstruera sin del (ca 1500 kvm var).

- Det här betyder oerhört mycket för Stockholms skateboardåkare och vi är väldigt glada att projektet blir av. Skateboardparken kommer att bli störst i Europa, säger Ants Neo, en av initiativtagarna från skateboardföreningen Stockholm Suburban Surfers. Samarbetet inleds omgående genom att Stockholm stad och Stockholm Sub Surfers bildar en gemensam arbets- och styrgrupp för byggandet av den världsunika skateboardparken.

Följ utvecklingen av parken här på bloggen eller på www.subsurfers.se

/Teodor

 

Skidtunnel på Södermalm

Idrotten i Stockholm ska bli tillgänglig för fler. Det ska vara lätt att hitta sätt att motionera i staden. En ny skidtunnel på Södermalm skulle kunna bli en ny motionsmöjlighet för skidåkande stockholmare.

Framtidens idrottsanläggningar måste ta tillvara de utrymmen som finns i stadsrummet, och använda dem på ett kreativt och nyskapande sätt. Ett intressant och outnyttjat utrymme som finns på Södermalm är den tågtunnel som går mellan koloniträdgårdarna på norra stranden av Årstaviken och Eriksdalsbadet. Området kring tunneln är i dagsläget öde men ligger ända bara ett stenkast från badet som är en av Sveriges mest besökta platser. Tunneln har inte varit i bruk på länge, men skulle kanske kunna användas för skidåkning. Temperaturen i tunneln är konstant, och mycket låg. Det skulle kosta mycket att värma tunneln, däremot borde det inte vara en stor kostnad att kyla golvet och lägga skidspår i riktig snö.

Idrottsförvaltningen får därför på idrottsnämnden idag i uppdrag att utreda om det är möjligt att anlägga skidspår i tunneln och vad som krävs för att kunna göra det. Tanken är sedan att låta privata aktörer finansiera och driva tunneln.

/Teodor

 

Bibliotek för ett framtida Stockholm – stor bibliotekssatsning i budgeten

Biblioteken i Stockholm ska ligga där stockholmarna är och vara öppna när stockholmarna vill gå dit. Stockholms stad tar nu nästa viktiga steg för modernisering av stadens biblioteksstruktur. Det blir nya bibliotek, flytt av bibliotek och ombyggnad av bibliotek. Totalt satsar staden 42 mkr för biblioteksstrukturen med mera.

Stockholms befolkning ökar med 10 000 personer per år. Staden har en stor växtkraft. Det byggs ständigt nya bostäder och kollektivtrafiken byggs ut. Med detta kommer en utveckling med fler stadskärnor och därmed nya mötesplatser. Samtidigt ändrar stadens delar ständigt karaktär. På vissa håll åldras befolkningen, på andra föds det många barn. Flera områden är på stark tillväxt, där gamla och nya stockholmare flyttar in. Den snabba teknikutvecklingen skapar också nya förutsättningar. Nya tekniska lösningar skapar bättre möjligheter, men ökar också människors krav på snabb service och enkel hantering.

Stockholms bibliotek ligger i framkant. Biblioteken ska vara moderna och tillgängliga för att kunna möta stockholmarnas behov. Människor i alla åldrar, med olika intressen och olika bakgrund, ska kunna ha glädje och nytta av Stockholms bibliotek.

Därför inledde vi förra året en modernisering av stadens biblioteksstruktur. Först ut var det första T-banebiblioteket, som öppnade i Högdalens tunnelbanestation i februari. Därefter invigdes i maj ett nytt, toppmodernt och internationellt uppmärksammat T-banebibliotek vid Stureplan.

Nu tar vi nästa steg i moderniseringen, genom fler nya bibliotek, flyttar och upprustningar. Bland annat kommer vi att kunna inviga det tredje T-banebiblioteket som ska öppna i Bredäng, ett nytt äldre- och barnbibliotek i Axelsberg och större bibliotek i Luma.

Nästa år planeras följande projekt genomföras:

• T-banebibliotek i Bredäng
• Nytt bibliotek i Axelsberg
• Nytt bibliotek i Hässelby gård
• Biblioteket i Luma byggs ut
• Biblioteket på Medborgarplatsen rustas upp
• Biblioteket i Enskede rustas upp
• Biblioteket i Björkhagen byggs om

Läs mer om genomförda och kommande projekt.

Madeleine

 

Offensiv satsning på kulturen

När konjunkturen går ned och många människors ekonomi är osäker, fyller kulturen en nyckelroll i samhället. Kulturen skapar mötesplatser, inspirerar samtal, främjar kreativitet och sprider bildning. Det vore en katastrof att spara på kulturen när den behövs som mest. Inför 2010 lägger vi därför en mycket offensiv kulturbudget.

Kulturbudgeten ökar totalt med 22 mkr, men eftersom flera projekt avslutats under 2009 och därmed inte behöver finansieras, kommer ännu mer pengar att frigöras.

Läs gruppledarnas presentation här: Budgetpresentation 2010. Förslaget till budget finns här. Uppdatering: Gruppledarna skriver om budgeten på Newsmill.

Den största satsningen blir på biblioteken runt om i hela staden. Redan förra året inledde vi arbetet med att förnya biblioteksstrukturen. Nu förstärker vi det arbetet ytterligare. Biblioteken ska ligga där stockholmarna är och vara öppna när stockholmarna vill går dit. (Mer om denna satsning kommer lite senare.)

En annan viktig satsning på kulturen är att kulturnämnden ska få en viktigare roll i utvecklingen av hela Stockholm. I arbetet med att genomföra översiktsplanen i Stockholm ska kulturnämnden samarbeta med stadsbyggandsnämnden, fastighetsnämnden och exploateringsnämnden så att kulturverksamheter blir en integrerad del av stadsutvecklingen. I Hjorthagen ska kulturnämnden och exploateringsnämnden planera för en kulturscen i en av Ferdinand Bobergs gamla gasklockor.

Kulturen ska också fylla en roll i de stora ombyggnadsprojekt som pågår i Stockholm. Stockholm konst (tidigare konstkansliet) får därför uppdraget att tillsammans med exploateringsnämnden arbeta med att använda exempelvis Slussen och Odenplan till tillfälliga plattformar för konstprojekt. Dessa centrala platser i Stockholm får inte bara vara irritationsmoment, de ska också berätta något annat.

När det nya Stockholm växer fram är barn och unga den prioriterade målgruppen. Under 2010 ska barn- och ungdomskulturplanen ”Kultur i ögonhöjd” genomföras i alla delar av Stockholm. Nytt är att inte bara kulturnämnden och stadsdelsnämnderna har ansvar för detta, utan även bostadsbolagen, fastighetsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafik- och renhållningsnämnden med flera. Alla de delar av staden som planerar och beslutar över barns och ungdomars miljöer och verksamheter ska utarbeta former för att ta till vara deras åsikter och värderingar

Incitamentsstrukturen inom kultur- och integrationsstödet ska även fortsättningsvis vara utformad så att det lönar sig för de fria grupperna att öka sina egna intäkter. Kulturnämndens arbete med att stärka samarbetsformerna mellan kulturlivet, näringslivet och andra aktörer fortsätter. En viktig del i det arbetet är att staden ska vara en god arbetsgivare även när det gäller konst och kultur. Konstnärer och musiker som anlitas av stadens institutioner eller institutioner med ekonomiskt stöd från staden, ska erbjudas skäliga ersättningar och skrivna avtal.

Stockholms Stadsmuseum och Stadsarkiv ska genomföra policyn för hur bilder och annat material som finns på stadens olika webbplatser får användas, i syfte att tillgängliggöra kulturarvet.

Tillgängligheten i Stockholms kulturliv ska ses över och åtgärder föreslås för att det ska vara mer tillgängligt för alla. Målet är att Stockholm ska vara världens mest tillgängliga huvudstad 2010, detta gäller även kulturlivet. Tillgänglighetsguiden ska publiceras i elektronisk form som möjliggör för användarna att uppdatera informationen.

Stockholms stadsteater får i uppdrag att, i samarbete med andra aktörer, ansvara för att uppmärksamma August Strindberg, med anledning av det förestående Strindbergsjubiléet 2012. Stadsteaterns 50-årsjubileum 2010 ska också uppmärksammas.

Madeleine

 

Idrottspolitiken ligger fast – stockholmarna ska röra på sig mer

Idag har gruppledarna för majoriteten i Stadshuset presenterat sitt förslag till nästa års budget för Stockholms stad. Det är en budget som präglas av den lågkonjunktur som Sverige och nästan hela världen är inne i, och som till stora delar är ett resultat av förra årets finanskris. Deras presentation finns här: Budgetpresentation 2010.

Uppdatering: Gruppledarna skriver om budgeten på Newsmill.

Lågkonjunkturen och arbetslösheten leder till att kommunerna i Sverige får betydligt lägre skatteintäkter nästa år. Stockholms skatteintäkter minskar med ungefär 339 mkr. Och då ska man veta att konjunkturen inte drabbar Stockholm alls lika hårt som många andra kommuner.

Problemen på andra håll i landet gör dessutom att stadens bidrag till utjämningssystemet ökar med 138 mkr på två år, från 1 448 mkr 2008, till 1 586 mkr för 2010. Regeringens stödpaket till kommunerna som presenterades i statsbudgeten för några veckor sedan ger dock ett viktigt stöd till verksamheterna om 794 mkr.

Lågkonjunkturen gör förstås att budgetarbetet blir svårare, och prioriteringarna viktigare. I idrottsnämndens budget finns därför inte lika stora satsningar 2010 som tidigare år denna mandatperiod. Nyinvesteringarna minskar från rekordnivån 2008 på 325 mkr och 2009 på 300 mkr, till 250 mkr för 2010. Men utöver detta kommer ett omfattande reinvesteringsprojekt för simhallarna på ytterligare ca 60 mkr att beslutas under hösten. Investeringsnivån är alltså fortsatt hög. Däremot kommer verksamheterna att få hålla igen under året.

De politiska prioriteringarna ligger fast sedan tidigare år. Målet för vår politik är att stockholmarna ska röra på sig mer, engagera sig mer i idrottsrörelsens föreningar och därmed stärka folkhälsan och samhällsengagemanget. En viktig utmaning för nämndens arbete är att hitta metoder för hur de barn och ungdomar som inte motionerar idag ska börja göra det. Minst hälften av nyinvesteringarna i anläggningar ska gynna flickors och kvinnors idrottande.

Idrottsnämnden ska tillsammans med idrottsrörelsen fortsätta arbetet med att förbättra förutsättningarna för idrottsföreningarna att stärka sina egna intäkter. Vi ska också uppmuntra föreningar och entreprenörer att hitta nya områden vid anläggningarna där man kan skapa nya näringsverksamheter. Det kan gälla allt från café- och restaurangverksamheter till butiker och service.

Idrottsnämnden ska också undersöka förutsättningarna för att erbjuda utrymme i stadens idrottsanläggningar till de delar av Stockholms kulturliv vars verksamhet främjar deltagarnas motion, till exempel dans.

Under åren som kommer ska Stockholms stadion upprustas. Arbetet ska vara klart till 100-årsjubileet av OS 1912. Planeringen av jubileet stärker idrotten som en del av Stockholms attraktivitet. Upprustningsarbetet blir också ett tillfälle att sätta igång arbetet med att utveckla arenan och skapar en långsiktighet för friidrottens behov. Men så länge vi inte har funnit en arenalösning för Djurgården så kommer klubben självklart att fortsätta spela på stadion som idag.

Ett antal av stadens simhallar är i behov av omfattande upprustningar. Det arbetet inleds under 2010 och först ut är simhallarna i Farsta och Åkeshov. Vid upprustningar av idrottsanläggningar ska idrottsnämnden också utreda förutsättningarna för nya näringsverksamheter i fastigheterna.

Idrottsnämnden ska dessutom fortsätta arbetet med projektet ”Fritid för alla” så att utbudet av idrotts-, fritids- och kulturaktiviteter bättre kommuniceras och anpassas till barn som har funktionsnedsättning. Ett annat viktigt initiativ är att fler platser i staden möbleras med träningsredskap, ett slags utomhus-gym. Dessa ska kunna användas även av äldre, barn och människor med funktionshinder.

Detta är som ni ser de övergripande dragen i nästa års arbete. Vad budgeten kommer att leda till i detalj för verksamheterna är ännu osäkert. Det är nu idrottsförvaltningens uppgift att ta fram underlag för beslut i verksamhetsplanen som ska klubbas i december.

Madeleine

 

Ingen tillbyggnad av Stockholms stadsbibliotek

Biblioteken är en av Stockholms stads viktigaste verksamheter. Det är också en verksamhet i snabb förändring efter de nya förutsättningar som bland annat teknikutvecklingen skapar. Därför har vi tagit initiativ till den biblioteksomvandling som skett under de senaste åren, bestående av ökade öppettider, moderniserade bibliotek och nya bibliotek. Biblioteken ska ligga där stockholmarna är och vara öppna när stockholmarna vill gå dit. I budgeten som presenteras på onsdag kommer vi att fortsätta satsa på att modernisera Stockholms bibliotek. Exempelvis kan det bli aktuellt med ett bibliotek vid Slussen, vilket nu ska analyseras.

För ett antal år sedan togs initiativ till att bygga en kompletterande byggnad till Asplunds bibliotek vid Odenplan. En formulering om detta fanns med redan i 2002  års budget och 2003 fick stadsbyggnadskontoret, markkontoret, fastighets- och saluhallskontoret samt kulturförvaltningen i uppdrag att göra en förstudie om förutsättningar och behov av ett nytt stadsbibliotek i Stockholm. Förstudien presenterades 2004, och 2005 fortsatte arbetet med att fördjupa förstudien.

Detta resulterade i att en arkitekttävling utlystes 2006. Tävlingen fick stor internationell uppmärksamhet och över 1100 deltagare inkom med bidrag. Under tävlingens gång hölls ett samråd, med en mängd remissinstanser och offentliga möten. En kvalificerad jury valde efter två tävlingsomgångar ut det vinnande förslaget, Delphinium. Förslaget har därefter bearbetats på olika sätt.

Ekonomiska kalkyler var en del av bearbetningen, men i slutet av 2008 stod det klart att det fanns risk för ökade kostnader för byggnaden. En arbetsgrupp under stadsledningskontorets ledning fick därför i uppdrag att under 2009 hitta en ansvarsfull finansiering av projektet. Gruppen har under året kontinuerligt rapporterat till finansborgarrådet och mig.

Jag kan nu konstatera att det inte finns någon ansvarsfull finansiering av detta projekt. De ekonomiska kalkyler som vi från början fått presenterade för oss, har förändrats radikalt. Konsultföretaget Öhrlings Price Waterhouse Coopers har anlitats för att ta fram en riskanalys. Denna visar att kostnaderna är mycket osäkra, men bedöms vara betydligt högre än planerat. Den totala investeringskostnaden beräknades 2006 till att bli upp till 885 mkr. Idag ligger beräkningen på 1350 mkr. Inte heller finns säkra kalkyler för drift- och kapitalkostnader, men beräkningarna har rört sig upp till över 130 mkr per år, från betydligt lägre beräkningar tidigare. Detta är kostnader som skulle ha belastat biblioteksverksamheten framöver.

Som kostnadsläget och osäkerheten just nu ser ut för projektet, skulle det inte vara ansvarsfullt att gå vidare med en tillbyggnad av Stockholms stadsbibliotek. Det skulle innebära kostnader vi inte ens kan överblicka, något vi inte kunde ana från början.

Vi är mitt i ett sjudande arbete med att modernisera biblioteksstrukturen i Stockholm. Här skapas den moderna tidens biblioteksverksamhet. Till detta kommer det att behövas medel. Att koncentrera stora summor pengar till ett enda bibliotek riskerar att motverka dessa ambitioner. Den satsning som görs de kommande åren på Stockholms bibliotek, tillförsäkras nu medel som annars skulle ha gått till driften för en tillbyggnad vid Odenplan.

Madeleine

DN, SvD, Radio Stockholm, ABC

 

Östermalms IP och Djurgården

Det är roligt att vi nu kommit igång och börjat utreda möjligheten att bygga en fotbollsarena på Östermalms IP

Stadsledningskontoret har ansvaret för att utreda förutsättningarna för den nya arenan i enlighet med det uppdrag som givits av kommunfullmäktige för att finna arenalösningar för Stockholmslagen.

Stadsledningskontoret har anlitat extern hjälp för att ta fram skisser på en arenabyggnad och Djurgården fotboll bistår aktivt arbetet med synpunkter, önskemål och råd. Samtidigt utreds med stöd av idrottsförvaltningen konsekvenserna av en ny arena för befintlig verksamhet på Östermalms IP.  En dialog med markägaren, Kungl. Djurgårdsförvaltningen för att diskutera placering, gestaltning och utformning planeras till slutet av oktober. Därefter kommer en utredning att kunna presenteras. Det är roligt att arbetet nu kommit igång.

Det är också glädjande att de svenska fotbollsklubbarna tagit ett gemensamt krafttag mot det fotbollsrelaterade våldet de senaste dagarna.

/Madeleine

 

NHL kommer till Stockholm för att träffa Madeleine

Kanske är det inte enda anledningen. Men Madeleine kommer i alla fall att välkomna Detroit Redwings och St. Louis Blues på centralen kl 16.30 i eftermiddag inför premiärmatchen i årets NHL som spelas i Stockholm imorgon.

Stjärnorn i mängder utlovas.

Erik
Läs mer här: Globen, Expressen.

 

Stockholm på bronsplats – Det behövs mer internetpolitik

Handelskammarens e-förvaltningsindex för statliga myndigheter och kommuner placerar Stockholms stad på en knappt godkänd bronsplats av 37 kommuner.

En av de faktorer som nämndes på pressträffen var att stadens system för e-upphandlingar är eftersatt.

Andra delar som flera kommuner och myndigheter är för dåliga på är att öppna upp remissförfarandet, följa PSI-direktivet om hur offentliga data ska tillgängliggöras och informationssäkerhetsarbetet. Dessutom var det tydligt att statliga myndigheter generellt var bättre än kommuner på e-förvaltning även om spridningen var stor.

En viktig förklaring till varför vissa myndigheter och kommuner har kommit långt med e-förvaltning, förklarade Fredrik Sand från handelskammaren, var att det ofta är enskilda eldsjälar som driver på arbetet, inte ledningarna. Så kan det inte fortsätta.

Ett annat problem som är uppenbart är att internetfrågorna har behandlats som organisationsfrågor, och inte som politik. För att e-förvaltning och andra internetrelaterade frågor ska prioriteras bland kommuner och myndigheter måste de politiska beslutsfattarna ha en tydlig åsikt om vart man vill.

I Folkpartiet i Stockholms stad arbetar vi däför med att skapa en kommunal internetpolitik. Vår förhoppning är att många vill delta med bra åsikter. Utkastet finns på vår utvecklingsblogg.

Erik

 

Stockholmsarenan klar för genomförande

Idag presenterade Sten Nordin och jag hur den nya Stockholmsarenan ska se ut och vad den kommer att kosta. Arenan kommer att bli kronan på evenemangsstaden Stockholm. Presentationen av stockholmsarenan och Stockholmsarenans hemsida med bilder på den nya arenan finns här.

Globen är en arena som har världsrykte, både för sina evenemang och för sin utformning. Därför har det varit en utmaning att planera för hur den kompletterande Stockholmsarenan ska förhålla sig till detta landmärke. Men nu är det klart.

Stockholmsarenan kommer att ha 30.000 sittplatser och 40.000 platser vid konserter. Taket kommer att vara skjutbart och konstgräset ska kunna ersättas båda med golv och is.

Arenan kommer att komplettera Globen-området som utvecklas till ett av norra Europas största nöjesområden med arenorna Hovet, Annexet, Globen, den nya Stockholmsarenan kompletterad med restauranger, nattklubbar, shopping etc.

Arenan ska hysa många olika sorters evenemang. Fotboll ska vara en av dessa. Jag fick under dagen frågan om Hammarbys plats i allsvenskan är en förutsättning för arenan. Självklart vore det tragiskt om Hammarby inte fanns i allsvenskan nästa säsong, men arenans ekonomi står och faller inte med detta.

Jag kan dock konstatera att arenan bör förbättra förutsättningarna för elitfotbollen i Stockholm då en trevlig och inbjudande arena med hög säkerhet borde locka än större publik. Detta gynnar ju i sin tur lag som spelar på arenan.

Madeleine

 

Mångfald på kulturscenen

Det finns fullt av konstnärer i Stockholm från olika delar av världen, som varit kända i sina forna hemländer, men som idag inte når den stora publiken i Sverige. Idag berättar Svd om irakiska konstnärer i Sverige, som har svårt att nå ut på kulturscenen i Sverige. Det finns uppenbarligen hinder som försvårar för många konstnärer.

Det är en förlust såväl för kulturlivet som för publiken, att duktiga och respekterade konstnärer inte har möjligheter att nå ut. Förra året tog därför Madeleine, tillsammans med sina allianskollegor i kulturnämnden, initiativ till att sätta igång ett arbete för att skapa mångfald på Stockholms kulturscen. Madeleine och Sahar Almashta, folkpartistisk ledamot i kulturnämnden, skrev också en artikel på temat i tidningen Konstnären.

Det pågår arbete på flera håll inom staden för att ge plats på kulturscenen för konstnärer från olika delar av världen. Bland annat finns inom kultur- och integrationsstödet bidrag till exempelvis Selam, Re:Orient och Intercult, som arbetar med detta på olika sätt. Projektstödet Jalla! är ett av kulturnämndens stöd, som går till nya arrangörer för interkuturella möten och  har bidragit till att fler nya aktörer kommit fram.

Shahrazad är ett europeiskt litteraturprojekt som verkar för att nya röster blir hörda i Europa. Det rör sig om författare, journalister och andra skribenter som är förföljda och inte kan verka i sina hemländer. Projektet är ett samarbete mellan sex europeiska stöder och har mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, mångfald och solidaritet som sina kärnvärden.  Projektet har EU-stöd och drivs med projektledare från kulturförvaltningen.

Inom Kulturhuset och Kulturfestivalen arbetar man också mycket med att hitta en bred mångfald av konstnärer och artister och inom Kultur för de unga, som subventionerar kultur till barn och unga, pågår ett arbete för att öka mångfalden.

Detta är några exempel av flera på hur staden arbetar med att synliggöra konstnärer från olika delar av världen. Men det finns säkert mer att göra. Kulturförvaltningen har därför fått i uppdrag att intensifiera arbetet för att höja kunskapsläget och hitta ytterligare förslag för att erbjuda professionella konstnärer från andra delar av världen en plats i det stockholmska kulturlivet.

Anna

 

Skrivelse om mat och entreprenörskap

I onsdag lade vi en skrivelse om bättre möjligheter för entreprenörer på idrottsnämnden. Madeleine Sjöstedt pratade också i ABC. Se inslaget här

Idrottsnämnden 2009-09-15

Madeleine Sjöstedt m fl (fp), Billy Östh m fl (m), Leif Kroon (kd)

Skrivelse till idrottsnämnden

Mer entreprenörskap i våra anläggningar.

Idrottsnämnden har idag ett stort antal anläggningar över hela Stockholm och för många medborgare är besöken hos dessa en del av vardagen. Idrottsanläggningarna är viktiga för stockholmarna och är en plats där man spenderar mycket tid. Åtskilliga anläggningar ligger också centralt och nära stråk där folk rör sig. Våra anläggningar har därmed en stor roll att spela för ett friskare Stockholm. En bra kost är minst lika viktigt som träning och att öka tillgången till bra mat går väl ihop med idrottsnämndens ambition att bidra till ökad hälsa i Stockholm.